KASAM ANN-SOFIE FORSMARK
PÅ JOBBET
VÄGEN TILL DITT HÅLLBARA OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSLIV
KASAM ANN-SOFIE FORSMARK
PÅ JOBBET
VÄGEN TILL DITT HÅLLBARA OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSLIV
Innehåll
Inledning
7
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet 1. KASAM och hälsans ursprung 16 Salutogenes – vad får oss att må bra? 16 Tre dimensioner av hälsa 18 Hälsa – en resurs 20 Meningsfullt, begripligt, hanterbart 21 Hur hänger hälsa och KASAM ihop? 24 2. KASAM i arbetet – att må bra och prestera bra på jobbet Vilja – veta – klara av 28 Vikten av KASAM för verksamheten 33 Salutogent förhållningssätt för att stärka KASAM 36 Kartläggning av din KASAM 38 3. Friskfaktorer och KASAM 44 Hälsofrämjande arbete på tre nivåer 44 Den hälsofrämjande organisationen – tio friskfaktorer att vårda och stärka 46 4. Att lyckas med en förändring 53 Hjärnan – motorn och bromsen i förändring Att involvera andra i förändringen 66 Skapa en plan för en lyckad förändring 68
54
27
DEL 2. Stärk din KASAM i ditt arbete 5. Meningsfullhet – med svaret på frågan ”varför?” som ledstjärna Meningsfullhet och värderingar 72 Fem förutsättningar för meningsfullhet 77 1. Syfte i verksamhet och roll 78 2. Delaktighet och inflytande 85 3. Rättvisa och transparens 90 4. Återkoppling och feedback 94 5. Goda relationer, trivsel och positiva upplevelser
99
6. Begriplighet – om den flyktiga tydligheten 110 Tydlighet i en föränderlig värld 110 Faktorer som stärker känslan av begriplighet 114 Begriplighet, arbetsbelastning och stress 130 7. Hanterbarhet – stärk dina yttre och inre resurser 133 Rustad för (arbets)livets krav och möjligheter 133 Yttre och inre resurser 134 1. Ett hälsofrämjande ledarskap 137 2. En hälsofrämjande arbetsmiljö och rätt verktyg 144 3. Personlig motståndskraft 152 Avslutande ord Lästips 180 Mina tack 181 Källor 182 Slutnoter 193
177
72
Allt arbete är tomt utan kärlek. Khalil Gibran1
Inledning
Ett hållbart och hälsofrämjande arbetsliv, är det möjligt? Att ha ett jobb och att arbeta är i grunden något fint och hälsofrämjande. Det ger ett sammanhang där vi tillsammans med andra kan bidra till något viktigt. Har du en heltidstjänst blir det många dagar på jobbet; på ett år lägger du ungefär en fjärdedel av all din tid på arbetet. Om du till det lägger restid till och från arbetsplatsen och den tid du tänker på jobbet när du slutat för dagen kan det, vid reflektion, kännas orimligt mycket. Det blir självklart viktigt att all den här tiden och energin ägnas åt något som är bra både för dig och för andra, att arbetet gör gott, men också gör dig gott. Tyvärr är det många som inte trivs och inte mår bra på jobbet, som inte känner någon motivation och som skulle sluta arbeta om de kunde. Vissa känner också att de inte kommer till sin rätt, att de är på fel plats. Andelen som upplever sitt arbete som meningsfullt minskar, och andelen som upplever negativ stress på grund av arbetet ökar.2 Negativ stress, vilket handlar om mycket mer än att känna att man har för mycket att göra, får negativa effekter på både lång och kort sikt. Orsaken till stressen kan vara ouppnåeliga krav, detaljstyrning och bristande tillit, en känsla av utanförskap och mycket annat. Sammantaget orsakar bristen på känsla av meningsfullhet och hög negativ stress allt från missnöje och tristess till ohälsa och sjukdom.
7
Det är olyckligt, eftersom det redan finns mycket kunskap om vad som får oss att både må bra och prestera bra på jobbet, över tid. Det framgår nämligen allt tydligare, genom den omfattande forskning som sker på detta område, att det som skapar välbefinnande på jobbet också är det som får verksamheten att gå bra. Att förutsättningen för framgång är att medarbetarna känner en meningsfullhet i arbetet, förstår sammanhanget de verkar inom och har rätt resurser och stöd. Forskningen ger oss en nyckel till långsiktigt hållbara prestationer och god hälsa, och denna nyckel finns tillgänglig för alla. Vi behöver ta vara på den kunskapen i mycket större utsträckning än vi gör idag. Det hälsofrämjande arbetet borde vara i fokus för varje organisation som vill nå framgång och möjliggöra för att medarbetarna mår bra. Den här boken handlar om vad du som medarbetare, med eller utan ledarroll, kan göra för att ditt arbete ska kännas mer meningsfullt, begripligt och hanterbart. När dessa tre viktiga delar är på plats kan du uppleva det som Aaron Antonovsky, amerikansk-israelisk professor i medicinsk sociologi, beskrev som en känsla av sammanhang (eng. sense of coherence), på svenska ofta förkortat KASAM.3 Forskning visar att en känsla av sammanhang är avgörande för att kunna uppnå hälsa och goda prestationer i arbetet. Med en stark känsla av sammanhang vill du jobba, du vet vad du ska göra och du klarar av arbetet eftersom du har de resurser och det stöd du behöver. Att ”klara av arbetet” innebär också att du kan utföra ditt arbete utan att slitas ut, och att du har tid och ork över för annat än jobbet. När du upplever en känsla av sammanhang stärks din motståndskraft och anpassningsförmåga – din resiliens.4 Och ju mer föränderlig, komplex, oförutsägbar och på andra sätt utmanande arbetssituationen är, desto större motståndskraft och anpassningsförmåga behöver du. Vikten av resiliens hos både chefer och medarbetare har 8
uppmärksammats alltmer; idag betraktas den som en nyckelkompetens för att navigera i och klara av vårt på många sätt påfrestande arbetsliv. Att stärka din KASAM är ett sätt att stärka din resiliens och rusta dig för dagens och morgondagens arbetsliv. Antonovskys modell, och frågan om hur vi kan uppnå en känsla av sammanhang, är kärnan i den här boken. Som vi ska se är KASAM ett värdefullt verktyg som kan hjälpa dig identifiera vad som får dig att må bra långsiktigt, och rikta din kraft mot det du vill ha mer av i livet.
Syfte och målgrupp Jag vänder mig i första hand till dig i medarbetarrollen – med fokus på vad du själv kan göra för att påverka din situation. Boken ger dig de insikter och verktyg du behöver för att skapa ett meningsfullt arbetsliv där du mår bra, kan prestera på topp (när du behöver) och håller i längden. Den syftar också till att dels motverka att stress uppstår, dels stärka din motståndskraft mot den stress du ändå sannolikt utsätts för i arbetet. Vad som är möjligt för dig att själv styra över beror i hög grad på yttre faktorer, omständigheter du inte alltid kan påverka: arbetsplatsens kultur, ledarskapet, processer och rutiner, dina kollegors beteende och mycket annat. Alla dessa kan påverka din känsla av sammanhang. Det är till exempel svårare att uppleva en stark KASAM i arbetet i en organisation som är otydlig, eller när du är helt ny i en roll eller organisation. Din känsla av sammanhang utmanas också vid alla typer av förändringar som rör ditt arbete, och du kan behöva jobba för att stärka den igen (och få stöd i den processen). Eftersom din KASAM påverkas av yttre omständigheter blir det viktigt för dig att förstå det sammanhang du befinner dig i, och de möjligheter och utmaningar som finns för just dig. När du ser på din
Inledning
9
arbetssituation genom KASAM-glasögon kan du få syn på brister, men också möjligheter. Det här är i grund och botten en bok om det friska i att jobba, och det friska på jobbet. Fokus ligger på vad du kan göra för att stärka dig själv och din känsla av sammanhang – trots de utmaningar som just du upplever i ditt arbete/på din arbetsplats. De förändringar du gör i positiv riktning kommer att påverka dig personligen, och även dina kollegor och er verksamhet i stort.
Så läser du boken Del 1 ger en övergripande bild av KASAM och varför denna känsla kan fungera som ett nav i ett hälsofrämjande arbete. Kapitlen rymmer också ett antal reflektionsfrågor som hjälper dig att identifiera vad som fungerar och är bra för din hälsa i din arbetssituation just nu, och vilka områden du behöver stärka. Frågorna kan du med fördel gå tillbaka till regelbundet för att följa din personliga resa, eller när din arbetssituation förändras på något sätt (till exempel om du får en ny roll). Kapitel 4, det avslutande kapitlet i bokens första del, ger dig verktyg för att lyckas med den förändring du vill göra. Det ger kunskap och råd som det är viktigt att du har med dig redan innan du påbörjar din förändringsresa, så att du kan omsätta de insikter du får i bokens andra del i positiv handling. Här får du också tips på hur du lägger fram förslag på förändringar som påverkar kollegor och andra, vilket är ett återkommande viktigt fokus i boken. Del 2 i boken handlar om KASAM:s tre delar – meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – och varför och hur de är viktiga för att skapa en hälsofrämjande arbetssituation. Kapitlen fokuserar på hur, rent konkret, du kan stärka dessa tre delar i din vardag.
10
Resonemangen och råden i boken bygger på svensk arbetsmiljöforskning från offentligt finansierade källor: Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsmiljöverket, Karolinska Institutet, Uppsala universitet, Centrum för arbets- och miljömedicin, FORTE och Institutet för stressmedicin. Jag har även haft stor nytta av den forskning som gjorts på KASAM:s roll i arbetslivet, liksom av studier på specifika faktorer, till exempel återhämtning, som stärker känslan av meningsfullhet, tydlighet och/eller hanterbarhet. Därtill finns mina personliga erfarenheter från många års arbete utifrån ett salutogent perspektiv.
Arbeta med boken Min förhoppning är att du inte bara ska läsa boken – utan verkligen arbeta med den. Då kommer den att ge dig så mycket mer. I bokens första del finner du ett par viktiga övningar, där du kartlägger din känsla av sammanhang, uppdelat på meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet, och formulerar din målbild. Gör övningarna, de kommer att göra bokens andra del mer intressant för dig. Stanna också vid reflektionsfrågorna till varje kapitel. De hjälper dig att få en tydligare känsla för vad som är viktigt för dig, får dig att må bra och är bra för dig i längden – och du kan få syn på vad du behöver förändra för att ytterligare stärka din känsla av sammanhang. Jag rekommenderar dig att ha en anteckningsbok vid din sida när du läser, för att svara på frågorna, samla dina tankar och insikter eller föra stödanteckningar. Skriv gärna för hand, det aktiverar minnet bättre. Det kräver också mer ansträngning än att skriva digitalt, och kan därmed hjälpa dig att sortera och sålla bland tankarna och se vad som är värt att skriva ned. Därtill stöttar det dig att formulera dig mer personligt, vilket i sig är viktigt i den här processen. Får du upp bilder eller symboler i huvudet – rita gärna dem som stöd! Inledning
11
Det finns också ett stort värde i att läsa och jobba med boken tillsammans med kollegor. I den här boken är utgångspunkten medarbetarrollen och medarbetarperspektivet. Men jag vänder mig även till dig som är chef eller ledare. Också du är i första hand en medarbetare, även om du har en otroligt viktig roll som ledare. Du kan ta stöd av boken för att stärka din egen känsla av sammanhang för att själv må bra och ha ork och kraft. Du kan genom boken också lättare se hur du kan bidra till att dina medarbetare känner större meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i arbetet. Du stärker KASAM i dubbelt syfte: för att stötta dig själv och för att stötta den del av verksamheten som du leder och påverkar.
Din upplevelse i fokus Målet med förändringarna du vill göra är att uppnå en känsla eller upplevelse. Det ligger i KASAM:s kärna, det är just en känsla av sammanhang som vi eftersträvar. Reflektionsfrågorna du stöter på i boken handlar därför inte främst om hur saker och ting är rent objektivt, utan om hur du upplever dem. Du kan vilja göra förändringar i din arbetssituation för att nå ett visst konkret resultat – du vill kanske kunna hantera stress bättre, bli stark och vältränad, sätta gränser och prioritera, få ökat ansvar och högre lön, nå säljmålet – att på olika sätt uppnå något konkret. Men det som spelar roll är ju inte resultatet i sig, utan hur du upplever det. Målet med de förändringar jag talar om i den här boken är därför i slutändan att du ska uppleva en starkare positiv känsla av sammanhang. Det är en subjektiv men sann upplevelse. Det handlar om hur du upplever att du har det – och det är det som räknas. Det finns en handfull andra begrepp i boken som jag redan här i inledningen vill säga några ord om. Jag försöker genomgående i 12
texten definiera de begrepp som kan vara nya för en del läsare. Jag har också i några fall medvetet valt att använda vissa ord framför andra. Exempelvis använder jag oftast chef och inte ledare för att beskriva ledarens roll. Jag har också använt grupp snarare än team, men upplever du att det är ett team du jobbar i och inte en grupp så kan du utgå från det. Jag använder vidare begreppet arbetsdag även om det är många som inte jobbar just på dagtid, och det ska då snarare förstås som arbetspass som ju kan vara även kväll och natt. När jag använder begreppen hälsa och välmående rymmer de flera dimensioner, det handlar alltså inte bara om att vara fysiskt frisk och arbetsför utan om att må bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Boken passar oavsett var du befinner dig i ditt professionella liv. Den ger konkreta råd kring vad du kan förändra i din nuvarande arbetssituation för att din vardag ska kännas mer hanterbar, eller för att du tydligare ska se värdet av och syftet med ditt arbete. Den är också ett stöd när något skaver och du vill få syn på vad som behöver bli bättre. Den kan även hjälpa dig när du söker jobb och vill förstå vad du behöver för att kunna prestera och må bra. Målet är att du ska uppleva ett meningsfullt, framgångsrikt, roligt, utvecklande och hälsosamt arbetsliv, vilket i sin tur kan hjälpa andra omkring dig att uppleva detsamma.
Inledning
13
DEL 1
En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
1. KASAM och hälsans ursprung
Today is a beautiful day, I’ve never seen this one before. Maya Angelou
När vi upplever att vår tillvaro är meningsfull, att det vi gör är viktigt och att vi förstår vad som händer och vad vi ska göra, och dessutom har den kunskap och andra resurser vi behöver för att göra det vi ska och vill – då upplever vi en stark känsla av sammanhang, KASAM. Det här kapitlet ger en bild av vad KASAM är och hur det hänger ihop med hälsa. Syftet är att skapa en grundläggande förståelse för vad som får oss att må bra – fysiskt, psykiskt och socialt – för att i kommande kapitel kunna fördjupa oss i vad det innebär ur ett arbetsplats- och arbetslivsperspektiv.
Salutogenes – vad får oss att må bra? Salutogenes betyder ”hälsans ursprung”, där salus är latin och betyder hälsa och genes kommer från grekiskans ord för ursprung. Med ett salutogent förhållningssätt vill vi identifiera de faktorer som skapar förutsättningar för att utveckla och bibehålla en upplevelse av hälsa i olika sammanhang i livet. Vi vill helt enkelt veta: Vad är det som får oss att må bra? Motsatsen till salutogenes är patogenes, som betyder uppkomst och utveckling av sjukdom. Med ett patogent perspektiv försöker vi förstå vad som leder till ohälsa. Det är ett perspektiv som präglat 16
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
forskningen kring hälsa under mycket lång tid. Det har även varit den dominerande ansatsen för arbetsmiljöforskning och hälsoinsatser på både samhälls-, organisations- och individnivå. Fokus har då legat på att söka efter vad som gör (och medför ökad risk för) att vi inte mår bra. Det mer salutogena perspektivet, med fokus på vad som möjliggör hälsa i livet i allmänhet och på arbetsplatsen i synnerhet, är ett betydligt yngre forskningsområde. Under 1970-talet började sociologen Aaron Antonovsky fördjupa sig i frågan om vad som får människor att må bra. I Hälsans mysterium, som utkom på svenska 1991, beskrev han sin tes och sin forskning. Mer specifikt ville han förstå vad det är som gör att vissa individer mår bra trots sjukdom, lidande och andra påfrestningar. Bland annat studerade han kvinnor som överlevt koncentrationsläger och således mött enorma prövningar. Många led i sviterna av det både fysiska och psykiska traumat – men några mådde trots detta bra. Antonovsky ville förstå vad som gjorde att vissa av kvinnorna levde ett gott, friskt liv, trots de fruktansvärda saker de varit med om. Vad bidrog till deras motståndskraft? Antonovsky argumenterade starkt för att ha ett salutogent perspektiv om vi vill förstå och stärka hälsa. Han menade att det inte räcker med att bara söka efter problem och brister, man måste även identifiera och fokusera på det man vill uppnå: hälsa. Han uttryckte frustration över hur man i flera studier, där det övergripande syftet tydligt var att hjälpa människor, sökte efter det som orsakar ohälsa istället för efter vad som fanns på plats hos dem som inte blev sjuka. Antonovsky såg på samma studier, samma resultat, som forskare med ett patogent perspektiv, men med ett salutogent perspektiv, i syfte att förstå hur individer kan må bra trots utmaningar. Han beskrev det salutogena fokuset som ett handlingskraftigt sätt att
1. KASAM och hälsans ursprung
17
lösa problem och utmaningar kopplade till hälsa. Den ansatsen är grunden för den här boken. Sedan Antonovsky presenterade sin utgångspunkt har intresset för den salutogena ansatsen vuxit sig allt starkare. I skrivande stund finns omfattande forskning att basera ett hälsofrämjande arbete på, både det som riktas mot samhället i stort och det som riktas mot individer, inte minst medarbetare på arbetsplatser. Med ett salutogent perspektiv kan vi också lyfta blicken från oss själva och vår egen hälsa och situation och se på andra människor på samma sätt, som individer med olika befintliga och potentiella förmågor.5 På så sätt blir det salutogena perspektivet också ett förhållningssätt till omgivningen, en människosyn där vi fokuserar på andras styrkor, goda sidor och inneboende potential.
Tre dimensioner av hälsa Vill vi verka salutogent behöver vi först identifiera vad hälsa är. En av de mest spridda definitionerna av hälsa är Världshälsoorganisationens. Den formulerades några år efter andra världskrigets slut och lyder: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom eller Psykisk hälsa Social hälsa handikapp.”6 Här handlar fysisk Fysisk hälsa hälsa om hur kroppen känns och fungerar.7 Psykisk hälsa definieras som ”ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle 18
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
som hen lever i.”8 Social hälsa handlar om kvaliteten på våra sociala relationer. Nyare forskning visar att social hälsa har större inverkan på vårt välmående än vad som tidigare varit känt. Var och en av dessa tre dimensioner av hälsa rymmer flera delar. Till exempel ryms inom psykisk hälsa området existentiell hälsa, som handlar bland annat om att kunna känna hopp, harmoni och en högre mening i livet. Tycker du att ”fullständigt välbefinnande” inom alla tre dimensionerna samtidigt låter lite orealistiskt? Definitionen från 1948 påminner oss om att ha ett helhetsperspektiv, men ord som ”tillstånd” och ”fullständigt” har kritiserats just för att väldigt få människor i så fall kan säga sig ”ha hälsa”. Och ordet ”tillstånd” får det att låta statiskt, medan livet, där hälsan ska finnas, är i ständig förändring. Det salutogena perspektivet erbjuder i jämförelse ett mer konstruktivt och handlingsorienterat förhållningssätt. Antonovsky beskriver individens hälsotillstånd som en pågående process, ett kontinuum, snarare än ett statiskt tillstånd. Även när vi inte mår bra finns någon form och ”nivå” av hälsa. Antonovsky skriver i Hälsans mysterium att ”vi är, så länge det finns det minsta liv i oss, i någon bemärkelse friska”.9 Vi befinner oss hela tiden någonstans på det kontinuum som illustreras nedan, med en högre eller lägre upplevd nivå av fysisk, psykisk och social hälsa.
Fysisk Psykisk Social OHÄLSA
1. KASAM och hälsans ursprung
Fysisk Psykisk Social HÄLSA
19
För att ta ett enkelt exempel kan vi ha fått influensa och fysiskt må ganska dåligt, men trots det vara vid gott mod och känna att vi har omgivningens stöd, vilket i sin tur kan göra att vår sjukdom känns lättare att hantera och också underlätta tillfrisknandet. Motsatt kan vi vara fysiskt friska men lida psykiskt, även om den upplevelsen ofta även känns i kroppen och på sikt kan leda till att den fysiska hälsan påverkas. Vi kan inte styra över våra genetiska förutsättningar och vi kan inte ändra sådant som redan hänt. Ibland kan vi inte heller rå över vår livssituation som den ser ut för tillfället. Vi kan däremot påverka vår livsstil, våra vanor, våra tankar och annat vi gör som inverkar på vår hälsa. I den här boken ligger fokus på vad du själv kan förändra i hälsofrämjande riktning.
Hälsa – en resurs Ett perspektiv på hälsa som etablerats under de senaste decennierna, och som även Världshälsoorganisationen antagit, är att hälsa är en resurs. Det går att beskriva som att ”hälsa” inte är ett mål i sig, utan något du behöver för att klara av livet och nå dina mål. Det kan låta självklart, men det går på tvärs mot många av de budskap som sköljer över oss idag, där hälsa, ofta med fokus på den fysiska hälsan, paketeras och säljs som en ”prestation” eller en målsättning i sig. Det är fint att ha bättre hälsa som målsättning, men ur ett salutogent perspektiv är hälsan inte målet i sig, utan just en resurs som behövs i livet. God hälsa ger dig den handlingskraft du behöver för att göra det du vill. God hälsa stärker också din motståndskraft och anpassningsförmåga när du möter utmaningar. I olika faser och vid olika tillfällen har du ”olika mycket hälsoresurs”. Du har mer eller mindre kraft att hantera det som sker, eller att ta dig an något du vill. Detta 20
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
förhållningssätt kan hjälpa dig att se på din hälsa på ett annat sätt: som något värdefullt, som något du vill ta hand om för att kunna leva och klara utmaningar i livet, snarare än något du ska prestera. I boken Hälsa och hälsopromotion definierar Lars-Göran Rydqvist och Jan Winroth hälsa på ett sätt som ligger i linje med Antonovskys arbete och tankar: ”Hälsa är att må bra och ha tillräckliga resurser för att klara vardagens krav – och för att kunna förverkliga såväl personliga som professionella mål.”10 Bildligt kan man beskriva hälsa som en plattform att ta sats från mot det man vill i livet, och ett skyddsnät för att landa mjukare vid ett fall. Hälsan är en resurs du behöver för att kunna leva det liv du vill leva och hantera det som händer dig. I den meningen är hälsa självHÄLSA – EN RESURS förstärkande, en positiv spiral: den fysiska, psykiska och sociala hälsa du har hjälper dig att göra sådant som ökar ditt välmående ytterligare.
Meningsfullt, begripligt, hanterbart Vilka delar i livet och arbetslivet ska vi då värna om och stärka för att skapa förutsättningar för hälsa? Antonovskys tes, som styrkts genom senare forskning, visar att personer som upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar har bättre förutsättningar för att uppleva hälsa trots livets ofrånkomliga utmaningar. Antonovsky lyfter dessa tre känslor som huvudkomponenter i KASAM. Med en stark känsla av sammanhang upplever du över tid, generellt, att det som sker både omkring dig och inom dig går att överskåda och förstå som ett logiskt sammanhang och skeende. 1. KASAM och hälsans ursprung
21
MENINGSFULLHET – Jag vill
BEGRIPLIGHET – Jag vet och förstår
HANTERBARHET – Jag klarar av
I en tillvaro eller situation där vi upplever en känsla av sammanhang mår vi bra och kan göra bra saker. Antonovsky är mer precis än så, han beskriver KASAM som ”en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och att dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang”.11
22
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
Du upplever att du har de resurser (inre och yttre) som krävs för att kunna möta och hantera det som händer, och du känner att du kan använda dessa resurser för att initiera och driva sådant du själv vill göra. Du tycker också att det känns meningsfullt att anstränga dig för att möta de krav som ställs på dig, både kring sådant du själv vill göra och sådant som drabbar dig. Än mer förenklat kan man säga att med en stark KASAM upplever du att du vill, vet/förstår och kan. Ett enkelt exempel på vikten av känslan av sammanhang: Du informeras om en stundande förändring på din arbetsplats. Om du får reda på varför förändringen måste ske, och du förstår syftet med den och varför den är angelägen att genomföra, kommer detta stärka din känsla av begriplighet och meningsfullhet. Om du också får tydlig information om hur förändringsprocessen ska gå till och vad det innebär för dig och er rent praktiskt, stärks din känsla av begriplighet. Om du ges möjlighet att prioritera så att du har tid och ork att hantera förändringen, som kanske kräver att du lär dig nya saker och ändrar arbetssätt (vilket tar tid), utmanas inte din känsla av hanterbarhet på samma sätt som om förändringen bara lades till din rådande situation.
KASAM som målbild – och för ”inventering” Antonovsky menar att KASAM är ett sätt att orientera sig i livet, att känslan av sammanhang (eller avsaknaden av denna) kan identifieras i varje enskild situation. Att skapa en bild av din personliga KASAM blir både ett sätt att beskriva hur tillvaron faktiskt är här och nu, och något att utgå från för att skapa en målbild för hur du vill att livet ska vara. Även om den här boken är inriktad mot KASAM på jobbet är det viktigt att känna att tillvaron som helhet är meningsfull, begriplig och hanterbar – det är som sagt en grund för välbefinnande i livet. 1. KASAM och hälsans ursprung
23
Hur hänger hälsa och KASAM ihop? Enligt Antonovsky är vår individuella nivå av KASAM avgörande för var vi befinner oss på skalan ohälsa–hälsa, men också för vår förmåga att påverka vår hälsa i positiv riktning.11 KASAM är alltså en förutsättning för att uppleva välmående över tid, och ger dig också kraft att göra sådant som stärker och vårdar det som får dig att må bättre fysiskt, psykiskt och socialt. Låt säga att du drabbas av en personlig förlust, en allvarlig sjukdom eller något annat svårt. Om du kan hitta en känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i denna utmanande situation ökar din förmåga att ta dig igenom det svåra och anpassa dig till din nya verklighet. Med en stark KASAM har du bättre förutsättningar för att stärka den aspekt av din hälsa som du behöver stärka. Om det känns viktigt för dig att finnas där för dina närmaste kan du lättare hitta motivationen att ta hand om till exempel din fysiska hälsa. Det känns då mer meningsfullt att vårda och stärka denna viktiga resurs – eftersom du vill ha energi och lust att till exempel hitta på roliga saker med dina barn eller barnbarn. Och när du umgås och har roligt med familj, vänner och andra nära och kära stärker du samtidigt din sociala hälsa, och även din psykiska. En stark KASAM korrelerar alltså med upplevd god hälsa, framför allt psykisk hälsa. En systematisk översikt visar att en stark känsla av sammanhang också motverkar och skyddar mot psykiska problem såsom utmattningssyndrom, depression och känslor av hopplöshet.12 Studier visar till exempel att människor med svåra kroniska sjukdomar genom en stark KASAM ändå kan må bra psykiskt. Under covid-19-pandemin hade sjuksköterskor med stark KASAM bättre förmåga att hantera den påfrestande arbetssituation som många av dem upplevde.13 24
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
Reflektionsövning: DIN HÄLSA – EN RESURS • Tänk på en typisk vecka i ditt liv: vad av det du gör, och vilka av de människor du möter, bidrar till din fysiska, psykiska och sociala hälsa? Här och nu, och mer långsiktigt? Skriv ned dina svar så att du kan återkomma till dem! • Tänk på en svårighet/utmaning som du har behövt ta dig igenom i ditt liv. Vilka inre egenskaper och förmågor hjälpte dig att klara av det som hände? Vilka personer var ett stöd för dig? • Fundera på vilka sammanhang du befinner dig i utanför arbetet (familj, vänner, fritidsintressen, ideella åtaganden och så vidare), och tänk igenom följande frågor: • Vad i dessa sammanhang får dig att må bra? • Vad känns meningsfullt med dessa sammanhang? • Hur känns det om du av någon anledning prioriterar bort dessa sammanhang? • När du ser till din fysiska, psykiska och social hälsa – vad känner du att du skulle vilja stärka? Vilka känslor vill du känna mer av? (I kapitel 4 får du tips på hur du genomför en förändring i hälsofrämjande riktning.)
Sammanfattningsvis kan vi alltså se att hälsan är tredimensionell: psykisk, fysisk och social. Vi ser även att vi i någon mån ”har hälsa” så länge det är liv i oss, även om den förändras över tid. Vi kan också se att hälsa är en viktig resurs – är du vid god hälsa ökar både din handlingskraft och din motståndskraft (resiliens). Du har fysiska, psykiska och sociala resurser som hjälper dig att klara av de utmaningar och motgångar du möter. Det bidrar till att du både vill och kan hantera den påfrestande situation du befinner dig i, och också kan ta vara på möjligheter du skapar och möter. 1. KASAM och hälsans ursprung
25
Just att kunna ”klara av utmaningar ” är centralt. Din hälsa kommer förr eller senare att utmanas, det hör livet till. Med en stark KASAM har du viljan och orken att ta hand om dig och resa dig upp igen. Du har då goda förutsättningar för att både må bra och att kunna göra sådant som får dig att må bättre. Det salutogena perspektivet handlar om att identifiera och stärka det som möjliggör KASAM – som i sin tur möjliggör hälsa.
26
DEL 1. En hälsofrämjande ansats till livet och arbetslivet
ISBN 978-91-47-15095-3 © 2024 Ann-Sofie Forsmark och Liber AB Förläggare: Kajsa Lindroth Redaktör: Nina Pettersson Grafisk form och omslag samt sättning: Nette Lövgren Omslagsbild: Nette Lövgren Författarfoto: Katarina Jansson Projektledare: Magnus Winkler Produktion: Lars Wallin Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2024
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Hur gör jag mitt arbetsliv hållbart? Det här är en bok om hur känslan av sammanhang (KASAM) kan visa vägen till ett mer hållbart arbetsliv. Den visar hur du kan stärka de tre dimensionerna av KASAM – meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – både i jobbet och privat. Boken ger handfasta råd om hur du till exempel kan: • tydliggöra syftet med arbetet och din roll – ditt varför • få syn på och vägledas av dina egna värderingar • stärka din hälsa • förbättra din fysiska, digitala och sociala arbetsmiljö • skapa en bättre balans mellan arbete och privatliv • stärka relationerna i arbetslaget och öka trivseln på jobbet. Du får hjälp att kartlägga din egen KASAM för att få syn på områden som kan stärkas, så att du både kan må bättre och prestera på ett mer hållbart sätt. Vilka är dina främsta inre och yttre resurser? Vad kan du förändra? Hela tiden med fokus på vad som redan fungerar och får dig att må bra, och hur du kan få mer av det i ditt liv. Boken bygger på omfattande forskning om arbetsmiljö, personlig hållbarhet och hälsa samt betydelsen av KASAM för såväl individens välmående som organisationens framgång.
Ann-Sofie Forsmark har många års erfarenhet av att arbeta med hälsofrågor på arbetsplatsen. Idag ger hon stöd till högpresterande privata och offentliga organisationer genom strategisk rådgivning, utbildning, workshoppar och föreläsningar. FOTO: KATARINA JANSSON
Best.nr 47-15095-3 Tryck.nr 47-15095-3