9789147149117

Ordkunskap A

LÄRARHANDLEDNING med elevövningar och kopieringsunderlag

mål

Lejla

Ordkunskap A

Lärarhandledning med elevövningar och kopieringsunderlag

Mandzic & Ingrid Thulin Olander

Liber AB

Lejla

OM FÖRFATTARNA

Ingrid Thulin Olander är leg. logoped och projektledare inom språkutveckling. Ingrid arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare i Lunds kommun med övergripande strukturer för att främja en språkligt tillgänglig lärmiljö.

Lejla Mandzic är leg. logoped och språk-, läs- och skrivutvecklare. Lejla arbetar som skollogoped inom Malmö stad och möter dagligen elever med stora språkliga utmaningar.

Ordkunskap – ett läromedel med ordförrådet i sikte

Förord

I skolans värld är ett starkt ordförråd grunden för lärande. Mängden ord barn förstår och producerar under sina tidiga år kan förutspå hur väl de kommer att klara skolan.

En del lärare upplever att elever från alla bakgrunder börjar skolan med ett allt svagare språk, och framför allt ett begränsat ordförråd. Detta gör det svårare för eleverna att ta till sig såväl läs- och skrivundervisningen som kunskapsinhämtningen, och kan på sikt leda till sämre resultat i skolan och psykisk ohälsa. En viktig fråga blir därför hur skolan kan arbeta e ektivt med att stötta utvecklingen av ordförrådet och bygga starka ordförrådskunskaper hos alla elever.

Liber Läs! Ordkunskap är ett läromedel för att möta detta behov. Det erbjuder ett strukturerat sätt att arbeta i helklass för att stödja alla elevers ordinlärning. Materialet utgörs av evidensbaserade övningar för att lära ut centrala skolord. Steg för steg fördjupas elevernas kunskaper med utgångspunkt i forskningsbaserade metoder. Arbetsgången är en anpassad version av de steg som presenteras i boken Bringing words to life av Beck et al. (2013), i syfte att stärka och bygga upp ordförrådet på djupet. Att arbeta med att stärka ordförrådet på detta sätt kräver både undervisningstid och planeringstid; tid som inte alltid finns i en lärares vardag. De fyra lärarhandledningarna i serien Ordkunskap

för årskurserna F–3 erbjuder färdiga, lättanvända lektionsplaneringar. Det ger dig som lärare verktyg, inspiration och nya kunskaper för att underlätta det viktiga arbetet med att utveckla elevernas ordförråd direkt från skolstart. Materialet är utformat för att gynna alla elever i klassrummet oavsett stödbehov.

Lärarhandledningen inleds med en vetenskaplig bakgrund som ger svar på frågor som varför ordförrådet är så viktigt för kunskapsutveckling och vilka ord som har stor e ekt på inlärningen. Du får även ta del av hur man bäst lär ut dessa ord i klassrummet, och vanliga fällor att undvika. I andra delen presenteras instruktioner och lärarledda aktiviteter för 30 ord som kan genomföras i helklass.

I den sista delen finns arbetsblad att kopiera, samt praktiska bilagor, såsom diplom och informationsbrev till vårdnadshavare.

Boken riktar sig till alla som har intresse av att stödja elevers ordförrådsutveckling: lärare, men även specialpedagoger, speciallärare eller logopeder. Målet med läromedlet är att erbjuda en metod som möjliggör ett e ektivt ordförrådsarbete med fokus på begrepp som är centrala för lärandet.

Lycka till i det viktiga arbetet med att stärka dina elevers ordförråd!

Lejla & Ingrid

Ordförrådet – en god investering

Orden i våra ordförråd är som mängder av små, små nycklar. Vart och ett öppnar orden dörrar till nya små världar av kunskap, fantasi och idéer. I sin roll som den huvudsakliga informationsbäraren kan man säga att orden är själva stommen i språket och vår interaktion med varandra. Tillgången till ord möjliggör tänkande, förståelse och uttrycksförmåga, och påverkar därmed exempelvis hur vi kan skapa goda relationer till andra människor, nå framgång i skolan och få möjligheter att forma vår framtid.

Det är svårt att sätta si ror på storleken på ordförråd. Det har inte gjorts några större svenska studier, men amerikanska källor anger ofta att elever efter sina år i motsvarande grundskola behöver ha samlat in ungefärligen 30 000–50 000 ord i sitt ordförråd för att ha goda chanser att klara av en gymnasieutbildning (exempelvis Graves, 2016). Om man skulle översätta detta till antal ord per dag behöver eleverna lära in 6–9 ord om dagen. Varje elev utvecklar med tiden en unik och personlig ordarsenal, som är påverkad av den miljö och de personer som finns i omgivningen. Storlek på ordförrådet är därför individuell och till skillnad från andra språkliga förmågor, exempelvis den grammatiska som tidigt blir relativt färdigutvecklad, fortsätter ordförrådsutvecklingen under hela livet.

Ord och läsning går hand i hand

En anledning till att ordförrådet är så betydelsefullt för skolframgång är att det har en stor påverkan på hur väl eleverna kan förstå vad de läser. Den internationellt erkända modellen The Simple View of Reading (Gough & Tunmer, 1986) säger att målet med läsning är att förstå vad man läser, och att det finns två faktorer som båda är nödvändiga för att uppnå läsförståelse. Den ena är den mer tekniska avkodningen, det vill säga att snabbt och automatiskt kunna känna igen bokstavskombinationer som ord. Den andra delen är språkförståelsen, det vill säga att förstå vad orden betyder.

Att läsförståelsen är svag kan bero på att avkodningsförmågan eller språkförståelsen är nedsatt – eller att båda är det. Man kan alltså ha en mycket välfungerande avkodningsförmåga men ändå inte förstå innehållet i det man läser, om inte språkförståelsen finns. Den enskilt viktigaste faktorn för språkförståelse är just ordförrådet, som i sin tur är avgörande för senare läsförståelse (Wiklund, 2013). Elever med stort ordförråd förstår därför mer av vad de läser. Dessutom verkar det gå enklare och snabbare att lära sig läsa till att börja med. Man har sett att de elever som har hört ord fler gånger än sina klasskamrater är bättre förberedda på att känna igen orden i skriftformat. Ett starkt ordförråd kan också väga upp och till viss del kompensera för brister som kan finnas i avkodningsförmågan. Därför kan man även säga att arbete med att stärka ordförrådet är en viktig komponent i att stärka läs- och skrivförmågan.

Vikten av ordförråd

Ordförrådet är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med skolan (Vermeer, 2001). Att kunna många ord, och veta hur och när de ska användas är centralt för våra elevers lärande, läsning och framgång både i skolan och i det senare yrkeslivet. Den ordförrådsutveckling som sker tidigt i livet är särskilt betydelsefull eftersom orden som lärs in under de första åren sätter förutsättningarna för den kommande inlärningen. Ordförrådsutvecklingen går lättare om eleven redan har en god språklig grund att stå på, då inlärningen av nya ord sker med hjälp av de ord eleverna redan behärskar. Man kan säga att det krävs ord för att lära sig ord, och i takt med att elevernas ordförråd stärks kan alltså även inlärningstakten öka. Det gäller därför att stötta eleverna in i positiva spiraler, där ordinlärning, självbild och mängden möten med nya ord förstärker varandra och utvecklas tillsammans. Omvänt gäller att ju äldre elever med svagt ordförråd blir, desto svårare är det att hinna ifatt klasskamraterna, och i många fall kvarstår skillnaderna i ordförrådet livet ut. Att tidigt stötta eleverna i deras ordförrådsutveckling är därför en viktig del av förskolans och grundskolans kompensatoriska uppdrag.

Skolspråket utmanar

När elever börjar skolan ställs de inför krav på den språkliga förmågan som de inte ställts inför förut. I undervisningen används ofta ett annat språk än det som tidigare förekommit i vardagen, hemma eller på förskolan (Frylmark, 2016). Man kan säga att språkbruket skiftar från muntligt vardagsspråk, till ett mer abstrakt, formellt

och så småningom skriftligt skolspråk. Många lärare kan även uppleva ytterligare ett stort hopp i språklig nivå vid övergången från lågstadiet till mellanstadiet. Innehållet i undervisningen blir då ännu mer abstrakt och avancerat. Läromedel börjar innehålla ord med en mycket större variation och högre svårighetsgrad. I SO- och NO-ämnena i årskurs 4–6 möter eleverna ord såsom utbredd, bidra och särskilja, vilka eleverna behöver kunna behärska för att hänga med i undervisningen. Detta nya språkbruk blir alltså ett verktyg för att förmedla kunskap. Skiftet från vardagsspråk till mer abstrakt skolspråk blir dessvärre en utmaning för många elever, som kan vara ovana vid att höra och använda denna typ av språk i vardagen. Men utan tillgång till dessa mer avancerade ord i vokabulären försämras elevernas möjligheter att klara kunskapsinhämtningen kraftigt. Språk- och kunskapsutvecklingen är tätt sammanbunden, och alla lärare, oavsett undervisningsämne, spelar en viktig roll när det gäller att utveckla elevernas skolspråk. Därför ligger det i varje lärares intresse att arbeta med språket utifrån tekniker som forskningen visar är e ektiva.

Ordförrådsklyftan

Skolan ställer alltså allt högre krav på att eleverna ska kunna behärska många ord för att klara undervisningen. Efterhand får många elever svårt att hänga med, vilket leder till ökade skillnader. Redan långt före skolstart har stora individuella skillnader grundlagts i de språkliga förutsättningar som eleverna har med sig. En del elever börjar skolan med ett välutvecklat ordförråd som är flera gånger större än andra klasskamraters (Oxford University Press, 2018). Andra elever börjar skolan utan att ha hört särskilt mycket svenska, och har stora delar av sitt ordförråd på ett annat språk än undervisningsspråket.

Den språkliga miljö som elever växer upp i kan skilja sig kraftigt åt. En del elever har fått tillfälle att utveckla sitt ordförråd genom omfattande mängder samtal och högläsning. Familjemedlemmar, syskon och vänner har under de tidiga utvecklingsåren svarat på nyfikna frågor och satt ord på vad barnet sett och upplevt. Andra har fått betydligt färre tillfällen för ingående samtal, sällan blivit lästa för och fått korta eller inga svar på funderingar kring begrepp. Forskning (Snow, 2020) visar att det finns samband mellan den språkliga miljön som barn växer upp i och socio-ekonomisk bakgrund hos vårdnadshavare. De olika språkliga uppväxtmiljöerna innebär att det efterhand blir stora skillnader i hur många ord som barnen möter och får träna på att använda. Detta leder till att man med tiden kan se att klyftorna i ordförråden ökar, vilket

Kopiering förbjuden, se s. 2.

utgör en stor anledning till elevernas olika förutsättningar vid skolstart. Dessa skillnader i elevernas ordförråd kallar man ibland för ordförrådsklyftan.

Elever med svagt

ordförråd hinner inte ifatt

Klyftan mellan starka och svaga ordförråd minskar sällan när eleverna har börjat skolan. I stället bildas positiva och negativa spiraler som förstärker skillnaderna (Oxford University Press, 2018). Eleven med starkt ordförråd förstår en högre andel av de ord som används i klassrummet eller i texterna, och lär sig snabbt de nya ord och begrepp som presenteras. Ordförrådet fortsätter att utökas utan större ansträngning.

För eleven med ett mindre ordförråd är situationen annorlunda. Genomgångar, undervisningstexter och skönlitterära böcker kan innebära rejäla utmaningar att hänga med i. Dessutom blir det svårare att förstå och dra slutsatser kring de nya begrepp som presenteras, som är betydligt fler till antalet. Resultatet blir att hastigheten med vilken eleven lär sig nya ord blir lägre än för klasskamraten. Dessa spiraler leder till att elever med litet ordförråd sällan hinner ifatt, och i stället ökar klyftorna ofta under grundskoletiden.

Skolan har därför ett viktigt uppdrag i att arbeta för att utjämna dessa skillnader för barn från olika bakgrund. Dessutom innebär de positiva och negativa spiralerna att det inte räcker att ge samma stöd till de elever som hamnat på efterkälken språkligt sett, utan att deras ordförrådskunskaper behöver accelereras med hjälp av ytterligare stöd från skolan för att ha en chans att komma ifatt klasskamraterna. förklara

Vad innebär svagt ordförråd för eleven?

Ett svagt ordförråd begränsar inte bara chanserna att klara skolan bra, utan även elevens möjligheter att kommunicera med kamrater, delta i aktiviteter och uttrycka känslor. Detta kan i sin tur påverka både självförtroende och självbild negativt, och i förlängningen riskera att leda till en rad negativa konsekvenser för eleven (Oxford University Press, 2018).

En elev med svagt ordförråd kommer ofta …Vad innebär detta för eleven?

få svårt att förstå muntliga och skriftliga instruktioner.

få svårt att beskriva sina behov och känslor, och att förklara vad den inte förstår.

lära sig att avkoda, men läser utan att förstå innebörden och missar därmed glädjen med att läsa.

sakna idéer och fantasi för att kunna samtala och leka avancerade lekar med sina jämnåriga kamrater.

Missförstånd och osäkerhet kan leda till att eleven beter sig på ett sätt som uppfattas som dåligt uppförande.

Eleven kan bli tystlåten, eller försöker fånga lärarens uppmärksamhet på andra sätt.

Eleven väljer att inte läsa – vilket är precis vad som hade behövts för att stärka ordförrådet.

Rasterna kan bli ensamma för elever som inte kan delta i lekar och diskussioner.

få bristande självkänsla, självförtroende och motivation.

Elevers självkänsla kan påverkas av att de märker att de har svårare att hänga med i undervisningen än klasskamraterna. En del bestämmer sig då för att anstränga sig hårdare, men många ger upp och slutar försöka.

Fritt översatt från förlaga i Oxford Language Report (Oxford University Press, 2018).

Extra utmaning för flerspråkiga elever

En grupp som ofta får svårare att klara skolans språkliga krav är elever med annat modersmål än svenska. I dag har ungefär 30 % av eleverna i skolan ett annat modersmål än svenska, betydligt fler än för några decennier sedan (Skolverket, 2022b; Cummins, 2017).

Flerspråkighet har många positiva e ekter, såsom att inlärningen av nya språk längre fram i livet underlättas. Men för vissa flerspråkiga elever kan det bli svårt att hänga med i ordförrådsutvecklingen av flera skäl.

Kopiering förbjuden, se s. 2.

En del av eleverna med annat modersmål möter svenskan först i skolåldern. De behöver då lära sig samma ämnesinnehåll som klasskamraterna, samtidigt som de arbetar med att bygga upp grundläggande språkliga förmågor i svenska språket. Detta innebär att dessa elever behöver lära sig nya ord i ett mycket högre tempo än sina enspråkiga klasskamrater. Att utveckla ett språk till den nivå som krävs för att klara undervisningen fullt ut tar ofta mycket längre tid än vad man tror. Dessutom kan skolan lätt luras att tro att ordförrådet är tillräckligt utvecklat efter bara något år. Då har eleverna ofta hunnit utveckla ett språk som fungerar tillräckligt för att klara sig i vardagliga situationer, men ofta inte för att kunna förstå undervisningen fullt ut.

Bland flerspråkiga elever är det också vanligare att man växer upp i svagare socio-ekonomiska områden (Rosqvist et al., 2022; Andersson et al., 2019). Detta kan medföra flera negativa faktorer för lärandet, såsom trångboddhet (vilket försämrar möjligheterna till ostörd sömn och skolarbete) samt högre stress och oro hos föräldrarna (kring ekonomi och kriminalitet i närområdet). I denna typ av miljö kan det också saknas tillräckligt många starka språkliga förebilder och innebära att en del elever möter få personer som har svenska som modersmål. Det kan även hända att det är få anhöriga som talar modersmålet, vilket kan medföra att inget av elevens språk utvecklas tillräckligt. Detta leder sammantaget till stora språkliga utmaningar, där elever riskerar att få en otillräcklig språklig grund att stå på i sin skolgång och inte kan dra full nytta av något av sina språk i sin inlärning.

Olika medfödda förutsättningar

Utöver variationer i språkliga uppväxtmiljöer och bakgrunder har alla elever i klassrummet olika starka medfödda förutsättningar för att lära sig nya ord. För vissa går processen att lära in nya ord snabbt och helt ansträngningslöst, medan det för andra kan krävas betydligt mer energi och repetitioner.

En grupp som har särskilt stora svårigheter med inlärningen av ord är elever med språkstörning eller DLD (developmental language disorder), som kan sägas vara en medfödd svårighet att lära sig språk (Hallin, 2019). Språkstörningen gör att eleven får svårt att förstå, uttrycka och använda språk, såväl på modersmålet som andraspråket. Det innebär också ofta att eleven får svårt att lära in och memorisera nya ord. Därför får dessa elever ofta utmaningar i att bygga tillräckligt stora ordförråd.

Undervisningen gör skillnad

Oavsett elevernas bakgrund har kvaliteten på undervisningen stor möjlighet att påverka lärande och resultat. Vad läraren gör i klassrummet under skoldagen är den faktor som kan påverka elevernas lärande mest, och särskilt stor skillnad får en undervisning av god kvalitet för elever från svaga socio-ekonomiska områden (Katz & Ain Dack, 2017). Alla som arbetar inom skola skulle nog skriva under på att de dagligen arbetar med att stärka elevernas ordförråd, exempelvis genom högläsning och i samtal med elever. Ändå kan man uppleva att många elever inte utvecklar ett tillräckligt stort ordförråd för att lyckas med skolan. Vad kan då göras annorlunda? En viktig utgångspunkt i ordinlärning är att förstå hur ordförrådet är uppbyggt av nätverk, att det krävs att vi arbetar med ordförrådet på djupet och att vissa ord kan vara viktigare än andra att lära ut.

Ord i nätverk

Resan mot starka ordförråd startar i vetskapen om hur ordförrådet är uppbyggt och vad det innebär att kunna ett ord. Generellt lär sig elever ord när de befinner sig i positiva, språkrika sammanhang tillsammans med vuxna som hjälper till att uppmärksamma och belysa ordens betydelse. Mötena med orden sker i många olika situationer, såsom i vardagssamtal, i leken, eller vid högläsning. På sikt lär sig också elever nya ord från egen läsning.

Närliggande ord: disco, samba, vals

Sammansatt ord: tangolärare

Synonymer till ordet: argentinsk dans

Hur ordet stavas: t-a-n-g-o

Det är frestande att tro att om man kan ett ords definition så kan man också ordet, och att fokus för undervisningen bör ligga däri. Sanningen är att definitionen bara är en liten del av den kunskap man har om ett ord (Hallin, 2020). Vår ordkunskap består av mängder av kopplingar till andra ord, som vi har samlat på oss under olika upplevelser och situationer som vi har varit med om Varje gång man möter ett ord skapas nya eller förstärks tidigare kopplingar till andra relaterade ord. Med tiden byggs på så vis ett komplext nätverkssystem upp med massvis av kopplingar kring varje ord Det här nätverket blir unikt för varje persons erfarenheter, bakgrund, kunskaper, ålder och personlighet. tango Känslan som är knuten till ordet: romantiskt

Hur ordet uttalas: tang-go

Vilken kategori ordet tillhör: dans

Hur ordet används grammatiskt: ”Jag hörde att du dansar tango.”

Ett exempel på de kopplingar som kan finnas i nätverket kring ordet tango.

Kopiering förbjuden, se s. 2.

Vinster med täta nätverk

Ordförrådet fördjupas i takt med att nätverket växer och kopplingarna tätnar. Ett stort antal kopplingar gör att man kan använda orden fullt ut, på ett fritt och flexibelt sätt (Hallin, 2020). Man förstår efterhand att betydelsen av ett ord kan variera, där exempelvis ordet ”stjärna” kan symbolisera ett väl utfört arbete, men också är namnet på en himlakropp. Med många starka kopplingar kan valet av ord anpassas utifrån olika situationer. Det blir då lättare att snabbt plocka fram rätt ord när man behöver det, vilket kallas ordmobilisering. Man kan också föra vidare och tillämpa kunskaper om ett ord till ett helt annat sammanhang än det man först lärde sig ordet i. Ett exempel på detta kan vara att en elev använder ett ord som den har lärt sig under svensklektionen även tillsammans med andra lärare och i andra ämnen. Slutligen bidrar ett tätt nätverk även till att det blir lättare att lära sig nya ord eftersom täta kopplingar blir som ”krokar” att fästa nya ord vid.

Orden i ordförrådet har massvis med kopplingar till varandra.

Hål i fotbollsnätet

När elever möter nya ord kan man likna deras olika förutsättningar för inlärning vid ett fotbollsmål med nät i (Oxford University Press, 2018). Elever med starka ordförråd har täta kopplingar i nätverket, vilket kan jämföras med ett finmaskigt och jämnt nät i målet. När läraren förklarar nya ord blir orden som fotbollar som skjuts in i nätet, vilket fångar upp och håller kvar nästan alla bollarna som kommer farande. Hos de elever som har betydligt färre ord i sitt ordförråd är nätet mer grovmönstrat och på vissa ställen kan det till och med finnas hål. När dessa elever möter nya ord kan bollarna passera rakt igenom nätet, utan att alls bromsas in eller fångas upp. Exemplet kan illustrera varför ordinlärningen går mycket lättare och snabbare för elever som redan har starka nätverk, och varför elever med svaga ordförråd behöver extra stöd i inlärningen.

Ingen kunskap om ordet.

Att kunna ett ord är inte svart eller vitt

Eftersom kunskaper om ett ord kan bestå av olika många kopplingar i nätverket kan det vara svårt att dra en gräns för när man kan ett ord eller inte kan ett ord (Hallin, 2020). Snarare handlar det ofta om grader av ordkunskap. Ordförrådsutvecklingen är något som pågår under hela livet, och orden i ens ordförråd behärskas till olika grad. Denna gråskala i ordförrådskunskaper medför att det kan vara svårt att prata om exempelvis hur många ord en elev har i ordförrådet, eller att få en rättvisande bild från ett ordförrådstest. Ännu mer komplext blir det om man försöker bedöma ordförrådsstorleken hos en flerspråkig elev, som har sina ord fördelade över flera språk.

Kunskaperna om ett ord kan sträcka sig från att bara kunna känna igen att man har hört ordet, till att både kunna förstå och använda ordet fritt i många olika sammanhang. Däremellan finns grader där eleven kan förstå ordet ytligt, men inte använda det, eller bara förstå det i vissa specifika situationer, exempelvis med en viss lärare under SO-lektionen.

Har hört ordet men vet inte vad det betyder.

Känner till ordet men kan bara koppla det till en viss situation.

Känner till ordet väl. Kan koppla ordet till många olika situationer, kan förklara, använda och relatera till andra ord.

En omarbetad modell från Dale (1965) med inslag från Beck et al. (1987), som illustrerar olika grader av ordkunskap.

Övning: Var i modellen ovan skulle du placera in dina kunskaper om följande ord?

hegemoni suppleant vederkvicka

Kopiering förbjuden, se s. 2.

Att stärka ordförrådet

Innan övningarna i detta läromedel presenteras bör en första utgångspunkt vara att se över ifall det går att stärka de språkutvecklande arbetssätt som används i klassrummet och tillgängliggöra den kommunikativa lärmiljön. Nedan presenteras tio tips med vetenskapligt stöd (exempelvis Hallin, 2019; Frylmark, 2016; Hajer & Meestringa, 2010), för att skapa en språkstimulerande lärmiljö som stöttar ordförrådsutvecklingen hos alla elever.

Tio tips för en ordförrådsstärkande lärmiljö:

1. Skapa språkrika miljöer, där mängden och variationen av ord som eleverna får höra är stor. Låt eleverna bada i språk och ord under hela skoldagen, från att de anländer till fritids på morgonen, tills de går hem. Se alla situationer under skoldagen som ett tillfälle för eleverna att möta nya ord.

2. Skapa ett positivt och stöttande samtalsklimat där elever aktivt uppmanas att utveckla sina svar. Detta kan göras genom öppna frågor av typen ”Just det, kan du berätta mer om hur du tänker?”, och ”Varför tror du att det blir så?”.

3. Stötta eleverna att knäcka läskoden så tidigt som möjligt genom att arbeta systematiskt med koppling ljud/bokstav, och uppmuntra egen läsning. Genom läsningen stöter eleverna på många nya ord som inte förekommer i vardagsspråket. Detta är särskilt gynnsamt för elever med annat modersmål än svenska.

4. Tänk på ditt taltempo, och utnyttja ditt kroppsspråk och gester för att förstärka innehållet i det du säger. Betona viktiga ord extra mycket. För vissa elever kan tecken, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), vara ett viktigt stöd.

5. Använd dig av språkmål i undervisningen. Utöver kunskapsmål kan det vara bra att även förtydliga för eleverna vilka specifika ord, uttryck eller meningsstrukturer som man behöver lära sig inom ett visst ämnesområde.

6. Ta för vana att läsa högt för eleverna varje dag. Prata om nya ord i texten och förklara innehållet. Använd gärna befintliga bilder i boken och peka tydligt ut centrala föremål och händelser.

7. Stärk elevernas medvetenhet om ord. Reflektera tillsammans exempelvis över vilken kategori ord tillhör, hur de böjs, synonymer och motsatsord.

8. Använd olika typer av visuellt stöd, såsom bilder, konkret material och dramatisering. För att förtydliga samband mellan olika ord kan Venn-diagram eller tankekartor användas.

9. Arbeta gärna specifikt med sammanbindande ord, såsom eftersom, annars och då, vilka är viktiga för att eleverna på sikt ska kunna uttrycka sig på ett mer avancerat sätt och i längre texter.

10. Öka samverkan med vårdnadshavare. Påtala vikten av att stärka språket även hemma. Uppmuntra familjerna att prata mycket med sina barn på sitt starkaste språk, sätta ord på saker och läsa tillsammans om möjligt.

Vanliga fällor i ordförrådsträningen

Det finns andra arbetssätt som inte är lika framgångsrika i att bygga ordförråd. Ett misstag man kan göra är att enbart ge eleverna en kort definition, och tro att det ska räcka för att ordet ska lagras in (Hallin, 2015). Ett exempel är att arbeta med ord utifrån ordlistor, då det finns en risk att man missar att ge eleverna tillräckligt mycket sammanhang och exempel för att ordet ska fastna i nätverket och läras in på djupet. Även att låta eleverna slå upp orden i ordböcker på egen hand riskerar att vara ine ektivt. Ordböckernas definitioner innehåller dessutom ofta fler svåra ord som eleven inte förstår.

En ytterligare miss kan vara att fokusera enbart på stavningen eller ordens bokstäver, som till exempel när man arbetar med ordflätor, korsord eller stavning av ”veckans ord”, utan att samtidigt fördjupa sig i ordens innebörd. Om syftet är att eleverna ska lära sig nya ord kan även denna typ av övningar ge för lite information om ordets betydelse och användning för att eleverna ska få stöd i att förstå orden fullt ut.

Korsord kan vara givande, men inte om syftet är att lära ut ord på djupet.

Gemensamt för exemplen ovan är att dessa sätt att arbeta kan tyckas vara tidse ektiva, men går ofta inte tillräckligt på djupet i utforskandet av orden. Om man satsar på korta förklaringar av många ord är risken att elevernas ordkunskaper varken når på djupet eller håller över tid. Vad innebär det då att lära ut ord på djupet?

Kopiering förbjuden, se s. 2.

Lär ut ord på djupet

För att elever ska kunna förstå och behärska ord fullt ut är det viktigt att de får många kopplingar till orden i sitt ordförrådsnätverk. När man arbetar med att stärka elevernas ordförråd är det alltså viktigt att tänka på att inte bara öka bredden i ordförrådet, det vill säga att lära ut så många nya ord som möjligt. Det är även viktigt att satsa på att stärka ordförrådet på djupet, för att eleverna ska få starka ordförråd som kan användas som kraftfulla verktyg för lärande. Att inte bara kunna många ord, utan att även behärska ord mångsidigt och flexibelt, kallas djupt ordförråd.

Så hur kan man arbeta för att stötta eleverna i att utveckla ett ordförråd som även går på djupet? Forskning säger att det är viktigt att arbeta medvetet, aktivt, och systematiskt med att knyta an många aspekter kring ett ords betydelse och användning, med utgångspunkt i hur våra ordnätverk ser ut. Med utgångspunkt i denna forskning presenteras nedan en arbetsgång i sex steg, som fördjupar elevernas kunskaper om ett ord (Beck et al., 2013). Dessa moment utgör även grunden för ordförrådsövningarna i det här läromedlet.

6 STEG FÖR ATT BYGGA DJUPT ORDFÖRRÅD

1. Eleven får ta del av en elevnära definition.

2. Eleven får stöd i att identifiera de ljud som ordet består av.

3. Eleven presenteras för målordet i ett meningsfullt sammanhang.

4. Eleven får fler exempel på hur ordet används i olika sammanhang och miljöer.

5. Eleven får aktivt bearbeta betydelsen och stöttas i att själv använda det.

6. Eleven får repetera ordet för att befästa kunskaperna.

Översatt från Beck et al. (2013).

Knyt in ordet i nätverket

Ett första bra steg när man vill lära ut ett ord är att ge eleverna en tydlig, begriplig och elevnära definition av ordet. Att använda och utgå från ord eller situationer som eleverna redan känner till ökar chansen för att de ska hänga med i genomgången. Därefter behöver eleven få möta ordet i ett sammanhang som känns meningsfullt och väcker nyfikenhet. Ge eleven en rad ledtrådar kring ordet, exempelvis hur ordet används i en mening, synonymer och i vilken typ av situationer det är lämpligt att använda. Eleven behöver också vara säker på vilka ljud som är med i ordet. Stötta eleverna genom att identifiera stavelser och befäst ljudbilden genom att upprepa ordet högt. Kan eleven inte uttala ordet på grund av en osäkerhet kring vilka ljud som finns med i ordet eller dess inbördes ordning, minskar chanserna att eleven kommer kunna använda ordet på egen hand. Sedan gäller det att ge eleverna fler exempel på ordet i olika kontexter. Syftet är att ytterligare utvidga förståelsen av ordet och ge eleverna många exempel på när, var och hur målordet brukar användas för att belysa ordets nyanser. Eleverna tenderar annars att fastna i det första sammanhanget som ordet presenterades i, vilket kan leda till en ytlig kunskap och att ordet blir mindre användbart för eleven.

Övningarna knyter in flera olika aspekter av ordets betydelse och användning.

Förstå ordets innebörd

Veta hur man själv använder ordet

Definition

målord

Vilka sammanhang det används i

Vilka ljud som är med i ordet

Hur det används i en mening

Kopiering förbjuden, se s. 2.

ISBN 978-91-47-14911-7

© 2023 Lejla Mandzic, Ingrid Thulin Olander och Liber AB

Förläggare: Charlotte Eriksson

Redaktör: Louise Mückstein

Projektledare: Emilie Szakàl, Jasmine Jansson

Produktion: Eva Runeberg Påhlman

Granskare: Ida Rosenqvist

Korrekturläsare: Cina Beckman

Formgivare: Marta Coronel

Bildredaktör: Mattias Josefsson

Illustratör: Bettina Johansson

Omslag: Lotta Rennéus, Marta Coronel

Repro: Exakta Print AB, Malmö

Tryck: Graphycems, Spanien 2023

Ett stort tack till alla lärare och elever som har testat övningarna och kommit med goda råd och synpunkter!

Bildförteckning

AlexDreamliner

Shutterstock.com

Bertrand, Christian Shutterstock.com

NASA 194

Starikov, Anton Shutterstock.com

195:2

106:4

153:3

Övriga bilder: Shutterstock.com

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål är enligt BONUS-avtal inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra stra (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av lovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

undantag

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Ordkunskap A

Ett starkt ordförråd är nyckeln till skolframgång!

Liber Läs! Ordkunskap A är ett läromedel som erbjuder ett strukturerat sätt att arbeta i helklass för att stödja alla elevers ordinlärning. Här finns såväl lärarhandledning för övningar i helklass som arbetsblad att kopiera till eleverna, samt massor av praktiskt extramaterial.

Materialet utgörs av evidensbaserade övningar för att lära ut centrala skolord. Steg för steg fördjupas elevernas kunskaper med utgångspunkt i forskningsbaserade metoder. Materialet ger dig verktyg som syftar till att stötta dina elever i att utveckla ett skolordförråd som ökar läsförståelsen och stärker deras inlärningen i alla ämnen!

Liber Läs! Ordkunskap finns i fyra delar A–D, anpassade för F-klass till åk 3 och ingår i serien Liber Läs. Läromedelsserien grundar sig i teorin The Simple View of Reading, som säger att en god läsare behöver behärska både avkodning och språkförståelse för att förstå vad den läser. Ordförrådet är den enskilt viktigaste faktorn för språkförståelse.

Fler böcker i serien

Lästräna • åk F–1 Elevböcker Lärarhandledning

Läslust • åk 2–3 Elevböcker Lärarhandledning

Språklära • åk 2–3 Elevbok

Första Läseboken åk 1