• förmåga att PLANERA och tillaga mat och måltider för olika behov och sammanhang samt
CENTRALT INNEHÅLL
KUNSKAPSBEDÖMNING
Eleven planerar och tilllagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter i ett hem genom att använda tillvägagångssätt. Eleven värderar hur arbetsprocessen har påverkat resultatets kvalitet.
• HUR har eleven utvecklat sina förmågor/ kunskaper genom HK-undervisningen?
• Privatekonomi och konsumtion
Eleven beskriver faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval.
• Läraren bedömer direkt i processen med mallar utformade efter uppgiften.
• Levnadsvanor
Eleven värderar hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
• Kvaliteten på elevens sammanlagda arbete jämförs med betygskriteriernas värdeord.
• Mat och matlagning
• HANTERA annat praktiskt arbete som förekommer i ett hem, • kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet, och • förmåga att VÄRDERA val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö
• Eleven följer sin utveckling med en självvärderingsmall.
Syftet med denna didaktiska handbok är att inspirera och stötta lärare i hem- och konsumentkunskap vid planering av undervisningen, under lektionerna samt som stöd vid utvärdering. Boken är strukturerad i fem steg och börjar med en kortfattad genomgång av olika sätt att se på kunskap, lärande och bedömning. De avslutande delarna belyser mer konkret hur läraren kan lägga upp undervisningen och reflektera över den för att underlätta för sig själv och eleverna. Den övergripande tanken med materialet är att det ska vara en ständig följeslagare för läraren i klassrummet. Lära och bedöma i hem- och konsumentkunskap Lgr22 är en uppdaterad version av den populära Handboken – den systematiskt planerande läraren.
LÄRA OCH BEDÖMA i hem- och konsumentkunskap Lgr22 NYA HANDBOKEN
BETYGSKRITERIER
LENA DE RON & MARIA FELDT
FÖRMÅGOR/ KUNSKAPER
LENA DE RON & MARIA FELDT
HANT ERA
PL ANER A
VÄRD ERA
LÄRA OCH BEDÖMA i hem- och konsumentkunskap Lgr22
Nya
HANDBOKEN Best.nr 47-14592-8 Tryck.nr 47-14592-8
47-14592-8_lara och bedoma oms.indd Alla sidor
2022-02-03 09:33
ISBN 978-91-47-14592-8 © 2022 Författarna och Liber AB Förläggare: Jeanette Mårtensson Projektledare: Stina Sturesson/Theres Lagerlöf Redaktör: Bibbi Fagerström Grafisk form: Anna Hild Design Omslag: Anna Hild Design llustration omslag: Johnny Dyrander Illustration inlaga: Johnny Dyrander samt Anna Hild Design: sid. 8, 26, 37, 48, 66 samt Shutterstock/YummyBunn: siluetter sid. 7, 25, 68 Produktion: Eva Runeberg Påhlman Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Livonia Print, Lettland 2022
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 2
2022-02-03 09:54
Innehåll
Förord – varför skriver vi den här boken?
5
Läsanvisning
7
STEG 1. Lära och bedöma − medvetet kunskapande Kunskapsbegreppet
Teoretisk kunskapstradition Praktisk kunskapstradition Kunskap-i-handling Inlärning blir lärande
8
8 9 10 10
Förmedlingspedagogik Metakognition och konstruktivism Sociokulturella perspektiv Learning by doing och proximala utvecklingszoner Problembaserat lärande Samarbetslärande/kooperativt lärande
10 11 11 12 13 13
Bedömning för lärande – formativ undervisning
14
Formativ och summativ bedömning Elevaktiv bedömning med självvärdering Hållbar, framåtsyftande och etisk bedömning Mål- och kunskapsrelaterad bedömning
Bedömning med betygskriterier Analytisk och holistisk bedömning Bedömning av praktisk kunskap Utveckling av undervisning och bedömning i HK
STEG 2. Lgr22 och hem- och konsumentkunskap Läroplanens kunskapssyn
Bildning, kunskap, kunnande och kunnighet Kursplanens ämnessyn
Syfte Centralt innehåll Betygskriterier
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 3
8
15 16 18 18
19 21 21 22
26 26
26 28
29 31 35
2022-02-03 09:54
STEG 3. Ämnesdidaktiskt förhållningssätt Reflekterat handlande i HK-processen
Empowerment Den systematiskt planerande läraren Hur läraren ser elevens kunskapsutveckling Lärarens och elevens gemensamma förberedelser Elevens delaktighet Förtrogenhet med betygskriterierna Analys av kunskapsutveckling/progression i betygskriterierna Grundmall 1 HK9: Progression i betygskriterierna Mall 1a HK9: Förmågan att använda tillvägagångssätt Mall 1b HK9: Förmågan att värdera arbetsprocessen Mall 1c HK9: Förmågan att beskriva faktorer och beslut Mall 1d HK9: Förmågan att värdera HEM
STEG 4. Lärarens pedagogiska planering Lära och bedöma i HK
Förutsättningar för god undervisning i HK Grundmall 2 HK9: Ämnesöversikt och utgångspunkt för lärarens planering Lärarens checklista Mall 2a HK9: Grund för lärarens planering MAT och MATLAGNING Mall 2b HK9: Grund för lärarens planering PRIVATEKONOMI och KONSUMTION Mall 2c HK9: Grund för lärarens planering LEVNADSVANOR Mall 3 HK9: ELEVENS SJÄLVVÄRDERING Mall 4 HK9: LÄRARENS UTVECKLINGSSCHEMA
STEG 5. Reflektion i den egna verksamheten Mall 5: Didaktiska frågor för självreflektion och kollegialt utvecklingsarbete
Referenser Skolverket Kursplan – Hem- och konsumentkunskap, Lgr22
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 4
37 37
38 38 39 40 41 41 42 43 44 45 46 47
48 48
49 56 57 58 60 62 64 66
67 68
69 73
2022-02-03 09:54
Förord – varför skriver vi den här boken? Syftet med denna didaktiska handbok är att inspirera och stötta lärare i hem- och konsumentkunskap (HK) vid planering av och bedömning i undervisningen.
Vad ska bedömas i ämnet hem- och konsumentkunskap? Hur vet vi att det är just det vi bedömer? Hur kan vi på ett professionellt, och samtidigt rationellt, sätt koppla bedömningen till planeringen av undervisningen? Dessa frågor har följt oss sedan vi på Skolverkets uppdrag under åren 2001−2006 tog fram ett bedömningsmaterial för HK vid PRIM-gruppen, vid lärarhögskolan i Stockholm. Projektgruppen leddes av professor Astrid Pettersson och uppdraget bestod i att utveckla digitalt förmedlade uppgifter som skulle konkretisera läroplanens kunskapssyn och kursplanens ämnessyn samt vara ett stöd för läraren vid bedömning av elevens kunskapsutveckling. Därmed skulle det bidra till att skapa förutsättning för likvärdig bedömning och betygssättning över landet. Under mer än tjugo års didaktiskt samarbete har vi enträget strävat efter att på olika sätt lyfta fram det stora i det lilla HK-ämnet – det som görs i det lilla hushållet påverkar i hög grad det stora globala. Varje dag krävs medvetna vardagshandlingar av många människor om världen ska utvecklas i en hållbar riktning. HK är relaterat till undervisningstiden i grundskolan ett mycket begränsat ämne, men innehållsmässigt är det obegränsat och blir dessutom allt viktigare. För att det dagliga arbetet i grundskolan ska fungera för både lärare och elever, måste därför arbetsinsatsen hållas på en rimlig nivå. Med en väl underbyggd och strukturerad undervisning vet du som lärare att bedömningen blir rättssäkert genomförd. Likvärdigheten vid betygssättningen grundas på kollegiala samtal mellan lärare på den egna skolan och/eller i utbyte mellan skolor. Vi som skriver är båda hushållslärare och förstelärare med mångårig erfarenhet från grundskola, gymnasium, lärarutbildning och läromedelsförfattande. Utifrån erfarenheterna av provbanksarbetet har vi fortsatt att skräddarsy utbildningar för olika HK-lärarnätverk samt medverkat vid framtagande av kursplanen för HK i Lgr11 och Lgr22. I samband med läroplansrevideringar ställs frågor på nytt: • Hur förhåller vi oss till den nya kursplanen? • Vad förväntas eleven nu kunna? • Hur arrangerar jag som lärare undervisningssituationer, där eleven kan utveckla detta? • Hur ska eleven få möjlighet att visa sin kunskap? • Hur ska jag som lärare värdera kunskapen som visas?
5
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 5
2022-02-03 09:54
HK-lärare arbetar ofta på egen hand med pedagogisk planering och betygssättning, samtidigt som behovet av didaktiska samtal lärare emellan ökar när ramfaktorerna för undervisning i ämnet i hög grad varierar mellan skolorna i landet. Den här boken, Lära och bedöma i hem- och konsumentkunskap Lgr22: Nya Handboken, är en revidering och aktuell kursplaneanpassning (Lgr22) av våra tidigare böcker, Lära och bedöma i hem- och konsumentkunskap Lgr11 – att utveckla och synliggöra förmågor i undervisningen (2013) och Handboken: Den systematiskt planerande läraren (2017) samt delar av rapporten Bedöma och lära i hem- och konsumentkunskap: Bakgrund och framväxt av ett pedagogiskt bedömningsmaterial (2006), kompletterad med aktuell forskning inom området bedömning. Det är vårt urval/vår tolkning och ambitionen är inte att berätta exakt hur man ska tänka och göra, utan hur man kan tänka och göra för att medvetet utveckla undervisningen. Förhoppningen är även att ge lärare verktyg för att problematisera och stärka området likvärdig bedömning och betygssättning i HK. Framgångsrik undervisning och bedömning bygger på att alla inblandade i så stor utsträckning som möjligt vet vart de är på väg, så att de också kan avgöra när de är framme. Den didaktiska kompetensen hos läraren är kittet mellan kursplanen, bedömningen och hur undervisningen läggs upp för att eleven ska nå kunskapsmålen. HK-undervisningen måste utformas så att eleverna tränar alla ämnets olika förmågor i autentiska sammanhang. Vår pedagogiska vision är att eleven ska utmanas i sitt kunskapande och utvecklas optimalt mot målen utifrån sina förutsättningar. Vårt förslag till strategi är att regelbundet avsätta tid för att begrunda den egna HK-verksamheten, med utgångspunkt i de formativa frågorna: Vart är jag/vi på väg, var befinner jag/vi oss nu och hur ska jag/vi ta oss till målet? Kunskapsbedömning i HK är komplext och en systematisk planering underlättar det dagliga undervisnings- och bedömningsarbetet avsevärt. Vi hoppas att den här boken blir ett konkret och användbart redskap i den egna verksamheten tillsammans med eleverna. Materialet är avsett att användas både vid grundläggande planering av undervisningen och direkt i undervisningen samt som stöd vid utvärdering. Mallarna i boken ligger nära styrdokumenten och vi har medvetet strävat efter att undvika egna tolkningar, eftersom förutsättningarna för HK-undervisning varierar mycket mellan landets skolor. Läraren utformar sin undervisning i den egna kontexten efter lokala ramfaktorer. Innehållet fokuserar i huvudsak årskurs 7−9, men principerna kan även appliceras på årskurs 4−6. Den som önskar fördjupa sin tolkning av ämnet rekommenderas att läsa Skolverkets Kommentarmaterial till kursplanen i hem- och konsumentkunskap (Skolverket, 2021b) i dess helhet.
6
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 6
2022-02-03 09:54
Läsanvisning:
•
• •
Boken är strukturerad i fem steg och börjar med en kortfattad genomgång av olika sätt att se på kunskap, lärande och bedömning. Detta kapitel ligger sedan till grund för vår tolkning av kursplanen och vad som utmärker ämnet HK i läroplanen, Lgr22. Därefter fördjupar vi oss i utgångspunkter för lärande och bedömning specifikt i HK. De avslutande och fristående delarna belyser mer analytiskt hur läraren kan lägga upp undervisningen och reflektera över den för att underlätta för sig själv och eleverna vid bedömningen av de förvärvade kunskaperna.
Vår genomgripande tanke med boken är att den ska vara lärarens följeslagare i klassrummet vid planering, organisering och utvärdering av undervisningen. Stockholm i januari 2022 Maria Feldt och Lena de Ron
För att ett reflekterat handlande ska kunna utvecklas i undervisningen måste det finnas något för eleven att reflektera över – en utmaning, en frågeställning eller ett dilemma är alltså grundförutsättningen för en ändamålsenlig arbets- och lärandeprocess. Läraren måste också ge eleven verktyg för att utveckla detta, för den ovane betraktaren, osynliga kunnande.
7
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 7
2022-02-03 09:54
STEG 5
STEG 4
STEG 3
STEG 2
STEG 1. Lära och bedöma − medvetet kunskapande
STEG 1
För att kunna bedöma en elevs kunskap i en viss verksamhet måste läraren börja med att definiera själva kunskapen i ämnet och därefter bestämma vilken specifik kunskap som ska synas vid bedömningstillfället.
Läraren måste dessutom ha klart för sig hur kunskapen kan visas. Vi beskriver därför i det följande kunskap och bedömning utifrån några olika perspektiv.
Kunskapsbegreppet Kunskapsbegreppet har inte förändrats i ett tids- och samhällsperspektiv utan bevarats i en gammal struktur. Denna kvarleva kan skapa problem då vi nu befinner oss i ett så kallat kunskapssamhälle, där skolans uppgift är att hjälpa eleven att utveckla sitt kunnande i en vidare mening än tidigare. Nedan lyfter vi några aspekter på kunskap som kan påverka synen på ämnet HK i grundskolan, men även ge avtryck i undervisning och bedömning. Kunskap är ett mångfacetterat begrepp och ofta görs en oreflekterad och slentrianmässig uppdelning mellan teoretisk och praktisk kunskap. Vi ser problem med att ett hierarkiskt tänkande mellan olika kunskapstraditioner fortfarande lever kvar i grundskolan, ofta omedvetet. Denna problematik kan få flera oönskade konsekvenser.
Teoretisk kunskapstradition Kännetecknande för den teoretiska kunskapstraditionen är just uppdelningen mellan teori och praktik, där ”teorierna tillämpas i praktiken” (Grönqvist & Hjälmeskog, 1998). Kvarlevande begrepp som ”teoretiska” respektive ”praktiskt-estetiska” ämnen i dagens skola, underhåller det separerande tänkandet. Uppdelningen inklusive förkortningen ”prest-ämnen” blev officiellt inaktuell i och med att grundskolans ämnen började sorteras i bokstavsordning i läroplanen redan år 1980 i Lgr80.
8
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 8
2022-02-03 09:54
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion (SOU 1992:94; Skolverket, 1998; 2011a, s. 10; 2021a, s. 8).
Praktisk kunskapstradition Den praktiska, ofta tysta, erfarenhetskunskapen förutsätter förtrogenhets- och färdighetskunskap. För att tillägna sig denna praktiska kunskap behöver man ta till sig ett visst innehåll av ”utantillkunskap”, begreppsdefinitioner och kännedom om regler och rutiner (Bendz, 1998). Fakta, begrepp, rutiner etcetera underlättar förståelse och kunskap i en praktisk verksamhet, men har inget egenvärde. Bendz diskuterar framför allt yrkeskompetens och hennes utgångspunkt är att teoretisk och praktisk kunskap är varandras förutsättningar. Kompetens kan förklaras som ”förmågan att identifiera och lösa problem” och är därför ett slags handlingsberedskap, en form av praktisk kunskap som förutsätter ett socialt sammanhang och att man vet hur man ska göra och har förmåga att reflektera över det. Kompetens innebär vidare att man med kunskap som grund utför handlingar och reflekterar över dessa med utgångspunkt i sammanhang av sociala regler, normer och värderingar (a.a.). Gustavsson (2004) beskriver hur diskussionen om kunskap förts i tre spår: ett första i vetenskapens, ett andra i yrkeskunskapens och ett tredje i etikens och politikens. Även Aristoteles delade på sin tid in kunskapen i tre delar: vetandet (teoretiskt), kunnandet (praktiskt) och klokheten (episteme, techne och fronesis). Erfarenhetsbaserad kunskap, som ”förmågan att handla på ett sätt som skapar bättre mänskliga förhållanden, att göra rätt sak, vid rätt tillfälle, på rätt sätt”, kan benämnas som ”praktisk klokhet” (a.a.). Kunskapstillväxten ökar när man ser möjligheten att använda det man lärt sig, och praktiska erfarenheter är viktiga för kunskapsutvecklingen. Genom praktisk erfarenhet lär man sig inte bara det som står i fokus, den medvetna, utan också den så kallade tysta bakgrunden, som man ”får i sig”. Denna underförstådda bakgrundskunskap är ofta sinnlig och kan användas då man gör bedömningar, använder teoretisk kunskap och/eller med intuitionens hjälp försöker lösa ett problem. Fronesis, eller kunskap som praktisk klokhet, innebär ett övervägande som sker inför och i handlandet. Uttryckt på annat sätt är reflekterad kunskap lika med situationsbunden omdömesförmåga (a.a.). Gustavsson (2007) menar vidare att skillnaden mellan teori och praktik är överskriden i det samtida tänkandet. Med hänvisning till bland annat Schön och Dewey anser han att det nu är tillräckligt många som har argumenterat och visat att handling och reflektion hänger samman i en produktiv enhet:
9
47-14592-8_lara och bedoma inl.indd 9
2022-02-03 09:54
• förmåga att PLANERA och tillaga mat och måltider för olika behov och sammanhang samt
CENTRALT INNEHÅLL
KUNSKAPSBEDÖMNING
Eleven planerar och tilllagar måltider och hanterar andra praktiska uppgifter i ett hem genom att använda tillvägagångssätt. Eleven värderar hur arbetsprocessen har påverkat resultatets kvalitet.
• HUR har eleven utvecklat sina förmågor/ kunskaper genom HK-undervisningen?
• Privatekonomi och konsumtion
Eleven beskriver faktorer och beslut som kan påverka privatekonomi och konsumtionsval.
• Läraren bedömer direkt i processen med mallar utformade efter uppgiften.
• Levnadsvanor
Eleven värderar hur val och handlingar som förekommer i ett hem påverkar hälsa, ekonomi och miljö.
• Kvaliteten på elevens sammanlagda arbete jämförs med betygskriteriernas värdeord.
• Mat och matlagning
• HANTERA annat praktiskt arbete som förekommer i ett hem, • kunskaper om ekonomi och konsumtion i hemmet, och • förmåga att VÄRDERA val och handlingar som förekommer i ett hem utifrån hur de påverkar hälsa, ekonomi och miljö
• Eleven följer sin utveckling med en självvärderingsmall.
Syftet med denna didaktiska handbok är att inspirera och stötta lärare i hem- och konsumentkunskap vid planering av undervisningen, under lektionerna samt som stöd vid utvärdering. Boken är strukturerad i fem steg och börjar med en kortfattad genomgång av olika sätt att se på kunskap, lärande och bedömning. De avslutande delarna belyser mer konkret hur läraren kan lägga upp undervisningen och reflektera över den för att underlätta för sig själv och eleverna. Den övergripande tanken med materialet är att det ska vara en ständig följeslagare för läraren i klassrummet. Lära och bedöma i hem- och konsumentkunskap Lgr22 är en uppdaterad version av den populära Handboken – den systematiskt planerande läraren.
LÄRA OCH BEDÖMA i hem- och konsumentkunskap Lgr22 NYA HANDBOKEN
BETYGSKRITERIER
LENA DE RON & MARIA FELDT
FÖRMÅGOR/ KUNSKAPER
LENA DE RON & MARIA FELDT
HANT ERA
PL ANER A
VÄRD ERA
LÄRA OCH BEDÖMA i hem- och konsumentkunskap Lgr22
Nya
HANDBOKEN Best.nr 47-14592-8 Tryck.nr 47-14592-8
47-14592-8_lara och bedoma oms.indd Alla sidor
2022-02-03 09:33