9789147145911 by Smakprov Media AB

ZULETA PALOMAA

Vill du? Får jag? Ska vi?

Skolans roll i att göra livet begripligt för barn och unga är fundamental. I denna bok tas ett holistiskt, sociologiskt och humanvetenskapligt grepp kring undervisning i sexualitet. Elever har efterfrågat mer tid och fördjup ning, mer av den sociala och relationella aspekten, vilket också återspeglas tydligt i de reviderade läroplanerna. Ämnet är livsviktigt, det omfattar existentiella frågor och grundläggande mänskliga värden; jämställdhet, solidaritet, likabehandling, egenmakt, framtidstro och gemenskap. När skolan tar ut kursen för arbetet med gemensamma kärnvärden och beteenden samt involverar eleverna, kan sammanhang skapas som ger förståelse och mening. Eleverna kan få själv insikt, empati och livsglädje när det individuella inlemmas i det universella. Boken riktar sig till lärarstudenter, lärare, rektorer och övriga profes sioner verksamma i skolan som kan samarbeta i undervisningen och värdegrundens centrala delar.

Vill du? ? Får jag Ska vi?

Undervisning i sexualitet, samtycke och relationer

GUNILLA ZULETA är fil. mag. i idéhistoria och har inom utbildningen skrivit om Michel Foucaults maktteori. Zuleta är också leg. gymnasie lärare i svenska och samhällskunskap och har i sitt examensarbete på lärarutbildningen skrivit om elevdemokrati. Hon är även utbildad radiojournalist. SOFIA PALOMAA är fil. mag. med huvudämnet sociologi från fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi. Palomaas master inriktar sig mot elevers syn på sex, sexualitet, relationer och sexualundervisning.

GUNILLA ZULETA (RED.) SOFIA PALOMAA

Best.nr 47-14591-1 Tryck.nr 47-14591-1

ISBN 978-91-47-14591-1 ©2022 Gunilla Zuleta, Sofia Palomaa och Liber Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör: Anna Thufvesson Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning och illustration: Nette Lövgren Omslagsbild: Hugh Douglas Hamilton, Cupid and Psyche in the Nuptial Bower, 1792-93 National Gallery of Ireland. Licensed under CC BY 4.0 Bildredaktör: Margareta Söderberg Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Förord

Den här boken, Vill du? Får jag? Ska vi?, har tillkommit efter att vi i samtal med elever uppmärksammat en allmän önskan om att viktiga sociala och psykologiska spörsmål borde beröras mer i undervisning. Flera ungdomar har påtalat att de relationer de har och lever med, i och utanför skolan, inte kan ses som frikopplade från skolans undervisning eller syftesmål. Viktiga livsvillkor, trivsel, god arbetsmiljö och socialt välmående behöver vara delar av utbildningen. Inflytande i undervisning och utbildning ska ges eleverna och anpassas efter deras ålder. Det innebär att när de beskriver hur de saknar bitar i sin utbildning så måste lärare och andra i skolan ta till sig detta och anpassa undervisning och annan verksamhet på skolan. När elever, tonåringar och yngre barn, ger uttryck för sina behov och idéer för att förbättra och utveckla utbildningen, så visar det på en demokratisk mognad som i mångt och mycket stämmer överens med kvaliteter som vi vuxna uppmuntrar. Vad anbelangar sexualitet och relationer kan vi se runt omkring oss två motstridiga strömningar. Den ena är befriande och öppensinnad. Den bejakar fri, jämlik och hälsobringande sexualitet. Den andra drar uppfattningar och idéer baklänges. Denna strömning stänger in och undertrycker lust, frimodighet och egenmakt. Den salutogena och lustbetonade strömningen behöver uppmuntras och förstärkas. Vår sexualitet är en källa till kraft, kärlek, mod och förändring och det behöver skolan, och alla som har med barn och unga att göra, föra fram. Den här boken är skriven med viljan att beröra, väcka tankar och inspirera till vidsynt, medveten och meningsfull undervisning och rika samtal. Vi kan, om vi hörsammar elevernas önskningar och frågor, bidra 5

till lustdriven och jämställd sexualitet och ömsesidigt positiva möten och relationer. Ett stort tack till de elever som delat med sig av sina tankar i ämnet liksom till de lärare och övriga personer som bidragit med sina kunskaper och erfarenheter. Tack riktas även till Mattias Nykvist och Helena Hammarqvist på Liber AB, och till Anna Thufvesson. Gunilla Zuleta Saltsjöbaden 1 februari 2022

Innehåll Förord 5 Inledning 9 Varför behövs boken? 12 Det pedagogiska uppdraget

Kapitel 1. Sexualundervisningens historia

Påbud och inskärpning i lärarhandledningar 21 Knut Wicksell – sexualkunskapernas betydelse för social och ekonomisk utveckling 21 Karolina Widerström – sexualupplysningens medicinska och humanistiska relevans 23 Elise Ottesen-Jensen – ihärdig preventivmedelsrådgivare 27 Lis Asklund och Torsten Wickbom – sexualupplysare med bredare blick 37 Seg och långdragen kamp för officiell och obligatorisk sexundervisning 40

Kapitel 2. De unga och sex ur ett sociologiskt perspektiv

Sexuella script – John H. Gagnon och William Simon 42 Intimitetens omvandling – Anthony Giddens 46 Det sociologiska perspektivets bidrag 51

Kapitel 3. Undervisning om sex, sexualitet och relationer

Kropp och psyke – sexualitetens två hörnstenar 53 Inkluderande och mångsidig undervisning efterlyses 55 Undervisningsmetoder – hur ska de ungas behov uppfyllas? 60 Vägskälet mellan det nya och det gamla 64 Högstadieelever och yngre barn – förbisedda inom forskningen? 71 De ungas tankar sett ur det sociologiska perspektivet 73

Kapitel 4. Samtycke – en fråga om fri vilja och makten över sin sexualitet

Perspektiv och infallsvinklar på sexualundervisning 79 Vad är Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter? 82 Pornografi på internet och sexualiseringar i medier 84 Porrtittande och påverkan på våld i ungas nära relationer 89 Forskning om ungas utsatthet för våld i partnerrelation 94 Konventionella genusordningar eller alternativa tänkesätt? 101 Fördomar och deras effekter på ungas livssituation 104

Kapitel 5. Sexuell hälsa, medvetenhet och utnyttjande av ungas sårbarhet

108

Prestationskrav, smärta och motvilja – behovet av att kommunicera 108 Sexuell exploatering – sugardejting och nätfiske 111

Kapitel 6. Hedersnormer och hedersförtryck

118

Hedersförtryckets bakomliggande orsaker och dess former 118 Skolans roll för att underminera hedersförtrycket 120

Kapitel 7. Särskolan och kvalitetsundervisning i sexologi

125

Idéer om unga med intellektuell funktionsnedsättning fast i gamla hjulspår 125 Viktigt med ett kritiskt-pedagogiskt angreppssätt 127

Kapitel 8. Lektionsförslag

133

Utgångspunkter för undervisning 133 Lektion 1 Presentera frågeställningar kring sexualitet samtycke och relationer 133 Lektion 2 Normer, genus och förväntningar 135 Lektion 3 Hormoner, graviditet och könsjukdomar 138 Lektion 4 Kärlek, relationer och sex 139 Lektion 5 Samtyckeslagen i brottsbalken 141 Lektion 6 Romantik och kärlek med förhinder 145 Lektion 7 Överskridande av könsnormer och sexualiteten som kraftkälla 145 Lektion 8 Kläder, kroppsdekorationer, smink och smycken 147 Lektion 9 Sexualitet, familj, arbete och levnadssätt under 1800- och 1900-talen 149

Kapitel 9. Friskt vågat och moget övervägt

151

Vad som visat sig fungera – övergripande spår och banor 151 Forumteater och forumspel – de förtrycktas teater och Augusto Boal 157 UngHästen – teater, improvisation, glädje och samtal som lyckad metod för svåra ämnen 159

Kapitel 10. Uppbrytande, omtänkande och frigörande

165

Normkreativitet och nya horisonter 165 Från en docerande mot en samspelt och utforskande undervisning 169

Slutord 174 Källförteckning 176 Kunskaps- och materialbank 184 Register 187

Inledning AV GUNILLA ZULETA

Sexualitet och relationer är en stor del av vårt mänskliga varande. Vi är sociala till vår natur och strävar efter gemenskap med andra. Det är ett välkänt faktum att samspelen och kontakten mellan människor tar sig otaliga uttryck. De mellanmänskliga relationerna beror av vilka vi är, vad vi vill uppnå, hur vi vill leva, känslomässiga behov och av inte alltid helt medvetna normer och förväntningar. Omständigheter och livsvillkor sätter sina avtryck på hur vi samspelar med varandra. Att det kan uppstå problem i de mellanmänskliga förbindelserna för att olika viljor eller förväntningar krockar eller åtminstone inte går att sammanjämka är förmodligen de flesta medvetna om. När det kommer till sexualitet och intima relationer gäller nog detta i än högre grad. Våra drömmar, förväntningar och önskemål kan komma på skam, och vi kan lätt känna oss utlämnade då det ofta innebär att vi blottar oss själsligt och kroppsligt. Som unga är vi i allmänhet mer öppna för andra och omvärlden. Det hör till den ungas natur att vilja upptäcka och ta reda på var hennes eller hans plats i världen är eller ska bli. Vem är jag bland de andra? Hur är gruppen eller den andra? Vad vill de eller hen och vad förväntas av mig? Men det är denna utforskande och öppna attityd hos den unga som kan göra henne eller honom sårbar. Den som vill bli älskad eller ha sex med en annan sätter inte sällan något på spel. Det är väl också det som på sätt och vis är tjusningen med de intima och sexuella relationerna: utmaningen, gränsöverskridandet, upptäckandet. Till de intima och sexuella relationernas komplexitet kommer även en rad olika maktdimensioner. Dessa finns och uppstår i samhället och kan ha en explosiv eller undertryckande påverkan. Bara ordet sex får oss alla 9

att fyllas av en myriad av känslor och tankar. Många gånger har vi i vår kultur noga skilt på tankens sfär och sinnenas, kroppens, men kanske hör de mer ihop än vad vi tror. Den som känner sig fri från krav, hinder och påbud kan uppleva kärlek, lust och kroppslig tillfredställelse, ge sig hän. Men, och detta men är avgörande, den andra eller andre – om vi tänker oss sex eller intimitet i en tvåsamhet – måste också vara fri från krav, tvång och påtryckningar. Det är här skon klämmer i sexualitetens hela komplexitet. Frihet för en får inte leda till att någon annans frihet eller egenmakt inskränks. Det är framför allt i denna aspekt av sexualiteten som det blir svårare att prata om det. Att ha en bra, tillitsfull, positiv och fullkomlig intim eller sexuell relation bygger helt på de tvås samförstånd. Detta samförstånd är rimligen inte på förhand givet utan måste på olika sätt utforskas och förhandlas fram. Men det är ju också en del av utmaningen och spänningen: Tycker han om mig ... Är det på allvar eller bara ett spel … Tycker jag om honom eller är jag bara smickrad … Varför attraheras jag av henne ... Är det bara för att hon är snygg och de andra verkar intresserade av henne ... Är jag den hon vill att jag ska vara ... Är han den jag tror och vill att han är … Den som tänker tillbaka på sina pubertetsår minns säkert hur denna storm av frågor och undringar virvlade genom huvud och kropp, då den första eller andra starka attraktionen drabbade en och sedan har fortsatt att göra sig gällande på varierade sätt genom livets olika skeden. I en relativt stor undersökning – ca 15 000 unga respondenter – UngKAB09 som gjordes vid Göteborgs universitet (Tikkanen m.fl., 2011) undersöktes ungas attityder till sin sexuella hälsa och deras förhållningssätt till den. Forskarna lyfte tre viktiga områden för utveckling: För det första är det viktigt att på ett strukturellt plan arbeta för att så få unga som möjligt ska leva i situationer av social utsatthet, eftersom social utsatthet också är starkt förknippad med risktagande i vid mening. För det andra är det viktigt att i

generellt hälsofrämjande och primärpreventivt arbete stärka unga människors egna förmågor att styra och utveckla sitt sexuella liv i en riktning de själva väljer och mår bra av. För det tredje behöver det preventiva arbetet intensifieras och utvecklas för att kunna möta de ungas frågor och behov på ett sätt som gör det möjligt för dem dels att reflektera över sin situation, dels att välja handlingsstrategier som minskar risken för att de ska drabbas av sexuell ohälsa. (Tikkanen m.fl., 2011, s. 5)

Sexuell hälsa och välmående och positiva attityder och upplevelser av sexualiteten är intimt förbundna med olika sociala faktorer. Att nå dit är en del av utvecklingen hos den mycket unga personen till att bli vuxen och skapa sig en mogen och positiv självbild. Michel Foucault påvisar i Sexualitetens historia: Viljan att veta (1976/2002) att vi de senaste trehundra åren inte har gjort annat än att talat om sexualiteten. Den har varit både hemlig, skamfylld, undertryckt och strikt hänvisad till äktenskaplig reproduktion, samtidigt som den oavlåtligen varit på tapeten för läkare, psykologer, lärare, vetenskapsmän och gemene man. Kanske är det ändå inte så underligt att vi som människor upptas så ohejdat av sexualiteten då den ständigt gör sig påmind för oss. Den är en stor del av vårt väsen och genomsyrar känslor och tankar. Att skaffa sig teoretiska kunskaper om vad erotisk upplevelse är, är i princip omöjligt enligt Simone de Beauvoir: Det måste framhållas att inte ens en grundlig undervisning skulle lösa problemet. Trots all den goda viljan hos föräldrar och lärare skulle man inte kunna finna ord och begrepp för den erotiska erfarenheten, man kan bara förstå den genom att uppleva den. Varje analys, även den mest seriösa i världen, skulle få en komisk slagsida och misslyckas med att förmedla sanningen. Med utgångspunkt i blommornas poetiska kärlek och fiskarnas lek kan man via kycklingen, katten och killingen höja sig till arten människa och rent teoretiskt förklara fortplantningens mysterium, men

det som gäller vällusten och den sexuella kärleken återstår. (de Beauvoir, 1949/2012, s. 360)

Ovanstående går knappast att motsäga, ändå är det värt att försöka tala om sexualiteten och människors samlevnad på ett högre plan än endast det biologiska – det andliga, det mänskliga, det psykologiska och det sociala. För visst hänger vår sexualitet ihop med allt detta som har med var dags vedermödor och livets förunderlighet att göra. Varför behövs boken?

Det finns ett digert utbud av litteratur i ämnet sexualundervisning. RFSU har utkommit med många skrifter, artiklar och lärarhandledningar. Skolverket och tidigare Myndigheten för skolutveckling har gett ut material för att inspirera och uppmuntra lärare till undervisning i ämnet sex och samlevnad. Både handfasta råd, pedagogiska metoder och mer övergripande behandlingar av ämnet finns att tillgå på nätet. Ett bra exempel är antologin Hela livet: 50 år med sexualundervisning av Myndigheten för skolutveckling från 2005. Litteratur med djupgående behandling av sex och samlevnad i psykologiska, sociologiska och pedagogiska perspektiv finns tillgänglig i bokhandeln. Namnbytet från Sex- och samlevnad till Sexualitet, samtycke och relationer påvisar den inriktning som efterfrågas av många. Samlevnad är inte längre en helt gångbar term. Många har sex utan att sammanleva med någon. Sexualitet är också något mer än sex, alla har en sexualitet även om de inte har sex. Samtycket har behövt synliggöras och relationer är ett större och mer omfattande begrepp än bara par- eller kärleksrelationer. Ämnet ges också mer tyngd då det finns inskrivet i de nya läroplanernas inledande delar. De nya läro- och kursplanerna gäller fr.o.m. 1 juli 2022. Från politiskt håll har det de senaste decennierna uppmärksammats att sexuell och reproduktiv hälsa är avgörande för ett generellt 12

välmående hos befolkningen. I en proposition från regeringen (S) från 2002–2003 vad gäller de övergripande målen för Sveriges folkhälsopolitik är trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa det så kallade målområde 8: Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa skall därför utgöra ett målområde. Att främja en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa i befolkningen har utgjort en hörnsten i det folkhälsopolitiska arbetet. Prevention av oönskade graviditeter och av sexuellt överförbara sjukdomar måste bli än mer integrerat i det allmänna hälsofrämjande och förebyggande folkhälsoarbetet, särskilt i de insatser som riktas till ungdomar. En trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld, är hälsosam. Synen på sexualiteten i samhället som helhet är därför viktig. Den bestämmer till exempel om människor som är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering – och med ohälsa som följd. Den är också väsentlig för kvinnors hälsa. En förnedrande syn på kvinnors sexualitet leder till sexuellt tvång och våld och därmed ohälsa. (Prop. 2002/03:35 75)

Studier visar att sex- och samlevnadsundervisning leder till bl.a. en minskning av sexuellt överförbara infektioner, färre sexuella övergrepp och minskad homofobi. De visar även att undervisningen leder till ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett mer kritiskt förhållningssätt hos unga personer (UNFPA, 2015; UNESCO, 2018). Det finns fyra avgörande anledningar till att ge ut en ny bok om undervisning i sexualitet. Den första är elevers efterfrågan. Den undervisning de fått anses av många elever otillräcklig: Den har för snävt fokuserat 13

det biologiska, reproduktion, preventivmedel och könssjukdomar. Undervisningen har i nästan obefintlig utsträckning handlat om det komplexa relationsämnet. Skolämnen som skulle kunna ta upp detta är religion, psykologi, etik och livsfrågor, samhällskunskap (SO), historia och sociologi, men det har varit oklart på vilket sätt och gjort undervisningen slumpartad. Samtidigt är det viktigt att ämnet ges utrymme ämnesövergripande och att frågor om t.ex. könsnormer kan inrymmas i såväl textilslöjd som teknik. Skolinspektionen gjorde 2017 en kvalitetsgranskning av undervisningen i sex- och samlevnad på grund-, sär- och gymnasieskolan. Det framkom avgörande brister, inte minst vad gäller likvärdigheten i undervisningen. Bl.a. kunde elever som inte läser naturkunskap på sitt gymnasieprogram gå miste om undervisning i Sex- och samlevnad helt och hållet: Granskningen visar att tre av fyra rektorer inte följer upp lärarnas kompetens för att undervisa om sex och samlevnad och att den övervägande majoriteten av lärarna inte får kompetensutveckling inom detta område. En sex- och samlevnadsundervisning av hög kvalitet förutsätter att undervisningen bedrivs av kompetent personal som känner sig bekväm att hantera även de svåra frågorna som rör sex och samlevnad. Därför är det centralt att rektorer följer upp lärarnas kompetens och vid behov erbjuder relevant kompetensutveckling. Om lärarna saknar kompetens för att undervisa om sex och samlevnad finns en risk att elever inte får kunskaper inom hela det område som ryms inom begreppet och att de inte får utveckla ett förhållningssätt till frågor som rör sexualitet, identitet och relationer som stämmer överens med skolans värdegrund. (Skolinspektionen, 2018, s. 6)

Samma undersökning visar också att det finns en brist i elevinflytande och elevmedverkan i undervisningen som har en avgörande betydelse:

En god sex- och samlevnadsundervisning kräver dock elevernas delaktighet. Annars finns en risk att undervisningen missar diskussioner som är särskilt viktiga för eleverna, såsom till exempel frågor kring hedersproblematik, homofobi, grovt språkbruk, sexuella trakasserier m.m. (Skolinspektionen, 2018, s. 7)

Vissa frågor och faktiska förhållanden är ständigt återkommande vad gäller sexualitet, identitet och samvaro, oavsett tid och samhällsklimat, medan andra påverkas av förändringar i tiden – synsätt och livsstil. Samtidigt som samhället blivit mer öppet och tillåtande i vissa avseenden har en växande sexualisering i medier, inte minst de sociala medierna, skett som i hög grad påverkar unga. Det gör att tankar och föreställningar om identitet, uttryck, sociala sammanhang, sexualitet och normer ofta pådyvlas unga tidigt i barndomen. Dessa idéer och föreställningar drivs inte sällan av kommersiella intressen, där uppfattningar om otillräcklighet kan få stort utrymme för att skapa efterfrågan på diverse varor och tjänster. Den andra anledningen är att jämställdhet allmänt kommit att fokuseras mer på senare tid och just vad gäller sexualitet i relation till maktordningar. Dels handlar det om den patriarkala struktur som på flera sätt gör sig gällande i unga kvinnors, mäns och transpersoners olika positioner och tillgång till makt och inflytande. Dels finns flera överlappande maktordningar i samhället – vissa uppenbara och andra mer subtila. Stereotypa könsnormer har stor inverkan på detta, vilket också drabbar personer med icke-binär könsidentitet – hbtqi.1 I Sofia Palomaas masteruppsats Är sexualitet en enskild ensak eller en gemensam ensak? (Palomaa, 2020) framkommer att elever upplever att det finns en slitning eller kamp mellan traditionella idéer om kön och identitet och nya mer inkluderande förhållningssätt. Dessa senare upplevs som mer accepterade bland unga. Samtidigt har mycket hårdnat i debatter om hbtqi-rättigheter, och rasistiska föreställningar har kommit 1

Homosexuell, bisexuell, transsexuell, queer, intersexuell.

upp till ytan i konflikter, inte minst i hetsiga kommentarer i sociala medier. Sexistiska idéer om hur tjejer och kvinnor bör vara översköljer oss alla, liksom föreställningar om vad som definierar en riktig man. Detta påverkar unga i deras sökande efter vem de är, hur de förväntas vara för att bli accepterade eller älskade. Skönhetskirurgins expansion är inte minst ett uttryck för detta. Den tredje är samtyckets synliggörande, att sex inte ska vara något som den ena parten mer eller mindre tvingar fram. Samtyckets betydelse för sex mellan två eller fler har tagits upp under decennier av kvinno- och tjejjourer. Definitionen av vad som räknas som våldtäkt har breddats. #Metoo-debatten har belyst att många unga tjejer, hbtqi-personer och barn utsätts för både sexuella trakasserier och övergrepp. Med den nya samtyckeslagen – förtydliganden och skärpningar i brottsbalken – har samtycke som norm för sexuella kontakter satt fokus på att detta varit en gråzon där många unga inte vetat att sätta gränser för sig själva och för andra. Här blir ett viktigt mål för skolan att mer ingående och i ett större sammanhang skapa möjligheter för barn och ungas självkännedom, självkänsla och förmåga till kommunikation. Den som känner sig själv känner och förstår också lättare andra. På internet finns plattformar där grooming, eller så kallad sugardating, förekommer där vuxna – till allra största del män men även kvinnor kan vara delaktiga – letar upp sårbara och kanske ensamma barn eller tonåringar. Sajter där unga luras in i prostitution genom att successivt lägga upp mer och mer utlämnande bilder för pengar har blivit mer vanliga. En av de mer kända är OnlyFans som kritiserats av barnrättsorganisationer, t.ex. Child10, för att rikta sig till minderåriga genom att göra reklam på bland annat Instagram och TikTok. Sexuella övergrepp på barn på internet har ökat med 200 % på två år (”Så lurar nätpedofiler”, 2021). Enligt en SIFO-undersökning kan ca 22 000 barn och unga i åldern 15–19 år ha utsatts för kommersiell sexuell exploatering i Sverige (Child10, 2022). Skolan kan inte övervaka allt som barn och tonåringar gör på nätet, men man kan prata om vilka risker som finns och skapa en större 16

Symboler

#räckupphanden 81 #tystiklassen 81

familjehierarki 119 flickors sexualitet 101 forumspel 157, 158, 164 forumteater 157, 158 fri abort 40, 41 friskperspektivet 79, 80, 81 funktionsvariation 113, 125, 126, 127, 128, 130, 131

abort 21, 29, 30, 37, 38, 39, 40, 41, 83, 84, 139, 158, 174 abortutredning 1950 37 antidiskriminerande undervisning 115 Asklund, Lis 37 avsexualisering 126 B

befolkningskommitté 30 Boal, Augusto 157 Bergegren, Hinke 28 D

den dolda läroplanen 169 den plastiska sexualiteten 48 den rena relationen 48 den romantiska kärleken 46, 47, 48 den sammanflödande kärleken 48 E

Ecklesiastikdepartementet 20, 33, 34 elevinflytande 14 Emanuel Kants undervisningsparadox 170 En kropp till salu 112 erotisk upplevelse 11

genusnormer 101, 105, 109, 116 gonorré. Se veneriska sjukdomar grooming 16, 113, 117, 153 gymnasiesärskolan 125, 132 H

Handledning i sexualundervisning för lärare i folkskolan 32 hedersförtryck. Se hedersnormer hederskultur 118, 121, 123 hedersnormer 17, 118, 119, 122 heteronormativ 46, 53, 66, 99, 105, 106, 128, 166 heterosexuella samhälls normen 101

homo- och transfobi 99, 116 homosexuella 50-, 60-tal 38 I

icke-binär sexuell läggning. Se unga hbtqi-personer intellektuell funktions nedsättning 113, 125, 127, 128, 130, 131, 132 interpersonella script 43 intimitetens omvandling 46, 50, 73 intrapsykiska script 42, 43, 44, 75 J

jämställdhet 13, 15, 18, 19, 47, 51, 58, 59, 63, 65, 66, 71, 81, 82, 87, 92, 99, 112, 129, 131, 132, 133, 174, 175 K

Kris i befolkningsfrågan 30 kritiskt-pedagogiskt perspektiv 127 kulturella scenarier 42, 43, 44, 75, 76, 77, 78 Kärlek utan barn 28 könsidentitet 15, 83, 94, 104, 105, 106, 155 könsrollsförväntningar 98 könsstereotypier 108, 136

187

Linné, Carl von 21 läroplaner 12, 17, 18, 19, 43, 58, 62, 122, 142, 151, 155, 169 läroplansbaserad sex- och samlevnadsundervisning 151 M

maskulinitet och våld 92, 98 Mjøen, Jon Alfred 30 modersmålslärare 123 Myrdal, Alva och Gunnar 31 N

normkreativitet 165, 166, 173 nymalthusianismen 22

prostituerade 26 prostitution och männ iskohandel 112 prostitutionsregleringen 26 pubertetsutveckling 103, 153 R

radioprogrammet Sexual kunskap 38, 39 rasbiologi. Se rashygien rashygien 20, 21, 29, 30, 32, 34 regeringens mål för jämställdhetspolitik 92 RFSU 12, 29, 30, 31, 32, 33, 36, 37, 103, 150, 154, 155 riskperspektivet 79, 128 rollspel 129, 157, 158, 159, 160 S

obligatorisk sexualundervisning 31, 32, 36, 40, 103, 152 ojämlika maktrelationer 98 onani 35, 37, 39, 57, 72, 79 Ottesen-Jensen, Elise (Ottar) 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 37 P

patogenes. Se riskperspektivet pennalism inom sport 115, 117 pojkars sexualitet 101 pornografi 84, 86, 87, 88, 92, 93, 107, 136 porr 57, 86, 87, 88, 89, 90, 130, 163 posttraumatiskt stressyndrom 93 p-pillret 40, 139

188

salutogenes. Se friskperspektivet samlevnad 12, 14, 19, 152, 156, 161 samtycke 57, 59, 62, 63, 65, 67, 68, 69, 71, 79, 81, 91, 100, 111, 114, 120, 133, 142, 151, 153, 154, 161, 164, 172, 175 samtyckeslagen 16, 85, 141, 142, 143, 153 SEIM. Se Sexually Explicit Internet Material sexualhygien 21, 23, 24, 25 26, 31, 149 Sexually Explicit Internet Material 84, 86, 88 sexuell exploatering 16, 82, 85, 92, 111, 113, 114, 115, 117 sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter 82, 83, 84

sexuella script 42, 45, 75, 84, 126 sexuellt våld 84, 90, 117, 121 Singer, Kurt och Hilda 30 självskadebeteende 86, 104 skambaserade hedersnormer 122 skuldcentrerade normer 122 smärtsamma samlag 109 SRHR. Se sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Stéenhoff, Frida 25 stereotyper 15, 80, 87, 88, 108, 126, 136, 137 sterilisering 29, 30, 35 steriliseringslagen 35 Stiftelsen 1 000 Möjligheter 89, 90, 91 sugardaddy 112 sugardejting 111 Svenska Läkaresällskapet 24, 25 syfilis. Se veneriska sjukdomar särskolan. Se gymnasiesärskolan T

Theatre of the oppressed 157 tvångssterilisering 30, 35, 84 U

unga hbtqi-personer 15, 66, 76, 89, 90, 104, 105, 111, 113, 122 ungdomsmottagning 40, 41, 59, 87, 108, 129, 142, 160, 161, 162 UngHästen 154, 159, 160, 161, 162, 163, 164

veneriska sjukdomar 22, 24, 25, 27 våld i nära relation 89, 91, 99, 100, 107, 163

våld i ungas partnerrelationer. Se våld i nära relation värdegrund 14, 19, 59, 81, 82, 122, 133, 152, 159

Wickbom, Torsten 37, 38, 39 Wicksell, Kurt 21, 22 Widerström, Karolina 23, 24, 25, 26, 27, 39, 79

189