9789147145669

TERRORBROTT

Katie Cohen

TERRORBROTT Liber

Katie Cohen

Kriminologiska perspektiv på

Terrorbrott

Katie Cohen

ISBN 978-91-47-14566-9

© 2023 Katie Cohen och Liber AB

Förläggare: Helena Ekholm

Projektledare: Stefanie Holmsved Thott

Redaktör: Bibbi Fagerström Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2023

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll

• Förord 6

• Serieredaktörernas förord 8

• 1 Inledning 9

Bokens upplägg 13

• 2 Terrorismens kännetecken – taktik, motiv och kommunikation 15

Terrorism och andra brott 16

En juridisk definition av terrorism 18

En akademisk definition av terrorism 19 ”Ofullständig” terrorism 21

• 3 Den moderna terrorismens historia 24

Terrorism som vågor 25

Den anarkistiska vågen: 1878 – ca 1914 26

Den antikoloniala vågen: 1945 – ca 1969 28

Den nya vänstervågen: 1960 – ca 1989 29

Den religiösa vågen: 1979 – 31 Kritik mot vågmodellen 35 En femte våg? 36

• 4

Terrorism och extremistiska ideologier 39

Extremism, gruppkonflikt och social identitet 41 De nationella extremistmiljöerna 43

Den våldsbejakande islamistiska miljön 44

Den högerextrema eller radikalnationalistiska miljön 46

Den vänsterextrema eller autonoma miljön 48 Överskridare av ideologiska gränser 50

Enfrågeterrorism och sammanblandning med personliga motiv 51

• 5

Att bli terrorist – radikaliseringens vägar och drivkrafter 54

Nivåer av radikalisering 56 Vägar till extremism 58

Drivkrafter 59

Omgivningens betydelse 61 Online- och självradikalisering 62 Extremistiska miljöer är inte bara våldsamma 65

• 6 Terrorattentat – planering, genomförande och kommunikation 66

Självmordsattentat 67

DIY-taktiker: knivar, fordon och 3D-printade skjutvapen 71

Terrorism och CBRN 72 Falska hot och simulerade attentat 74

Attentatscykeln – en modell av terrorattentatets stadier 75 Erfarenhet som grund för preventivt arbete 77

• 7

Kontraterrorism 78

Den svenska strategin mot terrorism 79

Förebygga: att minimera avsikt 80 Förhindra – att minimera förmåga 81 Försvåra – att minimera tillfällen 82 Hantera: att begränsa konsekvenserna av terrorattentat 83 Kontraterrorism och internet 85 Etik och kontraterrorism 88

• 8 Terrorism på 2020-talet: ensamagerande gärningspersoner 91

Ensamagerande terrorister 91

Hotbedömningar av ensamagerande 94

Riskfaktorer: psykologiska profiler 96

Risk- och skyddsfaktorer: individuell bakgrund 98 Riskfaktorer: utlösare 100

Indikatorer 101

Hotbedömningars begränsningar och fallgropar 102

• Referenser 104

• Register 125

Förord

En buddhistisk text från 500-talet före vår tideräkning berättar om fem blinda munkar som för första gången råkade på en elefant och då bestämde sig för att en gång för alla ta reda på vad en elefant egentligen var (se t.ex. Bhikkhu, 2012). En av munkarna kände på örat och sade att elefanten måste vara en solfjäder. En annan kände på ett ben och hävdade att en elefant är en trädstam, en tredje fick tag på svansen och tyckte bestämt att elefanten var ett rep, och så vidare. Berättelsen påminner om hur det är när olika experter, var och en mycket kompetenta på sitt område, ska beskriva och förklara hur ett komplext och mångfacetterat fenomen som terrorism fungerar. Utöver att infallsvinklarna är otaliga, får sällan helhet och detaljer plats i samma bild. Därtill kommer att terrorism väcker starka känslor och behov av moralisk positionering. Och på känslorna och moralismen följer retoriken som gör ord till politiska verktyg i stället för analytiskt användbara begrepp. Där en ser social identitet som grundorsak till terrorism, ser en annan en förtryckande stat. Där en ser salafism, ser en annan toxisk maskulinitet. Ibland beskriver två experter exakt samma sak, men benämner den med olika namn. Det är svårt att sammanföra alla perspektiven, och jag kommer hela tiden på mig själv med att misstänka att även de främsta experterna har, åtminstone lite, fel.

Det betyder att också jag som författare till den här boken kommer att ha, åtminstone lite, fel. Underlåtelsen att inkludera hela bilden och den ständiga kompromissen mellan bredd och djup gör att det ofrånkomligen saknas delar och att perspektivet kan uppfattas som skevt. Därför är det viktigt att påpeka att min ambition med boken inte är att ge en heltäckande bild av terrorism, och inte heller att gå hela vägen till botten med de teorier och modeller som presenteras i boken. Ambitionen är att ge en opartisk, nyanserad och lättillgänglig orientering

i ämnet. Jag hoppas kunna skapa en bild som är tillräckligt bred och tillräckligt intressant för att inspirera till och utgöra en grund för vidare diskussioner och studier.

Slutligen vill jag rikta mina varmaste tack till er som på olika sätt bidragit till boken. Speciellt vill jag tacka kollegorna Lisa Kaati och Nazar Akrami för stöd, uppmuntran och faktagranskning.

Jag är också tacksam för de professionella och insatta kommentarer jag fått från serieredaktörerna Micael Björk och Charlotta Thodelius samt för alla förbättringsförslag och den vägledning genom skrivprocessen jag fått från förläggare Helena Ekholm och redaktör Bibbi Fagerström.

Det har varit så roligt att jobba med er!

Katie Cohen

Serieredaktörernas förord

Kriminologiska perspektiv på är en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott. Ambitionen är att presentera kriminologiska ämnen i ett avgränsat format, samtidigt som böckerna öppnar för vidare diskussioner om regelbrott och samhälleliga reaktioner.

Ämnets mångfald är viktig att belysa. En central distinktion på det kriminologiska fältet är den mellan att ha fokus på brottet eller på brottsligheten. Det förra innebär att själva brottsakten studeras. Av särskilt intresse är regelöverträdarnas beslut och rättfärdigande moral, deras aktörskap i konkreta situationer. Brottsligheten, däremot, handlar mer om hur samhälleliga mönster skapas: hur kriminaliteten fördelar sig mellan kvinnor och män och varför brotten koncentreras till vissa platser i staden med mera. I bokserien Kriminologiska perspektiv på kommer båda inriktningarna att finnas representerade, på samma gång som olika samhällsreaktioner adresseras – alltifrån polismetoder och straffande till brottsförebyggande program och åtgärder genom stadsplanering och byggd miljö.

Serien passar såväl för högskoleutbildningar inom kriminologi, juridik och socialt arbete som på polisprogrammet. Den kan även komma till nytta för företag och förvaltningar som berörs av kriminalitetens mångskiftande verkningar.

Med det sagt hoppas vi att böckerna ska locka till läsning bland studenter och andra som vill lära sig mer om allt det otäcka, eller spännande, som utspelar sig i gränslandet mellan direkta brott och riskfyllda situationer.

Micael Björk Charlotta Thodelius

Inledning

Terrorbrott kännetecknas av att våld används som ett medel för att skapa en psykologisk effekt hos en betydligt större grupp människor än våldets direkta offer.

Terrordåd är i grunden kommunikationshandlingar, där våld eller hot om våld används för att väcka känslor och manipulera beteenden i syfte att åstadkomma politisk förändring.

Sannolikheten för att du under din livstid kommer att drabbas av ett terrorattentat är en på en till tre miljoner. Detta innebär att du mer sannolikt kommer att bli dödad av ett blixtnedslag eller av fallande möbler i hemmet. Ändå är rädslan för terrorattentat så påtaglig hos många att de ändrar sina vanor och beteenden för att undvika dem. Vad beror det på att en så liten risk tar upp så mycket av vår uppmärksamhet?

Själva syftet med terrorbrott är just att väcka känslor som rädsla, panik, hat eller hämndlystnad hos allmänheten och därigenom utlösa politiska konsekvenser. Ordet terrorism kommer från latinets terror, stor fruktan eller skräck. Den oproportionerligt starka rädsla för terrorattentat som många känner är ett tecken på att terrorism i någon mån fungerar. De som faktiskt dödas i terrorattacker tenderar att vara civila, ofta slumpmässigt utvalda, individer som används som medel för att förmedla ett hot till en tredje part: en stat, en regering eller ett politiskt ”system”.

Terrorism har ibland liknats vid teater, i och med att den alltid utförs med en publik i åtanke (se t.ex. Cowen, 2006). Oavsett hur väl just den liknelsen håller, är terrordåd i grunden kommunikationshandlingar, som använder våld eller hot om våld för att väcka starka känslor, inte bara hos de direkta offren, utan hos en större publik.

Andra sätt att tala om terrorism är som en form av psykologisk krigföring eller asymmetrisk taktik. Termen asymmetrisk i relation till konflikter, hot eller krigföring används för att beteckna konflikter, där den ena parten militärt sett är betydligt starkare än den andra, det vill säga där resurserna är asymmetriskt fördelade mellan parterna. Terrorism (förutom statsterrorism) betraktas som ett asymmetriskt hot i den bemärkelsen att en terroristaktör generellt har mindre resurser än statliga aktörer och därför behöver använda okonventionella metoder för att kunna vinna över en starkare motståndare.

I mitten av 1900-talet uppstod terrorismstudier som en liten del av forskningsfältet konfliktteori, något som främst sysselsatte statsvetare. Efter terrorattentaten den 11 september 2001 uppstod en explosionsartad ökning av intresset för terrorismstudier. Vid sidan av en mer grundforskningsorienterad akademisk fåra växte det fram ett fält av policy-orienterad forskning, där målet var att komma fram till de mest effektiva åtgärderna mot terrorism, så kallad kontraterrorism. Terrorism- och kontraterrorismstudier förenar många olika vetenskapliga discipliner och kan bedrivas ur många olika perspektiv (Silke, 2003), med varierande grad av referenser till mer övergripande samhällsvetenskapliga ramverk (Pisoiu & Hain, 2018). Statsvetenskap, krigsvetenskap, freds- och konfliktstudier, psykologi, socialpsykologi, sociologi, filosofi, ekonomi, kriminologi eller media- och kommunikationsvetenskap är några exempel på ämnen inom ramen för vilka terrorismstudier har bedrivits.

Den kriminologiska forskningen om terrorism berör bland annat hur terrorbrott relaterar till andra typer av brott (the crime-terror nexus, se t.ex. Hutchinson & O’malley, 2007), eller processerna som styr radikalisering och rekrytering (se t.ex. Weisburd m.fl., 2022).

Inte minst har den kriminologiska forskningen givit upphov till omfattande statistik och databaser som används frekvent av andra forskare, praktiker och journalister. Den största databasen, Global Terrorism Database, GTD (LaFree & Dugan, 2007), samlar i dagsläget statistik om mer än 190 000 terrorattentat som begåtts världen över sedan 1970.

Orsakerna till terrorism kan också förstås utifrån olika ansatser, till exempel det rationella aktörsperspektivet (se t.ex. Sprinzak, 2000), där terrorister antas planera attentat utifrån en målkostnads-nyttoanalys och ett terrorattentat bedöms som ett effektivt sätt att uppnå ett visst mål, eller det psykologiska perspektivet (se t.ex. Post, 1998), där psykologiska faktorer på individ- eller gruppnivå driver fram terrorhandlingar. Valet av perspektiv påverkar både genomförande och utfall av olika studier inom ämnet. Hur man studerar ämnet varierar också: Empiriska resultat kan komma från bland annat intervjuer, databaser, analys av kommunikation eller observation i fält. Teoretiska frågor belyses i till exempel begreppsanalys eller i fenomenologiska tolkningar av data.

Att inkludera alla dessa olika forskningsperspektiv i den här boken skulle vara omöjligt. I boken kommer de politiska och militärhistoriska perspektiven på terrorism att få en marginell roll: fokus kommer i stället att ligga på hur terroristbrott kan förstås i en mänsklig kontext. Perspektiven rör sig mellan individer, grupper och organisationer som begår, understödjer, bekämpar eller drabbas av terrorism. Att stater understödjer, och ibland kan sägas begå terrorhandlingar, är ett faktum som inte kommer att behandlas i boken, som är avgränsad till att handla om terrorhandlingar som begås av utomparlamentariska aktörer. Denna avgränsning medför också att den forskning som tas upp i boken tenderar att luta mer åt psykologiska och samhällsvetenskapliga discipliner än åt stats- och militärvetenskapliga sådana.

I den här boken finns referenser till terroristpropaganda som inte tas upp i litteraturlistan, likaså finns det beskrivningar av gärningspersoner som inte nämns vid namn. Beslutet att vara återhåll-

sam med namn och referenser har att göra med att terrordåd är kommunikationshandlingar. Det som gör terrorism till en fungerande taktik är möjligheten att få brottet, liksom dess motiv och gärningspersoner, offentliggjorda. I och med detta riskerar exempelvis massmedier genom sin rapportering att ofrivilligt ”gå terroristernas ärenden”. Att låta bli att informera om terrordåd är naturligtvis inte något alternativ, däremot kan det finnas skäl att fundera på hur, och hur mycket, man berättar. I vår tid har den deltagarstyrda kulturen i sociala medier mer än någonsin bidragit till en smittoeffekt vad gäller exempelvis masskjutningar (se t.ex. Raitanen & Oksanen, 2018). Ett stort fokus på enskilda gärningspersoner, där deras manifest delas och deras livshistorier återberättas, bidrar till en mytologiserad bild av gärningspersonen, där våldsdådens konsekvenser och offer får sekundära roller. I dag vet vi att inspirationen till flera samtida massmord har kommit från delar av internet, där våldsverkare beskrivs som förebilder och inspiratörer (Am & Weimann, 2020). Vi vet också att chansen att uppnå berömmelse visat sig vara en motiverande faktor för flera ensamagerande (Lankford & Silver, 2020). Dessa förhållanden är var för sig tillräckliga skäl att inte sprida gärningspersoners namn mer än nödvändigt.

Slutligen några ord om terminologin: Som titeln antyder handlar boken i första hand om terrorbrott, det vill säga de brottsliga handlingar som ryms inom ramen för terrorism. Terrorism i sin tur är ett vidare begrepp som beskriver en taktik för att åstadkomma politisk förändring genom våld och hot om våld. För att förstå terrorbrott måste man förstå det vidare begreppet terrorism, varför terrorism kanske nämns oftare än terrorbrott i boken. Den juridiska termen för terrorbrott är terroristbrott, en benämning som används i boken då terrorbrott diskuteras i relation till lagstiftning. Terrorattentat, det vill säga våldsdåd med terrormotiv, är en snävare kategori av terrorbrott, som förutom terrorattentat också inrymmer andra brottsliga aktiviteter, som planering, stöd och finansiering av terrorism.

Kritiska terrorismstudier

Kritiska terrorismstudier (Critical terrorism studies, CTS) är ett alternativt forskningsfält som vuxit fram under 00-talet, som en reaktion på det ”krig mot terrorismen” som framför allt USA förde i kölvattnet av terrorattentaten i USA den 11 september 2001. CTS har fokuserat på frågor om statsterrorism, kvinnors roll i terrorism och även förespråkat användandet av tolkande metoder i forskning om terrorism. Centralt i CTS är att betrakta terrorism som en social konstruktion, snarare än något som existerar utanför politiska, juridiska och kulturella tolkningar och kategoriseringar (Schmid & Jongman, 1988).

CTS kritiserar klassiska terrorismstudier bland annat för att ignorera kontext och strukturer som skapar terrorism, och för att betrakta terrorismen i sig som ett problem som behöver lösas, snarare än att problematisera de system i vilka terrorism uppstår. CTS i sin tur har fått kritik för att kritisera klassiska terrorstudier utan att presentera konstruktivt användbara alternativ (Jackson, 2007).

En annan kritik mot CTS är att den skapar en falsk dikotomi (en felaktig föreställning om att de båda perspektiven motsäger i stället för att komplettera varandra) genom att kontrastera sig mot de klassiska (av företrädare för CTS ibland kallade ”ortodoxa”) terrorismstudierna. Även innan begreppet kritiska terrorismstudier existerade har många terrorismforskare till exempel använt tolkande metoder eller satt terrorism i en större kontext.

Bokens upplägg

I kapitel 2 kommer olika definitioner av terrorism att diskuteras, utifrån att definitioner kan användas som verktyg, antingen för att bygga en fungerande rättsapparat kring begreppet, eller för att kunna operationalisera det i syfte att bedriva forskning. De viktigaste punkterna i den så kallade akademiska konsensusdefinitionen från 2011 lyfts fram för att klargöra de definierande särdrag som skiljer terrorism från liknande handlingar.

Terrorismens mål, taktiker, kommunikationsprocesser och organisationsformer är inte statiska över tid, utan följer den övriga samhällsutvecklingen och kan ibland förändras drastiskt på kort tid. Kapitel 3 utgör en genomgång av hur terrorismens ideologier, taktiker och kommunikationsprocesser förändrats sedan slutet av 1800-talet, utifrån den så kallade vågteorin. Vågteorin som formulerades av statsvetaren David C. Rapoport, som bedrivit forskning om terrorism sedan 1960, har blivit den mest inflytelserika förklaringsmodellen av hur terrorism förändras över tid.

Kapitel 4 handlar om begreppen extremism och våldsbejakande extremism, samt om några av de politiska ideologier som förknippas med terrorism. Särskilt fokus ligger på de svenska våldsbejakande extremistmiljöerna, som de har beskrivits av svenska Säkerhetspolisen.

I kapitel 5 behandlas de processer, kallade radikaliseringsprocesser, som driver individer in i våldsbejakande extremism eller terrorism. Processerna illustreras av den så kallade tvåpyramidsmodellen som utvecklats av socialpsykologerna Clark McCauley och Sophia Moskalenko.

Kapitel 6 och 7 utgår mer från erfarenhet och praktik än från forskning. Kapitel 6 handlar om hur det oftast går till när terrorattentat planeras och genomförs och kan läsas som en bakgrund till kapitel 7, som handlar om kontraterrorism. Fokus i kapitel 7 är på den svenska planen mot terrorism: förebygga, försvåra, förhindra och hantera. Kontraterrorism medför krav på etiska överväganden och balansgång mellan å ena sidan individens rätt till trygghet och å andra sidan individens rätt till integritet, varför dessa frågor också kommer att beröras i kapitlet.

Kapitel 8 är en fördjupning i företeelsen ensamagerande terrorister, som under 2000-talet har kommit att bli ett kraftigt växande hot. Ensamagerande ställer särskilda krav på kontraterrorism, varför kapitlet även innehåller ett fördjupande exempel på en modell för individuell terrorhotbedömning anpassad för ensamagerande.

Terrorismens kännetecken –taktik, motiv och kommunikation

Diskussioner om vem som är terrorist är ofta infekterade av tyckanden och politiska agendor. Grupper och handlingar terroriststämplas av olika aktörer på olika grunder, som handlingens allvar eller den upplevda graden av rättfärdighet bakom motiven, vilket lett till att det finns hundratals olika definitioner av begreppet.

Termen ”terrorism” brukar ofta reserveras för fall av politiskt våld som anses orättfärdiga. Därför kan det vara svårt att acceptera att exempelvis en uppenbar frihetskämpe, som fredspristagaren Nelson Mandela, ibland benämns terrorist, trots att han grundade den militanta grenen av Afrikanska nationalkongressen (African National Congress, ANC) som i sin kamp mot Sydafrikas apartheidsystem utförde ett flertal bombattentat som tog över 70 liv. Att dra sig för att kalla ANC:s bombningar för terrorism är, liksom tendensen att klassa alla al-Qaidas eller IS aktioner som terrorism, att låta defi nitionen av en handling vara beroende av vem som genomför den (Schmid, 2011).

Uttrycket ”den enes terrorist är den andres frihetskämpe” har diskuterats och debatterats sedan 1970-talet, då man även försökt göra distinktioner och förklara skillnaden utifrån hur hedervärda målen var eller i vilken mån terroristerna/frihetskämparna kunde anses ha tvingats till våld. På 2000-talet har det, åtminstone bland forskare,

blivit alltmer accepterat att en terrorist mycket väl också samtidigt kan vara en frihetskämpe (se t.ex. Berger, 2018). Föreställningen att bara vissa av dem som begår terrordåd är terrorister bygger på en sammanblandning av mål och taktik (Weinberg, Pedahzur & Perliger, 2008). Terrorism är en taktik, eller en aktivitet (Richards, 2014), som kan brukas av alla icke-statliga aktörer som vill genomdriva en politisk förändring.

Då det saknas konsensus kring hur terrorism ska definieras finns det mycket utrymme för politiskt motiverade aktörer att göra begreppet ”till sitt”, eller att använda det som slagträ i debatter. Avsaknaden av en gemensam internationell definition av terrorism medför bland annat att stater godtyckligt utifrån sina egna intressen kan definiera vad som är och inte är terrorism, och därmed kan oskadliggöra politiska motståndare genom att ge dem terroriststämpel (Schmid, 2011). I offentliga debatter används ibland begreppet som ett sätt att ”uppgradera” allvaret hos vissa våldsbrott (se t.ex. Ahola, 2015; Lööw, 2016). Ordets symboliska och associativa laddning med något politiskt, allvarligt, skrämmande och åtgärdskrävande ger det en tyngd som kanske inte finns i riktigt lika stor utsträckning hos begrepp som till exempel ”hatbrott” eller ”massmord”.

För att kunna använda begreppet terrorism som en analytisk variabel måste vi avstå från att använda det som ett retoriskt redskap. I en forskningskontext behöver begreppet frigöras från alla värderingar, känslor och förutfattade meningar kring gärningspersonerna och deras ideologiska hemvister, för att i stället fokusera på faktorer som taktik, motiv och kommunikation.

Terrorism och andra brott

Den som begår ett terrorbrott begår som regel ett eller flera brott inom ramen för terrorbrottet, exempelvis mord, mordförsök och allmänfarlig ödeläggelse. Bedömningen av brottets uppsåt, som långt ifrån alltid är uppenbart, är avgörande för om det ska klassas som terrorbrott.

2 Terrorismens kännetecken – taktik, motiv och kommunikation

Register

11 september 2001 33, 70

A

accelerationism 50 accelerationistisk 37 Afghanistan 31, 33, 68, 88

Afrikanska nationalkongressen (African National Congress, ANC) 15 al-Qaida 15, 33 allmänna strain-teorin 60 anarkism 26, 49 onistiskt hot 78 Antifa 49 Antifascistisk aktion 49 antikolonialism 28 Army of God 32 asymmetrisk 10 attentatscykeln 75 Aum Shinrikio 31, 73 autonoma miljön 48

B

base rate-problemet 103 Boko Haram 32, 37 brottstriangeln 78

D digital miljö 64

E

ekofascism 50 enfrågeterrorism 51 ensamagerande 38 etnonationalism 37 extremism 39

F flygplanskapning 30

G

gruppolarisering 63

H

Hamas 31, 48, 66 hatbrott 17 hindsight bias 102 hotbedömning 94 högerextrem 46 högerextremism 46

I incel 23, 51 individuella sårbarhetsfaktorer 61 inhemsk terrorism 54 IS 15, 32, 33, 34, 36, 45, 61, 64, 66, 68, 71, 73, 86, 87, 93 Islamiska Staten 33 islamism 44

J jihadism 44 K

konfirmeringsbias 63 konfliktteori 10 konsensusdefinitionen 13, 20 kontraterrorism 78 kritiska terrorismstudier 13

L

lagen om straff för terroristbrott 18 ledarlöst motstånd 92 Lord’s Resistance Army 31 LRA 31, 32, 36, 109,  se Lord’s Resistance Army

M

metakognition 61 misogyn terrorism 51

N Nordiska motståndsrörelsen 47

P

Palestinska befrielseorganisationen, PLO 29 Patriot Act 88 personlighetsdrag 61 PLO 31, 35.  Se Palestinska befrielseorganisationen profilering 96 psykisk ohälsa 60 psykologisk profil 61

R

radikalisering 40 radikaliseringsprocess 55 radikalnationalistisk 46 Rapoport, David C. 14, 25, 27, 28, 29, 30, 31, 33, 36, 37, 46, 52, 68 religiös terrorism 32 Revised Academic Consensus Definition of Terrorism 19 riskfaktorer 95 rutinaktivitetsteorin 78

S

salafijihadism 44 salafism 44 sarin 73 självmordsattentat 67 självradikalisering 63 sociala medier 63 social bond theory (teorin om sociala band) 99 social identitet 42 social identitetsteori 42 social inlärning 63 statsterrorism 10, 12, 29, 39 svenska strategin mot terrorism 79

T tamilska tigrarna 68

teorin om sociala band (social bond theory) 99 terroristbrottslagen 18 terroristlagen 30 The Terrorist Radicalization Assessment Protocol (TRAP18) 95 Tokyo, se Aum Shinrikio TRAP-18 95, 98, 101, 102 tvåpyramidsmodellen 56

U unfreezing 100

V

vågmodellen 26 vågteorin, se vågmodellen våldsbejakande extremistmiljö 43 vänsterextremism 49

Z

Zasulich, Vera 25

KRIMINOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ

– en bokserie med fokus på brott och åtgärder mot brott.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om nya titlar.

Serieredaktörer:

Micael Björk, professor i sociologi, Göteborgs universitet Charlotta Thodelius, universitetslektor i kriminologi, Högskolan i Borås och doktor i arkitektur

Terrorbrott ingår i serien Kriminologiska perspektiv på … och ger en bred introduktion till ämnet samt vägleder läsaren vidare in i terrorismstudiernas mångfacetterade och bitvis splittrade värld.

Boken • stimulerar läsaren till eget tänkande genom att på ett konkret och lättbegripligt sätt presentera olika teorier och konflikter

• ger olika perspektiv på kunskapsmässiga, praktiska, normativa och etiska problem kring ämnet terrorism

• beskriver de individer, grupper och organisationer som begår, understödjer, bekämpar eller drabbas av terrorism, såväl i Sverige som internationellt.

Boken är lämplig för högskoleutbildningar inom flera områden − kriminologi, juridik, psykologi, sociologi och på polisprogrammet. Den kan även med fördel användas av yrkesverksamma inom dessa områden och av andra som intresserar sig för ämnet.

Katie Cohen är psykolog och analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, där hon bland annat bedriver forskning om våldsbejakande extremism och sociala medier, terrorhotbedöm ningar och terroristpropaganda.

Aktuella titlar På www.liber.se kan du läsa mer om övriga titlar i serien. Prenumerera gärna på Libers nyhetsbrev för att få information om våra nyheter.

Best.nr Tryck.nr 47-14566-9 47-14566-9