9789147144235

Page 1

Med avstamp i ett teoretiskt metaperspektiv formuleras i den här boken förslag på sätt att bidra till ett kritiskt socialt arbete. En utgångspunkt är att socialarbetaren är en del i ett maktspel. Denna makt kan ta sig uttryck i kategoriseringar av människor, i det språk som används och i de metoder och teorier som ligger till grund för bedömningar och beslut. Boken gör nedslag i teman som exempelvis makt, motstånd, familj, intersektionalitet, hemlöshet, migration, globala förändringar och kategoriseringar och visar hur man kan närma sig ett socialt arbete som är både kritiskt och reflexivt. I denna upplaga av Kritiskt socialt arbete har samtliga kapitel reviderats och två nya kapitel tillkommit – ett om den nya hemlösheten och fattigdomsparadoxen och ett om globala förändringar och nationella konsekvenser. Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, men även till studerande på andra utbildningar med klient- eller patientkontakt, samt till yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola. • introducerar kritiskt socialt arbete i en svensk kontext utifrån både teori och empiri. • ger verktyg för att kritiskt granska den egna maktpositionen och sitt dagliga arbete. • bidrar till att sätta in det sociala arbetet i en politisk och strukturell ram.

Marcus Herz (red.)

Boken

Kritiskt socialt arbete

Kritiskt socialt arbete

Kritiskt

socialt arbete

Marcus Herz (red.), Thomas Johansson och Hanna Wikström (Göteborgs universitet), Jessica Jönsson (Örebro universitet), Philip Lalander, (Linnéuniversitetet), Tina Mattsson (Lunds universitet) och Tove Samzelius (Malmö universitet).

upplaga

upplaga

2

2

Best.nr 47-14423-5 Tryck.nr 47-14423-5

Marcus Herz (red.)


ISBN 978-91-47-14423-5 © 2022 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Carin Soussi-Engman Formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock Andra upplagan 2 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se


Innehåll 1. Inledning  4 Marcus Herz

Del I: Ett teoretiskt ramverk  19 2. Interaktion, konstruktion och reflexion  20 Marcus Herz & Thomas Johansson

3. Det professionella mötet  35 Marcus Herz & Thomas Johansson

4. Sociala insatser och interventioner  60 Marcus Herz & Thomas Johansson

5. Kritik, dynamik och reflexivitet  82 Marcus Herz & Thomas Johansson

Del II: Nedslag i socialt arbete  85 6. Den nya hemlösheten och fattigdomsparadoxen i det sociala arbetets praktik  86 Tove Samzelius

7. Kategoriers makt och människors motstånd  111 Philip Lalander

8. Familj, heder och svenskhet  137 Hanna Wikström

9. Socialt arbete bortom nationella gränser: Om samtidens utmaningar 168 Jessica Jönsson

10. Maktmedvetenhet, intersektionalitet och kritisk reflektion i socialt arbete  187 Tina Mattsson

Del III: Mot ett kritiskt socialt arbete  213 11. Avslutning  214 Marcus Herz, Thomas Johansson, Jessica Jönsson, Philip Lalander, Tina Mattsson, Tove Samzelius & Hanna Wikström

Referenser 229 Författarpresentationer 256 Register 258


1. Inledning Marcus Herz

Det här är en bok om kritiskt socialt arbete, ett socialt arbete där olika former av maktstrukturer synliggörs och analyseras. Att socialt arbete behöver hitta sätt att hantera maktfrågor tycks de flesta vara överens om, men åsikterna går isär om hur detta ska gå till. Att kritiskt reflektera över sin socialarbetarposition och hur människor i mötet positioneras är ett steg på vägen mot utvecklingen av ett kritiskt socialt arbete. Socialarbetare arbetar inom en rad olika områden och besitter kunskap inom allt från ekonomi och juridik till samtalsmetoder och behandling. Genom detta spektrum av olika kunskapsområden förväntas socialarbetaren leta sig fram. Det socialarbetaren möter den ena dagen behöver inte vara detsamma nästa dag. Förutom att socialarbetare kan arbeta på allt från skolor till socialkontor, i olika organisationer, med sjukvård och med fältarbete, kan de inom ramen för dessa arbeten ställas inför en rad olika uppgifter. Dessa uppgifter innebär att de även står inför olika typer av frågor, som olika bedömningar, insatser, implementering av lagar eller forskning och utvärdering (Healy 2014). Denna mångfald av arbetsplatser, arbetsuppgifter och människor ställer höga krav på socialarbetaren. Sammantaget leder detta till att det sociala arbetet kräver en bred teoretisk grund, men också en kunskapsbas som hämtar inspiration från ibland vitt skilda teorier. I litteraturen finns oftast en medvetenhet kring detta dilemma, och frågan som uppstår är: Hur ska en socialarbetare kunna välja bland teorier som dessutom ofta inte är 4


1. I n l e d n i n g

fullt kompatibla? Den vanligaste lösningen brukar vara någon form av eklekticism, det vill säga en sammanblandning av stilar. Socialarbetaren och forskaren Malcolm Payne säger: Det finns helt uppenbart argument som talar för eklekticism då man ska tillämpa teori, men det finns också svårigheter – framför allt om detta sker på ett oplanerat sätt eller leder till stora och tillfälliga variationer i tillvägagångssätt som förvirrar klienterna. Detta tyder på att eklekticism är något som ska tillämpas med försiktighet och vara genomtänkt – inte bygga på en förutsättning om att ”anything goes”. (Payne 1991/2002:91f.)

Trots att han själv förordar ett eklektiskt synsätt pekar Payne (1991/2002, 2015) på att det finns en rad problem med ett sådant synsätt i socialt arbete, det vill säga med ett synsätt som går ut på att inte välja och att hålla sig till en teoretisk inriktning utan att i stället anpassa sig och välja mellan flera teoretiska perspektiv beroende på situation. Han varnar för ett perspektiv på teorier där alla passar alla alltid eller där det fritt går att välja teori, som från ett smörgåsbord. Hans lösning på dilemmat blir att vända sig till ett kritiskt synsätt som är tänkt att hjälpa socialarbetaren i valet av den eller de teorier som kan appliceras på den aktuella situationen. Till sin hjälp formulerar Payne ett antal punkter som ligger till grund för hans version av ett kritiskt synsätt. För det första bör socialarbetaren vara uppmärksam på värdeladdade begrepps underliggande anspelningar på sin motsats och jämföra teoretiska begrepp med deras motsats. Att väga begrepp som konfidentialitet (när något inte anses vara avsett för allmänheten) och öppenhet mot varandra är ett exempel han tar upp. Liknande sätt att hantera könsfrågor på har ibland föreslagits, att exempelvis ersätta kvinna med man i en utredning för att se om ärendet skulle bedömas likadant (se till exempel Claezon 2008). På så sätt kan det visserligen vara 5


1. I n l e d n i n g

möjligt att synliggöra vad som tas för givet och andra underliggande referenser, men det riskerar samtidigt att stärka en dikotom, tudelad, ”verklighet”. Det vill säga, genom att dikotomisera (och därmed också reducera) kön till kvinna kontra man stärks också isärhållandet mellan de bägge kategorierna, vilket skapar svårigheter att uppmärksamma skillnader inom kategorierna. Payne (2015) är själv inne på liknande resonemang. Han menar att detta tänkande kan vara nyttigt, men att det också medför ett fokus enbart på ytterligheterna och bortser från allt som ryms mellan dem. Trots garderingen förordar han detta motsatstänkande som ett verktyg och använder sedan samma resonemang på själva teorierna. Om de första två punkterna som Payne diskuterar är att väga företeelser respektive teorier gentemot deras motsatser är analys av maktrelationer, i bemärkelsen relationen socialarbetare–”klient”, organisation–politik, punkt nummer tre. Det handlar om att problematisera och synliggöra både socialarbetarens och människors situation utifrån ett maktperspektiv (Payne 2015). Detta kommer att gå som en röd tråd även genom denna bok. Att kunna reflektera över ett maktperspektiv och arbetets inbyggda politiska sidor är en av grundstenarna i att närma sig ett kritiskt socialt arbete. De två avslutande punkterna som Payne tar upp är att undvika ett målinriktat perspektiv på människors reaktioner och ”val”, samt att analysera flera nivåer samtidigt och inte stanna på en, exempelvis individnivå eller strukturell nivå (Payne 2015). Payne menar att ett alltför stort fokus på den enskilda individen, som om hen vore rationell i vad som närmast kan beskrivas som ett nyliberalt perspektiv, och ett för stort fokus på människors känslomässiga drivkrafter, tankar eller bristande självkontroll, är problematiskt. Detta återkommer vi till i Del I, men poängen är i stora drag att ”sociala problem” och människors situation behöver analyseras på flera nivåer samtidigt. 6


1. I n l e d n i n g

De flesta forskare i socialt arbete tycks vara överens om att socialt arbete behöver använda flera olika teorier och att det inte är möjligt, på grund av arbetets varierande karaktär, att formulera en teori för allt socialt arbete. Detta leder ofta till att en rad perspektiv och teorier presenteras, men vilka dessa utgörs av kan dock skilja sig åt. Förutom Payne kan Margarete Parrishs Social work perspectives on human behaviour nämnas, som utgår från ett biopsykologiskt ramverk av teorier (Parrish 2014). Parrish påpekar precis som Payne att det finns risker med ett eklektiskt synsätt och presenterar därför en rad teorier med respektive för- och nackdelar. Vad både Payne och Parrish får problem med är dock hur och när socialarbetaren ska använda respektive teori, vilket riskerar att leda till just det som de själva vill undvika, nämligen till vad Parrish kallar för ”cherry picking” av teorier och Payne för ”anything goes”. Det vill säga att socialarbetarna oreflekterat plockar valda delar ur olika teorier. I detta sammanhang kan även boken Social work – An introduction to contemporary practice nämnas (Wilson m.fl. 2011). Den tar upp en rad olika scenarier och målgrupper i socialt arbete, men är inte lika tydlig teoretiskt. Teorierna finns naturligtvis där, men diskussionen och reflexiviteten saknas, vilket kan tyckas märkligt. Boken säger sig nämligen stå på relationell och reflexiv grund, vilket också tydliggörs till en början. I inledningen går författarna noggrant igenom vikten av att reflektera över sitt arbete, sina bedömningar och sina teorier. Vidare uppmanar de läsaren att fundera över sin egen teoretiska position och vad denna kan få för konsekvenser. Men när författarna övergår till att diskutera det sociala arbetets praktik blir detta tankesätt inte alls lika tydligt. Ett exempel är då mänsklig utveckling tas upp och det slås fast att ”utvecklingsteorier hjälper oss att förstå normal utveckling” (Wilson m.fl. 2011:185). Dels baseras detta uttalande på specifika teorier, dels reflekteras det inte över vad en ”normal 7


1. I n l e d n i n g

utveckling” är. Att ”normal utveckling” baseras på specifika teorier och att dessa sedan kompletteras med en rad andra mer eller mindre kompatibla teorier, som Bronfenbrenners ekologiska modell, systemteori, psykodynamiska teorier och kognitiv beteendeterapi, problematiseras eller synliggörs inte. Karen Healys (2014) Social work theories in context undviker fällan med ”cherry picking”, då hon med hjälp av diskurs­ analys försöker synliggöra hur människors behov och socialt arbete konstrueras, samt hur detta samspelar med olika teorier. Hon kallar sitt angreppssätt ”en dynamisk approach” till socialt arbete. Tanken är att socialarbetare själva ska använda sig av olika former av kunskap (teoretisk, praktisk och vad som närmast kan beskrivas som ”common sense” som ska öppnas upp för kritisk granskning) för att skapa sig denna dynamiska approach till socialt arbete. Healy utgår från diskurs­ analysen för att visa vad de olika teorierna och idéerna om socialt arbete baseras på, vad de har för historia och politik. Detta menar hon kan användas för att påverka, förändra och kritiskt granska teorin. Här får reflexiviteten, den reflexiva granskningen av teorier och hur de i samspel med annan inhämtad kunskap bäst kan passa arbetet, stort utrymme. Trots att Healy betonar reflexivitet och kritisk granskning anser jag att hennes framställning har vissa brister. De olika teorierna introduceras på liknande sätt som i de övriga böckerna som presenterats här, där känslan är att det bara är att välja. På så sätt får den enskilda socialarbetaren ett stort ansvar i att välja rätt teori – för även om Healy betonar att det kan behövas olika teorier i olika sammanhang berättar hon inte när vilken teori ska användas (Healy 2014). Även om Healy är på rätt spår när det gäller att diskursivt granska teorier och anpassa dem till situationen samt förorda ett reflexivt arbete, skiljer sig hennes angreppssätt delvis från den här bokens. Vår utgångspunkt är kritik som riktats mot socialt arbete och de utmaningar som socialt arbete på grund8


1. I n l e d n i n g

val av denna kritik står inför. Detta får implikationer för hur vi menar att utvecklingen av ett kritiskt socialt arbete bör gå till. För det första har socialt arbete länge kritiserats för att inte uppmärksamma den egna kontexten (se bl.a. Fook 2016; detta uppmärksammas även av Healy 2014). Socialt arbete konstrueras inom ramen för bland annat politiska beslut och dagordningar, dominerande diskurser rörande exempelvis vad ett ”socialt problem” är, samt konstruktionen av en ”klient” (se vidare kapitel 6 och 7). För det andra saknas ofta ett perspektiv på strukturella frågor och hur dessa påverkar utvecklingen av både ”sociala problem” och ”klientskap” (se Mik-Meyer 2004; detta poängteras delvis av även Payne 2015 och Healy 2014 och tas upp i Del I). Slutligen handlar kritiken om att socialt arbete behöver bli bättre på att analysera positionella frågor, som kön, klass, etnicitet, ”ras”/rasifiering1 och sexualitet (se bl.a. Dominelli 2002, 2018; Herz & Johansson 2011a; Herz 2016a; Mattsson 2021). Den kritik som riktats mot socialt arbete rörande positioners inverkan har betonat olika saker, dels att det krävs en analys av hur dessa positioner påverkar mötet, interaktionen, bedömningar och beslut, dels att det finns ideal implicerade i det sociala arbetets praktik som får konsekvenser för synen på positioner och vad som sedan reproduceras. Ett exempel på det sistnämnda kan vara 1  Begreppet ”ras” används inte för att det antas existera olika mänskliga raser, utan för att påvisa skillnader i hur människor kategoriseras på basis av rasistiska föreställningar om ras. Anledningen är att människor inom ramen för rasistiska diskurser både kan buntas samman på basis av kultur, bakgrund och etnicitet, men också på basis av sina kroppar. Det finns risker med att använda sig av begrepp som i sig kan användas för att reproducera en rasistisk föreställning och användningen av begreppet är därför omdiskuterat. Ett närliggande begrepp är rasifiering som avser den process där föreställningar om ”ras”, kultur och/eller etnicitet skrivs in på människors kroppar i syfte att skapa och upprätthålla ojämlika maktrelationer mellan grupper av människor. Detta diskuteras mer utförligt i kapitel 8 (se också Antirasistiska Akademin 2016).

9


1. I n l e d n i n g

att det sociala arbetets praktik tycks stärka en ”traditionell” och polariserad syn på kön och etnicitet, vilket vi återkommer till genomgående i denna bok. Sammanfattningsvis berör kritiken socialt arbete som konstruktion, avsaknaden av strukturell analys och avsaknaden av positionella frågor. Denna kritik menar vi utgör utmaningar som det sociala arbetet står inför. Men dessa tre utmaningar är på intet sätt nya utan något som socialt arbete levt med under en längre tid. Parallellt med dessa har nya utmaningar tillkommit. En sådan är implementeringen av så kallad evidensbaserad praktik. Själva definitionen av evidensbaserad praktik varierar beroende på källa, men evidens innebär kortfattat att arbetet ska stå på ”vetenskaplig” och ”beprövad” grund. Det finns ett ökat politiskt tryck på det sociala arbetet att leverera det som det säger sig leverera. I praktiken har detta lett till att program, system, manualer och metoder köps in för att användas på människor i olika situationer. Dessa bygger på teoretiska antaganden om subjekt och samhälle. (Detta resonemang utvecklas ytterligare i Del I.) I korthet leder detta till att det kan finnas implicita teoretiska antaganden i de instrument som används som kan gå på tvärs mot andra, exempelvis mer kritiska teorier. Att använda en metod som Motiverande samtal eller Motiverande intervjuer (MI) innebär att samtalet med en individ präglas av vissa specifika teorier och idéer om bland annat vilka vi är, vilken kontext vi befinner oss i och hur människor bör agera och reagera. Flertalet av de manualer, metoder och program som köps in baseras mer eller mindre uteslutande på psykologiska eller individualistiska teorier. I förlängningen riskerar det att leda till att strukturella och positionella frågor glöms bort eller negligeras i det sociala arbetet, det vill säga just det som socialt arbete under en längre tid kritiserats för att göra. Precis som bland andra Payne och Healy menar vi att teorier och metoder som används i socialt arbete behöver 10


1. I n l e d n i n g

kontextualiseras och vara något som socialarbetare förhåller sig aktiva och kritiska till (Healy 2014; Payne 2015). Men till skillnad från dem kommer vi inte att i första hand presentera ett smörgåsbord av teorier att fritt välja från. I stället anser vi att det krävs att socialt arbete utgår från specifika teorier som vi menar möjliggör en utveckling mot ett reflexivt och dynamiskt arbete. Vi kommer därför att föreslå en metateori med inspiration från postkolonialism, feminism, intersektionalitet och socialpsykologi.

Relationen mellan kritiskt och radikalt socialt arbete Vårt perspektiv på ett kritiskt socialt arbete bygger vidare på en lång tradition inom socialt arbete av kritiska perspektiv. Jan Fook och Lena Dominelli har redan nämnts, men långt innan dem skrev Walter Lorenz om en pågående utveckling i socialt arbete och ett ökat behov av kritiska perspektiv som därefter utvecklats i en rad riktningar. I förordet till Socialt arbete i ett föränderligt Europa skrev han: Men när jag nu ser på dagens Europa, efter den tyska återföreningen och järnridåns försvinnande, får jag åter en känsla av hemlöshet. Den ekonomiska bastionen, redo att åta sig en samordnad militär roll och avvisande mot de flyktingar och migranter som försöker få en konkret andel av dess värden och rikedomar, styrs av centrala maktintressen som sträcker sina koloniala tentakler till ”periferins” mest avlägsna vrår, och detta stämmer knappast överens med våra drömmar. Vilka är möjligheterna till förändring? (Lorenz 1996:10)

Den utveckling Lorenz beskriver, med ett ekonomiskt och kolonialt raster över efterkrigstidens Europa och dess sociala 11


1. I n l e d n i n g

arbete, går som en röd tråd fram till idag. Detta märks inom en rad områden, som ekonomiseringen av vilka insatser som tillgängliggörs, flyktingars och migranters status och möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda, eller hur segregation och ekonomiska och sociala klyftor mellan grupper av människor institutionaliserats (se bl.a. Herz 2016a; Dahlstedt & Lalander 2018; Hertz & Lalander 2021). Förutom Walter Lorenz, har en rad författare, forskare och aktivister ägnat sig åt ett kritiskt socialt arbete. Mel Gray och Stephen A. Webbs antologi The new politics of social work (2013), är ett exempel, där en radikal politisk agenda på basis av rättvisa och jämlikhet och som utmanar ett allt starkare kapitalistiskt system skrivs fram. Ett annat exempel är boken Doing critical social work, vilken tar ett brett grepp om kritiskt socialt arbete för social rättvisa inom en rad olika fält och praktiker (Pease m.fl. 2020). Idag finns dessutom två uttalat kritiska och radikala vetenskapliga tidskrifter inom socialt arbete som utvecklar fältet löpande, dels Critical social work, dels Critical and radical social work. Därtill finns en nära relation mellan olika kritiska och radikala perspektiv på socialt arbete och postkoloniala, dekoloniala (se Gray m.fl. 2013; Mulinari m.fl. 2020; Sawyer m.fl. 2020), feministiska (Dominelli 2002), marxistiska (Ferguson & Lavalette 1999) och andra närliggande maktkritiska teoribildningar. På senare tid har dessutom kritiskt socialt arbete i allt större utsträckning kombinerats med ett perspektiv på miljö, i vad som kommit att kallas för Green social work (Björngren Cuadra & Ouis 2020; Dominelli 2012). Gemensamt för alla dessa perspektiv är ett fokus på strukturers och positioners påverkan på människors sociala situation, samt att dessa i socialt arbete behöver granskas kritiskt och utmanas för att utmana sociala orättvisor och utestängning. Sedan den här bokens första upplaga gavs ut har mycket hänt i också Sverige. Böcker som Manifest – för ett socialt ar12


1. I n l e d n i n g

bete i tiden (Dahlstedt & Lalander 2018) och War, violence and social justice (Kamali 2015) har getts ut, men också vetenskapliga temanummer med fokus på kritiska och radikala perspektiv på socialt arbete och sammanslutningar som SWAN-I (Social Work Action Network) har etablerats i Sverige. Mycket arbete kvarstår dock och den kritiska granskningen och aktionen behöver kontinuerligt fortsätta. Detta visar inte minst Marcus Lauris och Jessica Jönssons (2020) översyn av omfattningen av kritisk och radikal litteratur på svenska socionomutbildningar. Som implicit framgått ovan skiljer man ibland mellan ett kritiskt perspektiv på socialt arbete och ett radikalt perspektiv (ibland även ett aktivistiskt perspektiv, se Midgley 2001). Denna skillnad är inte alltid lätt att hålla isär. Ofta går perspektiven ihop, men en vanlig skillnad är att kritiskt socialt arbete mer riktar in sig på kritisk granskning och reflektion, medan radikalt socialt arbete riktar in sig på aktion. En nyckelperson inom båda dessa fält är hedersprofessorn i socialt arbete Iain Ferguson. Ferguson har skrivit böcker om välfärdsstaten ur ett kritiskt perspektiv (Ferguson m.fl. 2002), om neoliberalism (Ferguson 2008), samt om globalisering och social rättvisa (Ferguson m.fl. 2004). Men framför allt har han tillsammans med sina medförfattare utvecklat det radikala perspektivet på socialt arbete bland annat genom böckerna Radical social work in practice (2009) och Global social work in a political context (2018). Alla tillvägagångssätt som förlägger orsakerna till människors problem främst i de samhällsstrukturer som vi lever i och som uppmuntrar socialarbetare att utmana dessa strukturer i deras dagliga praxis kommer sannolikt att ses med mindre blida ögon av regeringar och finansiärer än de tillvägagångssätt som i stället lyfter fram klienternas individuella brister, felaktiga tankemönster eller hämmade emotionella utveckling. (Ferguson & Woodward 2009:16, författarens översättning)

13


Register Symboler #vistårinteut 228 A aktiveringskrav 89 aktörskap 152 Allmänna Barnhuset 53 antirasistiskt socialt arbete 73 avvikande 116 B barnets bästa 90, 104, 106 barnkonventionen 104 barnperspektiv 98 Barns behov i centrum 40, 93 Becker, Howard S. 123, 127 bedömningsinstrument 39 beroendevård 217 Bhabha, Homi K. 225 brukare 113, 114, 123, 127, 131 brukarerfarenhet 128 brukarmedverkan 227 Burck, Charlotte 51 C Collins, Randall 125 Critical and radical social work 12 Critical social work 12

258

D Daniel, Gwyn 51 dekolonial 12 diagnoser 26 dikotomisera 6 disciplinering 218, 220 diskriminera 151 diskurs 56 Dominelli, Lena 11 dubbla staten 178 E emotionell energi 125 etisk stress 96, 99 etnicitet 60, 68 evidens 38 evidensbaserad praktik 10, 39 F familj 52, 137 fattigdom 86, 94, 99, 102 fattigdomsparadoxen 95 feminism 67 Ferguson, Iain 13 Fook, Jan 11, 190 Foucault, Michel 115, 123 fria skolvalet 77 förebyggande arbete 22


Register

G globala allianser 186 globalisering 182 Goffman, Erving 122, 123, 130 Gray, Mel 12 Green social work 12 H handlingsutrymme 54 Healys, Karen 8 hedersrelaterat våld 138, 165, 217 hemlöshet 86, 99, 217 HUSK 125 hälsningsceremoni 23 I identitet 68 individinriktat arbete 22 individ och struktur 215 individualisering 215, 219 individuellt socialt arbete 61 inkomstskillnad 77 institutionalisera 215 institutionella villkor 55 interaktionens fokus 21 internationellt socialt arbete 169 intersektionalitet 181, 188, 216 K karikatyr 121 kategorisering 217, 220

kolonialism 70, 138 komplexitet 140 kontextmedveten 222 kontroll- och kategoriseringsprocess 119 kravpolitik 183 kriget mot terrorismen 178 kritisk fattigdomsteori 105 kritisk reflektion 188 kritisk socialpsykologi 222 kritiskt samhällsperspektiv 48 kultur 60, 68, 138 kulturspecifik 146 kärnfamilj 65 kön 41, 52, 60, 62 könsstereotyper 63 L Lauri, Marcus 13, 44 likvärdighet 114, 115, 123, 124, 125 Lorenz, Walter 11, 54 löntagarfonder 171 M makt 6, 54, 86, 92, 95, 99, 115, 215, 216, 220 manualbaserat socialt arbete 37 marginalisering 172 marxistisk 12 medikalisering 217 medskapandet 87 metamedvetande 26 metateori 215, 221

259


Register

migration 178 moraliserande 56 Motiverande Samtal 219 motmakt 218 motstånd 58, 115, 122, 130, 134, 135, 177 N Neutrala ungdomsföreningen 78 neutralitet 81, 216 New Public Management 175 normkritisk 187 Nu bryter vi tystnaden 228 nyliberala globaliseringen 223 nyliberala reformer 172 nyliberal globalisering 171 nyliberal påverkan 227 nyliberal världsordning 168 O ojämlikhet 168 organisation 32 P paradigm 101 paternalism 103 Pearse, Rebecca 64 politisk mobilisering 186 politisk nivå 78 position 31, 32 positionella faktorer 45 positionella frågor 9 positionell nivå 60, 83, 220 postkolonial 12

260

postkolonial feminism 222 postkolonial teori 69 poststrukturalism 222 privatiseringen 74 problemfamiljer 179 psykologisering 215 psykoterapi 42 R radikalt socialt arbete 14 rasifiering 60, 68 rasism 138 ras och etnicitet 154 rationella beslut 21 Reaganism 170 rebell 123 reflexivt arbete 81, 215, 225 rollkonflikter 176 rådgivning 42 rättighetsperspektiv 101, 109 rättighetsprinciper 104 S samhällsorienterad 222 samtalslitteratur 46 samtalsteknik 42 segregation 77 sexualitet 60 skillnadsskapande 69 sociala kontrakt 88 sociala orättvisor 221 sociala problem 138, 173 Socialarbetare för social aktion 228 socialpolitik 169


Register

socialpsykologi 81, 222 social rättvisa 55, 184 socialt arbete 168 socialtjänsten 102, 108 socialtjänstlagen 103 social utestängning 55, 221 socioanalys 46 socionomutbildningen 180 solidaritet 125 Solrosuppropet 228 storstadssatsningen 76 strukturella faktorer 21 strukturella och institutionella sammanhang 172 strukturell diskriminering 72 strukturellt socialt arbete 61, 75 struktur och aktör 83 stå fram 114, 128, 131, 132 stödjande 56 SWAN-I 13

tiv 48 Thatcherism 170 tolkningsföreträde 57, 216 trygghet 94 tyst exkludering 95 U urinprov 117, 122 V Välfärdsinitiativet 228 välfärdsnationalism 172 välfärdspolitik 102 välfärdsstaten 95, 168, 227 Webb, Stephen A. 12 Ö öppna sitt privatliv 113

T teoretiska antaganden 42 teoretiska seminarier 228 terapeutiskt samhällsperspek-

261


Med avstamp i ett teoretiskt metaperspektiv formuleras i den här boken förslag på sätt att bidra till ett kritiskt socialt arbete. En utgångspunkt är att socialarbetaren är en del i ett maktspel. Denna makt kan ta sig uttryck i kategoriseringar av människor, i det språk som används och i de metoder och teorier som ligger till grund för bedömningar och beslut. Boken gör nedslag i teman som exempelvis makt, motstånd, familj, intersektionalitet, hemlöshet, migration, globala förändringar och kategoriseringar och visar hur man kan närma sig ett socialt arbete som är både kritiskt och reflexivt. I denna upplaga av Kritiskt socialt arbete har samtliga kapitel reviderats och två nya kapitel tillkommit – ett om den nya hemlösheten och fattigdomsparadoxen och ett om globala förändringar och nationella konsekvenser. Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, men även till studerande på andra utbildningar med klient- eller patientkontakt, samt till yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola. • introducerar kritiskt socialt arbete i en svensk kontext utifrån både teori och empiri. • ger verktyg för att kritiskt granska den egna maktpositionen och sitt dagliga arbete. • bidrar till att sätta in det sociala arbetet i en politisk och strukturell ram.

Marcus Herz (red.)

Boken

Kritiskt socialt arbete

Kritiskt socialt arbete

Kritiskt

socialt arbete

Marcus Herz (red.), Thomas Johansson och Hanna Wikström (Göteborgs universitet), Jessica Jönsson (Örebro universitet), Philip Lalander, (Linnéuniversitetet), Tina Mattsson (Lunds universitet) och Tove Samzelius (Malmö universitet).

upplaga

upplaga

2

2

Best.nr 47-14423-5 Tryck.nr 47-14423-5

Marcus Herz (red.)


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.