Best.nr 47-14020-6 Tryck.nr 47-14020-6
47-14020-6_delaktighet och idealitet omslag.indd 3
Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen
TIONEN – en handbok för förskolan
BARN KONVEN JOHANNA VON BAHR MARTINA LUNDSTRÖM
Johanna von Bahr är doktor och lektor i statsvetenskap och forskar om barns rättigheter. Martina Lundström är förskollärare, pedagogista och pedagogisk rådgivare.
BARN KONVEN
Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen
H
ur kan vi som arbetar inom förskolan bli bättre på att lyssna till och förstå barn i olika åldrar? På vilket sätt kan barnkonventionens skrivningar om delaktighet och inflytande kopplas till förskolans mål om demokrati? Och hur kan konventionens grundprincip om barnets bästa ge vägledning för barns delaktighet i förskolan? I Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen inbjuds du som blivande eller yrkesverksam förskollärare eller du som på något annat sätt arbetar inom förskolan till att utforska dessa och liknande frågor tillsammans med forskaren Johanna von Bahr och pedagogen Martina Lundström. Författarna presenterar arbetssätt som syftar till att uppnå en barnrättsbaserad förskola i praktiken: Johanna redogör för aktuell forskning i förhållande till barnkonventionen och förskolans läroplan medan Martina bidrar med förskollärarens unika blick på förskolans praktik och verksamhetens organisering. Att anamma ett barnrättsperspektiv rör sig om alltifrån att lyssna till och uppfatta vad barn verkligen uttrycker till att sätta sig in i deras livsvärldar och att ge dem inflytande över samvaron på förskolan. Med denna handbok närmar vi oss barnets rätt till delaktighet och inflytande tillsammans.
JOHANNA VON BAHR MARTINA LUNDSTRÖM
TIONEN 26/10/21 8:38 AM
Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen – en handbok för förskolan
JOHANNA VON BAHR MARTINA LUNDSTRÖM
Liber
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 1
23/10/21 9:21 AM
Innehåll
1 Introduktion till handboken 2 Om att arbeta barnrättsbaserat
i förskolan
Barnrättsbaserad förskola Barnperspektiv eller barnets perspektiv? Pedagogens perspektiv på ett barnrättsbaserat arbetssätt
3 Om att lyssna på barn
Barns och vuxnas kommunikation och socialisering De små barnens uttrycksmedel och vuxnas förmåga att förstå dem Att skapa förutsättningar för barn att uttrycka sig och vuxna att lyssna Pedagogens perspektiv på att lyssna på barn
4 Om barns rätt till delaktighet och inflytande
Barns delaktighet i förskolan Barns inflytande i förskolan Pedagogens perspektiv på barns delaktighet och inflytande
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 3
5 9 11 22 23
31 34 43 48 50
57 59 69 74
23/10/21 9:21 AM
5 Om delaktighet och demokrati Demokrati ur ett barnrättsperspektiv Om kritiken mot barnrättsperspektivet Demokratiuppdragen enligt läroplanen Pedagogens perspektiv på delaktighet och demokrati
6 Om barnets bästa i förskolan Förskolan som normstruktur Samtal om svåra ämnen med utgångspunkt i barnets bästa Det enskilda barnet och gruppen
7 Om förskolans organisation för
delaktighet och inflytande
Öppningar, möjligheter och skyldigheter – vuxnas ansvar Praktik som skapar möjligheter Betydelsen av en reflektionskultur för både barn och pedagoger
79 81 87 90 95
103 105 107 114
117 119 126 131
8 Avslutande ord
135
Referenser
138
Register
142
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 4
23/10/21 9:21 AM
1 Introduktion till handboken
5
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 5
23/10/21 9:21 AM
1 IN TRODUKTION TILL H ANDB OKEN
F
örskolan har fått ett större ansvar för att skapa för utsättningar för barns delaktighet och inflytande. Skriv ningar i den nu gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 181, slår fast att barn har rätt till delaktighet och inflytande. För första gången nämns också FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen)2 i en läroplan för förskolan. Med dessa förändringar förstärks förskolebarnets status som rättighetsbärare, och förskolans skyldigheter gällande barns rättigheter. För att förskolan ska anamma ett barnrättsbaserat arbetssätt krävs svar på en rad praktiska frågor: Vad innebär det i praktiken att arbeta barnrättsbaserat? Hur kan vi som möter barn bli bättre på att lyssna på och förstå barn i olika åldrar? Hur kan barnets rätt till delaktighet och inflytande uppnås i förskolan? Och hur kan delaktighet och inflytande kopplas till förskolans mål om demokrati? Syftet med denna handbok är att ge vägledning till förskolans personal i dessa frågor och på så sätt levandegöra hur läroplanens mål om barns rätt till delaktighet och inflytande kan omsättas i praktiken. I boken beskrivs vad ett barnrättsbaserat arbetssätt innebär, och hur barnets rätt till delaktighet och inflytande kan åstadkommas i förskolan. I alla citat från och hänvisningar till Lpfö 18 i handboken har Skolverket (2018) använts som källa.
1
2
Liknande hänvisningarna till läroplanen så har Unicef (2018) använts som källa i alla citat och hänvisningar som rör barnkonventionen.
6
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 6
23/10/21 9:21 AM
1 IN TRODUKTION TILL H ANDB OKEN
Handboken är tänkt att användas i utbildning och fortbildning som fokuserar på barnrättsperspektivet i förskolan. Den är lämplig för organisationer som vill introducera rättighetsbase rat arbete eller förstärka ett pågående arbete med jämställdhet, demokrati och antidiskriminering. De olika kapitlen erbjuder praktiska råd, tips och verktyg som kan användas av pedagoger, arbetslag och ledning. Vi som författat denna bok heter Johanna von Bahr, forskare och universitetslektor i statsvetenskap med barns rättigheter som expertområde, och Martina Lundström, pedagogista och pedagogisk rådgivare med lång erfarenhet av arbete inom förskolan, både lokalt och nationellt. I varje kapitel tar vi upp en frågeställning utifrån våra olika perspektiv kring temat barnets rätt till delaktighet och inflytande, som kopplas till de riktlinjer som anges i läroplanen och barnkonventionens artiklar. I kapitel 2 till 5 bidrar Johanna först med forskarens perspektiv och tolkar förskolans uppdrag utifrån såväl barnkonventionen som forskning, följt av ett avslutande avsnitt där Martina belyser kapitlets fokus utifrån en pedagogs perspektiv på förskolans praktik. Sedan följer kapitel 6 skrivet av Johanna och kapitel 7 skrivet av Martina där våra respektive kunskaper och erfarenheter av ett barnrättsbaserat arbete i förskolan avhandlas. Varje kapitel avslutas med reflektions- och diskussionsuppgifter som på något sätt kopplas till kapitlets innehåll. Efter detta introduktionskapitel så beskrivs i kapitel 2 vad som särskiljer ett barnrättsbaserat arbetssätt i förskolan och på vilket sätt kopplingen till barnkonventionen har förstärkts i den senaste läroplanen. Grunden för ett barnrättsbaserat arbetssätt i förskolan introduceras, och hur man kan arbeta utifrån barnets perspektiv. Det följande kapitel 3 handlar om att lyssna på och förstå barn i olika åldrar. Först ges en introduktion till den senaste forskningen om barns (och vuxnas) kommunikation och 7
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 7
23/10/21 9:21 AM
1 IN TRODUKTION TILL H ANDB OKEN
socialisering. Ett avsnitt i kapitlet tar upp de små barnens ut trycksmedel och vuxnas förmåga att förstå dem, och ett annat handlar om hur förskolan kan skapa förutsättningar för barn att uttrycka sig. I kapitel 4 reder vi ut begreppen delaktighet och inflytande. Vilka olika typer av delaktighet finns? Vad menas med ”reellt inflytande” och hur långt sträcker sig barns inflytande? Relationen mellan delaktighet, inflytande och makt behandlas också. Därefter behandlas förskolans demokratiuppdrag utifrån ett rättighetsperspektiv i kapitel 5. Bland annat belyses hur barns rätt till delaktighet och inflytande förhåller sig till demokrati i förskolan. I kapitel 6 tar Johanna upp hur det enskilda barnets och barngruppens bästa kan tillgodoses i förskolan, som är en värld av normer, rutiner och gemensamma aktiviteter. Frågan om hur barnets behov och intressen kan uppnås i samtal om svåra saker som kan oroa eller skrämma behandlas, och om under vilka villkor vi bör rucka på regler och rutiner för att ta hänsyn till det enskilda barnets bästa. I kapitel 7 ger Martina praktiska råd för hur en förskoleverksamhet kan organiseras för att uppnå barns rätt till delaktighet och inflytande, både ur en pedagogs och ledarskapets perspektiv. Handboken avslutas sedan med sammanfattade tankar i ett slutord. Vi önskar dig en givande läsning där nya möjligheter öppnas upp för att vi tillsammans ska kunna skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolans värld.
8
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 8
23/10/21 9:21 AM
OM BARNSR ÄTT TILL DEL AKTIGHET O CH INFLYTANDE
2 Om att arbeta barnrättsbaserat i förskolan
9
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 9
23/10/21 9:21 AM
2 OM ATT ARBETA BARNR ÄTTSBASER AT I FÖRSKOL AN
I
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) från 1989 fastslås att barn har mänskliga rättigheter. Barnkonventionen innehåller 41 artiklar som fastställer vilka rättigheter barn ska ha. I den finns artiklar som rör barnets utveckling (liv, hälsa och utbildning t.ex.), skydd från våld och diskriminering samt rätten till delaktighet och inflytande. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och har sedan dess varit bundet att uppfylla den. Nästan tre decennier senare nämns konventionen för första gången i en svensk läroplanstext för förskolan, vilket kan tyckas sent med tanke på hur lång tid som passerat. Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, skrevs under en period då den svenska regeringen utredde hur barns rättigheter skulle kunna förstärkas i Sverige. Utredningen ledde till att barnkonventionen blev svensk lag 1 januari 2020, vilket ytterligare förtydligade att domstolar och myndigheter har ett ansvar att ta hänsyn till barns rättigheter. Lpfö 18 (s. 5) säger följande om barnkonventionen i förskolan:
Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter.
10
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 10
23/10/21 9:21 AM
2 OM ATT ARBETA BARNR ÄTTSBASER AT I FÖRSKOL AN
I citatet fastställs att utbildningen i förskolan ska utgå ifrån några av barnkonventionens viktigaste rättighetsprinciper: barnets bästa, barnets rätt till delaktighet och inflytande samt barnets rätt att känna till sina rättigheter. Dessa tre, tillsammans med principen om icke-diskriminering och rätten till liv och utveckling, utgör grunden för ett barnrättsbaserat arbete i förskolan. I detta kapitel introducerar Johanna barnkonventionens grundprinciper och hur de relaterar till varandra i avsnittet Barnrättsbaserad förskola. En annan grundläggande del som rör barnrättsbaserat arbete är vems perspektiv som organiserar verksamheten: Är det de vuxnas eller barnens? I Barnperspektiv eller barnets perspektiv? redogör hon därför även för skillnaden mellan dessa. Martina bidrar i det avslutande avsnittet med pedagogens perspektiv på ett barnrättsbaserat arbetssätt i förskolan, där pedagogens barnsyn är en viktig del av arbetet. Hon poängterar också ett fokus på möjligheterna i verksamheten. Efterföljande kapitel handlar om vad ett barnrättsbaserat arbete i förskolan innebär i praktiken.
Barnrättsbaserad förskola
Barnkonventionen ger barn en bred uppsättning av rättigheter. Många av dessa är särskilt relevanta för förskolans område, till exempel rätten till utbildning och rätten till lek. I följande underavsnitt tar jag upp hur förskolor kan arbeta mer omfattande med barnkonventionen med utgångspunkt i barnkonventionens fyra grundprinciper och Lpfö 18. Även om fokus för den här handboken är barnets rätt till delaktighet och inflytande så ska det inte tolkas som att denna rättighetsprincip är mer betydelsefull än andra. Grunden för ett barnrättsbaserat arbete i förskolan utgörs av de fyra så kallade grundprinciperna i barnkonventionen: rätt till delaktighet och inflytande, barnets bästa, rätt till icke11
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 11
23/10/21 9:21 AM
2 OM ATT ARBETA BARNR ÄTTSBASER AT I FÖRSKOL AN
diskriminering och rätt till liv och utveckling. Grundprinciperna ska genomsyra alla handlingar rörande barns rättigheter. Därutöver är barnets rätt att känna till sina rättigheter en förutsättning för barnets utveckling som rättighetsbärare, vilket också uppmärksammas i förskolans läroplan. Nämnda barnrättsprinciper hänger samman. För att uppnå varje barns rätt till delaktighet i och inflytande över utbildningen, liksom rätten till utveckling, krävs att inget barn diskrimineras. Att avgöra vad som är barnets bästa i ett enskilt fall innebär i regel att inhämta barnets perspektiv, det vill säga att göra barnet delaktigt i beslutet. Att i enlighet med barns mognad informera dem om sina rättigheter förstärker arbetet med att uppfylla samtliga övriga rättighetsprinciper.
Rätt till delaktighet och inflytande
Barnets rätt till delaktighet är en av de mest utmanande rättigheterna i barnkonventionen. Att rätten till delaktighet erkändes i barnkonventionens artikel 12 innebar ett viktigt skifte i synen på barn, från passiva objekt till aktiva subjekt. Rätten till delaktighet ansågs så viktig att den fick status som en grundprincip vid inrättandet av barnkonventionen. Forskning och utredningar visar dock att barns rätt till delaktighet fortfarande är en av de rättigheter som varit svårast att genomföra, i Sverige såväl som i andra länder (se t.ex. Barnrättighetsutredningen 2016; Nolan 2010; Stern 2006). Detta beror bland annat på att vuxna inte tror att barn har förmåga till delaktighet, och att olika verksamheter som riktar sig till barn saknar rutiner för och kunskaper om att lyssna på barn och involvera barn i beslutsprocesser. ”Om barn fick bestämma skulle det bli pannkakor varje dag!” Denna typ av reaktion är inte ovanlig i diskussioner (med vuxna) om barns rättigheter. Argumentationen bygger på två idéer: 12
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 12
23/10/21 9:21 AM
2 OM ATT ARBETA BARNR ÄTTSBASER AT I FÖRSKOL AN
1) barn saknar förmåga att bilda åsikter som är rationella och 2) på grund av denna oförmåga går det inte att ge barn inflytande. Låt oss titta närmare på dessa påståenden. I vilken mån kan barn bilda åsikter? Det beror lite på vad man menar med åsikt. Även mycket små barn vet vad de vill i nuet. Ett spädbarn som gråter för att det har för mycket eller för lite kläder på sig, saknar en förälder eller är hungrigt har en vilja och ut trycker den. Enligt FN:s barnrättskommittés tolkning av artikel 12 är barns åsiktsuttryck inte begränsade till tal (översatt i Barnombudsmannen 2014b). Förmågan att bilda åsikter genom att väga olika alternativ mot varandra och planera framåt utvecklas successivt under uppväxten. Det är givetvis generellt stor skillnad på en sjuttonårings, en sexårings och en tvåårings förmåga att bilda åsikter och människans beslutsfattande förmågor utvecklas ända fram till tjugofem års ålder, alltså ganska långt efter att hon blir myndig. Barn saknar rätt till självbestämmande, men har enligt artikel 12 i barnkonventionen däremot rätt att uttrycka åsikter och få inflytande över frågor som berör dem, en rätt som även återspeglas i skollagen (SFS 2010:800, kap. 1, § 10). RÄTTSRUTA: Barnets rätt till delaktighet Barnkonventionen artikel 12.1 Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Skollagen kapitel 1, § 10 Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
13
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 13
23/10/21 9:21 AM
2 OM ATT ARBETA BARNR ÄTTSBASER AT I FÖRSKOL AN
I vilka beslut bör barn delta och hur? Enligt barnkonventionen och skollagen är svaret att barn har rätt att uttrycka åsikter i alla frågor som berör barnet och barnets åsikter ska tas hänsyn till ”i förhållande till barnets ålder och mognad”. Barnkonventionen innehåller inga specifika riktlinjer angående åldersgränser eller bedömningar av mognad, vilket generellt tolkas som att barn ska ges så stora möjligheter som möjligt att uttrycka åsikter och att dessa bör beaktas av vuxna. Jag återkommer till begränsningar i barnets rätt till delaktighet och inflytande i nästa avsnitt om barnets bästa. Barns delaktighet handlar om att ta tillvara barnets unika kunskap om sitt liv i verksamheten – att ta hänsyn till barnets perspektiv. Att aktivt söka och vägledas av barnets perspektiv är en central del i ett barnrättsbaserat förhållningssätt. Barn bör få delta i så många beslut som möjligt, i enlighet med barnets ålder och mognad. En förutsättning för att kunna erhålla barnets perspektiv är att vara en god lyssnare, vilket går att läsa mer om i kapitel 3. I den här handboken skiljer jag på två olika typer av inflytande. Inflytande i frågor som rör det enskilda barnet handlar om att varje barn får göra sin röst hörd i frågor som rör barnet själv. I förskolan handlar det ofta om vardagliga beslut som att få välja aktivitet, klädesplagg eller pålägg på smörgåsen. Denna typ av inflytande stärker barnet som en aktivt deltagande individ och bidrar till självrespekt och höjd livskvalitet (Petersen 2019). Demokratiskt inflytande innebär istället att barn får uttrycka åsikter och vara med och besluta om frågor som rör hela gruppen. För förskoleelever kan det röra sig om att få påverka lunchmenyn eller hur gården ska renoveras. På detta sätt övar barnen på att delta i demokratiska processer och utvecklar i sin tur förmågan att ta makten över sin tillvaro, det som kallas empowerment (Petersen 2019). Hur olika typer av delaktighet och inflytande kan uppnås i praktiken behandlas i kapitel 4 och 5. 14
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 14
23/10/21 9:21 AM
Register B barnet som subjekt 75 barnets bästa 15, 66, 76, 83, 85, 103, 104, 105, 106, 107, 108, 109, 110, 111, 112, 113, 114, 115, 116 barnkonventionen 10, 11, 14, 15, 18, 20, 21, 26, 59, 71, 83, 88, 90, 136 artikel 12 12, 13, 58, 59, 62, 68, 71, 72, 88, 92 undervisning om 22 barnledd kontra pedagogledd kommunikation 38 barnrättsbaserad verksamhetsplan 127 barns olika uttrycksmedel 33 barnsyn 24, 122 behovet av gemensamma tolkningar 124 being och becoming 77 beslut gruppnivå 73 individnivå 73 C checklista delaktighet ur ett barnrättsperspektiv 68 samtala om svåra ämnen 110
D delaktighet utifrån ålder och mognad 14, 66, 71, 72 demokrati konsensusbeslut 93 majoritetsröstning 93 som barnrättsfråga 91, 94 demokratiska samtal 84 demokratiuppdraget i förskolan 80 i läroplanen 90 det enskilda barnet och gruppen 114 diskrimineringslag 17 E ett vidgat språkbegrepp 53 F frågor till barn 38 H Harts delaktighetsstege 61 I individen i kollektivet 76 individualisering av förskolan 87, 89 inflytande barns 67, 69 typer 14
142
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 142
23/10/21 9:21 AM
REGISTER
J jämlikhet i utbildning 90 jämställdhet i utbildning 72
K Korczak, Janusz 24, 35, 36 kännedom om barns rättigheter 21 L lika möjligheter att delta 64, 81 Lundys modell för delaktighet 62 lyssnande pedagog 48, 50, 65, 84 M maktanalys 63 meningsfullhet 98 N normer om barnskydd 107 normstrukturer 105, 106 O observation 44, 46 P pedagogen i arbetsgruppen 122 som förebild 95 som tjänsteperson 121 pedagogisk miljö 129 perspektiv barnets 22, 36, 37, 109, 111, 128 barnperspektiv 22 -skifte 28
R reellt inflytande 72 reflektion för pedagoger 133 med barn 131 rätt att inte delta 114 rätt till delaktighet och inflytande 12, 58 icke-diskriminering 17, 47, 81 information 64, 82, 83 liv, överlevnad och utveckling 19 skydd 111 S samtal med barn 49, 112 Shiers modell för delaktighet 62, 100, 119, 125 skapa gemensamma sammanhang 96 små barns uttrycksmedel 43 språk 47 U utvärdering 82, 112 V vuxna tolkar barn 45 vuxnas förutfattade meningar 33 Y yttrandefrihet 82, 84
143
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 143
23/10/21 9:21 AM
ISBN 978-91-47-14020-6 ©2022 Johanna von Bahr & Martina Lundström Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör: Jannicke Johansson Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning och omslag: Anna Hild Illustrationer: Anna Hild, s. 125 och 126. Illustrationer gjorda av barn: Folke, s. 31 och 42. Idun, s. 70 och 103. Selma, s. 41 och 57. Signe, s. 5, 70 och 79. Tea, s. 9, 42, 117 och 135. Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
978-91-47-14020-6_delaktighet och idealitet_inl.indd 2
26/10/21 8:30 AM
Best.nr 47-14020-6 Tryck.nr 47-14020-6
47-14020-6_delaktighet och idealitet omslag.indd 3
Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen
TIONEN – en handbok för förskolan
BARN KONVEN JOHANNA VON BAHR MARTINA LUNDSTRÖM
Johanna von Bahr är doktor och lektor i statsvetenskap och forskar om barns rättigheter. Martina Lundström är förskollärare, pedagogista och pedagogisk rådgivare.
BARN KONVEN
Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen
H
ur kan vi som arbetar inom förskolan bli bättre på att lyssna till och förstå barn i olika åldrar? På vilket sätt kan barnkonventionens skrivningar om delaktighet och inflytande kopplas till förskolans mål om demokrati? Och hur kan konventionens grundprincip om barnets bästa ge vägledning för barns delaktighet i förskolan? I Delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen inbjuds du som blivande eller yrkesverksam förskollärare eller du som på något annat sätt arbetar inom förskolan till att utforska dessa och liknande frågor tillsammans med forskaren Johanna von Bahr och pedagogen Martina Lundström. Författarna presenterar arbetssätt som syftar till att uppnå en barnrättsbaserad förskola i praktiken: Johanna redogör för aktuell forskning i förhållande till barnkonventionen och förskolans läroplan medan Martina bidrar med förskollärarens unika blick på förskolans praktik och verksamhetens organisering. Att anamma ett barnrättsperspektiv rör sig om alltifrån att lyssna till och uppfatta vad barn verkligen uttrycker till att sätta sig in i deras livsvärldar och att ge dem inflytande över samvaron på förskolan. Med denna handbok närmar vi oss barnets rätt till delaktighet och inflytande tillsammans.
JOHANNA VON BAHR MARTINA LUNDSTRÖM
TIONEN 26/10/21 8:38 AM