Med mer än 900 frågor, inklusive svar och lösningar, är den här övningsboken ett heltäckande komplement till läroboken Offentlig rätt, av Stefan Zetterström och Anna-Sara Lind. Boken är till för både studenten och läraren. Ytterligare inlärningsstöd ges genom ett antal övningstentor.
ÖVNI NGSBOK
Övningsbok Offentlig rätt
ÖVNINGSBOK
Till sin struktur bygger frågedelen på samma avsnittsindelning som huvudboken. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att studenten ska lära sig olika begrepp, deras innebörd och betydelse. De problemorienterade frågorna är i huvudsak utformade som hypotetiska fall, vilka resulterar i olika rättsliga konflikter som studenten ställs inför. Svaren till frågorna baseras på Offentlig rätt och aktuell författningstext – det krävs inga andra kunskapskällor.
Anna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera läroböcker inom området för offentlig rätt.
Best.nr 47-14009-1 Tryck.nr 47-14009-1
Zetterström & Lind
Stefan Zetterström är jur. kand. och universitetsadjunkt i civilrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Han har tidigare gett ut flera läroböcker.
Stefan Zetterström & Anna-Sara Lind
Övningsbok Offentlig rätt ISBN 978-91-47-14009-1 © 2021 Författarna och Liber AB Förläggare: Calle Gustavsson Redaktör: Camilla Nevby Projektledare: Helene Ågren Omslag: Liber Upplaga 2:1 Sättning: Integra Software Services Indien Tryck: People Printing, Kina 2021
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Förord till andra upplagan Det har snart gått nio år sedan övningsboken till Offentlig rätt utkom för första gången. Efterfrågan på en ny upplaga har ökat för varje år. Vi har därför gjort slag i saken och uppdaterat övningsboken, med siktet inställt på att bibehålla den ursprungliga strukturen och omfattningen. I vårt arbete har vi givetvis beaktat att läroboken Offentlig rätt har reviderats flera gånger, både med avseende på kapitelindelning och innehåll. Precis som huvudboken Offentlig rätt är övningsboken ett resultat av vårt gemensamma arbete. Vi vill passa på att tacka vår vän och kollega Sandra Friberg för hennes bidrag till den nya upplagan. Stockholm den 17 mars 2021 Uppsala den 17 mars 2021 Stefan Zetterström Anna-Sara Lind
Föror d t i l l a n dr a u ppl ag a n
• 3
Förord till första upplagan Nu är cirkeln sluten. Precis som systerboken Civilrätt har nu även Offentlig rätt fått en övningsbok för att underlätta studierna och inlärningen av ämnet. Med en övningsbok kan studenten uppnå två steg av tre för ökad kunskap och förståelse av olika ämnen. Steg ett är att läsa befintlig litteratur på området. Det är det passiva kunskapsinhämtandet. Med en övningsbok har studenten möjlighet att pröva sina inhämtade kunskaper genom att försöka tillämpa dem på olika frågeställningar. Om detta steg samtidigt utförs tillsammans med andra ökar chansen till en bredare och djupare förståelse av ämnet. Det är av stort värde för ökad inlärning att få argumentera, diskutera och analysera olika frågor och problem tillsammans med andra. Det tredje steget som maximering av inlärandeprocessen är att själv skapa frågor. Under denna process uppkommer problem med avgränsning av frågans omfattning, med konsekvenser av frågans formulering och med avgränsning av svarets omfattning. Jag kan rekommendera alla att skapa förutsättningar för att få möjlighet att konstruera frågor och kommentarer. Ett förslag är att göra detta i den studentgrupp du tillhör. Under min egen studietid var detta en sysselsättning vi ofta utnyttjade i vår grupp av kurskamrater. Övningsboken till offentlig rätt följer samma struktur som återfinns i huvudboken Offentlig rätt. Det hindrar naturligtvis inte att övningsboken med fördel kan användas även av den som inte har tillgång till huvudboken. Under arbetet med övningsboken har jag haft inslag av värdefull hjälp från såväl min älskade son Ludwig Zetterström som min kära sambo Gisela Lindoff. Dessa lysande krafter har till och från varit mig behjälpliga med den bärbara datorns tangentbord samtidigt som jag muntligen formulerat frågor och svar. Mitt och Giselas samarbete fungerade dessutom som terapi under flygresan New York–Tampa. Gisela, som starkt ogillar att flyga, var fullt upptagen med att skriva det jag läste upp och som i en dröm var flygresan över på nolltid. Jag lever min dröm varje dag. Jag hoppas denna övningsbok kan hjälpa er att göra era studier än mer drömlika. Tyresö den 26 april 2012 Stefan Zetterström
4 •
Föror d t i l l för s ta u ppl ag a n
Innehållsförteckning 1. Juridisk metod och problemlösning 17 En metod att lösa och möta juridiska frågeställningar 19 Centrala moment i juridikstudierna 20 • Allmänna förberedelser......................................................... 20 • Uppgift – Partsställning i en simulerad process .................... 21 • Uppgift – Domstol eller bedömningsgrupp.......................... 21 • Uppgift – Utredningsarbete.................................................. 21 Bokens upplägg 22
2. Övningsfrågor 25 A. Konstitutionell rätt I – Statsskick, fri- och rättigheter samt offentliga aktörer
Kapitel 1. Den konstitutionella rättens grunder Kortsvarsfrågor 1.1–1.3............................................................. 26 Kapitel 2. Det svenska statsskicket – om den demokratiska rättsstaten Sverige Kortsvarsfrågor 2.1–2.15........................................................... 27 • Inledning (2.1)..................................................................... 27 • Demokrati (2.2–2.3)............................................................ 27 • Representativt statsskick (2.4–2.6)....................................... 27 • Parlamentariskt styrelseskick (2.7–2.9)................................. 27 • Den offentliga maktutövningens lagbundenhet (2.10–2.12). 27 • Objektivitetsprincipen (2.13–2.14)...................................... 27 • Ytterligare principer i 1 kap. RF (2.15)................................. 28 Kapitel 3. Grundläggande fri- och rättigheter Kortsvarsfrågor 3.1–3.25........................................................... 29 • Inledning (3.1–3.2).............................................................. 29 • Europakonventionen m.m. (3.3–3.4)................................... 29 i n neh å l l
• 5
• Fri- och rättigheter i 2 kap. RF (3.5–3.25)........................... 29 Problemorienterade frågor 3.26–3.30......................................... 30 Kapitel 4. Statsorganen, deras aktörer och medborgarna Kortsvarsfrågor 4.1–4.56........................................................... • Riksdagen (4.1–4.25)........................................................... • Regeringen (4.26–4.35)....................................................... • Statschefen (4.36–4.40)....................................................... • Kommunerna (4.41–4.43)................................................... • Medborgarna (4.44–4.56).................................................... Problemorienterade frågor 4.57–4.64.........................................
31 31 32 32 33 33 34
B. Konstitutionell rätt II – Instrument och funktioner för styrande
Kapitel 5. Normgivningsmakten Kortsvarsfrågor 5.1–5.25........................................................... • Inledning (5.1)..................................................................... • Författningar och kompetensfördelning (5.2–5.3)................ • Den formella lagkraftens princip (5.4–5.6).......................... • Normgivningskompetens enligt 8 kap. RF (5.7–5.10).......... • Det obligatoriska lagområdet (5.11–5.12)............................ • Det fakultativa (delegeringsbara) lagområdet (5.13)............. • Delegation enligt RF 8:3 (5.14–5.17).................................. • Regeringens primärområde – RF 8:7 (5.18–5.20)................ • Ändring av grundlag och riksdagsordningen (5.21–5.25)..... Problemorienterade frågor 5.26–5.28.........................................
35 35 35 35 35 35 36 36 36 36 36
Kapitel 6. Finansmakten Kortsvarsfrågor 6.1–6.5............................................................. 37 Problemorienterad fråga 6.6....................................................... 37 Kapitel 7. Förhållandet till EU och andra stater m.m. Kortsvarsfrågor 7.1–7.37........................................................... • Inledning (7.1–7.2).............................................................. • Utrikesmakten i regeringsformen (7.3–7.4).......................... • Folkrätt (7.5–7.32).............................................................. • EU-rätt (7.33–7.37)............................................................. Problemorienterade frågor 7.38–7.43......................................... 6 • i n n e h å l l
38 38 38 38 39 39
Kapitel 8. Rättskipning och förvaltning Kortsvarsfrågor 8.1–8.14........................................................... 41 • Inledning (8.1–8.4).............................................................. 41 • Domstolarna och deras struktur (8.5–8.6)............................ 41 • Domstolarnas självständighet och domarnas oavsättlighet (8.7–8.9)......................................................... 41 • Förvaltningen (8.10–8.12)................................................... 41 • Lagprövning (8.13–8.14)..................................................... 42 Problemorienterade frågor 8.15–8.17......................................... 42 Kapitel 9. Kontrollmakten Kortsvarsfrågor 9.1–9.19........................................................... 43 • Konstitutionsutskottets kontroll (9.1–9.3)........................... 43 • Åtal mot statsråd (9.4–9.6).................................................. 43 • Misstroendeförklaring mot statsråd (9.7–9.8)....................... 43 • Interpellationer och frågor (9.9–9.10).................................. 43 • Justitieombudsmannen (9.11–9.14)..................................... 43 • Riksrevisionen (9.15–9.19).................................................. 44 Problemorienterade frågor 9.20–9.23......................................... 44 Kapitel 10. Krig och krigsfara Kortsvarsfrågor 10.1–10.9......................................................... 45 Problemorienterad fråga 10.10................................................... 45 C. EU-rätt
Kapitel 11. EU-rättens konstitutionella dimensioner Kortsvarsfrågor 11.1–11.79....................................................... 46 • Inledande ord (11.1–11.2)................................................... 46 • En historisk tillbakablick (11.3–11.9).................................. 46 • Olika samarbetsområden (11.10–11.12).............................. 46 • De konstitutionella aktörerna i EU (11.13–11.45)............... 46 • Närmare om EU:s regelverk (11.46–11.78).......................... 48 • Avslutande kommentar (11.79)............................................ 50 Problemorienterad fråga 11.80–11.97........................................ 50 D. Offentlighet och sekretess
Kapitel 12. Offentlighetsprincipen Kortsvarsfrågor 12.1–12.9......................................................... 52 i n neh å l l
• 7
• • • •
Inledning (12.1–12.4).......................................................... Offentlighetsprincipens syften (12.5)................................... Förutsättningar för handlingsoffentlighet (12.6)................... Regler för förverkligande av handlingsoffentligheten (12.7–12.9).................................... Problemorienterade frågor 12.10–12.11..................................... Kapitel 13. Allmänna handlingars offentlighet Kortsvarsfrågor 13.1–13.50....................................................... • Allmän handling (13.1–13.16)............................................. • Inkommen handling (13.17–13.18)..................................... • Upprättad handling (13.19–13.23)...................................... • Övrig handling (13.24–13.26)............................................. • Att få tillgång till allmänna handlingar (13.27–13.38)......... • Prövning av begäran att få ut en handling (13.39–13.50)..... Problemorienterade frågor 13.51–13.62.....................................
52 52 52 52 52 54 54 55 55 55 55 56 57
Kapitel 14. Sekretess Kortsvarsfrågor 14.1–14.34....................................................... 59 • Skyddsintressen (14.1–14.2)................................................ 59 • Offentlighets- och sekretesslagens innehåll (14.3)................. 59 • Definitioner (14.4)............................................................... 59 • Allmänna bestämmelser om sekretess (14.5–14.8)................ 59 • Sekretessreglernas konstruktion (14.9–14.14)...................... 60 • Sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretessen (14.15–14.18).................................................... 60 • Överföring av sekretess (14.19–14.21)................................. 60 • Meddelarfrihet/meddelarskydd (14.22–14.25)..................... 60 • Offentlighet och sekretess i EU (14.26–14.29)..................... 61 • Dataskydd – en introduktion (14.30–14.34)........................ 61 Problemorienterade frågor 14.35–14.38..................................... 61 E. Förvaltningsrätt
Kapitel 15. Förvaltningsrätt Kortsvarsfrågor 15.1–15.28....................................................... • Inledning (15.1–15.7).......................................................... • Den offentliga verksamhetens aktörer (15.8–15.12)............. • Grundläggande rättsprinciper inom den offentliga förvaltningen (15.13–15.16)................................................ 8 • i n n e h å l l
63 63 63 63
• Förvaltningsbeslut m.m. (15.17–15.23)............................... 64 • Förvaltningslagens och förvaltningsprocesslagens tillämpningsområden (15.24–15.28).................................... 64 Problemorienterade frågor 15.29–15.32..................................... 65 Kapitel 16. Förfarandet i förvaltningslagen Kortsvarsfrågor 16.1–16.25....................................................... 66 • Allmänna bestämmelser i FL (16.1–16.2)............................ 66 • Från anhängiggörande till verkställighet (16.3)..................... 66 • Initialstadiet (16.4–16.13)................................................... 66 • Beredningsstadiet (16.14–16.19).......................................... 67 • Avgörandestadiet (16.20–16.24).......................................... 67 • Verkställighetsstadiet (16.25)............................................... 67 Problemorienterade frågor 16.26–16.33..................................... 67 Kapitel 17. Ändring av förvaltningsbeslut Kortsvarsfrågor 17.1–17.38....................................................... 70 • Inledning (17.1)................................................................... 70 • Rättelse, omprövning och överklagande (17.2–17.24).......... 70 • Andra prövningsmöjligheter (17.25–17.38)......................... 71 Problemorienterade frågor 17.39–17.41..................................... 72 F. Straffrätt
Kapitel 18. Straffrättens grunder Kortsvarsfrågor 18.1–18.29....................................................... 73 • Inledning (18.1–18.6).......................................................... 73 • Straffrätt och rättssäkerhet (18.7–18.9)................................ 73 • Brottsbeskrivningens byggstenar (18.10–18.11)................... 73 • Objektiva rekvisit för brott (18.12–18.19)........................... 73 • Subjektiva rekvisit för brott (18.20–18.29).......................... 74 Problemorienterade frågor 18.30–18.37..................................... 74 Kapitel 19. Brotten Kortsvarsfrågor 19.1–19.33....................................................... 76 • Inledning (19.1)................................................................... 76 • Brott mot person (3-7 kap. BrB) (19.2–19.13)..................... 76 • Brott mot annans förmögenhet (8-12 kap. BrB) (19.14–19.26)............................................ 76 i n neh å l l
• 9
• Brott mot allmänheten (13-15 kap. BrB) (19.27–19.32)...... 77 • Brott mot staten (16-22 kap. BrB) (19.33)........................... 77 Problemorienterade frågor 19.34–19.42..................................... 78 Kapitel 20. Försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott Kortsvarsfrågor 20.1–20.19....................................................... 81 • Inledning (20.1)................................................................... 81 • Försök till brott (BrB 23:1) (20.2–20.4)............................... 81 • Förberedelse och stämpling till brott (BrB 23:2) (20.5–20.10)...................................................... 81 • Frivilligt tillbakaträdande från brott (BrB 23:3) (20.11–20.12).................................................... 81 • Medverkan till brott (BrB 23:4) (20.13–20.17).................... 81 • Underlåtenhet att avslöja eller hindra brott (BrB 23:6) (20.18–20.19).................................................... 82 Problemorienterade frågor 20.20–20.27..................................... 82 Kapitel 21. Allmänna ansvarsfrihetsgrunder Kortsvarsfrågor 21.1–21.10....................................................... 84 • Inledning (21.1–21.2).......................................................... 84 • Nödvärn (21.3–21.5)........................................................... 84 • Laga befogenhet (21.6)........................................................ 84 • Nöd (21.7)........................................................................... 84 • Samtycke (21.8)................................................................... 84 • Förmans befallning (21.9).................................................... 84 • Straffrättsvillfarelse (21.10)................................................... 84 Problemorienterade frågor 21.11–21.14..................................... 84 Kapitel 22. Straff och andra brottspåföljder Kortsvarsfrågor 22.1–22.33....................................................... 87 • Inledning (22.1–22.5).......................................................... 87 • Böter (25 kap. BrB) (22.6–22.9).......................................... 87 • Fängelse (26 kap. BrB) (22.10–22.15).................................. 87 • Villkorlig dom (27 kap. BrB) (22.16–22.18)........................ 87 • Skyddstillsyn (28 kap. BrB) (22.19)..................................... 88 • Överlämnande till vård i olika sammanhang (22.20–22.29). 88 • Straffmätning och påföljdsval (22.30–22.33)....................... 88 Problemorienterade frågor 22.34–22.45..................................... 89 10 • i n n e h å l l
Kapitel 23. Straffprocessen Kortsvarsfrågor 23.1–23.49....................................................... 90 • Förundersökning inleds (23.1–23.12).................................. 90 • Olika tvångsmedel (23.13–23.23)........................................ 90 • Brottmålsprocessen (23.24–23.49)....................................... 91 Problemorienterade frågor 23.50–23.63..................................... 92 G. Processrätt
Kapitel 24. Processrätt Kortsvarsfrågor 24.1–24.16....................................................... 94 • Inledning (24.1–24.5).......................................................... 94 • De olika domstolarna, domare och annan personal (24.6–24.12).......................................................... 94 • Mål och ärenden vid domstolarna (24.13–24.15)................. 94 • Grundläggande principer och begrepp inom processrätten (24.16)............................................................ 95 Problemorienterade frågor 24.17–24.18..................................... 95 Kapitel 25. Om rättegången i allmänhet Kortsvarsfrågor 25.1–25.8......................................................... 96 • Behörig domstol (25.1–25.4)............................................... 96 • Parter och ställföreträdare m.m. (25.5–25.8)........................ 96 Problemorienterad fråga 25.9..................................................... 96 Kapitel 26. Om rättegången i tvistemål Kortsvarsfrågor 26.1–26.38....................................................... 97 • Inledning (26.1)................................................................... 97 • Inledande åtgärder – ansökan om stämning m.m. (26.2–26.15)............................................... 97 • Förberedelse (26.16–26.22)................................................. 97 • Huvudförhandlingen – avgörandestadiet (26.23–26.31) ..... 98 • Domstolsärenden (26.32–26.33).......................................... 98 • Betalningsföreläggande – en summarisk process (26.34–26.38).......................................................... 98 Problemorienterade frågor 26.39–26.53..................................... 99
i n neh å l l
• 11
Kapitel 27. Överklagande m.m. Kortsvarsfrågor 27.1–27.9......................................................... 101 • Inledning (27.1)................................................................... 101 • Överklagande till hovrätten (27.2–27.5).............................. 101 • Överklagande till Högsta domstolen (27.6–27.8)................. 101 • Särskilda rättsmedel (27.9)................................................... 101 Problemorienterade frågor 27.10–27.12..................................... 101 Kapitel 28. Skiljeförfarande och andra alternativ för att lösa tvister Kortsvarsfrågor 28.1–28.4......................................................... 103 • Skiljeförfarande (28.1–28.2)................................................ 103 • Allmänna reklamationsnämnden (28.3–28.4)...................... 103 Problemorienterade frågor 28.5–28.6......................................... 103
3. Övrigt s tudiematerial 105 Övningstentor
Övningstenta 1 DEL 1...................................................................................... 106 DEL 2...................................................................................... 106 Övningstenta 2 DEL 1...................................................................................... 108 DEL 2...................................................................................... 108 Övningstenta 3 DEL 1...................................................................................... 110 DEL 2...................................................................................... 110 Övningstenta 4 DEL 1...................................................................................... 112 DEL 2...................................................................................... 112 Övningstenta 5 DEL 1...................................................................................... 114 DEL 2...................................................................................... 114
12 • i n n e h å l l
4. Svar och lösningar 117 Övningsfrågor
Kapitel 1. Den konstitutionella rättens grunder Svar till kortsvarsfrågor 1.1–1.3................................................. 118 Kapitel 2. Det svenska statsskicket – om den demokratiska rättsstaten Sverige Svar till kortsvarsfrågor 2.1–2.15............................................... 119 Kapitel 3. Grundläggande fri- och rättigheter Svar till kortsvarsfrågor 3.1–3.25............................................... 121 Svar till problemorienterade frågor 3.26–3.30............................. 126 Kapitel 4. Statsorganen, deras aktörer och medborgarna Svar till kortsvarsfrågor 4.1–4.56............................................... 129 Svar till problemorienterade frågor 4.57–4.64............................. 136 Kapitel 5. Normgivningsmakten Svar till kortsvarsfrågor 5.1–5.25............................................... 141 Svar till problemorienterade frågor 5.26–5.28............................. 143 Kapitel 6. Finansmakten Svar till kortsvarsfrågor 6.1–6.5................................................. 144 Svar till problemorienterad fråga 6.6.......................................... 144 Kapitel 7. Förhållandet till EU och andra stater m.m. Svar till kortsvarsfrågor 7.1–7.37............................................... 145 Svar till problemorienterad fråga 7.38–7.43............................... 149 Kapitel 8. Rättskipning och förvaltning Svar till kortsvarsfrågor 8.1–8.14............................................... 153 Svar till problemorienterade frågor 8.15–8.17............................. 154 Kapitel 9. Kontrollmakten Svar till kortsvarsfrågor 9.1–9.19............................................... 156 Svar till problemorienterade frågor 9.20–9.23............................. 157
i n neh å l l
• 13
Kapitel 10. Krig och krigsfara Svar till kortsvarsfrågor 10.1–10.9............................................. 159 Svar till problemorienterad fråga 10.10...................................... 160 Kapitel 11. EU-rättens konstitutionella dimensioner Svar till kortsvarsfrågor 11.1–11.79........................................... 161 Svar till problemorienterade frågor 11.80–11.97......................... 170 Kapitel 12. Offentlighetsprincipen Svar till kortsvarsfrågor 12.1–12.9............................................. 178 Svar till problemorienterade frågor 12.10–12.11......................... 179 Kapitel 13. Allmänna handlingars offentlighet Svar till kortsvarsfrågor 13.1–13.50........................................... 180 Svar till problemorienterade frågor 13.51–13.62......................... 189 Kapitel 14. Sekretess Svar till kortsvarsfrågor 14.1–14.34........................................... 195 Svar till problemorienterade frågor 14.35–14.38 ........................ 201 Kapitel 15. Förvaltningsrätt Svar till Kortsvarsfrågor 15.1–15.28........................................... 203 Svar till Problemorienterade frågor 15.29–15.32......................... 208 Kapitel 16. Förfarandet i förvaltningslagen Svar till Kortsvarsfrågor 16.1–16.25........................................... 210 Svar till Problemorienterade frågor 16.26–16.33......................... 214 Kapitel 17. Ändring av förvaltningsbeslut Svar till Kortsvarsfrågor 17.1–17.38........................................... 218 Svar till Problemorienterade frågor 17.39–17.41......................... 223 Kapitel 18. Straffrättens grunder Svar till Kortsvarsfrågor 18.1–18.29........................................... 225 Svar till Problemorienterade frågor 18.30–18.37......................... 228 Kapitel 19. Brotten Svar till Kortsvarsfrågor 19.1–19.33........................................... 232 Svar till Problemorienterade frågor 19.34–19.42......................... 236 14 • i n n e h å l l
Kapitel 20. Försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott Svar till Kortsvarsfrågor 20.1–20.19........................................... 240 Svar till Problemorienterade frågor 20.20–20.27......................... 242 Kapitel 21. Allmänna ansvarsfrihetsgrunder Svar till Kortsvarsfrågor 21.1–21.10........................................... 245 Svar till Problemorienterade frågor 21.11–21.14......................... 246 Kapitel 22. Straff och andra brottspåföljder Svar till Kortsvarsfrågor 22.1–22.33........................................... 248 Svar till Problemorienterade frågor 22.34–22.45......................... 251 Kapitel 23. Straffprocessen Svar till Kortsvarsfrågor 23.1–23.49........................................... 255 Svar till Problemorienterade frågor 23.50–23.63......................... 260 Kapitel 24. Processrätt Svar till Kortsvarsfrågor 24.1–24.16........................................... 268 Svar till Problemorienterade frågor 24.17–24.18......................... 270 Kapitel 25. Om rättegången i allmänhet Svar till Kortsvarsfrågor 25.1–25.8............................................. 272 Svar till Problemorienterad fråga 25.9........................................ 273 Kapitel 26. Om rättegången i tvistemål Svar till Kortsvarsfrågor 26.1–26.38........................................... 274 Svar till Problemorienterade frågor 26.39–26.53......................... 279 Kapitel 27. Överklagande m.m. Svar till Kortsvarsfrågor 27.1–27.9............................................. 285 Svar till Problemorienterade frågor 27.10–27.12......................... 286 Kapitel 28. Skiljeförfarande och andra alternativ för att lösa tvister Svar till Kortsvarsfrågor 28.1–28.4............................................. 288 Svar till Problemorienterade frågor 28.5–28.6............................. 288
i n neh å l l
• 15
Övningstentor
Svar till övningstenta 1 DEL 1...................................................................................... 290 DEL 2...................................................................................... 291 Svar till övningstenta 2 DEL 1...................................................................................... 293 DEL 2...................................................................................... 294 Svar till övningstenta 3 DEL 1...................................................................................... 297 DEL 2...................................................................................... 298 Svar till övningstenta 4 DEL 1...................................................................................... 301 DEL 2...................................................................................... 302 Svar till övningstenta 5 DEL 1...................................................................................... 304 DEL 2...................................................................................... 305
16 • i n n e h å l l
1. Juridisk metod och problem lösning
Juridik handlar bland annat om regler för önskade beteenden, regler för lösande av tvister som har uppkommit på grund av att vi inte har betett oss på önskvärt sätt. Alla regler är inte avsedda att vara handlingsdirigerande eller konfliktlösande. Det finns regler som är av kvalificerande art. Den som uppfyller vissa krav för medborgarskapsärenden i Sverige kan med stöd av vissa regler få svenskt medborgarskap, vilket i sin tur har indirekt betydelse för andra regler om medborgarens rättigheter och skyldigheter. All juridik handlar om att tolka och förstå regler så att man kan tillämpa dessa på konkreta fall. Juridiken är en mångfacetterad disciplin. Arbetsuppgifterna för en jurist är många och varierande, vilket gör yrket oerhört spännande. Den stora allmänheten som inte i huvudsak arbetar med juridik berörs ändå dagligen av juridiska frågor och problem. För många förefaller juridiken som ett mystiskt väsen med svåra och obegripliga ord. Dessutom uppfattas den många gånger som orättvis och onödigt krånglig, i alla fall av den som förlorat en rättslig tvist eller av den som inte är van att läsa meningar och ord formulerade på ett språk som ibland ligger långt ifrån vardagens språkbruk. Juridik är krångligt och det är bl.a. därför som det är så intressant och spännande. Det faktum att juridik är krångligt är inte konstigare än att byggnadskonstruktioner är krångliga för alla som inte är i den branschen, eller att en skada i vänster fot kan leda till huvudvärk. Samtidigt är många sina egna jurister och anser att de själva vet bäst (jurister behövs inte). Men om vi vill bygga oss ett hus inser de flesta av oss snabbt att vi måste kontakta en arkitekt och ett byggföretag. Vi har (oftast) allt förtroende i världen för deras beslut och vi lägger oss sällan i deras arbete, även om vi kanske kommer med önskemål om vissa lösningar. Det är på samma sätt med juridik och det finns två sätt att möta juridiska konflikter med viss chans till framgång: Det ena är att anlita ett juridiskt ombud och det andra är att börja studera ämnet, t.ex. i form av en juridisk översiktskurs. Att studera juridik är spännande, tidskrävande och en investering för livet. En jurist måste vara ytterst noggrann och strukturerad. Den här övningsboken har som syfte att underlätta din inlärning av läroboken Offentlig rätt (av Stefan Zetterström och Anna-Sara Lind) och träna dig i juridisk metod och problemlösning. Ju bättre du förbereder dig inför frågorna, des to större nytta och glädje kommer du att ha av studierna och frågornas svar/lösningar. Övningsboken innehåller både kortsvarsfrågor och problemorienterade frågor. När du angriper de problemorienterade frågorna bör du, varje gång, sträva efter att söka svar på följande frågor:
18 • 1 .
J u r i d i s k me t o d o c h p r o b l eml ö s n i n g
• Vad har hänt? • Vilka regler behandlar det som hänt? • Vad innebär dessa regler? En jurist arbetar metodiskt och strukturerat enligt detta frågeschema, gång efter gång. Ingen jurist kan allt utantill. Däremot kan de flesta jurister, genom att använda metoden ovan, söka svar på juridiska frågor och problem.
En metod att lösa och möta juridiska frågeställningar En jurist tränar dagligen sitt skrift- och talspråk, sin förmåga att analysera juridiska problem, rättsregler och konsekvenser, sitt sätt att argumentera, övertyga, motivera och diskutera. Till sin hjälp har han eller hon ett antal olika rättskällor som ska ge stöd för de slutsatser som blir resultatet av arbetet. En jurist måste alltid fatta ett beslut. Exempelvis kan inte en domstol skjuta ett ärende ifrån sig med motiveringen att det är för svåra frågor. Alla jurister arbetar självklart inte på samma sätt, dels på grund av olika personliga val av metod, dels på grund av olika arbetsuppgifter. En advokat har främst till uppgift att företräda sin klient och därmed söka efter argument som talar till dennes fördel. En domare har till uppgift att dels göra en (opartisk) bedömning av parternas argument och olika sakomständigheter, dels göra en bedömning av om olika rättskällor ger stöd för framförda argument och att slutligen avgöra tvisten/brottmålet/ärendet. Den som arbetar som exempelvis rättssakkunnig på ett departement har ofta till uppgift att arbeta fram ny lagstiftning, nya regler. Den rättssakkunnige behöver inte syssla med konfliktlösning utan arbetar med förebyggande eller handlingsdirigerande regler för framtiden. Rättsvetenskaparen arbetar med att forska i och skriva om olika frågor, rättsområden m.m. för att bl.a. öka förståelsen för reglernas innebörd, struktur, funktion och verkan, och kanske med förslag på lösningar av frågor som ännu är olösta. En tjänsteperson (tjänsteman) vid myndighet handlägger ärenden av olika slag. Han eller hon behöver inte vara jurist men kan vara det. De flesta som arbetar i offentligförvaltning är inte jurister, men kan ha viss utbildning i juridik. Alla som arbetar i offentlig förvaltning (statlig eller kommunal) har att hantera rättsliga regler i sitt arbete. De måste då förstå vad reglerna innebär för att kunna tillämpa dessa i enskilda fall så att de fattar korrekta beslut. Alla dessa arbetsuppgifter kräver något olika metoder och har olika förutsättningar. Därför kan vi inte säga att alla juridiska frågor är av samma typ och därmed ska angripas på samma sätt.
1 . J u r i d i s k me t o d o c h p r o b l eml ö s n i n g
• 19
Centrala moment i juridikstudierna Under en juridisk översiktskurs är oftast syftet att du som student ska lära dig nya termer och bli bekant med ett nytt sätt att skriva och tala svenska (och ibland även latin). Du kommer också att tränas i (juridisk) konfliktlösning, att författa PM över en begränsad frågeställning och att delta i s.k. spelade processer med uppgift att vara advokat, domare, part, vittne osv. Det innebär att du får bekanta dig med ett flertal olika roller som jurist. Efter avslutad kurs bör du kanske inte dra slutsatsen att nu är jag fullärd och kan öppna egen praktik, men du har sannolikt en större förståelse för den många gånger logiska krångligheten i juridiken och står betydligt bättre rustad inför vardagen och dess juridiska inslag. Allmänna förberedelser
De flesta kurser i juridik är uppbyggda enligt samma mönster. Det finns inslag av föreläsningar, lektioner och seminarier. Lektioner och seminarier kan nog många gånger vara samma sak, även om grundtanken är att de ska fylla något olika syften. Lektioner är mer av envägskommunikation med läraren i centrum, medan seminarier snarare är diskussionsmöten med läraren i en passivare roll till förmån för studenterna. Under lektioner och seminarier är tanken att du som student ska få argumentera, lösa problem och få en sammanfattning av rättsläget. Förmodligen har du fått möjlighet att förbereda de aktuella frågorna. Ibland finns läsanvisningar att tillgå och då följer man förslagsvis dessa. Läraren hjälper till med att avgränsa området för studierna, vilket kan vara svårt för studenten. En yrkesverksam jurist får oftast själv, utifrån en bakgrundsbeskrivning, avgränsa sitt sökande. En tränad jurist kan utifrån en berättelse relativt snabbt skaffa sig en bild av vad som är problemet och inom vilket rättsområde (t.ex. avtalsrätt, köprätt, konstitutionell rätt, förvaltningsrätt eller straffrätt) studierna bör företas. När det råder klarhet om rättsområdet ska du läsa anvisad kurslitteratur och de sidor som omfattas av uppgiften. Litteraturen bör läsas med lagtexten som stöd. Det kan vara svårt att läsa lagtext i början, men träning ger färdighet. När du har skaffat dig viss förståelse för området och dess regler, är det dags att angripa frågorna som ska lösas. Läs uppgiften noga och för gärna anteckningar om viktiga delar eller begrepp i marginalen. Det är också lämpligt att stryka under eller färglägga viktiga delar av uppgiftens text. Försök att så snabbt som möjligt skaffa dig en uppfattning om vad som efterfrågas, vilket eller vilka problem som vill ha sin lösning m.m. 20 • 1 .
J u r i d i s k me t o d o c h p r o b l eml ö s n i n g
Denna första genomläsning är till för att du dels ska identifiera problem, rättsliga frågor, rättsområde osv., dels avgränsa frågeställningen till kärnan och fokusera på denna i ditt sökande efter svar i lagtext eller litteratur. Kom ihåg: Allt är inte viktigt. Uppgift – Partsställning i en simulerad process
När din uppgift är att företräda en part ska du inom en rimlig och rättslig ram söka argument som talar för din klient/part. I den bakgrundsbeskrivning som brukar utgöra frågan finns ofta en hel del lösa trådar och oklara omständigheter som inbjuder till rimliga antaganden som är till nytta för din klient. För att inte argumenten och diskussionen med motparten och domstolen ska bli alltför osannolika är det viktigt att inte påstå att vissa saker är självklara, om inte det framgår av bakgrundsbeskrivningen. Koncentrera din framställning på omständigheter som pekar i din klients riktning. Använd i dessa fall olika rättskällor (lagtext, rättsfall, förarbeten m.m.) och litteraturen. När arbetet är inriktat på lagtext är det av avgörande betydelse att du anstränger dig att förstå och förklara de olika rekvisiten i bestämmelsen. Du ska självklart inte gräva fram argument som talar för motparten – det blir dennes arbete. Däremot kan det ibland vara helt i sin ordning att inte säga emot om fakta är ostridigt till motpartens fördel. Lägg ditt krut på det som talar för din klient, men gör det med balans. Uppgift – Domstol eller bedömningsgrupp
Om du har att avgöra en tvist mellan två parter måste du självklart väga in båda sidors argument, eventuell bevisning och ostridig fakta. Domstolens roll är att avgöra om det som påstås av part har sin förankring i olika rättsregler. Domstolen ska sakligt och noggrant ange av vilka skäl den anser att den ena sidan bör få framgång i tvisten/brottmålet/ärendet. Det är ingen lätt uppgift, men lärorik. Domstolen har också till uppgift/som skyldighet att se till att målet/ärendet blir tillräckligt utrett. Det ställer krav på domstolen att komplettera med frågor som medför att alla för utgången avgörande frågor blir utredda. I vissa mål har domstolen med utgångspunkt från officialprincipen även ett eget utredningsansvar. Uppgift – Utredningsarbete
Din uppgift kan också vara att utreda en rättslig fråga, t.ex. en befintlig regel, ett rättsfall eller ett rättsområde. Uppgiften kan även vara att utreda 1 . J u r i d i s k me t o d o c h p r o b l eml ö s n i n g
• 21
frågan om vad som behövs för att (juridiskt) lösa ett oreglerat problem eller område. En utredning resulterar vanligtvis i ett s.k. PM (promemoria). Utöver själva uppgiften att ”knäcka” den rättsliga frågan, som i sig kan bjuda tillräckligt med motstånd, är utmaningen att på ett strukturerat och begripligt sätt skriftligen eller muntligen redovisa resultatet. Ett framgångsrikt PM vilar alltid på en väl genomtänkt disposition och ett språkbruk som är klart, enkelt och tydligt. Försök att undvika ett alltför tillkrånglat språk med en mängd ålderdomliga termer och ord. Ett kortare PM bör innehålla en bakgrundsbeskrivning, aktuella rättsregler som berör frågan, en (rättslig) analys och en slutsats.
Bokens upplägg Fortsättningen av boken är uppdelad enligt följande: Del 2, Övningsfrågor, innehåller dels kortsvarsfrågor, dels problemorienterade frågor. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att du ska lära dig olika begrepp, deras innebörd och betydelse. Det är av stor vikt att du förstår vad alla dessa olika begrepp betyder för att på så sätt kunna sätta in dem i ett större sammanhang. Många gånger är svaren mer utvecklade än vad som kanske är nödvändigt för rätt svar. Anledningen är främst att juridiken sällan är svart eller vitt, men också att om en förutsättning förändras kan svaret komma att bli ett annat. Vissa kortsvarsfrågor tangerar gränsen för problemorienterade frågor, t.ex. ”Ange mycket kortfattat några olika sätt att förvärva medborgarskap.” Svaret kan göras kort men inget hindrar en viss utveckling. Kortsvarsfrågorna följer närmast slaviskt Offentlig rätt av Zetterström och Lind (Liber, uppl. 4), med samma kapitelnumrering och rubriker. De kan därför fungera som en form av kontroll av att du tillgodogjort dig innehållet, inte bara som genomläsning utan också med förståelse för det genomlästa. Svaren till frågorna är i huvudsak baserade på Offentlig rätt och aktuell författningstext. Det ställs inga krav på kännedom om innehållet i andra kunskapskällor. I vissa fall är dock svaren utformade utöver kraven för att ge dig en ytterligare förståelse och inblick i frågeställningen. Offentlig rätt är trots allt en översiktsbok och kan omöjligen ta upp alla små fördjupningar inom juridiken. Det utvidgade svaret ska då ses som en möjlighet till fördjupning eller breddande av kunskaperna. De problemorienterade frågorna är ofta av karaktären hypotetiska fall/ situationer som kan ha inträffat/uppstått. Vanligtvis utgörs frågorna av olika rättsliga konflikter. Vissa problemorienterade frågor är utformade med tanken att du ska lämna en redogörelse för något rättsligt förhållande eller 22 • 1 .
J u r i d i s k me t o d o c h p r o b l eml ö s n i n g
för sambandet mellan olika rättsliga begrepp. Exempel på det förstnämnda kan vara följande: ”Redogör för EU-rättens direkta effekt.” Det är inte möjligt att exakt ange hur ett svar ska utformas för att godtas/uppskattas av samtliga lärare eller bedömare. En tumregel är dock att hellre skriva mer än mindre, så länge det som skrivs har relevans för frågan. Frågor där det tolkningsvis går att komma fram till olika slutsatser bör besvaras med olika alternativa lösningar. De problemorienterade frågorna är avsiktligen öppet skrivna och med frånvaro av vissa styrande/bindande påståenden. Det ger dig möjlighet att beakta flera möjligheter och att lära dig flera tänkbara alternativ. De problemorienterade frågorna kan dels vara begränsade till en viss del av aktuellt kapitel i Offentlig rätt, dels vara s.k. gränsöverskridande frågor och omfatta flera områden från det aktuella kapitlet. Ett brottmål kan beröra såväl ”själva brottet” som ”påföljden”, och det ger dig möjlighet att hålla flera bollar i luften och att lära dig sambanden mellan olika rättsfigurer och områden. Del 3, Övrigt studiematerial, innehåller s.k. övningstentor. Övningstentorna syftar till att vara förberedande för ”riktiga” tentor, examinationer eller prov. Samtliga övningstentor innehåller en del 1 med tio kortsvarsfrågor av samma natur som under del 2. Dessutom finns en andra del som innehåller tre problemorienterade frågor. Dessa kan vara uppbyggda med frågeställningar från ett begränsat område, men kan också spänna över flera (rätts)områden och kapitel i Offentlig rätt. För att du ska få ut det bästa av att göra övningstentor är det lämpligt att avsätta tillräckligt med tid (3–5 timmar) och skapa en känsla och förutsättningar som påminner om ett verkligt tentamens- eller provtillfälle. Var även noga med att motstå frestelsen att ”smygtitta” i svaren. Tänk också på att hela tiden arbeta parallellt med författningstext (lagbok e.d.). Del 4, Svar och lösningar, innehåller svar/lösningar till samtliga övningsfrågor och övningstentor. En del svar är korta och relativt precisa. Ett stort antal svar är mer omfattande och som tidigare sagts avsedda som en fördjupning och utvikning för ytterligare inlärning.
1 . J u r i d i s k me t o d o c h p r o b l eml ö s n i n g
• 23
Med mer än 900 frågor, inklusive svar och lösningar, är den här övningsboken ett heltäckande komplement till läroboken Offentlig rätt, av Stefan Zetterström och Anna-Sara Lind. Boken är till för både studenten och läraren. Ytterligare inlärningsstöd ges genom ett antal övningstentor.
ÖVNI NGSBOK
Övningsbok Offentlig rätt
ÖVNINGSBOK
Till sin struktur bygger frågedelen på samma avsnittsindelning som huvudboken. Kortsvarsfrågorna syftar främst till att studenten ska lära sig olika begrepp, deras innebörd och betydelse. De problemorienterade frågorna är i huvudsak utformade som hypotetiska fall, vilka resulterar i olika rättsliga konflikter som studenten ställs inför. Svaren till frågorna baseras på Offentlig rätt och aktuell författningstext – det krävs inga andra kunskapskällor.
Anna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Hon har medverkat i flera läroböcker inom området för offentlig rätt.
Best.nr 47-14009-1 Tryck.nr 47-14009-1
Zetterström & Lind
Stefan Zetterström är jur. kand. och universitetsadjunkt i civilrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet. Han har tidigare gett ut flera läroböcker.
Stefan Zetterström & Anna-Sara Lind