9789147139927

Företagsekonomi 100, Faktabok

ISBN 978-91-47-13992-7-00

© 2020 Per-Hugo Skärvad och Liber AB

Förläggare, projektledare och redaktör: Claudia Suraga Omslag och typografi: Anna Hild och LundaText AB

Illustrationer: Jonny Hallberg och LundaText AB

Ombrytning: LundaText AB

Produktionsledare: Helene Ågren

Upplaga 19 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm

Tryck: Livonia Print, Lettland 2020

Bildlista: © Shutterstock, sida 132; © Martin Magntorn/AstraZeneca, sida 68; © Jens Sølvberg/Samfoto/TT, sida 146; © Martin Bureau/AFP Photo/TT, sida 161; © Ints Kalnins/Reuters/TT, sida 237; © Getty Images/Thinkstock, sida 258.

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice tfn 08-690 90 00

Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

INNEHÅLL

Förord 11

Introduktion 13

Företag och företagande 15

Vad är ett företag? 15

Företaget är en ”affär” (business) som bedrivs i vinstsyfte 16 • Vad är då ett företag? 17 • Företag – en dynamisk mångfald 17 • Affärsidé, kapital och entreprenör 18 • Företagets livscykel 19 • Företag, företagsledning och företagsekonomi 20 • Översikt över bokens innehåll 20

DEL 1

Företaget i samhället 23

1 Företagen i det ekonomiska systemet 25

Ekonomiska system 25

Ren marknadsekonomi 25 • Blandekonomi 28

Lagstiftning 29

Lagar som reglerar företagens relationer till finansiärer och ägare 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till arbetstagarparten 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till kunder och konkurrenter 30 • Lagar som reglerar företagens relationer till stat och kommun 31

Företagets samhällsansvar 31

Lönsamma företag är samhällsnyttiga företag 31 • Samhällsnyttiga företag följer lagar och spelregler 32 • Samhällsnyttiga företag agerar med god etik och tar sitt hållbarhetsansvar 32 • Samhällsnyttiga företag är samhällsengagerade 32

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 33

Sammanfattning 34

Förslag till fördjupade studier 34

2 Fakta om företag och svenskt näringsliv 36

Inledning 36

Verksamhetstyp 36

Näringsgren 38

Juridisk form 38

Start och upplösning av företag 40

Ägandeförhållanden 42

Hur många företag finns det i Sverige? 42

Hur stora är företagen 43

Strukturomvandling 44

Lokalisering 44

Kluster 47

Internet och digital transformation 47

Sammanfattning 48

Förslag till fördjupade studier 48

3 Svenska företag i ett historiskt och internationellt perspektiv 49

Internationell konkurrenskraft – en historisk återblick 49

Bruttonationalprodukt och Barometerindikatorn 51

Internationellt företagande 53

Globala försörjningskedjor 54 • Internationaliseringsprocessen 54 • Born global 55 • Globalisering och multinationella företag 55

Svenska företag och Europa 56

Sammanfattning 56

Förslag till fördjupade studier 56

4 Arbetsgivare och arbetstagare 57

Inledning 57

Arbetsgivare och arbetstagare 57

Arbetsgivaransvar 58 • Lojalitetsplikten 59 • Visselblåsare 59

Den svenska arbetsmarknadsmodellen 60

Arbetsmarknadens organisationer 60 • Förhandlingar, kollektivavtal och lönebildning 60 • Den svenska arbetsmarknadsmodellen 61 • Sysselsättning och arbetslöshet 62

Arbetsrätt 63

Nya trender på arbetsmarknaden 68

Gig-ekonomi 69

Arbetsmarknad i förändring 70

Sammanfattning 70

Förslag till fördjupade studier 70

5 Företagets intressenter, kontrakt och nätverk 71

Inledning 71

Vilka är företagets intressenter? 71

Intressentmodellen 73

Företaget som ett system av kontrakt 73

Företaget som ett värdeskapande affärsnätverk 74

Intressentredovisning och intressentvärde 75

Intressentmodellen och företagens samhällsansvar 76

Sammanfattning 78

Förslag till fördjupade studier 78

Aff ärsidé, strategisk planering och marknadsföring 81

6 Företagets affärsidé och affärsmodell 83

Inledning 83

Övergripande affärsidé 83

Mission 84 • Vision 86 • Grundläggande värderingar 86 • Resurser och kompetens 87

Konkret affärsidé – affärsidé för enskilda affärer 88

Affärsmodell 89

Affärsmodellduken – ”Business Model Canvas” 91

Digitala affärsmodeller 91

Affärsidéns livscykel 92

Sammanfattning 93

Förslag till fördjupade studier 93

7 Strategisk planering 94

Inledning 94

Grundtankar om strategi och strategisk planering 94

Vad är strategi? 94 • Affärsidé, mål och strategi –exemplet H&M 95 • Strategiska grundfrågor 96 •

Playing to win 97 • Konkurrensfördelar 98 •

Typstrategier 99

Digitala strategier 100

Hållbara strategier 101

Strategiprocessen 102

Analys 103

Utgå från affärsidén 103

Formulera mål och strategier 108

Genomför och följ upp 110

Strategiarbete i nystartade företag 110

Sammanfattande exempel 111

Sammanfattning 112

Förslag till fördjupade studier 113

8 Marknadsföringens utgångspunkter och grundtankar 114

Vad är marknadsföring? 114

Marknadsorientering 115 • Marknadsföring sker inte bara i företag 117

Marknadsföringsprocessen 118

Marknadsföringsplanen 120

Sammanfattning 121

Förslag till fördjupade studier 121

9 Marknadsföringens omvärld 122

Inledning 122

Marknaden 124

Olika kategorier av marknader 125 • Marknadsutveckling 125 • Marknadsegenskaper 126 •

Marknadssegmentering 127

Analys av kundresan 129

Konkurrens 129

Den utvidgade konkurrensen 131

Teknologi 131

Internet och den digitala omvärlden 136

Marknadsförings- och distributionskanaler 138

Olika distributionsvägar 138 • Vertikala marknadsföringssystem 139 • Grosshandel – partihandel 140 • Detaljhandel 140 • Nya distributionsformer 141

Sammanfattning 141

Förslag till fördjupade studier 142

10 Operativ marknadsföring 143

Inledning 143

Marknadsföringsmixsynsättet 143

Produkten 144

Vad är en produkt? 144 • Klassificering av produkter 145 • Systemförsäljning 147 • Varumärken 147 • Produktens livscykel 149 • Tjänster 150

Prissättning 151

Faktorer som påverkar prissättningen 151 • Prissättningsmetoder 152 • Prissättning av nya produkter 153 • Rabatter och prisdifferentiering 154 • Leasing 154 • Abonnemang/prenumerationer 154 • Innovativ prissättning 154 • Prissättning – en sammanfattning 155

Plats – val av distributions- och marknadsföringskanal 155

Mellanhänder eller direktmarknadsföring? 156

Påverkan – marknadskommunikation 158

Personlig försäljning 160 • Reklam 160 • Sales promotion 161 • Public relations/ publicitet 161 • Digital marknadsföring och digital kundkommunikation 162 • Digitala marknadsföringskanaler 162 • Sociala medier 163 • Displayannonsering 164 • Sökmotormarknadsföring 164 • E-postmarknadsföring 164 • GDPR 165

Marknadsföringsmix – sammanfattning 165

Marknadsföring business-to-business (B2B) 165

Tjänstemarknadsföring 166

Från fyra P till sju P 167

Relationsmarknadsföring 169

Kundrelationens livscykel 170 • Kunder och lönsamhet 171 • Kundvärde 173 • Lojalitetseffekten – om värdet av nöjda kunder 174 • Den ultimata frågan och NPS-talet 176

Nätverkssynsättet – utvidgad relationsmarknadsföring 177

Sammanfattning 178

Förslag till fördjupade studier 178

11 Marknadsrätt 179

Inledning 179

Konkurrenslagen 179

Konkurrenslagens innehåll 179 • Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 180 • Förbud mot missbruk av dominerande ställning 181 • Kontroll av företagskoncentrationer 182 •

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 182 • Övervakande organisationer 182

Konsumenträtt 183

Marknadsföringslagen 183

Marknadsföringslagen och sociala medier 185

Andra konsumenträttsliga lagar 185

Lagarnas efterlevnad 186

Sammanfattning 187

Förslag till fördjupade studier 187

DEL 3

Organisation och produktion 189

12 Organisation och organisering 191

Vad är organisation och organisering? 191

Organisationsstruktur 192

Formell och informell organisation 193

Organisationsformer 193

Startorganisation 194 • Funktionsorganisation 194 • Divisionsorganisation 195 • Matrisorganisation 196 • Beslutsnivåer, linje och stab 196 • Funktionell organisation 197 • Befogenheter och ansvar 198

Nya organisationsformer 198

Hierarkierna rasar 198 • Teamorganisation och processorganisation 199 • Projektorganisation 201 • Nätverksorganisation 202

Digitalisering och digitala organisationsformer 204

Målformulering 204

Vad menas med en ”bra organisation”? 205

Organisationsförändring 206

Processer, system och rutiner 207

Organisationens kultur 208

Kulturmodeller 209 • Kultur och organisationens livscykel 210

Personal och kompetens – HRM 211

Personaladministration/human resource management 211 • Kompetens 212 • Personalidé – kärnan i HRM 214 • Personalarbetets organisation 215 • Chefer och ledare 216

Sammanfattning 217

Förslag till fördjupade studier 217

13 Arbetsorganisation 218

Vad är arbetsorganisation? 218

Klassisk arbetsorganisation – taylorism 218

Modern arbetsorganisation 219

Kvalitetsinriktad arbetsorganisation 219 • Flexibel och agil arbetsorganisation 219 • Lärande arbetsorganisation 220 • Toyotamodellen 220 • Arbetsorganisation i nätverkssamhället 221

Situationsanpassat ledarskap 222

Arbetssituation och hälsa 222

”Ett bra arbete” 223

Arbetsorganisation och medbestämmande 223

Sammanfattning 224

Förslag till fördjupade studier 224

14 Företagets produktion 225

Vad är produktion? 225

Produktion (värdeförädling) i industriföretag – industriell produktion 225 • Produktion (värdeförädling) i handelsföretag 226 • Produktion (värdeförädling) i tjänsteföretag 226

Hur beskriver man produktionssystem? 226

Flödesschema 228 • Produktionslayout och beroendeförhållanden 228 • Nyckeluppgifter 230 •

Kapacitet 230 • Förädlingsvärde 231 •

Teknologi 231 • Typer av produktionssystem 232

Effektiva produktionssystem 233

Produktivitet 233 • Kvalitet 234 • Tidseffektivitet 235 • Just-in-time 236 • Flexibilitet/agilitet 236

Produktionsplanering och produktionsstyrning 236

Produktionsproblem 236 • Suboptimering eller helhetssyn 237 • Produktionsplanering 237

Industriella produktionssystem 240

Nya krav och utmaningar för industriell produktion 241

Skräddarsydda produkter – mass customization 241 • Kortare produktlivscykler 241 • Ökat inslag av service i leveranserna 242 • Kostnadseffektivitet 242 •

Försörjningskedjor – supply chains 242

Försörjningskedjor – supply chain management 242

Produktion 4.0 245

Produktion i handelsföretag 247

Produktion i tjänsteföretag 248

Tjänster är intangibla 248 • Tjänster kan produceras och levereras både av maskiner och av människor 249 •

Tjänsteproduktion sker i processer 249 •

Kundmedverkan i produktionsprocessen 250 •

Tjänster kan inte lagerhållas 250 • Kvalitetsstyrning av tjänsteproduktion är både viktigt och svårt 251

Sammanfattning 251

Förslag till fördjupade studier 251

Kostnads- och intäktsanalys 253

15 Kostnads- och intäktsanalysens grundbegrepp 255

Inledning 255

Resultat och lönsamhet 255

Inkomster och utgifter 256

Inbetalningar och utbetalningar 257

Intäkter och kostnader 257

Resultaträkning 259

Rörliga och fasta kostnader 260

Direkta och indirekta kostnader 265

Särkostnader och samkostnader 266

Alternativkostnad 268

Operationell kostnad och operationellt resultat 268

Relevant information 269

Sammanfattning 270

Förslag till fördjupade studier 270

16 Resultatplanering 271

Inledning 271

Grundläggande begrepp och samband 272

Resultatplanering som totalanalys 273

Nyckeltal vid resultatplanering 275

Formler och definitioner – sammanfattning 276

Resultatplanering som bidragsanalys 278

Resultatplanering och känslighetsanalys – en systematisk process 280

Resultatplaneringens förutsättningar 284

Döda zoner 284

Teknologi och kostnader 286

Skalbarhet och digital kostnadslogik 289

Känslighetsanalys av prisändringar 290

Sammanfattning 293

Förslag till fördjupade studier 293

17 Kalkylering 294

Inledning – utgångspunkter, begrepp och principer 294

Förädlingsprocessen som kalkylobjekt 296

Produktkalkylering 297

Direkta och indirekta kostnader 298

Kalkylmässiga kostnader 299

Resursförbrukning till nuvärde 300 • Kalkylmässiga avskrivningar 301 • Kalkylmässig ränta 301

Självkostnadskalkyl och bidragskalkyl 302

Kalkylmodell 304

Sammanfattning 306

Förslag till fördjupade studier 307

18 Självkostnadskalkylering 308

Huvudmetoder för självkostnadskalkylering 308

Periodkalkylering (processkalkylering) 308

Divisionskalkyl 309 • Normalårskalkyl 311 • Ekvivalentkalkyl 313 • Restkalkyl 314

Orderkalkylering 315

Påläggskalkylering 315 • Aktivitetsbaserad produktkalkylering (ABC-kalkylering) 320

Kalkylmodeller för självkostnadsberäkning i handels- och tjänsteföretag 324

Påläggskalkylering i handelsföretag 325 • Påläggskalkylering i tjänsteföretag 326

Sammanfattning 328

Förslag till fördjupade studier 328

19 Bidragskalkylering 329

Grundprinciper 329

Löpande bidragskalkylering 330

Stegkalkyl 331

Bidragskalkylering i handelsföretag 332

Bidragskalkylering i tjänsteföretag 333

Bidragskalkylering i tillverkningsföretag 334

Ledig kapacitet 334 • Fullt kapacitetsutnyttjande och en gemensam trång sektion 336 • Två produkter och två eller flera trånga sektioner 338

Beslutsrelevanta kostnader och intäkter 341

Sammanfattning 343

Förslag till fördjupade studier 343

20 Investeringskalkylering 344

Vad är en investering? 344

Investeringskalkylering 345

Grundbegrepp 347

Grundinvestering, G 347 • Inbetalningsöverskott, a 347 • Restvärde, R 348 • Ekonomisk livslängd, n 348 • Kalkylränta, r 348 • Sammanställning av grunddata 348

Diskontering och kapitalisering 349

Slutvärde 349 • Nuvärde 350 • Summa nuvärde 350 • Annuitet 351

Metoder för investeringskalkylering 351

Pay-back-metoden – återbetalningsmetoden 351 • Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) 355 • Annuitetsmetoden 361 • Internräntemetoden 364

Val av metod för investeringskalkylering 367

Sammanfattning 368

Förslag till fördjupade studier 368

Finansiering 371

21 Finansiering 373

Vad är kapital och vad är finansiering? 373

Kapital och kapitalanskaffning 373 • Finansiering 373

Balansräkning – finansiell ställning 374

Balansekvationen 375 • ”Personalen är vår främsta tillgång” 375 • Kapitalbehov och kapitalanvändning varierar 376

Kapitalbehov 376

Behov av anläggningskapital 376 • Behov av rörelsekapital 377 • Behov av säkerhetskapital 379

Kassacykelmodellen 380

Kapitalrationalisering och cash management 382

Kapitalrationalisering – att begränsa kapitalbehovet 382 • Nollfilosofin 383 • Cash management 384 • Aktivitetsmått 384 • Aktivitetsmått för varulager 384 • Aktivitetsmått för kundfordringar 385

Beräkning av rörelsekapitalbehov 385

Procentmetoden 385

Genomsnittsmetoden 386

Beräkning av rörelsekapitalbehov i tjänsteföretag 386

Beräkning av rörelsekapitalbehov i handelsföretag 387

Kapitalbindning i varulager 388 • Leverantörsskulder 389 • Kapitalbindning i kundfordringar 390 • Sammanställning av rörelsekapitalbehovet 390 • Några nyckeltal – en sammanfattning 391

Beräkning av rörelsekapitalbehov i tillverkningsföretag 392

Rörelsekapital, kapitalkostnad och lönsamhet 395

Budgetering och finansiering 396

Kapitalmarknad och kapitalanskaffning 397

Främmande kapital 398 • Eget kapital 399 • Finansiering i olika faser i företagets utveckling 403

Sammanfattning 404

Förslag till fördjupade studier 405

DEL 6

Årsredovisning,

22 Årsredovisning 409

Bokföring visavi redovisning 409

Från bokföring till årsbokslut och årsredovisning 410

Årsredovisning – regler och normer 411

Årsredovisningens innehåll 412

Årsstämman 414 Resultaträkningen 415

Funktionsindelad resultaträkning 417 • Kostnadsslagsindelad resultaträkning 417 • Val av metod för sammanställning av resultaträkning 419

Balansräkningen (BR) 420

Balansräkningens uppställning 421 • Balansräkningens tillgångar 421 • Balansräkningens eget kapital, avsättningar och skulder 423

Sambandet mellan resultat och eget kapital 424

Värdering av tillgångar och skulder 426

Värdering av anläggningstillgångar enligt ÅRL 426 • Värdering av omsättningstillgångar 428 • Värdering av avsättningar och skulder 428 • Fordringar och skulder i utländsk valuta 428

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 429

Periodiseringsfonder 430 • Avskrivningar över plan 430 • Skattemässig avskrivning på maskiner och inventarier 431

Sammanfattning 435

Förslag till fördjupade studier 435

23 Grundläggande finansiell analys 436

Vad är finansiell analys? 436

Metodiken vid finansiell analys 439

Räntabilitet 439

Räntabilitet på totalt kapital (RT) 441 • Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss) 442 • Räntabilitet på operativt kapital (Rop) 442 • Räntabilitet på eget kapital (RE) 443 • Räntabilitetssamband – du Pontmodellen 444 • Marginalmått 447 • Hur hög bör räntabiliteten vara? 451

Likviditet 453

Likviditetsmått 453 • Självfinansieringsgrad och kassaflödeskvot 454 • Att bedöma likviditet 455

Soliditet 455

Soliditetsmått 455 • Stark och svag soliditet 458

Sammanfattning 459

Förslag till fördjupade studier 459

24 Kassaflödesanalys 460

Vad är en kassaflödesanalys? 460

Kassaflödesanalysens grundläggande struktur 461

Genomförande av en kassaflödesanalys 462

1 Likvida medel 462 • 2 Beräkna kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 463 • 3 Beräkna kassaflödet från den löpande verksamheten 465 • 4 Beräkna kassaflödet från investeringsverksamheten 466 • 5 Beräkna kassaflödet från finansieringsverksamheten 467 •

6 Sammanställ kassaflödesanalysen 468

finansiell analys och kassaflödesanalys 407

Sammanfattning 468

Förslag till fördjupade studier 468

25 Utvidgad finansiell analys 469

Inledning 469

Tillväxtanalys 469

Lönsamhetsstrukturanalys – segmentrelaterade mått 471

Aktierelaterade mått/nyckeltal 472

Grundläggande nyckeltal 473 • Nyckeltal för marknadsnoterade företag 474

Investeringsanalys och investeringsrelaterade mått/nyckeltal 476

Investeringarnas storlek 476 • Investeringarnas fördelning på segment 478 • Investeringarnas typ 479 • Investeringarnas finansiering 480

Personalanalys och personalrelaterade nyckeltal 481

Förädlingsvärde och löneintensitet 482

Intressentvärdeanalys 483

Hållbarhetsanalys 485

Obligatorisk hållbarhetsrapportering 485 • Analys av hållbarhet 486 • Att bedöma hållbarhet 486

Sammanfattning 486

Förslag till fördjupade studier 487

DEL 7

Ekonomistyrning 489

26 Ekonomistyrning 491

Vad är styrning och vad är ekonomistyrning? 491

Ägarstyrning 492

Övergripande finansiella mål – ett exempel 494

Ekonomistyrningens syfte och grundprinciper 495

Principer för tilldelning av ekonomiskt ansvar 496

Processtyrning 497

Ekonomiskt ansvar och ekonomistyrning i divisionaliserade företag 497

Ekonomistyrning i Stora Verkstadsbolaget 498

Budgetering 500

Vad är budgetering? 500 • Budgeteringens syften 501 • Krav på budgetens uppbyggnad och användning 502

• Budgeteringens

Budgetering i AB Paradis – ett illustrationsexempel 507

Direktiv och mål 508

Budgetuppställande 508

Försäljningsbudget 508 • Tillverkningsbudget 510 •

Administrationsomkostnadsbudget (AO) 513 •

Resultatbudget 513 • Likviditetsbudget 514 •

Investeringsbudget 514

Budgetuppföljning 514

Sammanfattning 515

Förslag till fördjupade studier 515

DEL 8 (Appendix)

Bokföring 517

27 Bokföring 519

Bokföring och bokföringslagen 519

Vad är bokföring? 519 • Bokföringsplikt 519 • Bokföringsskyldighetens innebörd 520

Bokföring som en administrativ process 521

Från bokföring till årsbokslut – en översikt 522

Löpande bokföring 522 • Årsbokslut/Årsredovisning 523

Bokföringens grundläggande logik och

teknik 523

Fyra typer av konton 523 • Balanskonton 524 • Resultatkonton 525 • Baskontoplanen 526 • Tre slags affärshändelser 527

Bokföring av utgifter och inkomster 528

Bokföring av varuinköp 528 • Bokföring av varuförsäljning 529 • Personalutgifter: löner, skatter och sociala avgifter 529

Momsredovisning 531

Bokslut 533

Periodisering 534 • Bokslutsarbetet 538

Förslag till fördjupade studier 539

Räntetabeller 540

Tabell A: Slutvärdefaktor 540

Tabell B: Nuvärdefaktor 541

Tabell C: Nuvärdesummefaktor 542

Tabell D: Annuitetsfaktor 543

Ordlista 544

Sakregister 548

fördelar 503

• Budgeteringens faser 503 • Hård eller lös budgetstyrning 503 • Aktiv och passiv

budgetering 504 • Budgetuppföljning 504 • Kritik och utveckling av budgetering 505

Styrning med balanserat styrkort 505

Strategi och styrning 507

FÖRORD

Företagsekonomi 100 är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och handlar om företagsekonomins delar och sammanhang. Den lämpar sig både för den som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. De pedagogiska idéer som legat till grund när boken skrivits är främst

• att koncentrera innehållet till den företagsekonomiska kärnan

• att framställa innehållet på ett sätt som passar studerande vid högskolor, universitet och annan vuxenutbildning, t.ex. företagsintern utbildning

• att eftersträva närhet till den empiriska verkligheten och knyta an till moderna sätt att beskriva, förstå och påverka ekonomin i företag

• att kombinera teori och praktik genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Under utvecklingen av Företagsekonomi 100 har innehållet diskuterats med forskar- och lärarkollegor vid universitet och högskolor. Delar av innehållet har också provats i samband med undervisning vid Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings universitet,

MiL och EFL samt undervisning i företag. Ett varmt tack för alla uppslag och idéer. Upplaga 19 följer samma grundläggande struktur som tidigare upplagor. Samtliga kapitel har uppdaterats och anpassats till både nya lagar och regelverk och till nya praktiska och teoretiska erfarenheter inom ämnet. Hållbarhetsfrågorna har allmänt sett fått ökat utrymme i boken. Särskilt märkbart är dessa frågors påverkan på affärsmodeller och strategier samt avseende hållbarhetsrapportering. Dessutom har digitaliseringen och dess påverkan på affärsmodeller, strategier, organisation och marknadsföring lyfts fram.

Denna upplaga av företagsekonomi 100 (upplaga 19) har framtagits med stöd från CarlJohan Asplund, Susanne Avidsson, Jörgen Carlsson, Johan Dergård, Gert Paulsson och Niklas Sandell, samtliga forskare och lärare vid Ekonomihögskolan inom Lunds Universitet samt knutna till EFL och dess executive utbildning. Vidare har impulser, kommentarer och idéer lämnats av Ola Alexanderson, CarlJohan Asplund, Mona Becker, Ingela Elofsson och Per Siljeklint, forskare och lärare vid Avdelningen för Produktionsekonomi/Industriell ekonomi inom Lunds Tekniska Högskola/ Lunds Universitet. Ett stort tack.

Lund i mars 2020

Per-Hugo Skärvad

INTRODUKTION

Boken inleds med en kort introduktion som behandlar företag och företagande. I denna introduktion klargörs vad ett företag är och vad som krävs för att bilda ett företag. Vidare presenteras företagets livscykel. Introduktionen avslutas med en översikt över bokens disposition.

FÖRETAG OCH FÖRETAGANDE

Vad är ett företag?

Den som slår upp begreppet företag i Nationalencyklopedin (NE) möts av följande definition:

Ett företag är en organisation som samordnar arbetskraft, realkapital, teknik, information och kunskap för att producera varor och tjänster.

Detta kan förenklat uttryckas så här:

Ett företag är en organisation som samordnar resurser för att producera varor och tjänster.

För att ett företag ska överleva och utvecklas är det nödvändigt att värdet av producerade varor och tjänster är högre än kostnaden för förbrukade resurser. Företaget måste ha en värdeskapande förmåga och syftet med företagets samordning av resurser är att skapa detta värde

Genom en sådan allmän och bred definition av företag – företag är organisationer vars övergripande syfte är att skapa värde – inkluderas egentligen alla organisationer i begreppet företag. Organisationer inom den offentliga sektorn – sjukvården, utbildningen, försvaret, domstolarna, skattemyndigheterna etc. – måste naturligtvis, precis som alla andra företag, vara värdeskapande. Annars är de antingen irrelevanta eller ineffektiva och i behov av utveckling eller i vissa fall avveckling.

Med utgångspunkt i denna allmänna definition av företag kan vi härleda fyra krav på företag:

• Företag ska vara effektiva.

• Företag ska vara innovativa.

• Företag ska ha legitimitet.

• Företag ska vara hållbara (”sustainable”).

Effektivitet brukar indelas i yttre effektivitet och inre effektivitet. Med yttre effektivitet avses förmågan att upprätthålla företagets relevans genom att ge det rätt inriktning, dvs. ”göra rätt saker”. Med inre effektivitet avses förmågan att ”göra saker rätt”, dvs. att använda resurserna på ett kostnadseffektivt sätt. Med totaleffektivitet avses den kombinerade effekten av yttre och inre effektivitet.

Innovationsförmåga gäller förmågan att utveckla nya varor och tjänster samt nya metoder, tekniker och verksamhetsformer för att producera och leverera dessa varor och tjänster.

Legitimitet handlar om att upprätthålla förtroende och stöd för verksamheten, inte bara från ägare, kunder och medarbetare, utan från alla intressenter.

Hållbarhet och hållbara företag kännetecknas av att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt inte bara från ekonomiska utan också från etiska, sociala och miljömässiga utgångspunkter.

Om något av ovanstående krav inte infrias uppstår problem för företaget. Dessa kan bli så allvarliga att de äventyrar företagets överlevnad.

Företaget är en ”aff är” (business) som bedrivs i vinstsyfte

Den breda definition av företag som vi hittills har utgått från stämmer emellertid rätt dåligt med den allmänna uppfattningen om vad ett företag är. Företag förknippas vanligtvis med organisationer som verkar på en marknad och där, i konkurrens med andra företag, erbjuder varor och tjänster som tillgodoser kundernas behov och/eller löser deras problem. Verksamheten är en affär (business) och bedrivs i vinstsyfte.

Att se företaget som en ”affär” som bedrivs i vinstsyfte är också utgångspunkten i nationalekonomisk teori, där företag brukar definieras som rationella aktörer som drivs av ambitionen att maximera sin vinst. Detta vinstsyfte är inte bara ett teoretiskt antagande utan är till och med inskrivet i aktiebolagslagens så kallade vinstsyftesparagraf. Av denna framgår att syftet med ett aktiebolags verksamhet är att generera vinst till fördelning bland aktieägarna, om inte annat framgår av bolagsordningen. (3 kap. 3 § ABL). Investmentbolaget Kinnevik inledde länge sin årsredovisning med orden: ”Industriförvaltningsbolaget Kinneviks syfte är att bereda vinst till sina aktieägare”.

Att gå med vinst har många fördelar. Vinsten ökar kreditvärdigheten och gör det lättare att låna pengar från banker och andra finansiärer. Vinsten ger företaget pondus och styrka i relation till kunder och leverantörer. Vinst gör det lättare att attrahera personal och kompetens. Vinst skapar finansiella resurser för företagets fortsatta utveckling. Vinst beskattas och genererar resurser till det omgivande samhället.

Figur I:1 Kännetecken på värdeskapande företag.

Företag verkar på mer eller mindre konkurrensutsatta marknader och är för sin start och utveckling beroende av att det finns ägare som är beredda att satsa pengar i företaget och därmed ta en affärsmässig och finansiell risk. Vinsten, om den uppnåtts genom sunda och tillbörliga affärsmetoder, är ett kvitto på en välskött verksamhet och för ägarna en kompensation för den risk som det innebär att investera i en affärsidé.

Grundsynen att syftet med företag och företagande är vinst och betydelsen av vinst är emellertid inte oomtvistlig. I artikeln ”What’s a business for?” i Harvard Business Review (december 2002) hävdar t.ex. den engelske professorn Charles Handy att det övergripande syftet med företag och företagande inte är att tjäna pengar. Syftet är att tjäna pengar så att företaget kan bidra med något mer. Det är detta ”något mer” som är den verkliga grundvalen för företag och företagande. Vinst och lönsamhet ses med detta synsätt inte som ett mål utan som ett medel. IKEA:s ambition ”att skapa en bättre vardag för de många människorna” är ett exempel på detta ”något mer”. Kinneviks mission är numera att ”bygga digitala bolag som tillgodoser konsumenternas väsentliga vardagsbehov”. För både IKEA och Kinnevik betonas kundnyttan mer än vinstsyftet. Vi kommer längre fram i boken visa att företag som uppnår goda vinster ofta gör detta genom sin förmåga att skapa nytta och värde för kunderna.

Vad är då ett företag?

Rent teoretiskt, och som framgår av resonemanget ovan, är denna fråga långt ifrån oproblematisk. Här utgår vi från följande definition:

Ett företag är en organisation som verkar på en mer eller mindre konkurrensutsatt marknad och som bedriver affärsverksamhet i vinstsyfte.

Vinstsyftet kan vara mer eller mindre accentuerat. Det kan vara det klart överordnade målet för verksamheten men vinsten kan också ses som en restriktion eller nödvändig förutsättning som skapar resurser för att nå andra mål.

Företag – en dynamisk mångfald

Det finns många olika slag av företag och företagande. Det finns i Sverige, grovt räknat, 1 miljon företag och varje år startas ca 70 000 företag. Cirka 75 procent av dessa är enmansföretag, också kallade soloföretag, av vilka tre av fyra är tjänsteföretag.

Ett företag kan vara en lokal hamburgerbar (Nisses Hamburgare) samtidigt som ett annat företag med samma produktinriktning kan vara en multinationell koncern (McDonald’s). Företag kan vara offentligt ägda eller privat ägda, producera varor eller tjänster, vara gamla eller unga, lönsamma eller olönsamma, växande eller krympande. Mångfalden är betydande.

Förändringstakten är hög och det sker ständiga tyngdpunktsförskjutningar i näringslivsstrukturen. Länge var företag inom skogsindustri, verkstadsindustri och livsmedelsindustri (för att ta några exempel) tunga delar av den svenska näringslivsstrukturen. Men tyngdpunkten förändras hela tiden. Såväl klassiska företag som nystartade företag tenderar att bli alltmer service- och kunskapsintensiva, och den nya näringsgrenen ”upplevelseindustrin” stod i början av 2000-talet, enligt Exportrådet, för cirka 9 procent av den svenska bruttonationalprodukten. Upplevelseindustrin inkluderar verksamheter

som design, film, mode, turism, arkitektur, utbildning, dator- och tv-spel, reklam, författande, musik och scenkonst.

Digitalisering och tjänstefiering är viktiga utvecklingstendenser. Digitalisering innebär att företagen i tilltagande grad erbjuder digitala tjänster och använder digital teknik i verksamhetens processer. Tjänstefiering innebär dels ett ökat utbud av tjänster, dels att fysiska produkter alltmer kompletteras med eller ersätts av digitala tjänster. Företag och företagande kännetecknas sålunda av ständig dynamik.

Aff ärsidé, kapital och entreprenör

När ett företag bildas krävs tre nödvändiga ingredienser (se figur I:2). Det behövs en affärsidé, dvs. grundläggande tankar och idéer om verksamhetens syfte, inriktning och hur verksamheten ska bedrivas, det krävs kapital och det krävs en företagare, en entreprenör. Affärsidé

I grunden finns företaget för att någon har startat det och därmed velat åstadkomma något med det. En entreprenör är en företagare som skapar och bygger helt nya företag och får dessa att växa och utvecklas. Entreprenörskap brukar definieras som ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. Ambitionen kan vara att tjäna pengar, men det finns också andra motiv och drivkrafter för att starta ett företag som att få arbeta självständigt eller för att förverkliga sina idéer. I det unga/ nystartade företaget är företagaren/ägaren och företagsledaren nästan alltid samma person. Det är i dessa ägarledda företag ägaren som leder, styr och samordnar verksamheten i företaget och som också tar den finansiella risken med sitt satsade ägarkapital.

Noterbart är att entreprenör och entreprenörskap också ingår i psykologernas vokabulär. En entreprenör är enligt Psykologiguiden en person som genom beslutsamhet, nytänkande och skicklighet kan få företag att blomstra.

Figur I:2 Tre nödvändiga ingredienser då företag bildas.

Företagets livscykel

Företag och företagande följer i många fall en livscykel. Ett företags livscykel kan beskrivas på det sätt som framgår av figur I:3. Denna livscykel kan indelas i faserna:

• etableringsfasen

• tillväxtfasen

• mognadsfasen

• nedgångsfasen

• förnyelse- eller avvecklingsfasen.

Etableringsfasen Tillväxtfasen Mognadsfasen Nedgångssfasen Förnyelse- fasen

Avvecklings- fasen

Kommersiellt genombrott

I etableringsfasen tar affärsidé och affärsmodell form. Ambitionen är att åstadkomma ett kommersiellt genombrott. När kunderna köper och uppskattar företagets produkter fås ett ”kvitto” på att affärsidén håller.

I tillväxtfasen växer och vidareutvecklas företaget. Denna tillväxt sker om det finns eller kan skapas en växande efterfrågan på företagets varor och tjänster, om företaget kan mobilisera tillräckligt med resurser och skala upp verksamheten och om företaget har, och kan upprätthålla, konkurrensfördelar.

I mognadsfasen handlar det om att genom fortsatt kostnadseffektivisering och service m.m. upprätthålla konkurrenskraft och förlänga livscykeln, men också om att skapa nya tillväxtförlopp med utgångspunkt i nya affärsidéer.

I nedgångsfasen får företaget allt svårare att upprätthålla sin konkurrenskraft. Verksamheten krymper.

I förnyelse-/avvecklingsfasen handlar det för företag som förlorat sin relevans och konkurrenskraft om att antingen förnya verksamheten eller, om detta inte går, avveckla verksamheten på ett för alla parter bra sätt.

Det är emellertid inte säkert att ett enskilt företag eller en enskild affär passerar alla dessa utvecklingssteg (se figur I:4). Vissa företag får aldrig ett kommersiellt genombrott utan går under tidigt. Andra företag går ”upp som en sol och ner som en pannkaka”. Vissa företag kan på ett effektivt sätt hantera övergången till nya affärer. Andra företag kännetecknas av successiv utfasning eller en lång mognads- och skördeperiod.

Figur I:3 Företagets livscykel.

Företag, företagsledning och företagsekonomi

Företagande (entreprenörskap) och företagsledning handlar till stor del om att utveckla och leda företaget igenom dess livscykel och på ett effektivt sätt passera de kritiska passager som finns på vägen. Företagsekonomi, som den presenteras i denna bok, syftar till att bidra med teorier, modeller och verktyg som stärker förmågan att driva och utveckla företag i olika situationer och utvecklingsstadier.

Översikt över bokens innehåll

En översikt över Företagsekonomi 100 framgår av figur I:5.

Figur I:4 Några möjliga förlopp i ett företags livscykel.

2. Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring

3. Organisation och produktion

4. Kostnadsoch intäktsanalys

5. Finansiering

6. Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys

7. Ekonomistyrning

8. Bokföring

1. Företaget i samhället

Figur I:5 En översikt över bokens innehåll.

I del 1 – Företaget i samhället – beskrivs företaget med utgångspunkt i dess roll och position i samhället.

I del 2 – Affärsidé, strategisk planering och marknadsföring – presenteras affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.

I del 3 – Organisation och produktion – presenteras grundtankar om organisation, såväl på övergripande nivå som på arbetsorganisationsnivå. Vidare behandlas företagets produktion, främst ur ett produktionsstyrningsperspektiv.

Del 4 – Kostnads- och intäktsanalys – handlar om ekonomisk analys på kort och lång sikt samt metoder och tekniker för detta.

Del 5 – Finansiering – handlar om företagets kapitalbehov, kapitalanskaff ning och kapitalkostnader samt metoder och tekniker för att hantera de finansiella frågorna.

Del 6 – Årsredovisning, finansiell analys och kassaflödesanalys – utgår från företagets årsredovisning men behandlar också metoder och tekniker för att analysera och bedöma denna.

Del 7 – Ekonomistyrning – handlar om att formulera finansiella mål och strategier för företaget och att genom effektiv styrning av verksamheten säkerställa att målen uppnås.

I del 8 presenteras grunderna i bokföring.

Trevlig läsning!

DEL 1

FÖRETAGET I SAMHÄLLET

I denna del av boken beskrivs företaget med utgångspunkt i omvärlden och företagets roll i samhället.

I kapitel 1 presenterar vi olika ekonomiska system, företagens roll i dessa olika ekonomiska system och lagar som reglerar företagens verksamhet samt diskuterar frågan om företagets ansvar i samhället inklusive hållbarhet.

I kapitel 2 behandlas olika sätt att dela in företag. Vidare presenterar vi fakta om svenskt näringsliv.

I kapitel 3 redogör vi för svenska företag och deras betydelse för samhällets ekonomi i ett internationellt perspektiv och tar upp frågor som internationell konkurrenskraft, internationellt företagande och globalisering samt svenska företag i Europa.

I kapitel 4 fokuserar vi framställningen på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare samt arbetsmarknadens organisationer.

I kapitel 5 presenteras företagets intressenter och intressentmodellen samt företaget som ett värdeskapande affärsnätverk. I detta kapitel slås också bryggan till nästa del av boken, som handlar om företagets affärsidé, mål och strategi samt marknadsföringens metoder och tekniker.

FÖRETAGEN I DET EKONOMISKA SYSTEMET

FÖRETAGEN I DET EKONOMISKA SYSTEMET 1

Ekonomiska system

Ekonomi handlar om hushållning med knappa resurser. Detta är nationalekonomernas klassiska definition av vad ekonomi är. Företagsekonomer tillägger ofta att ekonomi handlar om att skapa nytta och värde genom att effektivt använda och hushålla med knappa resurser. Begreppen nytta och värde återkommer vi till längre fram i boken. Om det gäller ekonomin för en enskild person talar vi om privatekonomi. Ekonomin i ett företag kallas företagsekonomi. Om ekonomin gäller ett helt land talar vi om samhälls- eller nationalekonomi. Resurserna kallas produktionsfaktorer. De klassiska produktionsfaktorerna är arbete, kapital (både pengar och realkapital) och naturresurser. Till resurserna brukar man numera också räkna kunskap (humankapital och know-how), information, tid och nätverk/relationer.

I olika länder råder olika ekonomiska system. De två grundformerna är

• planekonomi

• marknadsekonomi.

I en planekonomi styrs ekonomin av politiska och administrativa beslut. Ett centralt planeringsorgan utformar en plan för landets ekonomi och bestämmer hur resurserna ska användas.

I en marknadsekonomi fattas besluten om hur resurserna ska användas av marknaden. Marknaden är den plats där människor och företag träffas varje dag (fysiskt, elektroniskt eller på annat sätt). Där gör de affärer och gör upp om priser på de varor och tjänster som köps och säljs. Det ekonomiska systemet i Sverige är ett marknadsekonomiskt system, som också internationellt sett är det dominerande ekonomiska systemet. Många tidigare planekonomier har ställt om eller åtminstone påbörjat omställningen av sina ekonomiska system till marknadsekonomier. Det fi nns två varianter av marknadsekonomi:

• ren marknadsekonomi

• blandekonomi.

Ren marknadsekonomi

I en ren marknadsekonomi drivs enligt ekonomisk teori människor av att maximera sin nytta och företag av att maximera sin vinst. Företagen är i första hand privatägda. Konkurrens mellan företag anses vara positivt, bland annat för att den bidrar till att pressa ner priserna. Företagens effektivitet mäts och bedöms via lönsamheten. Statens styrning

av företagens produktion genom t.ex. regleringar och subventioner är begränsad (i den rena marknadsekonomin helt obefintlig).

I den rena marknadsekonomin anses företaget helt och hållet underordnat marknaden. Det blir framgångsrikt genom att anpassa sin verksamhet till marknadens krav och behov. Företaget arbetar sålunda i kundernas tjänst. Nobelpristagaren i ekonomi1, professor Paul A. Samuelson, har uttryckt marknadens betydelse på följande sätt: ”Man kan säga att kunden är kung … varje kund är en väljare som använder sina pengar som röstsedel för att få de saker gjorda som han vill ha gjorda.”

För att ett företag ska överleva på lång sikt måste det bevara, stärka och utveckla sin konkurrenskraft. Detta kan uppnås genom att erbjuda varor och/eller tjänster som tillgodoser kundernas behov bättre eller billigare än konkurrenterna. Konkurrensen befrämjar utveckling. Den driver företagen att investera sina vinster i utveckling av nya, mer konkurrenskraftiga varor eller tjänster. Genom marknadsmekanismen styrs resurserna och deras användning mot sådant som kunderna efterfrågar. Varor och tjänster produceras, tack vare konkurrensen, av de mest effektiva företagen. Härigenom leder marknadsekonomin i idealfallet till god hushållning med samhällets resurser, konsumentinflytande, valfrihet, effektivitet och låga priser.

I marknadsekonomin pågår, som framgår av föregående stycke, en ständig omvandlingsprocess som brukar kallas kreativ förstörelse, ett begrepp som myntades av nationalekonomen Joseph A. Schumpeter. Kreativ förstörelse innebär att en marknadsekonomi ständigt vitaliserar sig genom att skrota gamla misslyckade företag och omfördela resurserna till nya, mer produktiva sådana, startade och utvecklade av entreprenörer. Marknadsekonomin är därför inte bara ett ekonomiskt system utan också en metod för ekonomisk förändring.

Marknadsekonomins teoretiska grundidéer och antaganden kan sammanfattas i följande punkter:

• Valfrihet. Kunderna kan fritt välja hur de vill använda sina pengar. Kundernas önskemål och behov avspeglas i deras efterfrågan på varor och tjänster.

• Konkurrens. Företagen erbjuder i konkurrens med varandra varor och tjänster (utbud) för att tillgodose kundernas efterfrågan.

• Vinstintresse. Den primära drivkraften bakom företagens agerande är strävan efter vinst.

• Fri prisbildning. Priserna bestäms av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan är stor i förhållande till utbudet av varor blir priset högt. Är efterfrågan liten i förhållande till utbudet blir priset lågt.

• Fri företagsetablering. Det finns i princip inga hinder för att etablera företag. Om efterfrågan på en marknad är större än utbudet gör företagen goda vinster. De höga vinsterna lockar nya företagare att etablera sig.

• Effektivitet. Effektiva företag överlever, medan ineffektiva företag slås ut. Varor och tjänster produceras därför på det mest ekonomiska sättet av de mest eff ektiva företagen.

• Marknadsstyrd resursfördelning. Genom det ständiga växelspelet mellan utbud och efterfrågan (marknadsmekanismen) styrs samhällets resurser mot att tillgodose så-

1   Det formellt korrekta namnet på priset är ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”.

dana behov som kunderna anser vara mest angelägna. Behoven tillgodoses av de mest effektiva företagen. Man talar ibland om marknadsmekanismen som ”den osynliga handen” som styr resursanvändningen.

Den rena marknadsekonomin har i olika sammanhang utsatts för kritik. Bland annat har följande kritiska synpunkter framförts:

• Marknadsmekanismen kan visserligen vara mycket framgångsrik när det gäller att använda ett lands resurser, men inkomster och förmögenheter är ofta mycket ojämnt fördelade i privatkapitalistiska marknadsekonomier. Under de senaste tjugo åren har denna ojämna fördelning kraftigt ökat. En ökad andel av företagens förädlingsvärde har gått till aktieägare och företagsledare. Detta har lett till ökade klyftor och ökad ojämlikhet i inkomster och förmögenhet.

• Kunden kan av många skäl inte alltid handla rationellt. Hen har brist på information, saknar tid att överblicka marknaden etc. och har därför begränsade möjligheter att agera på ett så rationellt sätt att den egna nyttan maximeras, vilket är en viktig utgångspunkt i teorin. Kundernas efterfrågan är därför inte alltid ett uttryck för deras verkliga behov. Genom bland annat reklam kan kunden manipuleras att köpa varor och tjänster som hen inte behöver.

Kritik mot det marknadsekonomiska systemet har också vuxit fram som en följd av

• ekonomiska kriser

• storbolag och monopoltendenser

• negativa externa effekter.

Marknadsekonomins historia är fylld av upp- och nedgångar. Nedgångarna (recessionerna) har ibland övergått i depressioner och ekonomiska kriser. Massarbetslöshet, företagsnedläggelser och kapitalförstöring har då uppstått och medfört stora påfrestningar för samhällets medborgare. Marknadsekonomin har därför ibland kritiserats för att vara ett ”brutalt system”.

Storbolagen växte fram redan för hundra år sedan, men näringslivets koncentration till storbolag har accelererat de senaste årtiondena. Dessa företagsjättar anses av vissa bedömare ha makt att sätta marknadens ”osynliga hand” ur spel. Med hjälp av monopolställning (endast ett företag på marknaden) eller oligopolställning (några få företag på marknaden) kan konsumenterna hamna i ett underläge och tvingas att acceptera storbolagens produkter och priser. Kritikerna menar därför att i många branscher fungerar marknaden helt annorlunda än det teoretiska idealet. Med negativa externa effekter avses samhälleliga effekter av ett företags verksamhet som inte avspeglas i företagens kostnader och priser. Kostnaderna för samhället är högre än de kostnader som finns i företagets resultaträkning. Ett företag som släpper ut föroreningar och koldioxid i luft och vatten – utan att betala för detta – är ett tydligt exempel på ett företag vars verksamhet har negativa externa effekter. Sådana externa effekter brukar av kritiker lyftas fram som exempel på marknadsmisslyckanden.

Trots ovanstående kritik är det ingen tvekan om att allt fler länder har övergått till eller förstärkt sina marknadsekonomier. Fördelarna är betydligt större än nackdelarna, och det marknadsekonomiska systemet bedöms av de flesta länder som överlägset det planekonomiska systemet. Samtidigt finns numera krafter som betonar vikten av att hitta en ny slags kapitalism som har fokus inte bara på aktieägarvärde utan i högre grad tillgodo-

ser kundernas och alla intressenters behov, inklusive vikten av att värna om planetens överlevnad. Se t.ex. FT. Capitalism, time for a reset, 2019.

Blandekonomi

Få länder har ett helt renodlat marknadsekonomiskt system. Det är ovanligt att marknadskrafterna totalt dominerar ekonomin – viss statlig styrning har alltid funnits. Den djupa depressionen i början av 1930-talet förstärkte behovet av statliga ingrepp i och reglering av de fria marknadskrafterna. Denna reglerade marknadsekonomi kallas blandekonomi. Det ekonomiska systemet i Sverige är en typisk blandekonomi. Blandekonomi innebär att olika ägarformer (statliga, kooperativa, privata) förekommer samtidigt. Blandekonomi innebär vidare att politiker och myndigheter via lagar, regleringar och politiska beslut reglerar, utformar spelregler och sätter gränser för de fria marknadskrafterna.

I en blandekonomi finns också en betydande offentlig sektor. Den offentliga sektorn svarar för en betydande del av Sveriges tjänsteproduktion. Inom vissa områden har samhället (stat och kommun) valt att driva en betydande del av verksamheten i egen regi. Detta gäller t.ex. utbildning, sjuk- och socialvård, radio/tv (public service) och vin- och spritförsäljning2. Motiv för att bedriva verksamheter i offentlig regi är av både ekonomisk och politisk natur. Vanliga motiv för att bedriva en verksamhet i offentlig regi är att

• det handlar om så kallade kollektiva varor och tjänster

• verksamheten är mycket kapitalintensiv

• verksamheten har positiva så kallade externa effekter

• man vill uppnå fördelningspolitiska mål.

Kollektiva varor och tjänster kännetecknas av att de inte går att prissätta och sälja på en marknad, t.ex. det svenska försvaret. Investeringar i infrastruktur, vägar och transportsystem m.m. kräver mycket kapital, är kapitalintensiva, och av bland annat detta skäl har det varit vanligt att bedriva dessa verksamheter i offentlig regi. God sjukvård och god utbildning är exempel på verksamheter med positiva externa effekter. En höjd utbildningsnivå och förbättrad folkhälsa är bra för både den enskilda individen och samhället i stort. Det kan också finnas fördelningspolitiska mål och motiv att finansiera vissa verksamheter över skatten i stället för att ta betalt för dem på en marknad. Finansiering av verksamheten via skattsedeln gör att även personer med dålig privatekonomi kan skaffa sig god utbildning och bra sjukvård.

Inom andra branscher griper samhället in med reglerande åtgärder. Presstöd i dagstidningsbranschen har syftat till att främja mångfald och konkurrens, att garantera ett brett utbud av olika åsikter och motverka utslagning av olönsamma dagstidningar. Den svenska jordbrukspolitiken har bland annat syftat till att förhindra att den internationella konkurrensen slår ut det svenska jordbruket. De statliga lånebestämmelserna inom byggbranschen har kraftigt styrt branschens produktionsinriktning etc. Under 1990-talet och framåt har emellertid en betydande avreglering (friare spelrum för marknadskrafterna) inletts.

2   Radio/tv har emellertid till följd av digitalisering och annan teknisk utveckling i hög grad ”avmonopoliserats”, och Systembolagets försäljningsmonopol ifrågasätts med utgångspunkt i EU:s konkurrenslagstiftning.

Ordlista

Svenska Engelska

ABC-kalkylering Activity based costing

Ackumulerade avskrivningar Accumulated depreciation

(på materiella tillgångar), Accumulated amortization

(på immateriella tillgångar)

Ackumulerade Accumulated excess depreciaöveravskrivningar tion (på materiella tillgångar), Accumulated excess amortization (på immateriella tillgångar)

Administrationskostnader Administrative expenses

Affärshändelse Business transaction

Aktie Share, Stock unit AmE

Bundna aktier Restricted shares

Fria aktier Unrestricted shares

Egna aktier Own shares

Aktier och andelar Shares and participating interests

Aktieanalys Share analysis

Aktiebolag Limited liability company, Stock corporation AmE

Aktiekapital Share capital, Stock AmE

Aktivitet Activity

Alternativkostnad Opportunity cost

Anläggningskapital Non current asset, Fixed asset

Anläggningstillgång Non current asset, Fixed asset

Annuitet Annuity, Annual repayment

Annuitetsmetoden Annuity method

Anskaffningsvärde Cost of acquisition, Historical cost

Ansvarsfrihet, bevilja Discharge from liability

Ansvarsförbindelser Contingent liabilities

Använda medel Funds utilized, Application of funds, Funds applied

Avkastning på eget kapital Return on equity

Avkastning på sysselsatt Return on capital employed (arbetande) kapital

Avkastning på totalt kapital Return on total assets

Avskrivning Depreciation (av materiella tillgångar), Amortization (av immateriella tillgångar)

Avskrivning enligt plan Depreciation according to plan

Avskrivning över plan

Additional depreciation, Accelerated depreciation

Avsättningar Provisions

Balanserad vinst Retained profits, Retained earnings AmE

Balanslikviditet Current ratio

Balansomslutning Balance sheet total, Total assets, Total capital employed

Balansräkning Balance sheet

Svenska Engelska

Begränsad kapacitet

Beslutsrelevant intäkt

Beslutsrelevant kostnad

Bidragsanalys

Bidragskalkyl

Limited capacity, Constrained capacity

Decision relevant revenue

Decision relevant cost

Contribution margin method

Variable costing

Bidragskalkylering Variable costing

Bokföring

Bokföringslagen

Book-keeping

Book-keeping Act

Bokslutsdispositioner Appropriations

Bruttomarginal

Bruttoresultat

Bruttovinst

Budget

Budgetering

Bundet eget kapital

Gross profit, Gross margin AmE

Gross profit or loss, Gross margin AmE

Gross profit, Gross margin AmE

Budget

Budgeting

Restricted equity

Börskurs Market value, Quotation

Börskurs jämfört med Market to book ratio substansvärde

Cash management

Checkräkningskredit

Degressiv avskrivning

Direkta kostnader

Direktavkastning

Divisionskalkyl

Dubbelbeskattning

Cash management

Cheque account with overdraft facility, Bank overdraft

Diminishing balance method

Direct costs (of a cost object)

Yield, Dividend yield

Average costing

Double taxation

Eget kapital Equity, Equity capital, Shareholders equity, Stockholders equity AmE

Eget kapital per aktie Equity per share

Ekonomisk förening

Ekonomisk livslängd

Ekvivalentkalkyl

Ersättningsinvestering

Expansionsinvestering

Extern räkenskapsanalys

Extern redovisning

Extraordinära intäkter

Extraordinära kostnader

Factoring

Fasta kostnader

Finansbudget

Finansiell analys

Finansiell ställning

Finansiella intäkter

Finansiella kostnader

Co-operative

Economic life

Equivalent costing

Replacement investment

Expansion investment

External financial analysis

Financial accounting

Extraordinary income

Extraordinary expenses

Factoring

Fixed costs

Financial budget

Financial analysis

Financial position

Financial income

Financial expenses

Svenska Engelska

Finansiella tillgångar Financial assets

Finansiellt kapital Financial capital

Finansiering Financing, Funding

Finansieringsanalys Cash flow analysis

Finansieringsverksamhet Financing activities

Finansnetto Net financial income/expense

Fondemission Bonus issue, Stock dividend AmE

Forskning och utveckling Research and development (R&D)

Fortlevnadsprincipen Going concern assumption

Fritt eget kapital Non-restricted equity

Främmande kapital Loan capital

Funktionsindelad resultat- Income statement classified by räkning function

Föreningsstämma Annual general meeting of an association

Förlust Loss

Förlusttäckning Covering of losses

Försiktighetsprincipen Prudence concept

Försäljningskostnader Selling expenses

Förvaltningsberättelse Administration report, Statutory administration report

Förädlingskostnad Conversion cost

Förädlingsvärde Value added

Förädlingsvärdeanalys Value added analysis

Genomsnittskalkyl Average costing

God redovisningssed Generally accepted accounting principles

Goodwill Goodwill

Grundinvestering Initial investment, Initial cash out-flow

Handelsbolag Partnership

Handelsföretag Trading company

Humankapital Human capital

Hävstångseffekt Leverage, Leverage effect

Ideell förening Non-profit association

Immateriella tillgångar Intangible assets

Immateriellt kapital Immaterial assets, Intangible assets

Inbetalning Cash in-flow

Inbetalningsöverskott Cash in-flow surplus

Indirekta kostnader Indirect costs (of a cost object)

Inflationsanalys Inflation analysis

Ingående värde Opening balance

Inkomst Income

Inom linjen poster Memorandum items, Off-balance sheet items

Inteckningslån Secured loan

Intern redovisning Management accounting

Internränta Internal rate of return

Internräntemetod Internal rate of return method

Intressentredovisning Stakeholder accounting

Svenska Engelska

Intäkt Revenue, Income, Earnings

Investering Investment, Capital expenditure

Investeringsanalys Investment analysis

Investeringsbedömning

Investment analysis

Investeringskalkyl Capital investment appraisal

Investeringsverksamhet

Kalkylering

Kalkylmässiga avskrivningar

Kalkylmässiga kostnader

Kalkylobjekt

Kalkylränta

Kapacitetsutnyttjande

Investing activities

Cost accounting Calculation, Costing

Costing depreciation

Calculated cost, Computed cost

Cost object

Cost of capital

Capacity utilization

Kapitalanskaffning Raising of capital

Kapitalanvändning (kapital- Capital tied up bindning)

Kapitalbehov

Capital requirements

Kapitalbindning Capital tied up

Kapitalbindning i kund- Capital tied up in trade debtors fordringar BrE,

Capital tied up in accounts receivable AmE

Kapitalkostnad

Kapitalmarknad

Kapitalomsättningshastighet

Kapitalrationalisering

Capital cost

Capital market

Capital turnover rate

Capital rationalization

Kapitaltillförsel (kapital- Capital infusion, tillskott)

Kapitalvärde

Kapitalvärdekvot

Capital contribution

Capital value, Present value, Net present value

Net present value ratio

Kapitalvärdemetoden Net present value method

Kassaflödesanalys Cash flow analysis

Kassalikviditet

Kontinuitetsprincipen

Konvertibelt skuldebrev

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga placeringar

Kortfristiga skulder

Kostnad

Kostnad för sålda varor

Kostnadsdrivare

Kostnadsslagsindelad

Quick ratio, Acid test ratio

Continuity concept

Convertible debt

Current receivables

Current investments

Current liabilities

Cost, Expenditure, Expense

Cost of goods sold

Cost driver

Income statement classified resultaträkning by nature of expense

Kritisk omsättning

Kritisk punkt

Kundfordringar

Kundkredittid

Känslighetsanalys

Lagerförändring

Critical volume

Breakeven point

Accounts receivable

Account receivables time

Sensitivity analysis

Stock change, Inventory change

Svenska Engelska

Lagringstid Inventory time

Leasing Leasing

Ledig kapacitet Idle capacity

Leverantörsskuld Trade creditors, Accounts payable, AmE

Likvid (substantiv) Payment, Settlement

Likvid (adjektiv) Liquid, Available

Likvida medel Liquid assets, Ready assets, Cash equivalents, Liquid funds AmE

Likviditet Liquidity, Cash flow

Likviditetsbudget Cash flow forecast, Cash flow budget AmE

Långfristig skuld Long term liabilities, Long term debts AmE

Lägsta värdets princip Lower of cost or net realizable value

Lönsamhetsanalys Profitability analysis

Löpande bokföring Current recording

Löpande verksamhet Operating activities

Materiella tillgångar Tangible assets

Miljöbokslut Environmental accounts

Miljöinvestering Environmental investment

Namnsäkerhet Personal guarantee

Nedskrivning Write-down, Impairment loss

Nettoomsättning Net sales, Net turnover

Nettovinstmarginal Net profit margin

Normalkalkyl Normal costing

Nuvärde Present value

Nuvärdefaktor Present value factor

Nuvärdemetoden Present value method

Nyemission New share issue, New capital issue AmE

Nyttjandeperiod Useful life

Obeskattade reserver Untaxed reserves

Obligationslån Bond loan

Omsättning Sales, Turnover, Billings AmE

Omsättning per anställd Sales per employee

Omsättningstillgång Current asset

Operationell kostnad Operational costs

Operationellt resultat Operational result

Operativt kapital Operational capital

Orderkalkylering Job costing

P/E-tal Price to earnings ratio

Pay-back-metod Payback method

Periodiseringsfond Tax allocation reserve

Periodkalkylering Process costing

Svenska Engelska

Personal

Employees, Personnel, Staff, Human resources

Personalanalys

Personnel analysis

Personalkostnader Personel costs, Staff costs

Personalredovisning Personnel accounting

Poster inom linjen

Processkalkylering

Pålägg

Memorandum items

Process costing

Mark up, Overhead charge, Burden AmE

Realisationsförlust

Realisationsvinst

Capital loss

Capital gain

Redovisat årsresultat Net profit (loss) for the year

Redovisning Accounting

Redovisningshandlingar

Reservfond

Restvärde

Resultat

Resultat efter finansiella

poster

Resultat per anställd

Resultatdiagram

Resultatplanering

Resultaträkning

Reverslån

Revisionsberättelse

Accounts

Statutory reserve

Residual value

Profit (loss)

Profit (loss) after financial expenses

Profit (loss) per employee

Cost-volume-profit diagram

Cost-volume-profit (CVP) planning

Income statement, Profit and loss statement BrE, Statement of operations AmE

Promissory note loan

Auditor’s report

Revisor Auditor

Riskpremie

Råvaror

Råvaror och förnödenheter

Räkenskapsanalys

Räkenskapsenlig avskrivning

Räntabilitet

Räntebärande

Räntekostnad

Räntetäckningsgrad

Rättvisande bild

Rörelsekapital

Rörelsekostnader

Rörelsemarginal

Rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader

Rörelseresultat

Rörliga kostnader

Risk premium

Raw materials

Raw materials and consumables

Financial

Depreciation as recorded in books

Return on capital, Earning capacity

Interest-bearing

Interest expense

Interest coverage ratio

True and fair view

Working capital

Operating expenses, Operating costs AmE

Operating margin

Operating income sales

Operating expenses

Operating profit/loss

Variable costs

Svenska Engelska

Samkostnad Common cost, General overhead, Joint cost

Självfinansiering Self-financing, Internal financing

Självkostnad Cost price, Full cost AmE

Självkostnadskalkyl Cost price calculation, Full costing AmE

Självkostnadskalkylering Cost price calculation, Full costing AmE

Skatt Tax

Skattekostnad Tax expense

Skattelagstiftning Taxation legislation, Fiscal legislation

Skattemässig avskrivning Tax depreciation

Skulder Debts, Liabilities, Payables Am E

Skuldsättningsgrad Debt/equity ratio

Slutvärde Terminal value

Sociala bokslut Social accounts, Social responsibility report

Soliditet Equity ratio

Ställda säkerheter Pledged assets

Stiftelse Foundation, Institution, Trust

Styrelse Board, Board of directors

Substansvärde Net worth

Säkerhetskapital Safety capital

Säkerhetsmarginal Margin of safety

Särintäkt Specific revenue, Separable revenue

Särkostnad Specific cost, Separable cost

Teckningsrätt Subscription right

Teknisk livslängd Technical life, Technical useful life

Tillförda medel Provided funds

Tillgång Asset

Tillverkningsföretag Manufacturing company

Tjänsteföretag Service company

Tillväxtanalys Growth analysis

Totala intäkter

Totala kostnader

Totalanalys

Total revenues

Total costs

Total costs and revenues method

Trång sektion Bottleneck

Täckningsbidrag Contribution

Täckningsbidrag

Contribution margin

Täckningsgrad Contribution margin percentage

Svenska Engelska

Underabsorberade kostnader Underabsorbed/underallocated/underapplied costs

Uppskrivning

Utbetalning

Utdelning per aktie

Utdelningstillväxt

Utgift

Utgående värde

Appreciation, Revaluation, Write-up

Payment, Cash out-flow

Dividends per share

Dividend growth

Expenditure

Ending balance, Balance carried forward, Closing balance

Varulager

Stock, Inventories AmE

Varulagrets omsättnings- Stock turnover rate, hastighet Inventories turnover rate AmE

Verifikation

Supporting voucher, Voucher

Verkligt värde Fair value, Actual value, Realizable value

Verksamhetsvolym Business volume

Verkställande direktör Chief executive officer (CEO), Managing director BrE, President AmE

Vinst Profit, Earnings Am E

Vinst per aktie

Vinstdisposition

Earnings per share

Appropriation of profits

Vinstmarginal Profit margin

Värdering

Värderingsregler

Valuation, Appraisal

Valuation rules

Årets resultat Net profit (loss) for the year

Årets vinst (Net) profit (loss) for the year

Årsbokslut

Annual accounts, Annual financial statements AmE

Årsredovisning Annual accounts, Financial statements AmE

Årsredovisningslagen Annual accounts Act

Årsstämma

Annual general meeting (AGM)

Återbetalningsmetoden Payback method

Återbetalningstid Payback time

Överabsorberade kostnader Overabsorbed /overallocated/ overapplied costs

Överavskrivning

Additional depreciation, Accelerated depreciation

Överkursfond Share premium reserve

Överskådlighet Clarity

Övriga externa kostnader Other external costs

Sakregister

ABC-analys 172

ABC-kalkylering 320

abonnemang 154

ackord 42

AffO-pålägg 318

affärshändelse 410, 527

affärsidé 18, 83, 88, 103

affärsmodell 83, 89, 91

affärsmodellduken 91

affärsnätverk 74, 203

affärsomvärld 122

affärssystem 207

agent 138

aggressiv marknadsföring 184

aktie 39

aktiebolag 39

aktiebolagslagen 39

aktiviteter 321

Allmänna reklamationsnämnden

187

alternativkostnad 268

anläggningskapital 376

anläggningstillgångar 374, 421, 426

annuitet 351

annuitetsmetoden 361

Ansoff-matrisen 108

anställningsavtal 58

anställningsskydd 30

anställningsskydd, lag om 63

ansvarsprincipen 496

ansvarspyramiden 31

apportemission 400

arbetsgivaransvar 58

arbetsgivare 57

arbetskraft 62

arbetslöshet 62

arbetsmarknadens parter 60

arbetsmiljölagen 30, 66

arbetsorganisation, flexibel 219

arbetsorganisation, kvalitetsinriktad

219

arbetsrätt 63

arbetstagare 57

arbetstidslagen 67

associationslagar 30

associationsrätt 38

avreglering 28

avskrivningar 297, 418

avskrivningar över plan 430

avsättningar 423

avtalsvillkorslagen 185

avvecklingsfas 19 B

B2B-marknadsföring 165

Balanced Scorecard 505

balansekvationen 375

balanserat styrkort 505

balanskonton 524

balanslikviditet 453

balansomslutning 374

balansräkning 374, 411, 413, 420

balansräkningsmetoden 394

Barometerindikatorn 52

baskontoplanen 526

befattningsbeskrivning 193

behandlingshistorik 521

behovsmarknad 125

bemanningsföretag 58

benchmarking 110

beslutanderätt 198

beslutsrelevant kostnad och intäkt

341

bidragsanalys 272, 278

bidragskalkylering 303, 329

blandekonomi 28

bokföring 409

bokföringslagen 30, 410, 411

bokföringsmässiga kostnader 299

bokföringsmässigt resultat 299

Bokföringsnämnden 411

bokföringsplikt 519

bokslut 533

bokslutsarbete 538

bokslutsdispositioner 418, 429

bokslutstablå 533

borgen 398

born global 55

Bostonmatrisen 107

breakeven 275

bruksvärde 302

bruttomarginal 447

bruttovinstmarginal 332

budget 500

budgetering 500

budgeteringsarbete 503

budgetmetod 319

budgetsystem 502

budgetuppföljning 514

Business Model Canvas 91

business-to-business-marknadsföring 165

C cash management 384

centralisering 198

checkräkningskredit 398

commodities 149

Corporate Social Responsibility 31 creating shared value, CVS 101

CSR 31

CVP-analys 271 D

dataskyddsförordningen 165

decentralisering 198

demografisk marknad 125

depression 27

detaljhandel 140

devalvering 50

differentieringsstrategi 99

digital affärsmodell 91

digital distribution 141

digital marknadsföring 162

digitala marknadsföringskanaler 162

digitala strategier 100

digitalisering 204

direktavkastning 476

direkt kostnad 265, 298, 316

direktmarknadsföring 156

diskontering 349

diskriminering 181

diskrimineringslagen 68

displayannonsering 164

distansavtalslagen 186

distribution 157

distributionsföretag 138

distributionskanal 155

distributionskedja, klassisk 138

diversifiering 108

divisionskalkyl 309

divisionsorganisation 195

dubbelbeskattning 429

dubbel bokföring 522

du Pont-modellen 444

död zon 284

economies of scale 242

effektivitet 15, 26, 88, 205

effektiv ränta 185

efterberäkningsmetod 318

efterkalkyl 297

eget kapital 375, 397, 423

ekonomiska system 25

ekonomisk förening 40

ekonomisk livslängd 348

ekonomistyrning 409, 491

ekvivalentkalkyl 313

enskild firma 38

enskild näringsidkare 38

entreprenörskap 20

e-postmarknadsföring 164

ersättningsinvestering 344, 479

etableringsfas 19

etableringsfasen 403

expansionsinvestering 344, 480

extern effekt 27, 28

extern redovisning 409

extraordinära intäkter och kostnader 418

F

fackliga organisationer 60

facklig förtroendeman, lag om 65

factoring 398

fasta kostnader 260

filantropiskt ansvar 32

finansbudget 396

finansiella intäkter och kostnader 418

finansiell analys 436

finansiella resurser 373

finansiellt kapital 373

finansieringsverksamhet 461

flexicurity 70

flödesschema 228

fokusering 119

fondemission 401

franchising 141

fredsplikt 61

fri företagsetablering 26

fri prisbildning 26

främmande kapital 397

funktionell organisation 197

funktionell produktion 229

funktionsindelad resultaträkning 416

funktionsorganisation 194

fusion 42, 44

fyra friheterna 56

fyra P 119, 143

förankringsmodell 206

förbudsföreläggande 186

föreningsstämma 40

företagande 20

företagsanalys 104

företagsekonomi 25

företagskoncentration 182

förkalkyl 297

förmögenhetsbalans 420

förnyelsefas 19

förräntningsmarginal 452

försörjningskedja 243 förvaltningsberättelse 413

förädlingsgrad 296

förädlingsprocess 294

förädlingsvärde 296, 482

förädlingsvärdeanalys 482

G

garantier 184

GDPR 165

geografisk marknad 125

gig-ekonomi 69

globalisering 55

globalt företag 44

glokalisering 55 grosshandel 140

grundinvestering 347 gruppundantag 180

H

handelsbolag 39

handelsföretag 37, 138 horisontell organisation 199 human resource management 211 humankapital 373, 375 hållbar utveckling 33 hållbara strategier 101 hållbarhet 16, 32, 33 hållbarhetens 3 p 33 hållbarhetsrapport 32 hävstångsformeln 449

I

image 158

immateriellt kapital 373 inbetalning 257

inbetalningsöverskott 346, 347 indirekt kostnad 265, 298

industriföretag 36

inflationsskydd 452

influencer 160, 185

informationsföreläggande 186

inkomst 256

innovationsförmåga 16

innovativ prissättning 154

inre marknaden 56

inteckningslån 398

integrerad marknadsföring 143

internationalisering 54

internationellt företag 54

internet 47, 136

intern redovisning 409

internräntemetoden 364

intressenter 71

intressentmodellen 72, 73

intressentredovisning 75, 483

investering 344

investeringsanalys 476

investeringsbudget 514

investeringskalkyl 345

investeringsverksamhet 461

isoräntabilitetsdiagram 446

J

jobless growth 62

juridisk form 38

juridisk person 38, 39

just-in-time 236, 382

jämförande reklam 184

K

kaizen 220

kalkylmodell 304

kalkylmässiga kostnader 299

kalkylmässig avskrivning 301

kalkylmässig ränta 301

kalkylobjekt 297

kalkylränta 348

kalkyltrappa 324

kapacitetsutnyttjande 271, 313

kapital 373

kapitalets kretslopp 377

kapitalisering 349

kapitalkostnad 297

kapitalmarknad 397

kapitalrationalisering 382

kapitalvaror 146

kapitalvärdekvoten 360

kapitalvärdemetoden 355

kassacykelmodellen 380

kassaflödesanalys 460

kassalikviditet 453

kluster 47

KO (konsumentombudsmannen) 186

kollektiva varor och tjänster 28

kollektivavtal 60

kommanditbolag 39

kommunala företag 42

kompetens 87, 212

kompetensekonomi 69

kompetensutveckling 214

kompletteringsregel 432

koncern 44

konjunkturkris 50

konkurrens 26

konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet 182

konkurrensbegränsande samarbete 180

konkurrensform 130

konkurrensfördelar 98

konkurrenskraft 26

konkurrenslagen 30, 179

konkurrensmedel 119

konkurrensskadeavgift 181

Konkurrensverket 182

konkurs 41

konkursutförsäljning 184

konsumentkreditlagen 185

konsumentköplagen 185

konsumentmarknad 125

konsumenttjänstlagen 186

konsumentvaror 145

Konsumentverket 186

konsumtionsvaror 146

kontantemission 400

kontoplan 524

konvertibla skuldebrev 399

kooperativa företag 42

kopplingsförbehåll 181

kortfristiga skulder 375

kostnad 257

kostnadsbärarna 266

kostnadsdrivare 321

kostnadskris 50

kostnads- och intäktsanalys 255

kostnadsslag 266

kostnadsslagsindelad resul-

taträkning 415

kostnadsställen 266

kraftfältsanalys 206

kreativ förstörelse 26

kritiska punkten 275, 279

kundpyramid 172

kundrelationens livscykel 170

kundresan 129

kundundersökning 110

kundutvecklingsprocessen 170

kundvård 171

kundvärde 173

kunskapsföretag 37

kvotvärde 39

känslighetsanalys 290

kärnvärde 86, 144

L

lean production 240

leasing 154, 398

ledig kapacitet 334

ledtid 235

legalundantaget 180

legitimitet 16

leverantörskredit 398

likvidation 41

likviditet 453

likviditetsbudget 396, 514

likviditetsmått 453

linjeorganisation 196

linjeproduktion 230

linje–stabsorganisation 197

linjär programmering 338

livscykel, affärsidéns 92

livscykel, företagets 19

livscykel, kundrelationens 170

livscykel, organisationens 210

livscykel, teknologins 134

logotyp 148

lojalitetseffekt 174

lojalitetsplikt 59

lokalisering 46

lokaliseringsbeslut 45

lågkostnadsstrategi 99

långfristiga skulder 375

lägsta värdets princip 428

lärande organisation 214, 220

löneintensitet 481

lönsamhetsmått 256

löpande bidragskalkylering 330

löpande verksamhet 461

M

makromiljö 123

marknad 124

marknadsekonomi 25, 26

marknadsföring 114

marknadsföringskanal 155

marknadsföringslagen 30, 183

marknadsföringsmix 143

marknadsföringsplan 120

marknadsföringssystem, vertikalt 139

marknadskommunikation 158

marknadsmekanismen 26

marknadsorientering 115

marknadspenetration 108

marknadssegmentering 127

marknadsundersökning 118

marknadsutveckling 108, 125

massproduktion 240

materialomkostnadspålägg 317

matrisorganisation 196

MBL 66

medbestämmande 30, 223

medbestämmande i arbetslivet, lag om 66

mikromiljö 122

miljöinvestering 344, 480

missbruk av dominerande ställning

181

mission 84, 103

mognadsfas 19

mognadsfasen 404

molntjänst 141, 150

monopol 27, 130

multinationellt företag 44, 55

målformulering 204

mäklare 138

namnsäkerhet 398

nationalekonomi 25

nedgångsfas 19

nettomarginal 448

nettoomsättning 418

nettovinstmarginal 333

normalkalkyl 311

normalårsmetod 319

NPS-talet 176

nuberäkningsmetod 318

nukostnad 300

nuvärde 350

nuvärdemetoden 355

nyemission 400

näringslivsstruktur 17

nätverksorganisation 202

nätverkssynsättet 177

obeskattade reserver 423

obeställd reklam 184

obligationslån 398

offentliga sektorn 125, 165

offentlig regi 28

oligopol 27, 130

omkostnader 298, 316

omsättningstillgångar 374, 423, 428

omvärldsanalys 104

operativt kapital 442

operativ verksamhet 86

opinionsbildare 160

orderkalkylering 308, 315

organisation, informell 193

organisation, livscykel 210

organisation, lärande 220

organisationskultur 208

organisationsmarknad 125, 166

organisationsschema 193

organisationsstruktur 192

osynliga handen 27

outsourcing 46, 242

P

partihandel 140

pay-back-metoden 351

PENCILS-modellen 161

penetrationspris 153

periodisering 534

periodiseringsfonder 430

periodkalkylering 308

personaladministration 211

personalanalys 481

personalidé 214

personalredovisning 481

personlig försäljning 160

P/E-tal 475

planekonomi 25

plattformar 163

positionering 119

pr 161

prenumeration 154

prisdifferentiering 154

priselasticitet 151

prisinformationslagen 185

priskänslighet 151

prissättning 151

prissättning, innovativ 154

prissättning, värdebaserad 153

privata aktiebolag 39

privata företag 42

privatekonomi 25

procentmetoden 385

processkalkylering 309

processkvalitet 234

processorganisation 201

processteknologi 132

processtyrning 497

producentmarknad 125, 165

producentvaror 145

produkt 144

Produktion 4.0 245

produktionsfaktorer 25

produktionsförmåga 230

produktionsplan 238

produktionsplanering 237

produktionsprocess 225

produktionsprogram 238

produktionssystem 226, 232

produktionsteknik 231

produktivitet 233

produktkalkylering 297

produktkopplad tjänst 150

produktkvalitet 234

produktlivscykel 106, 149 produktmarknad 125

produkt-/marknadsmatris 105

produktsymbol 148

produktsäkerhetslagen 185

produktteknologi 132

produktutveckling 108

projektorganisation 201

public relations 161

publika aktiebolag 39

pull-strategi 159

push-strategi 159

pålägg 332

påläggsanvändning 317

påläggsberäkning 317

påläggskalkyl 315

påverkbarhetsprincipen 496

R

realisation 184

realkapital 373

realsäkerhet 398

recession 27

reglerande åtgärder 28

reklam 160

reklamidentifiering 184

relationsmarknadsföring 120, 169

restkalkyl 314

restvärde 348

restvärdeavskrivning 434

resultatdiagram 273

resultatkonton 525

resultatplanering 271

resultaträkning 411, 413

resultatutredningsbalans 420

resurser 87

reverslån 398

revisionsberättelse 413

revisor 39

risk 17

riskpremie 452

Rådet för finansiell rapportering 411

räkenskapsenlig avskrivning 431

räntabilitet 439

räntabilitetsnivå 451

räntetabell 349

räntetäckningsgrad 458

rörelsekapital 377, 385, 453

rörelsekostnader 332, 418

rörelsemarginal 447

rörliga kostnader 260

S sales promotion 161

Saltsjöbadsavtalet 61

samhällsansvar 31

samhällsekonomi 25

samhällsengagemang 32

samkostnad 266, 330

segmentering 118

semesterlagen 30, 67

serviceföretag 37, 138

servicestrategi 100

servicetriangeln 168

signifikant aktör 209

situationsanpassat ledarskap 222

sju P 167

självfinansieringsgrad 466

självkostnad 266

självkostnadskalkylering 302, 308

skalbarhet 289

skimming price 153

skulder 424

skuldsättningsgrad 456

slutvärde 349

SMARTA mål 204

sociala medier 47, 163

soliditet 455

sortimentsfunktion 140

specialprodukt 146

split 402

stab 197

standardprodukt 146

startorganisation 194

startupmodellen 110

statlig företagsamhet 42

stegkalkyl 331

storbolag 27

stordriftsfördelar 242

storytelling 148

strategi 94

Strategic Business Unit 102

strategiduken 128

strategiformulering 97

strategisk affärsenhet 102

strategiska mål 103

strategisk marknadsföring 118

strategisk plan 103

strategisk planering 94

strategisk styrning 110

Strategy Canvas 128

strukturkris 50

strukturomvandling 44

strukturrationalisering 44

studieledighetslagen 67

styrelse 39

styrelserepresentation för de privatanställda, lag om 65

suboptimering 237

substansvärde 475

substitut 131

Svarta listan 184

svenska arbetsmarknadsmodellen 60

SWOT 120

SWOT-analys 104

sysselsatt kapital 442

systemdokumentation 521

systemförsäljning 147

säkerhetskapital 379

säkerhetsmarginal 275

särintäkt 266, 341

särkostnad 266, 330, 341

sökmotormarknadsföring 164

taktisk marknadsföring 119

task force 201

taylorism 218

teamorganisation 199

teckningsrätt 400

teknologi 131, 286

tidsgap 376

tidsmetoden 393

tillverkningsomkostnadspålägg 318

tillväxt 469

tillväxtanalys 469

tillväxtfas 19

tillväxtfasen 404

tillväxt-/marknadsandelsmatris 107

tillväxtstrategier 108

tjänsteföretag 37

tjänsteproduktion 248

tjänster 150

totalanalys 272, 273

touch point 129

Toyotamodellen 220

Triple Bottom Line 33

trång sektion 336

tröskelkostnad 284

täckningsbidrag (TB) 278

täckningsgrad 279

U

underabsorption 312

undertäckning 312

upplevelseindustri 17

upplevelsekonsumtion 145

utbetalning 257

utförsäljning 184

utgift 256

utökad produkt 145 V

valfrihet 26

varumärke 147

verifikation 520

verksamhetsvolym 271

verkställande direktör 39

vilseledande efterbildning 184

vilseledande förpackningsstorlek 184

vilseledande reklam 184

vinstintresse 26

vinstmarginal 447

vinstpåläggsmetoden 152

vinstsyfte 16

viral marknadsföring 163

vision 86, 103

visselblåsare 59

vite 186

värdeanalys 235

värdebaserad prissättning 153

värdeförädling 225, 226

värdegrund 86

värdekedjan 36

W

WACC 402

word of mouth 171

Å

årets resultat 424

årsbokslut 410

årsredovisning 30, 410, 412

årsredovisningslagen 30, 411

årsstämma 39

återbetalningsmetoden 351

återförsäljarmarknad 125, 165

återkallelseföreläggande 186

Ä

ägarkontrakt 73

överabsorption 312

övertäckning 312

Företagsekonomi 100

är en grundläggande lärobok i företagsekonomi som presenterar företagsekonomins kärna. Boken ger en heltäckande introduktion i det företagsekonomiska ämnesområdet och presenterar företagsekonomins delar, helhet och sammanhang.

De pedagogiska idéerna som bokens innehåll vilar på är främst att

• innehållet koncentreras till den företagsekonomiska kärnan,

• framställningen av innehållet passar studerande vid universitet, högskolor, yrkeshögskolor och företagsinterna utbildningar,

• det finns en närhet till den empiriska verkligheten, dvs moderna sätt att tänka kring, analysera och fatta beslut i syfte att påverka ekonomin i företag,

• teori och praktik kombineras genom att koppla ihop principiella resonemang med praktisk problemlösning.

Företagsekonomi 100 lämpar sig för den som i första hand vill skaffa sig grundläggande kunskaper i företagsekonomi och för den som vill ha en stabil plattform som utgångspunkt för fördjupade studier i ämnet. Till boken hör även en övningsbok som följer faktabokens indelning. Den innehåller ett stort antal uppgifter av varierande typ: instuderingsfrågor, diskussionsuppgifter, räkneuppgifter/tillämpningsuppgifter och uppgifter som integrerar teori och praktik. I övningsboken finns också lösningar som innehåller utförliga lösningsförslag till tillämpningsuppgifterna.

Den senaste upplagan av Företagsekonomi 100 kopplar ihop företagsekonomin med företagens pågående digitaliserings- och hållbarhetsarbete, vilket ger läsaren en mycket aktuell bok i företagsekonomi.

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi och verksam vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.