9789147139903 by Smakprov Media AB

Författarna Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson har författat en mängd böcker om förskolan och barns utveckling. De verkar vid Göteborgs universitet.

Best.nr 47-13990-3 Tryck.nr 47-13990-3

E. Doverborg • N. Pramling • I. Pramling Samuelsson Att arbeta med tema i förskolan - en metodikbok

ed hjälp av temaarbete kan man organisera och genomföra det pedagogiska arbetet så att det stödjer barns lek, lärande och utveckling. Den här boken beskriver verklighetsnära och inspirerande exempel på temaarbete i förskolan – hur de kan läggas upp och väcka barnens intresse i olika gemensamma pedagogiska aktiviteter. Detta arbetssätt tar sin utgångspunkt i ett meningsfullt sammanhang där barn får möta en uppsättning olika innehåll för lärande. Boken kan ses som den tredje boken i en trilogi om förskolan – för förskollärarutbildning och fortbildning – tillsammans med Att förstå barns tankar och Att undervisa barn i förskolan. De tre böckerna belyser olika men relaterade delar av förskolläraryrkets kunskapsbas.

Elisabet Doverborg Niklas Pramling Ingrid Pramling Samuelsson

Att arbeta med tema i förskolan - en metodikbok

Innehåll Förord 7 1 | Inledning 11 Läsanvisning 14 2 | Tema bin, humlor och getingar 16 Förskollärarens planering 17 Introduktion av temat 18 Var bor dessa insekter? 20 Leken tar fart 25 Relationen mellan bin och växter 27 Utställning 28 Utvärdering av temat 30 3 | Tema affär 32 En diskussion om affärens ursprung och att vara kund 33 Affären som system – hur den fungerar 35 Affärslek 36 Reklamens funktion 40 Utvärdering av kunden och affärens perspektiv 42 Skriftspråkande som fokus för affärsleken 42 Lek och kunskap vävs samman 45

4 | Tema båtar 47 T I LLFÄ LLE 1 : Vad finns i påsen? 49 T I LLFÄ LLE 2 : Bilder på många olika typer av båtar 53 T I LLFÄ LLE 3 : Båten dekoreras 56 T I LLFÄ LLE 4 : Båten studeras 58 T I LLFÄ LLE 5 : Vad som flyter och vad som sjunker 61 T I LLFÄ LLE 6 : Båten sjösätts utomhus i ån 63 Vad ser vi i detta tema om båtar? 66 5 | Tema Pippi Långstrump 67 Konstruktion 68 Att leka i hemhörnan 70 En organiserad lek med rörelse och problemlösning 71 Att skapa med papper, sax och färger 72 Att vara sakletare och leta föremål i skogen och på gården 74 Att göra en egen Pippi-teater 76 Avslutning och förskollärarens roll 80 6 | Tema kartor 82 Exempel från temaarbetets olika aktiviteter 83 Att göra en skattkarta 85 Barnens och förskollärarens perspektiv på kartor 93 Vägen till lunden 95 Skattletande på förskolan 97 Kommentarer 104 Atlas eller GPS 105 Diskussion och implikationer 112 7 | Avslutande reflektioner 117 Vad är då möjliga teman? 118 Dokumentation som en förutsättning för utveckling 119 Slutord 121 Litteraturlista 122

Förord FÖR MER ÄN 30 ÅR sedan skrev Elisabet Doverborg och Ingrid

Pramling Samuelsson boken Att förstå barns tankar, en bok som generationer av förskollärare läst under sin utbildning för att utveckla sin kompetens att förstå barns värld och bli duktiga på att kommunicera med barn. Under den skrivprocessen fick vi rådet från Liber att den skulle vara så behändig och lättläst att man skulle kunna ligga i sängen och läsa den. Formatet blev därför litet och boken inte alltför omfattande, vilket visade sig bli ett vinnande koncept eftersom denna bok är lika aktuell idag som den var när första upplagan kom ut. Boken har sedan dess omarbetats och getts ut i flera nya utgåvor (den senaste utgåvan: Doverborg & Pramling Samuelsson 1985/2012). För några år sedan blev begreppet undervisning aktuellt för förskolan, och då bestämde vi oss för att tillsammans med Niklas Pramling skriva en bok i samma format som den ovan nämnda men med fokus just på undervisning. Den gavs ut 2013 och heter Att undervisa barn i förskolan. I den senast reviderade läroplanen för förskolan har undervisning blivit ett centralt begrepp, därför uppdaterades denna bok 2019 (Doverborg, Pramling & Pramling Samuelsson 2013/2019). 2019 såg vi att det finns ett annat begrepp som det skulle behövas en tredje bok om, nämligen att arbeta med tema.

Anledningen till att vi tycker att tema måste lyftas fram i ljuset är bland annat 1. att det är det tematiska arbetssättet som varit förskolans ledstjärna för att organisera för barns lärande och utveckling, och något som historiskt skiljt förskolan från skolan 2. att det finns med som begrepp i läroplanen, varför kunskaper om detta blir en viktig del av förskolläraryrkets professionella kunskap.

Det frågas ofta om det är någon skillnad mellan tema och projekt. Vad vi kan se har dessa benämningar olika ursprung – tema finns med i förskolan från dess begynnelse och projekt togs upp av Reggio Emilia. Vad som dock delas av dessa båda benämningar är att arbeta sammanhållet under en längre tid med relaterade innehåll, även om sättet att arbeta med innehåll kan variera mellan förskolor där man använder sig av teman respektive projekt. En motbild till tema (och projekt) är lektion – en lektion är en i tid och innehåll tydligt avgränsad enhet (till exempel en halvtimmes matematik) medan tema (och projekt) varar över flera tillfällen och innefattar olika kunskapsdomäner (inklusive men inte enbart vad som sedan i skolan blir skolämnen). Tema kan ses som en sammanhållen och expanderande ram, som skapar meningsfullhet, inom vilken lek, lärande och undervisning sker, eller annorlunda uttryckt: som ett sätt att organisera för barns lärande och utveckling där man inte sorterar upp världen i särskilda ämnen, som något i sig själva. Tema är som vi redan nämnt centralt för förskolan som institution för att organisera för och främja barns lärande och 8

utveckling. Genom denna bok vill vi därför både bidra med att belysa en av många kvaliteter hos förskolans tradition och bidra till att vidare utveckla denna utifrån empirisk forskning. Våra tre böcker, som vi ovan nämnt, kan ses som att de tillsammans utgör en trilogi. I den första fokuseras nödvändigheten av att skapa förståelse för barns värld genom kommunikation. I den andra boken handlar det om ett undervisningsbegrepp relevant för förskolan och nu i denna tredje bok fokuserar vi på tema som förskolans organiserande princip för att stödja barns lek, lärande och utveckling. Vi vill avsluta detta förord med att tacka de förskollärare som släppt in oss i sin verksamhet och de barn och deras vårdnadshavare som låtit oss ta del av arbetet på förskolan. Utan denna generositet hade vi inte kunnat bidra med den kunskapsbildning som är central för förskolläraryrket, dess utbildning och utveckling. Göteborg i januari 2019 Elisabet Doverborg, Niklas Pramling och Ingrid Pramling Samuelsson

Inledning

på det sätt varpå man i förskolan organiserar för barns lärande och utveckling. Sättet att arbeta har en lång historia men har benämnts på olika sätt vid olika tider. Vad som utmärker detta sätt att arbeta är att man tar sin utgångspunkt i ett sammanhang som ger struktur åt en uppsättning olika innehåll för lärande. Schematiskt, det vill säga för tydlighetens skull förenklat, kan man tydliggöra detta sätt att organisera för barns lärande genom att ställa det i kontrast till skolans sätt att organisera för elevers lärande. I skolan tas utgångspunkten i ett ämne (t.ex. matematik, biologi eller svenska) som behandlas i form av ett i tid avgränsat tillfälle (lektion). I förskolan utgör i stället temat formen och sammanhanget inom vilket barnen möter en rad olika innehåll (inklusive sådana som skulle kunna knyta till olika senare skolämnen). Medan eleven i skolan till stor del förväntas tillägna sig och lära innehåll på egen hand, genom att delta i undervisning, deltar barn i förskolan konsekvent TEMAARBETE ÄR BENÄMNINGEN

i gruppaktiviteter. Det innebär också en viktig skillnad då barnen i förskolan – om förskolläraren organiserar för detta – kan dra nytta av varandras skilda erfarenheter. Tema kan härledas tillbaka till Fröbels barnträdgård (kindergarten), där tema sågs som ett sätt att synliggöra ett innehåll på olika sätt och att få barn till att använda sig av innehållet i lek. Om man arbetade med temat äpple så sjöng man om äpplen, plockade äpplen, gjorde äpplemos eller äpplekaka, dramatiserade något som berörde äpple och läste böcker om äpple, plockade fram spel och pussel om äpple och såg till att det fanns material som barn kunde göra äpplen av och leka med detta i dockvrån (se vidare Pramling Samuelsson 2017). Tanken var att alla barns sinnen skulle användas för att utveckla ett kunnande om äpplen. Att organisera teman över tid har också kallats intressecentrum och projekt, men läroplanens benämning är tema och har varit så sedan dess ursprung (Skolverket 2018), och det kan helt enkelt ses som ett sätt att organisera den pedagogiska verksamheten i förskolan. Då förskolan till skillnad mot skolan inte har ämnen är det inte meningsfullt att tala om ämnesöverskridande arbete i förskolan. Formen för att organisera för lärande är inte heller lektionen – som avser en i tid avgränsad aktivitet, vanligtvis förankrad i ett ämne – utan temat. Ett tema avser ett vidare meningsfullt sammanhang som omfattar en mångfald innehåll. Några exempel på teman kan vara förpackningar, affär, bondgård, båtar, skogen och kretslopp. Dessa exempel kan te sig ganska väsensskilda från varandra, men de har alla potential att rymma en mångfald innehåll som är relaterade. Till exempel kan tema förpackningar innefatta innehåll såsom: estetik: färger, former och material (varför ser förpackningar 12

ut som de gör), hållbarhet (ett annat skäl till varför de ser ut som de gör), transportbarhet (ytterligare ett skäl till varför de ser ut som de gör), komposterbarhet (återvinning och hållbar utveckling), antal (matematik), sortering (enligt olika kriterier), text/grafiska symboler (läsning och skrivning), och ytterligare användningsområden (kreativitet och skapande). Temat tillhandahåller en sorts berättelse – narrativ – som väver samman dessa i övrigt fristående innehållsområden. Det innebär att när barnen lär sig om något av det innehåll som omfattas av temat ser de hur detta är relevant för att förstå en aspekt av verkligheten eller en domän (såsom livsmedelsbutiken); kunskapsinnehåll blir inte isolerat som något i sig självt som barnen kan ha svårt att se relevansen av – till exempel varför det kan vara intressant att kunna läsa och skriva eller räkna. Att barn ska bli medvetna om vad man kan ha olika slags kunskap till vet vi av forskning är avgörande för att de ska se meningen med och lära sig dessa. Det finns olika sätt att tala om ett tema. Man kan se det som • en övergripande berättelse (narrativ)

• en väv som binder samman annars enskilda trådar • ett meningsfullt sammanhang.

Faktum är att alla dessa sätt att beskriva ett tema kan relateras. Om man börjar i ett meningsfullt sammanhang kan man notera att ett ord för sammanhang är kontext. Ordet kontext kommer från latin och avser dels samman (con), dels den dubbla betydelsen av väv och text (textur/text). Temaarbetet kan vi då säga är det meningsfulla sammanhang som väver samman berättelsen (texten) om något. Temaarbete är ett sätt 13

att motverka att undervisning blir reducerad till behandling och förmedling av isolerad information. Man kan också förstå frågan om tema från andra hållet, det vill säga i stället för att som vi ovan gjort se tema som den ursprungliga meningsfullheten som i sig rymmer en mängd innehåll, kan man om man utgår från ett visst innehåll tala om tematisering. För vidare synpunkter på innehållsområden, se Björklund & Pramling Samuelsson (2020). Tematisering innebär att man framställer något innehåll i relation till ett tema. I matematikdidaktik finns ett motsvarande resonemang om vad man kallar matematisering, som något annat än att arbeta med matematik som något i sig självt fristående från sammanhang där det är funktionellt att använda. I boken visar vi, genom empiriska exempel, hur den pedagogiska verksamheten i förskolan i form av temaarbeten skapar utmaningar och stöd för barn att utveckla viktiga insikter om sig själva och sin värld. Denna sorts konkreta bilder av förskoleverksamhet är viktiga för att tillhandahålla en motbild mot föreställningar om att pedagogik i förskolan borde eller behöver bli mer lik skolans, med instruktioner, ämnen och lektioner. Det går att arbeta pedagogiskt utan att överge förskolans tradition och karaktär.

Läsanvisning Denna bok är strukturerad på följande sätt: Vi har i detta inledande kapitel introducerat temat för boken – som är just temaarbete – och resonerat om några frågor som aktualiseras i relation härtill, såsom frågan om innehåll i förskolans pedagogiska verksamhet. Härefter följer fem kapitel som vart och ett presenterar ett tema som barn och förskollärare varit 14

engagerade i. Varje kapitel bygger på empirisk data från förskolor, och utöver att redovisa hur man arbetat med respektive tema gör vi en del analytiska poänger som har med pedagogik och lärande att göra: vad kan vi lära av respektive kapitel för att kunna jobba tematiskt och på så sätt bidra till utvecklingen av barns förståelse för sig själva, varandra och omvärlden? De temaarbeten som presenteras är: Tema bin, humlor och getingar (kapitel 2), Tema affär (kapitel 3), Tema båtar (kapitel 4), Tema Pippi Långstrump (kapitel 5) och Tema kartor (kapitel 6). Samtliga teman har valts av förskollärarna utifrån sin kännedom om sina respektive grupper förskolebarn. Boken avslutas med några reflektioner (kapitel 7).

Att arbeta med tema i förskolan – en metodikbok ISBN 978-91-47-13990-3 © 2020 Elisabet Doverborg, Niklas Pramling, Ingrid Pramling Samuelsson och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Redaktör: Cecilia Björk Tengå grafisk formgivning: Kristina Schollin-Borg Produktion: Lars Wallin Foton: Elisabet Doverborg Teckningar till omslag: Barnen på Växthusets förskola, Uppsala Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2020

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se