9789147134076

Page 1

Göran Hedin

Vårdhygien

Vårdhygien är samlingsnamnet för alla de rutiner och åtgärder som görs för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Enligt forskning borde 30 procent eller fler av de vårdrelaterade infektionerna kunna förebyggas. Vårdhygien hamnar i fokus när spridningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar och nya typer av samhällsfarliga epidemiska infektionssjukdomar uppstår. I boken beskrivs de mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner, principer för antibiotikabehandling, antibiotikaresistenta bakterier, infektionsrisker vid olika typer av behandlingar och ingrepp, förebyggande åtgärder, hur smittspridning går till inom sjukvården, åtgärder för att förhindra smitta samt rutiner som ska fungera – som till exempel städning, tvätthantering och desinfektion. Vidare görs en genomgång av hur smittskydd och vårdhygien är organiserat i Sverige, lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd och slutligen vart en patient som har synpunkter eller klagomål kan vända sig. Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Den kan med fördel även läsas av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, journalister och allmänhet för att ge ökad kunskap på området.

Vårdhygien – vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens Göran Hedin

Göran Hedin är legitimerad läkare, specialist i klinisk mikrobiologi, medicine doktor och även magister i smittskydd och vårdhygien. Han har forskat om laboratoriemetoder för att upptäcka antibiotikaresistens hos bakterier och smittspridningsvägar inom sjukvården. Sin nuvarande yrkesroll har han inom klinisk mikrobiologi men han har även arbetat som hygienläkare, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, representerar han Sverige som specialist på desinfektionsmedel.

Best.nr 47-13407-6 Tryck.nr 47-13407-6

47134076_omslag_NY.indd Alla sidor

2020-05-06 10:46


ISBN 978-91-47-13407-6 © 2020 Göran Hedin och Liber AB förläggare projektledare redaktör grafisk form och omslag omslagsfoto ombrytning illustrationer foton

Kristina Iritz Hedberg Annika Sandström Birgitta Wahlman Laurell Nette Lövgren Design Göran Hedin ord & form, Gudbrand Klæstad Jonny Hallberg Petter Öman (bild 5.2 a och b); Maj Hedin (bild 5.4); Shutterstock (bild 9.1); övriga Göran Hedin. Första upplagan 1

repro tryck

Repro 8 AB, Stockholm People Printing, Kina 2020

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

47134076_Kap_00_001_010.indd 2

2020-05-06 12:34


Förord Hälso- och sjukvården ska, enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen, vara av god kvalitet med god hygienisk standard. För att uppnå detta måste sjukvårdspersonal få en bra utbildning i vårdhygien, smittspridning och antibiotikaresistens. Boken ger en ingående introduktion till ämnet och vad som krävs för att fullgod hygien ska kunna upprätthållas. Boken passar som lärobok för blivande läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera, liksom som hand- och uppslagsbok för yrkesverksam vårdpersonal. Den kan även användas i patientundervisning och ge beslutsfattare inom hälsooch sjukvården en grundläggande förståelse för ämnesområdet. Varje kapitel avslutas med en litteraturlista med referenser och hänvisningar som erbjuder en orientering och hjälp för vidare läsning. Sammantaget finns en stor mängd texter och information som behandlar vårdhygien och antibiotikaresistens: vetenskapliga artiklar, lagtexter, myndighetsföreskrifter, kunskapsunderlag, broschyrer,

vårdhandbok på internet, standarder, riktlinjer, vägledande dokument och lokala PM. I ett internationellt perspektiv råder ingen tvekan om att hygienen inom svensk sjukvård är av god kvalitet. Hittills har man till exempel lyckats bra med att stoppa omfattande spridning av antibiotikaresistenta bakterier inom den svenska sjukvården. Vad gäller målet att förhindra alla vårdrelaterade infektioner har man däremot inte lyckats på samma sätt. Fortfarande drabbas cirka åtta till tio procent av alla inskrivna patienter av en vårdrelaterad infektion. I de flesta enskilda fall görs ingen utredning, eftersom vårdpersonal i allmänhet tenderar att se vårdrelaterade infektioner som oundvikliga och att det handlar mer om otur för de patienter som drabbas. Enligt forskningen borde dock 30–50 procent av de vårdrelaterade infektionerna kunna förebyggas. Det finns således fortfarande mycket att göra, inklusive fortsatt forskning och implementering av evidensbaserade infektionsförebyggande åtgärder. Uppsala, februari 2020 Göran Hedin

3

Vardhygien_Book 1.indb 3

2020-05-06 12:09


Vardhygien_Book 1.indb 4

2020-05-06 12:09


Innehåll

Förord 3 1.

Introduktion 11

3. Antibiotika och kemoterapi 31 Principer för antibiotikabehandling 32 Antimykotika 34

Mikroorganismer 13

Antivirala medel 34

Litteratur 13

Litteratur 34

2. De vanligaste mikroorganismerna som orsakar vårdrelaterade infektioner (VRI) 17

4. Antibiotikaresistens 37 Vårdrelaterade infektioner (VRI) och antibiotikaresistens 38 MRSA-historik 40 VRE-historik 41

Staphylococcus aureus 17

ESBL-historik 42

Koagulasnegativa stafylokocker 18

ESBL-karba-historik 43

Enterokocker 19

Litteratur 43

Streptokocker 19 Escherichia coli 20 Gramnegativa tarmbakterier förutom Escherichia coli 21 Anaeroba bakterier 21 Clostridioides difficile 21

5. Infektionsrisk vid olika typer av behandlingar och ingrepp 47

Pseudomonas aeruginosa 22

Infektionsrisk i samband med operationer 47

Acinetobacter 22

Litteratur 53

Legionella 23 Mycobacterium tuberculosis 23

Infektionsrisk vid användning av urinkateter 53

Jästsvamp och mögelsvamp 24

Litteratur 56

Hepatit B och C, hiv och HTLV (blodburen smitta) 24

Infektionsrisk vid användning av kärlkateter 56

Norovirus 25

Litteratur 59

Influensavirus 26

Infektionsrisk vid cytostatikabehandling och stamcellstransplantation 60

RS-virus 26 Litteratur 27

Litteratur 61 Infektionsrisk vid ventilatorbehandling 62 Litteratur 64 Infektionsrisk vid organtransplantation 64 Litteratur 65 5

Vardhygien_Book 1.indb 5

2020-05-06 12:09


Innehåll

Infektionsrisk vid dialysbehandling 65

Litteratur 95

Litteratur 66

Blodburen smitta 95

Infektionsrisk vid blodburen smitta 66

Litteratur 97

Litteratur 67

Litteratur 98

Infektionsrisk vid injektioner och punktioner 68

Smitta via livsmedel 98

Litteratur 69

Sexuellt överförd smitta och smitta via vektorer 99

Infektionsrisk som följd av tidigare antibiotikabehandling 69

Litteratur 99

Sammanfattning 99

Litteratur 70

6. De största smittoriskerna inom svensk sjukvård 73 Vårdrelaterade infektioner (VRI): endogena, sekundärt endogena och exogena 73 Smittämnen som ingår i människans normalflora 73 Smittämnen som inte ingår i människans normalflora 74 Litteratur 75

9. Åtgärder för att förhindra smitta vid några speciella infektioner 103 Vinterkräksjukan 103 Clostridioides difficile som orsak till antibiotikaassocierad diarré 103 Tuberkulos 104 Legionella-infektion 104 Säsongsinfluensa 105 Epidemisk influensa 105

7. Hur bakterier och virus smittar 79

Nytillkomna farliga smittsamma sjukdomar 105 Litteratur 108

Direkt kontaktsmitta 79 Indirekt kontaktsmitta 79 Droppsmitta 80 Luftburen smitta 81 Blodburen smitta 81 Smitta via medicintekniska produkter 82 Smitta via livsmedel 83 Sexuellt överförd smitta 83 Smitta via vektorer 83

10. Extra åtgärder för att stoppa spridning av multiresistenta bakterier 111 Screeningodlingar och smittspårningsodlingar för MRSA, VRE, ESBL och ESBL-karba 111 Vård och behandling av patienter som är bärare av multiresistenta bakterier 112 Litteratur 113

Litteratur  83

8. Åtgärder för att förhindra smitta 87

11. Rutiner som ska fungera 117 Ny- och ombyggnation 117 Litteratur 117

Direkt och indirekt kontaktsmitta 87

Förråd, desinfektionsrum, läkemedelsrum 117

Litteratur 92

Litteratur 119

Droppsmitta 93

Livsmedelshantering och avdelningskök 119

Litteratur  93

Litteratur 120

Luftburen smitta 93 6

Vardhygien_Book 1.indb 6

2020-05-06 12:09


Innehåll

Rengöring, desinfektion och sterilisering av medicinteknisk utrustning samt andra föremål, utensilier och gods 120 Metoder för sterilisering 123 Litteratur 124 Tvätt 124 Litteratur 125 Avfall 125 Litteratur 126 Städning och rengöring 126 Litteratur 127

15. Lagar och förordningar, föreskrifter, allmänna råd, standarder och vägledande dokument  143 Hälso- och sjukvårdslag 143 Smittskyddslag och smittskyddsförordning 143 Arbetsmiljölag, arbetsmiljöförordning och arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd 144 Livsmedelslag, livsmedelsförordning och livsmedelsverkets föreskrifter 144

12. Infektionsrisker vårdpersonal 131 Litteratur 132

Förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter 144 Patientsäkerhetslag 145 Patientskadelag 146 Socialstyrelsens författningssamling 146

13. Vad politiker, regionledning och sjukhusledning kan göra 135 Litteratur 136

Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag 146 Standarder från SIS, CEN, ISO 146 Riktlinjer och vägledande dokument framtagna av arbetsgrupper inom SFVH 147 Litteratur 147

14. Organisation av smittskydd och vårdhygien i Sverige 139 Litteratur 140

16. När en patient har synpunkter eller klagomål 151 Patienten kan kontakta verksamheten 151 Det går även att vända sig till andra 151 Litteratur 152

Register 153

7

Vardhygien_Book 1.indb 7

2020-05-06 12:09


Vardhygien_Book 1.indb 8

2020-05-06 12:09


9

Vardhygien_Book 1.indb 9

2020-05-06 12:09


Kapitel 1 Introduktion

10

Vardhygien_Book 1.indb 10

2020-05-06 12:09


1. Introduktion

En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppkommer hos en person under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg. Varje år får närmare 65 000 patienter på svenska sjukhus en vårdrelaterad infektion av varierande allvarlighetsgrad, och uppskattningsvis 20–30 procent av infektionerna skulle kunna undvikas. Vårdrelaterade infektioner (VRI) skiljer sig på många sätt från infektioner som drabbar friska personer ute i samhället. Bakterier som är relativt ofarliga för friska orsakar de flesta VRI. Det beror på att patienter inom sjukvården är mer sårbara än friska personer. Det finns tre huvudförklaringar: 1) Vissa sjukdomar medför i sig en ökad känslighet för infektioner, 2) den behandling som sjukvården erbjuder innebär i sig en ökad infektionsrisk och 3) som patient inom sjukvården utsätts man för ökad risk för smitta jämfört med om man vistas hemma. Diabetes mellitus och leukemi är exempel på sjukdomar som båda medför en ökad känslighet

Infektionsrisk person A

Infektionsrisk person B

BILD 1.1. Risken att få en infektion är större för en person, A, som är patient inom sjukvården, än för en person, B, som befinner sig ute i samhället. Det är oftast andra typer av infektioner inom sjukvården än ute i samhället.

för infektioner. Personer med diabetes får lättare sår på fötterna än friska personer. Såren kan i sin tur lätt bli infekterade. Patienter med leukemi har generellt nedsatt infektionsförsvar och kan därför få infektioner orsakade av bakterier som är relativt ofarliga för friska personer. Två exempel på behandlingar som medför risk för infektion är behandling med urinkateter (risk för urinvägsinfektion) och operativa ingrepp (risk för postoperativ sårinfektion). Som patient på sjukhus hänvisas man ofta till att dela rum, toalett och dusch med en eller flera andra patienter. Man träffar flera läkare, sjuksköterskor och annan personal, ofta blir det många möten på kort tid. Varje närkontakt med en annan människa innebär i princip en smittorisk. Den vanligaste smittspridningsvägen är via sjukvårdspersonalens händer, men smittspridning kan också ske via ytor i miljön och på annat sätt. Det är inte enbart på sjukhus och vårdcentraler som det bedrivs sjukvård. Det blir allt vanligare med hemsjukvård och sjukvård på särskilda boenden. En del personer som bor på särskilda boenden kan periodvis behöva sjukhusvård. Smittspridning som sker på ett särskilt boende kan därför ibland sekundärt leda till fortsatt smittspridning på sjukhus. Inom hemsjukvård och vid sjukvård på särskilda boenden gäller samma principer för att stoppa smittspridning som på sjukhus och vårdcentraler. Upprepade undersökningar har utförts på svenska sjukhus där man registrerat hur stor andel av de inneliggande patienterna som under en viss 11

Vardhygien_Book 1.indb 11

2020-05-06 12:09


Kapitel 1 Introduktion

Operation

Urinkateter

Cytostatikabehandling

Kärlkateter

Injektioner och punktioner

Benmärgstransplantation

Antibiotikaresistenta bakterier

Dialysbehandling

Ventilatorbehandling

Organtransplantation Blodkontakt

Exempel på riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner. I många fall är riskerna oundvikliga delar av behandlingen, men evidensbaserade hygieniska riktlinjer och rutiner gör att riskerna reduceras.

BILD 1.2.

utvald dag har en VRI. Resultaten visar att cirka 8–10 procent av de inneliggande patienterna har en VRI. Allra mest utsatta är patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar, där risken att inom en vecka drabbas av någon typ av VRI är cirka 50 procent. Alla typer av infektioner som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård räknas som VRI. Även infektioner som personal ådragit sig till följd av arbetet räknas som VRI. I princip kan det vara vilken typ av mikroorganism som helst som orsakar en VRI, men i praktiken är det ett relativt fåtal mikroorganismer som ger återkommande problem. Urinvägsinfektion är den vanligaste formen av VRI. Därefter kommer sårinfektioner efter kirurgiska ingrepp (postoperativa infektioner), infektioner i blodbanan (bakteriemier) till exempel via olika typer av kärlkatetrar (kateterrelaterad bakteriemi), lunginflammationer och tarminfektioner. Infektionernas svårighetsgrad kan variera från relativt lindriga till livshotande.

I dagens läge går de flesta VRI att behandla, men framtiden ser dyster ut med tanke på spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. I dag drabbas patienterna oftast av ett relativt kortvarigt lidande, medan vissa VRI leder till långvarigt lidande, som till exempel vid en infekterad höftprotes. Andra VRI kan orsaka dödsfall; ett exempel på det är urinvägsinfektion som kompliceras av att bakterierna kommer in i blodbanan och orsakar sepsis. För sjukvården och samhället är VRI ett stort problem eftersom patienterna som drabbas tar upp vårdplatser och resurser. VRI är dyrt för samhället. Varje VRI kostar i genomsnitt 104 000 kr. Kostnaden för alla VRI i Sverige beräknas till cirka sju miljarder kronor per år. Internationellt sett har Sverige ändå ett gott rykte vad gäller vårdhygien, trots det stora antalet vårdrelaterade infektioner som inträffar. Det beror på att man i Sverige hittills till stor del lyckats stoppa spridning av multiresistenta bakterier inom sjukvården. På sjukhus i de flesta andra länder i världen är risken betydligt större än i Sverige att

12

Vardhygien_Book 1.indb 12

2020-05-06 12:09


drabbas av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. Mikroorganismer Begreppet mikroorganismer innefattar bland annat virus, bakterier, protozoer, alger och små maskar. VRI orsakas av bakterier och virus, sällan eller aldrig av andra typer av mikroorganismer. Bakterier Bakterier finns i princip överallt. Olika bakteriearter har sin naturliga hemvist i vitt skilda miljöer: några av dem lever fritt i naturen, i vatten och jord, andra är anpassade till ett liv bland växter och ytterligare andra har utvecklats i symbios med olika djur. På så sätt lever även vi människor i symbios med ett antal bakteriearter. De finns naturligt på huden, på våra slemhinnor och i tarmarna. De bakteriearter som lever på och i vår kropp utan att vi blir sjuka av dem (förutsatt att vi är friska och oskadade) tillhör vår normalflora. De flesta VRI orsakas av bakterier som tillhör vår normalflora. Om vi är friska och inte har några sår orsakar bakterierna i normalfloran sällan infektioner. Sjukdomen eller skadan är själva förutsättningen för infektionen. Dessa bakterier kallas för opportunister, det vill säga de orsakar en infektion endast när tillfälle ges. Bland bakterierna i normalfloran är det vissa som är mer benägna än andra att orsaka infektioner. En av de mest aggressiva är Staphylococcus aureus (S. aureus) som normalt finns inne i främre delen av näsan utan att göra skada, men om den kommer ned i ett sår så kan det resultera i en varbildande sårinfektion. Escherichia coli (E. coli) finns normalt i tarmen utan att orsaka någon sjukdom, men om den lyckas ta sig upp från området kring urinrörsmynningen via urinröret till urinblåsan så orsakar den urinvägsinfektion. En del bakterier som normalt finns hos djur skulle i princip kunna spridas inom sjukvården och orsaka VRI, men det är ovanligt. Ett exempel är en speciell typ av E. coli som kallas EHEC som kan finnas hos friska kor och som orsakar infektiös diarré om människor smittas. Bakterier som normalt finns ute i naturen i jord och vatten, så kallade miljöbakterier, kan också

ibland orsaka VRI. Oftast är det då fråga om patienter med utbredda skador eller nedsatt infektionsförsvar. Den vanligaste miljöbakterien som orsakar VRI heter Pseudomonas aeruginosa. Virus Virus är mycket mindre än bakterier. En del virus utgör stora problem vad gäller VRI. Hit hör vissa virus som ger luftvägsinfektioner, andra som orsakar infektiös diarré och åter andra som är blodburna virus; hit hör hepatitvirus och hiv. Till de virus som orsakar luftvägsinfektioner och kan smitta inom sjukvården hör influensavirus och RS-virus. Smittsamma adenovirus som orsakar röda irriterade ögon kan spridas inom ögonsjukvården. Norovirus orsakar den mycket smittsamma vinterkräksjukan. Både patienter och personal kan insjukna, ibland så många samtidigt att hela vårdavdelningar måste stänga för intag av nya patienter tills man kommit till rätta med problemet. Ett annat virus som orsakar diarré och ibland VRI, speciellt hos barn, är rotavirus. Risken för blodburen smitta, hepatitvirus och hiv, gör att all sjukvårdspersonal alltid måste undvika att få blod på sina händer eller slemhinnor. Den största risken för blodburen smitta uppstår vid stick- eller skärskador, till exempel om en person sticker sig på en injektionskanyl som använts på en patient med hepatit eller hiv-infektion.

LITTERATUR

Harbarth, S., Sax, H. & Gastmeier, P. (2003). The preventable portion of nosocomial infections: an overview of published reports. J Hosp Infect 54:258– 66. Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner – Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig: https:// www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3692c 757601b40eda5e49f890c2d11ca/att-forebyggavardrelaterade-infektioner-ettkunskapsunderlag-2006-123-12.pdf [2020-02-24] Sveriges Kommuner och Landsting (2011). Vårdrelaterade infektioner. Framgångsfaktorer som förebygger. Stockholm: SKL. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/ pdf/978-91-7585-109-9.pdf?issuusl=ignore [202002-24] 13

Vardhygien_Book 1.indb 13

2020-05-06 12:09


Kapitel 1 Introduktion

Sveriges Kommuner och Landsting (2017). Rapport Vårdrelaterade infektioner. Kunskap, konsekvenser och kostnader. Stockholm: SKL. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/ pdf/7585-475-5.pdf?issuusl=ignore [2020-02-24] Umscheid, C.A., Mitchell, M.D., Doshi, J.A., Agarwal, R., Williams, K. & Brennan, P.J. (2011). Estimating the proportion of healthcare-associated infections that are reasonably preventable and the related mortality and costs. Infect Control Hosp Epidemiol. 32:101–14.

Yokoe, D.S., Anderson, D.J., Berenholtz, S.M., Calfee, D.P., Dubberke, E.R., Ellingson, K.D. et al., (2014). A compendium of strategies to prevent healthcareassociated infections in acute care hospitals: 2014 updates. Infect Control Hosp Epidemiol, 35: 967–977.

14

Vardhygien_Book 1.indb 14

2020-05-06 12:09


15

Vardhygien_Book 1.indb 15

2020-05-06 12:09


Kapitel 2 De vanligaste mikroorganismerna som orsakar vĂĽrdrelaterade infektioner (VRI)

16

Vardhygien_Book 1.indb 16

2020-05-06 12:09


2. De vanligaste mikroorganismerna som orsakar vårdrelaterade infektioner (VRI)

Staphylococcus aureus Stafylokocker är ett bakteriesläkte bestående av ett fyrtiotal olika bakteriearter. Gemensamt för dem alla är att de är anpassade till att leva på hud och slemhinnor hos varmblodiga djur. Anpassningen till olika värddjur har pågått under mycket lång tid och är ett resultat av evolutionen. Staphylococcus aureus (S. aureus) ingår i den normala bakteriefloran hos de flesta människor: 30 procent har den så gott som alltid i främre delen av näsan, den del som man kan nå med ett finger som sticks in i näsan. Ytterligare cirka 30 procent har periodvis S. aureus i näsan. Bärarskap av S. aureus förekommer också på huden i underlivet liksom i ljumskar och armhålor. Så länge S. aureus bara ingår som en del av normalfloran gör den ingen skada. Att en bakterie ingår i normalfloran innebär att den trivs så bra att den kan leva inom ett speciellt område, till exempel huden på vissa delar av kroppen, och fortplanta sig genom delning. På de flesta delar av huden trivs S. aureus däremot inte särskilt bra. Om bakterien hamnar exempelvis på händerna så kan den överleva bara en kortare tid, räknat i timmar, möjligen någon dag. Intressant är att många personer som är näsbärare av bakterien även har S. aureus på fingrarna. Det beror på att fingrarna förs till näsan, något som ofta sker omedvetet, och bakterier överförs då från näsan till fingrarna. En del personer med hudsjukdomar har ständigt S. aureus lite varstans på huden, det gäller till exempel personer som har utbredda eksem. Personer med psoriasis har däremot inte S. aureus på huden oftare än friska.

S. aureus toppar listan över bakterier som orsakar VRI. Om S. aureus kommer in i ett öppet sår kan det leda till en sårinfektion. Det märker man genom att såret blir rodnat och ömt, en svullnad uppstår och det bildas var. Vid alla kirurgiska ingrepp och operationer orsakas sår och det gäller därför att hålla S. aureus borta, annars är en sårinfektion snart ett faktum. S. aureus kan orsaka en rad olika typer av VRI. Infektioner efter all typ av kirurgi, så kallade postoperativa sårinfektioner, orsakas oftast av S. aureus. Bakterien kan även orsaka infektioner i urinvägarna postoperativt eller som komplikation till urinkateterbehandling. Den kan orsaka lunginflammation och den kan komma in i blodet via till exempel sår eller kärlkatetrar och orsaka bakteriemi och sepsis. En komplikation som kan uppstå om S. aureus kommer in i blodbanan är att bakterien fäster på en hjärtklaff och börjar växa där (endokardit), vilket är ett livshotande tillstånd. Efter ortopediska operationer kan S. aureus orsaka infektioner i till exempel höft- och knäleder. S. aureus kan utveckla (förvärva) resistens mot olika antibiotika. Ett stort problem inom sjukvården är meticillinresistenta S. aureus, MRSA. Detta innebär att bakterien blivit resistent mot samtliga betalaktamantibiotika, det vill säga mot de bästa, effektivaste antibiotika som finns. Eftersom betalaktamantibiotika är förstahandsvalet vid behandling av misstänkta S. aureus-infektioner, så utgör MRSA en påtaglig risk i synnerhet för patienter som har allvarliga infektioner. MRSA har i smittskyddslagen förklarats som en allmänfarlig 17

Vardhygien_Book 1.indb 17

2020-05-06 12:09


Göran Hedin

Vårdhygien

Vårdhygien är samlingsnamnet för alla de rutiner och åtgärder som görs för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Enligt forskning borde 30 procent eller fler av de vårdrelaterade infektionerna kunna förebyggas. Vårdhygien hamnar i fokus när spridningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar och nya typer av samhällsfarliga epidemiska infektionssjukdomar uppstår. I boken beskrivs de mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner, principer för antibiotikabehandling, antibiotikaresistenta bakterier, infektionsrisker vid olika typer av behandlingar och ingrepp, förebyggande åtgärder, hur smittspridning går till inom sjukvården, åtgärder för att förhindra smitta samt rutiner som ska fungera – som till exempel städning, tvätthantering och desinfektion. Vidare görs en genomgång av hur smittskydd och vårdhygien är organiserat i Sverige, lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd och slutligen vart en patient som har synpunkter eller klagomål kan vända sig. Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Den kan med fördel även läsas av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, journalister och allmänhet för att ge ökad kunskap på området.

Vårdhygien – vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens Göran Hedin

Göran Hedin är legitimerad läkare, specialist i klinisk mikrobiologi, medicine doktor och även magister i smittskydd och vårdhygien. Han har forskat om laboratoriemetoder för att upptäcka antibiotikaresistens hos bakterier och smittspridningsvägar inom sjukvården. Sin nuvarande yrkesroll har han inom klinisk mikrobiologi men han har även arbetat som hygienläkare, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, representerar han Sverige som specialist på desinfektionsmedel.

Best.nr 47-13407-6 Tryck.nr 47-13407-6

47134076_omslag_NY.indd Alla sidor

2020-05-06 10:46


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.