9789147131525 by Smakprov Media AB

FREDRIK ZIMMERMAN

Fredrik Zimmerman presenterar sin egen forskning på en skola som har en dominerande pluggkultur även bland pojkarna. Författaren beskriver hur lärarna genom olika medvetna pedagogiska grepp hjälper pojkarna att ta ett allt större ansvar för sina studier. Med det skapas en lärandemiljö som gagnar pojkars och flickors prestationer. Fredrik Zimmerman är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på sektionen för förskollärar- och lärarutbildning vid Högskolan i Borås.

POJKAR I SKOLAN

FREDRIK ZIMMERMAN

Pojkar har under flera decennier presterat sämre i skolan än flickor, och betygsgapet ökar. Detta är ett av skolans mest framträdande likvärdighetsproblem. I den här boken ges en översikt över olika fenomen som bidrar till att pojkar som grupp presterar sämre i skolan än flickor. Utifrån dessa diskuteras hur lärare och andra vuxna kan bidra till att bryta den negativa trenden och få fler pojkar att lyckas i skolan.

VAD

LÄRARE

OCH ANDRA VUXNA BEHÖVER VETA FÖR ATT

FLER

POJKAR S KA

LYCKAS

I SKOLAN Best.nr 47-13152-5 Tryck.nr 47-13152-5

ISBN: 978-91-47-13152-5 © 2019 Fredrik Zimmerman och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström, Helena Hammarqvist Redaktör: Helena Hammarqvist Omslag: Fredrik Elvander Grafisk form: Fredrik Elvander Första upplagan 1 Tryck: Livonia Print, Lettland 2019

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver pedagogs och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

”Detta är en bok om pojkar, med fokus på pojkar, men förhoppningen är att den ska bidra till en bättre skola för alla.”

INNEHÅLL F ÖROR D 6 I N L E DN I NG 8

Kort presentation av min studie 9 Kort presentation av mig 12 Bokens innehåll 12 1. E N BR E DDA D R E PE R TOA R 15

Pojkars begränsade repertoar 15 Självsaboterande handlingar 17 Pojkars motiv till handling 18 Omsorgshandlingars sociala kostnad 19 2 . DE N F ÖR Ä N DE R L IG A H JÄ R NA N 23

Hjärnans gamla impulser och nya förstånd 23 Människans möjlighet att utveckla flera förmågor 24 Det sociala förstärker biologiska skillnader 26 En specialist i en generalistmiljö 28 Pappor är viktiga 30 3 . VA R F ÖR R E TA R K I L L KOM PI S A R VA R A N DR A? 35

Varför skojretas pojkar? 36 Lärares agerande reproducerar skojretande 37 Nolltolerans mot skojretande i klassrummet 38 En känslomässig tunnel 40 Vi skämtar ju bara … 41 4 . MO T S T R I DIG A I DE A L 45

En ökande likgiltighet 46 Pojkars ideal och skolans 47 Män, pojkar och döden 48 Egentligen är det riktigt fel 51 Om detta hände mig … 52 En definitionsfråga 53

47-13152-5-00 Pojkar i skolan_inlaga.indd 4

19/6/2019 BE 9:56 AM

5. PÅ T OPPE N BL I R DU Ä L S K A D 57

Vad kännetecknar en attraktiv pojke? 57 Framgångens löfte om kärlek 61 Pojkars hierarkiska värld 63 Viljan att byta hierarki 65 6 . VA R F ÖR TA R V I S S A P OJ K A R AV S TÅ N D F R Å N SKOL A N ? 69

Pojkars antipluggkultur 70 Ingen ansträngningskultur 71 Pojkars självsaboterande handlingar – försvar mot misslyckande 72 Att bryta det destruktiva mönstret 74 Fly från känslan av misslyckande 78 Svårare att hjälpa utåtagerande pojkar 80 Bedömningsformer på flickors villkor? 80 7. H U R S K A PA S E N PLUG GK U LT U R BL A N D P OJ K A R ? 87

Vad utmärker en pluggkultur? 88 Att inte plugga inom en pluggkultur 90 Vuxnas viktiga närvaro 93 Att ta ansvar för sina studier 95 Man blir bra, man är inte bra 98 Förmågor som gynnar prestationer i skolan 99 F ÖR SLAG PÅ DI S K U S S ION S F R ÅGOR 105 R E F E R E N S E R 10 6

FÖROR D Den här boken handl ar om hur fler pojk ar kan lyckas i skolan. Boken har sitt ursprung i min forskning kring frågan varför pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. Om en stor grupp elever generellt presterar sämre än andra grupper är det angeläget att i ett likvärdighetsperspektiv ta reda på varför. Dels är fenomenet ett problem för de pojkar som inte får så höga betyg som de skulle kunna få, dels är det ett problem för de pojkar som går igenom grundskolan med ofullständiga grundskolebetyg. Min hemkommun har beräknat hur mycket en pojke som inte klarat av grundskolan kostar samhället. Uträkningen visar på kostnader i miljonklassen innan pojken fyllt tjugofem år.1 Men kostnaden kan inte enbart mätas i pengar, utan också i den sociala kostnaden för varje individ, det vill säga hur pojkar som lämnat grundskolan utan avgångsbetyg mår. En godkänd grundskole- och gymnasieutbildning är idag ofta ett krav för att etablera sig på arbetsmarknaden och undvika att hamna i utanförskap i samhället, ett utanförskap som för många leder till psykisk ohälsa.2 Min forskning visar att pojkars vilja att bli omtyckta till stor del styr deras handlingar. Precis som flickor har de flesta pojkar en vilja att ingå i en gemenskap och bli socialt accepterade. Flickor och pojkar blir generellt socialt accepterade på olika sätt och upplever olika sociala förväntningar. Detta konstruerar skilda normer för flickor och pojkar, normer som skapar ideal, och flera av de ideal som finns för pojkar missgynnar deras studier och prestationer i skolan. Normer kring maskulinitet bidrar till varför det finns en betygsskillnad mellan flickor och pojkar till pojkars nackdel. Efter att ha vistats i flera månader på en skola med en utpräglad pluggkultur bland både flickor och pojkar, och dagligen observerat hur pojkar hjälper varandra med studierna, har jag blivit övertygad om att en förändring är möjlig. Men för att denna förändring ska vara genomförbar är det viktigt att belysa vad i pojkars sociala relationer, vare sig det är med vuxna, flickor eller andra pojkar, som reproducerar de ideal som begränsar pojkars utveckling. Denna bok kan förhoppningsvis bidra till nya perspektiv på detta. Jag har valt att i min forskning lyfta fram pojkars pluggkultur och genom det problematisera den återkommande berättelsen om pojkars antipluggkultur. Vad som bidrar till vissa pojkars antipluggkultur är viktigt att ta på allvar, men jag vill även lyfta fram alternativ för att visa att en förändring är möjlig.

Jag har följt och intervjuat lika många flickor som pojkar i min forskning. På skolor där lärare bidragit till att skapa en dominerande pluggkultur bland pojkarna säger flickorna att de trivs bättre, att de kan ta mer plats och får en bättre skolvardag. Att förändra pojkars antipluggkultur tycks därför inte bara gynna pojkarna, utan ger förutsättningar för en bättre skolmiljö för både flickor och pojkar. Med det sagt är detta en bok om pojkar, med fokus på pojkar, men förhoppningen är att den ska bidra till en bättre skola för alla, oberoende av könstillhörighet.

Fredrik Zimmerman juni 2019

Förord

I N L E DN I NG Pojk ar prester ar generellt sä mre i skol an än flickor och har gjort det under en längre tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan. (Räknar man bort nyinvandrade och elever med okänd bakgrund hamnar skillnaden mellan flickor och pojkar på 24,6 meritpoäng.)3 Går man tio år tillbaka till 2008 hade flickor 22,1 meritpoäng mer än pojkar, och under 1998 hade flickor 21,1 meritpoäng mer än pojkar. Det finns en viss fluktuation från år till år men dessa nedslag i betygshistoriken under den senaste tjugoårsperioden visar att betygsskillnaden mellan könen ökar över tid, till pojkars nackdel. Bland de som gått ut grundskolan 2018 har lite mer än var femte pojke inte blivit behörig till gymnasiet (kan jämföras med var åttonde bland flickor).4 Av de pojkar som kommit in på gymnasiet blev 35 procent inte behöriga att söka till högre utbildning (kan jämföras med 19,5 procent av flickorna).5 Givetvis har kategorier som föräldrars utbildning och etnicitet påverkan på betygen, men statistiken visar på pojkars sämre prestationer i var och en av dessa undergrupper jämfört med flickor. Att vara just pojke har därmed generellt en negativ effekt på betygen.6 Efter gymnasiet är exempelvis fler utlandsfödda flickor än svenskfödda pojkar behöriga till högre studier.7 Statistiska undersökningar har visat att ju färre ämnen elever blir underkända i desto större är chansen att de lyckas ta tag i sitt liv och förändra det till det bättre.8 Varje liten förbättring man kan göra för pojkar ökar deras chanser att ta makten över sitt eget liv efter skolan. Även om ett litet framsteg kan kännas banalt i stunden gör varje litet steg framåt mycket i förlängningen. Man kan göra liknelsen med två pojkar som går jämte varandra på en destruktiv väg i livet. Om en av pojkarna gör förbättringar så att han avviker med tre grader från den andra pojken kommer inte skillnaden märkas så mycket i början. Men över tid kommer pojken hamna på en helt annan plats än den pojke som fortsätter rakt fram på den destruktiva vägen. Ett av de mest betydande tipsen som läsaren kan ta med till sina elever, eller till sin son om den som läser är förälder, är att varje litet framsteg är ett viktigt framsteg. En femtonårig pojke som jag intervjuade berättade för mig att ”jag tog tag i skolan och kämpa upp mig från F i nästan alla ämnen till nu tre F”. Detta kommer att betyda mycket för honom i framtiden. Framförallt har han bevisat för sig själv att han kan förbättra sina prestationer genom ansträngning.

Syftet med boken är att diskutera varför pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. Frågan om vad som skapar dessa skillnader är komplex och har inget enkelt svar. Flera sammanflätade orsaker ligger till grund för fenomenet. För att kunna ringa in orsakerna till pojkars sämre prestationer i skolan måste fenomenet synas ur olika perspektiv. Den här boken har ett fokus på de ideal som pojkar upplever att de ska leva upp till och hur dessa ideal har en relation till pojkars studier. Jag har besökt och gjort studier på skolor med en dominerande antipluggkultur bland pojkarna. Denna skolkultur utmärks av att pojkar visar ett avståndstagande från studier. De gör det exempelvis genom att reta de elever som visar ett studieambitiöst handlande, vilket bidrar till en sämre studiemiljö i skolan. Antipluggkulturen och vad som bidrar till att pojkar handlar på detta sätt kommer att beskrivas närmare senare i boken. Större delen av min forskning har bedrivits på skolor där det formats en pluggkultur bland pojkarna, där både flickor och pojkar öppet, utan en social kostnad kan visa att de har en vilja att studera ambitiöst. Med en social kostnad menar jag att man blir retad, tappar i status och/eller utestängs från den sociala gemenskapen. Mitt intressefokus har varit att utröna vad personalen gör på dessa skolor som bidrar till att konstruera en dominerande pluggkultur bland pojkarna. Många pojkar trivs och presterar väl i skolan, men andra mår dåligt och har det svårt. Jag tror därför att en kritisk diskussion om pojkars vardag i skolan är nödvändig, och kommer att gynna även flickor.

Kort presentation av min studie De flesta observationer och intervjuer som jag refererar till kommer från en studie där jag följde två klasser i årskurs nio under tre månader. Skolan har jag valt att kalla för Ludusskolan (Ludus kan översättas som skola från latin, så namnet blir Skolaskola). Det var ett strategiskt val att följa eleverna på denna skola eftersom det fanns en dominerande pluggkultur bland pojkarna, och det var intressant att undersöka vad som bidragit till att skapa denna skolkultur. Jag observerade lektioner, raster, och elever under arbete, och genomförde intervjuer med samtliga elever vid minst två tillfällen. De två klasser som jag följde bestod av 20 elever (13 flickor och 7 pojkar), respektive 19 elever (9 flickor och 10 pojkar). Efter SCB:s

Inledn ing

socioekonomiska indelning9 hade hälften av eleverna föräldrar med arbetaryrken och den andra hälften hade föräldrar med tjänstemannayrken, förutom några som var företagare. Ungefär en fjärdedel av eleverna hade en historia av invandring i familjen. Den som är intresserad av mer information om hur studien genomfördes kan läsa min avhandling.10 Jag har också gjort intervjuer och observerat elever på andra skolor som jag stundtals refererar till. När detta görs skriver jag att det inte handlar om Ludusskolan. Den forskning som jag genomför utgår ifrån en pragmatisk syn på kunskap. Taylor11 menar att man med ett pragmatiskt synsätt inte kan nå en slutgiltig sanning. Fokus ligger istället på om ens framlagda slutsatser är användbara eller inte i andra situationer än den som studerats. Jag har gjort ett strategiskt val av en viss skola. Det innebär att jag undersöker ett speciellt fall. Jag har inte valt en skola som generellt liknar andra skolor i så hög grad det går för att på detta sätt öka generaliserbarheten i min undersökning. Flyvbjerg12 menar att det kan vara utifrån det specifika fallet som man lär sig mest om ett fenomen. Därför kan det vara givande att välja det specifika fallet. Enligt Flyvbjerg kan det vara svårt att få hårda fakta ur specifika fall, men målet är att få nya lärdomar, vilket han menar är möjligt. Ur ett pragmatiskt perspektiv handlar fruktbarheten i mina slutsatser om hur dessa kan bidra med lärdomar som kan leda till handlingar som mynnar ut i en bättre skolvardag för flickor och pojkar.13 Jag hoppas att boken kan bidra till detta, vare sig det är utifrån bokens innehåll, eller om kritiken kring den skapar nya tankar till förbättring för eleverna. Även om jag utgår från min egen forskning kommer jag att sätta in den i ett vidare sammanhang med annan forskning, exempelvis statistiska undersökningar. Boken fokuserar på kategorin pojkar, och problematiserar inte skolkulturen ur flickors eller andra könstillhörigheters perspektiv. Andra kategorier som klass, etnicitet och funktionsvariation kommer att tas upp i relevanta sammanhang, men de kommer inte ha ett tydligt fokus. När det gäller skolprestation har kön en tydlig effekt och skapar skillnad inom dessa subgrupper till pojkars nackdel. Att pojkar oavsett undergrupperna klass eller etnicitet får sämre resultat än flickor tyder på att kön har en unik betydelse för prestationerna i skolan.14 Det är fokus i denna bok. En annan kritisk fråga som behöver reflekteras över är hur jag använder mig av just kategorierna flicka/kvinna och pojke/man. Jag beskriver att pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan, och vissa ställer sig frågan om forskning kring pojkars underprestationer i skolan bidrar till att detta fenomen reproduceras.15 Alltså om det finns en risk för att man reproducerar det som man vill kritisera. Of-

Inledn ing

tast kommer man fram till att så inte är fallet.16 Jag hoppas att min text ska leda till en problematisering av manliga stereotyper, snarare än att cementera dem. För att göra det kommer jag att använda mig av kategorierna flicka, pojke och liknande för att visa generella mönster som syns inom forskningen. Kategoriseringar kan felaktigt uppfattas som att de beskriver en objektiv verklighet, trots att de är temporära fixeringar. Det är viktigt att vara medveten om att de är konstruerade och ska ses som idealtyper. Kategorier kan användas för att uppmärksamma förtryck och hinder som drabbar grupper av människor.17 Utmaningen blir att använda kategorier utan att reproducera synsätt som innebär att enskilda individer är bärare av de drag som utmärks av kategorierna. Kortfattat betyder det att det finns många pojkar som klarar sig alldeles utmärkt i skolan, men det är ändå viktigt att diskutera varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor. I och med att större delen av min text går ut på att visa att skolkulturer kan förändras utmanas de mönster som syns inom skolan idag. Fortsättningsvis kommer jag i boken att visa ett antal faktorer som bidrar till att skapa en pluggkultur bland pojkar. Eftersom vissa pojkar reproducerar en antipluggkultur, medan andra pojkar reproducerar en pluggkultur är det uppenbart att en förändring är möjlig. Att kunna använda vissa pojkar som förebilder för att skapa förändring är därför ett användbart verktyg. Studier har visat att flickor som vistas inom sociala miljöer där det finns tydliga kvinnliga ledare oftare än andra flickor tar för givet att också de själva kan bli ledare.18 Detta är kraften i en god förebild. Sedan jag skrev min avhandling om varför pojkar generellt presterar sämre i skolan än flickor har jag varit ute och föreläst kring min studie för rektorer och lärare. Jag vill rikta ett stort tack till mina åhörare för alla de frågor jag fått kring min studie. Det har utvecklat mina resonemang och ökat min förståelse för vad lärare upplever att de behöver veta. Jag har stor respekt för lärare och det engagemang de har för att barn och ungdomar ska lyckas i livet. Meningsfullheten i yrket kan inte underskattas. Samtidigt kan inte lärare göra allt. Därför hoppas jag att inte bara lärare läser och diskuterar denna bok. Det krävs en vidare diskussion i samhället om pojkar för att skapa förändring. Normer formas utanför skolan, men sipprar in i den och influerar pojkars handlande. Jag använder stundtals ordvalet ”vuxnas” bemötande istället för ”lärares” för att visa att det är allas vårt ansvar att reflektera över hur vi bemöter pojkar.

Inledn ing

Kort presentation av mig Jag som skriver boken är doktor i barn och ungdomsvetenskap och jobbar som lektor på sektionen för förskollärar- och lärarutbildning vid Högskolan i Borås. Det som förenar forskare inom barn- och ungdomsvetenskap är just ämnet man forskar om, nämligen barn och ungdomar. Sedan kan man forska om detta ur olika perspektiv. Jag är i grunden sociolog, så min forskning utgår från ett sociologiskt perspektiv, även om jag i mitt skrivande använder resultat från andra forskningsfält. Min forskning baserar sig på de iakttagelser jag gjort ute på skolor där jag följt och intervjuat ungdomar för att undersöka hur de sociala relationerna formas på skolan. Fokus i mina studier har hitintills varit könsnormer och deras relation till ungdomars vardag och resultat i skolan. Det har varit enormt intressant att närvara på olika skolor och prata med ungdomar om deras uppfattningar om kön och skolgång, och jag är tacksam till alla dem, elever och lärare, som delat med sig av sin tid för att svara på mina frågor.

Bokens innehåll Efter förord och inledning följer kapitlet En breddad repertoar. Där definieras vissa begrepp som är viktiga för den fortsatta läsningen. Därefter följer kapitlet Den föränderliga hjärnan som beskriver pojkar i skolan ur ett biologiskt perspektiv. Det biologiska perspektivet lägger en grund för nästföljande kapitel som fokuserar mer på det sociala, Varför retar killkompisar varandra? Kapitlet exemplifierar olika ideal som pojkar upplever att de ska leva upp till. Genom att diskutera varför pojkar skojretar varandra synliggörs sociala förväntningar på pojkar. Pojkarna reproducerar själva dessa ideal, men även lärares agerande reproducerar ideal för pojkar, ideal som hindrar pojkar att utveckla en breddad repertoar. Idealen leder till att pojkar förstör för sig själva och försvårar studerandet för flickor och andra pojkar i klassrummet. I kapitlet Motstridiga ideal fortsätter diskussionen om de normer som omger pojkar. Vuxna har förväntningar på hur pojkar ska agera. Intervjuer med och observationer av pojkar visar att pojkar anpassar sig efter de ideal som förväntningarna skapar. Vissa av idealen står i kontrast mot de förmågor som behöver utvecklas för att klara av skolan. Det är därför viktigt att kritiskt diskutera vilka förväntningar vuxna ställer på pojkar och varför dessa förväntningar uppkommer.

Inledn ing

I kapitlet På toppen blir du älskad belyses ideal som reproduceras inom relationerna mellan flickor och pojkar. Pojkar vill bli omtyckta och modellerar sitt handlande efter de ideal som de upplever att de ska leva upp till för att ses som attraktiva. Det bidrar till skapandet av hierarkier där pojkarna ingår. Utifrån en diskussion om hierarkier och pojkars ideal belyser kapitlet Varför tar vissa pojkar avstånd från skolan? hur rådande ideal kan leda till att pojkar utför självsaboterande handlingar i skolan. Med självsaboterande handlingar menas här handlingar som visar ett avståndstagande från skolan. Kapitlet belyser relationen mellan de ideal som finns för pojkar och pojkars syn på studier. Avslutande kapitel, Hur skapas en pluggkultur bland pojkar?, utgår från min egen forskning på ovan nämnd skola, där pojkarna inte tar avstånd från studier utan där det tvärtom råder en dominerande pluggkultur bland både flickor och pojkar. Här lyfts de framgångsfaktorer fram, det arbete lärarna genomfört, som bidragit till att skapa denna pluggkultur som är gynnsam för både flickor och pojkar. Varje kapitel avslutas med vad jag kallat kapitlets huvudpoänger, vilka är de viktigaste slutsatserna i kapitlet. Jag har valt att lägga diskussionsfrågor kring boken allra sist för att diskussionerna ska kunna ske mot bakgrund av hela bokens innehåll.

Inledn ing

1. E N BR E DDA D R E PE R TOA R Pojkar vill bli omtyckta och socialt accepterade och för att bli det model lerar de sina handlingar efter de sociala förväntningar som ställs på dem. Med modellerar menar jag att pojken formar sitt handlande efter de ideal han upplever finns i den sociala situationen. Sociala förväntningar ska par ideal som utvecklar vissa förmågor hos pojkar, men begränsar utveck lingen av andra. En breddad repertoar blir därför en nyckelterm i det här kapitlet, och genomgående i boken.

Pojkars begränsade repertoar Med en breddad repertoar menar jag att pojkar behöver vuxnas hjälp att utveckla fler förmågor än vad de generellt gör. Man kan ta flickor som grupp som exempel på utvecklingen av en breddad repertoar. Traditionellt har flickor framförallt utvecklat omsorgsfulla förmågor, men studier visar att flickor i allt högre grad utvecklar även andra förmågor. Flickor som grupp har allt mer börjat utveckla dominerande förmågor. De tar mer plats i klassrummet genom att exempelvis kritisera det de upplever vara felaktigt, men har inte förlorat sina omsorgsfulla förmågor. Flickorna har inte bytt en förmåga mot en annan utan har utvecklat fler förmågor, de har utvecklat en breddad repertoar. Detta mönster är inget nytt fenomen utan har synliggjorts i tidigare forskning.19 Samma mönster framträder i min studie på Ludusskolan. Jag kommer att presentera forskning som synliggör att pojkar som grupp utvecklar en allt mer breddad repertoar, vilket visar att en förändring är pågående. Samtidigt visar forskningen att pojkar inte breddat repertoaren i samma utsträckning som flickor gjort. De pojkar som jag intervjuar talar om att de upplever att de måste visa sig tuffa och tåliga för att bli socialt accepterade. Att utveckla mer

dominanta förmågor är gynnsamt i vissa situationer, men om det är de enda förmågorna som utvecklas i högre grad uppstår problem. En boxare som bara kan anfalla aggressivt blir snart nedslagen. Boxaren behöver parera sin offensiv med en god defensiv när det gäller. Det är viktigt att utveckla flera karaktärsförmågor och insikt i när de ska användas. Vuxenvärlden behöver bli bättre på att hjälpa pojkar med att utveckla och bredda sin i flera fall begränsade repertoar. Pojkarna i mina intervjuer talar om att de har känslor, men att de inte vill visa dem. Deras uttalade reflektion visar att de upplever att de måste modellera sitt handlande för att bli socialt accepterade, det vill säga anpassa sitt agerande efter de sociala normer som finns, för att undvika en social kostnad. Att pojkar upplever att de i högre grad måste visa sig tuffa och tåliga kan göra att de har svårare att be om och ta emot hjälp på ett produktivt sätt. Det är just det som jag menar är så viktigt med att pojkar utvecklar en breddad repertoar. Pojken som inte utvecklat förmågan att be om hjälp, eller upplever en social kostnad om han gör det, har svårt att hantera svårigheter på ett sätt som ökar möjligheten lösa dem. Forskning visar att det oftast är män som hamnar i situationen att de inte har någon nära vän eller partner att dela livet med, och att män mår dåligt av sådan ensamhet.20 Pojkar och män skulle därför gynnas av att utveckla förmågan att skapa och behålla goda relationer. Exempelvis vid skilsmässor blir män oftare ensamma och står utan vänner, medan kvinnor oftare klarar sig bättre, eftersom de generellt sett är mer benägna att ha vänskapliga relationer med personer som de kan dela livet med.21 Givetvis finns det män som klarar sig lika bra som kvinnor efter en skilsmässa, och det gäller framförallt yngre män. Det beror dels på att äldre män generellt sett har färre nära relationer, dels på att yngre män oftare har lärt sig fler traditionellt kvinnliga handlingar, exempelvis hur man tar hand om ett hushåll. Yngre män har därför lättare att ta hand om sig själva efter en separation.22 Forskare som studerar hur män utvecklats mellan olika generationer säger att det sker en utveckling och att yngre män får en bredare repertoar. Samtidigt skriver de att denna utveckling inte ska överdrivas, då det fortfarande finns normer som begränsar mäns utveckling. Butera 23 påpekar att de män som visar mer öppenhet för att visa känslor än andra män fortfarande upplever sociala restriktioner när det gäller att visa och prata om sina känslor. Dock kan man se denna generationsskillnad som ett bevis på att det finns potential hos pojkar/män att utveckla en allt mer breddad repertoar, och att det finns positiva konsekvenser av detta. Allt fler flickor och kvinnor visar upp traditionellt manliga förmågor och briljerar inom traditionellt manliga ämnen. Det betyder inte på något sätt att arbetet med flickors och kvinnors utveckling mot en breddad repertoar är avslutad, men

1. En breddad repertoar

man kan hämta positiv inspiration från detta. Flickorna visar att en breddad repertoar är möjlig och förhoppningsvis ska pojkarna få samma utvecklingsmöjligheter, vilket skulle gynna både flickor och pojkar. Jag återkommer längre fram med exempel på sociala förväntningar på pojkar, förväntningar som hindrar deras utveckling av en breddad repertoar. Dessa sociala normer reproduceras inom skolan men även utanför. Större sociala mönster samverkar och påverkar hur pojkar bemöter och bemöts av andra.

Självsaboterande handlingar Pojkar som inte utvecklar en breddad repertoar och mer produktiva sätt att bemöta svårigheter utför ofta självsaboterande handlingar. Exempelvis om en pojke utför en handling som visar att han tar avstånd från skolan, till exempel skolkar eller lägger sig ned på bänken och demonstrativt drar tröjans huva över huvudet för att visa att han inte deltar i undervisningen, så försvårar han sin egen skolgång. Självsaboterande handlingar missgynnar prestationer i skolan. En pojke kan ha upplevt en viss ökad respekt från jämnåriga när han visar sig tuff och aggressiv. Men i längden innebär ett aggressivt bemötande av svårigheter i exempelvis skolan ett kontraproduktivt handlande. Aggressivitet och utåtagerande beteende behöver inte nödvändigtvis innebära att en pojke slåss. En pojke som jag följt blev röd i ansiktet, röt tillbaka mot läraren och störde på lektionerna när han hamnade i svårigheter med skoluppgifter som läraren försökte hjälpa honom med. Pojkar som tar emot lärarens hjälp och ser den som möjliggörande för deras utveckling är vanligare i min forskning. Bland dessa pojkar exemplifieras andra orsaker till varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan. Fenomenet är som sagt komplext och har flera bidragande orsaker. Men pojken som reagerar utåtagerande finns och han kommer längre fram i boken att få tala om hur dåligt han mår och hur negativt han pratar om sig själv. Jag kommer att ge exempel på sociala mönster i och utanför skolan som försvårar för pojkar att utveckla en breddad repertoar. Det finns pojkar som hamnat snett och mår dåligt. Om dessa pojkar upplever att missbruk, aggressivitet eller en känslomässig tomhet är de enda sätten som finns för att bemöta svårigheter hamnar de allt djupare i ett destruktivt mörker. Detta är en bidragande orsak till att fler än dubbelt så många pojkar som flickor begår självmord.24 Flickor gör fler självmordsförsök än pojkar och det finns en problematisk psykisk ohälsa även bland flickor.25 Min förhoppning är att en diskussion om pojkar

1. En br eddad repertoar

kan hjälpa också flickorna. Cassie Jaye26 ger exempel på hur man ofta hamnar i en skrikfest om vilket kön som drabbas mest. Detta är något som jag vill undvika och menar att det är mer angeläget att visa att det finns sociala mönster som påverkar både flickor och pojkar negativt. En gemensam diskussion om dessa mönster skulle gynna individer oberoende av könstillhörighet. Att pojkar hamnar i svårigheter i skolan har en relation till hur pojkar bemöter varandra och vilka normer som reproduceras i deras sociala relationer. Pojkar behöver vuxnas hjälp att reflektera över hur de bemöter varandra. Även vuxna behöver fundera över hur de bemöter pojkar och vilka sociala förväntningar de medvetet eller omedvetet har på dem. Om en förälder eller lärare vill få en ökad förståelse för hur de sociala förväntningar som pojkar upplever att de ska följa konstrueras behöver även relationer mellan flickor och pojkar lyftas fram. Pojkar vill bli älskade och omtyckta, och om det är på toppen av hierarkin som löftet om kärlek infrias är det dit pojkar kommer att kämpa för att nå. Om toppen av hierarkin är så viktig, mår pojkarna på botten desto sämre. Detta kan leda till att pojkar konstruerar nya former av hierarkier där de slipper känna sig misslyckade. De handlanden som ligger till grund för den nya hierarkin kan vara destruktiva för pojkarna själva och för människor i deras omgivning. Dessa hierarkier bidrar till att lägga en grund för självsaboterande handlingar såsom ett aktivt avståndstagande från studier.

Pojkars motiv till handling Pojkars handlingar kan stundtals ur ett maktperspektiv sägas vara förtryckande mot andra, exempelvis flickor, men motivet till handlingen behöver inte vara makt. För att kunna förändra handlingen är en förståelse för motivet bakom den viktig. Följande exempel får illustrera det. På en fabrik arbetade de anställda vid vad som kan liknas vid ett löpande band. En chef gick ned till sina anställda och berättade att om de tackade ja till en utbildning i ett nytt arbetssätt i syfte att utveckla företaget skulle de anställda få mer kvalificerade arbetsuppgifter och högre lön, men de anställda tackade nej till erbjudandet. Chefen som tolkade det som lathet från de anställdas sida blev arg, eftersom de anställdas agerande hindrade företagets utveckling. En forskare i organisationsutveckling kom dit och tyckte inte alls att de anställda verkade lata eftersom de jobbade hårt med sina arbetsuppgifter. I samtal med de anställda visade det sig att de hade dåliga erfarenheter av skolan och att de valt denna typ av arbete

1. En breddad repertoar

på grund av att de inte såg sig kapabla att studera mer avancerade ämnen.27 När motiven blev synliga kunde ledningen utifrån de anställdas upplevelser anpassa utbildningen genom att erbjuda läshjälp och lägga till praktiska moment, vilket bidrog till att de anställda tackade ja till och genomförde utbildningen. Chefen hade kunnat skrika sig blå i ansiktet att alla anställda var lata men ändå inte fått till någon förändring. Chefen och forskaren hade samma mål, men olika vägar dit. Exemplet visar att det ofta är viktigt att ta reda på motivet bakom en handling för att möjliggöra en förändring. Samma sak gäller i skolan. De handlingar hos elever som kan uppfattas som uttryck för lathet kan därför vara uttryck för negativa erfarenheter kopplade till studier. Om några pojkar är högljudda och tar mycket plats och stör undervisningen kan det ur ett maktperspektiv vara förtryckande mot resten av eleverna i klassrummet. De andra eleverna störs, får mindre utrymme och undviker att göra sina röster hörda. Men motivet bakom pojkarnas avståndstagande från studier är inte att få makt och förtrycka andra, även om det kan bli konsekvensen. Deras motiv kan vara helt andra, och det är motiven man behöver förstå för att kunna påbörja ett arbete för en förändring av pojkars handlande i klassrummet. Denna förändring skulle då inte bara gynna pojkarna, utan i förlängningen bidra till en bättre skolmiljö för alla, både pojkar och flickor.

Omsorgshandlingars sociala kostnad När jag går och lyssnar på föreläsningar och seminarier om normkritik och jämställdhet säger vissa föreläsare att män inte vill arbeta inom traditionellt kvinnliga yrken för att de inte vill förlora makt. Frågan är om detta stämmer eller om uttalandet sprider en fördom som försvårar ett jämställdhetsarbete istället för att ge insikter i det. Besöker man Polismuseet i Stockholm kan man lyssna på inspelade berättelser om hur de första kvinnliga poliserna i Sverige bemöttes, hur de mot arbetades och utsattes av fördomar. Mer samtida studier av kvinnliga och manliga poliser visar att kvinnliga poliser fortfarande möts av stereotypa nedvärderingar.28 När kvinnor intar traditionellt manliga jobb bemöts flera av dem fortfarande av en sexistisk diskriminering. Det finns forskare som menar att män som intar traditionellt kvinnliga jobb bemöts av fler fördomar idag än vad könsöverskridande kvinnor gör.29 Det ska understrykas att samma forskare menar att män dominerar de flesta maktpositionerna i samhället och att detta beror på strukturer som är diskriminerande mot kvinnor.30 Men de menar också att en pojke som gör tradi-

1. En br eddad repertoar

tionellt ”flickiga” handlingar oftare utsätts för en social kostnad än en flicka som utför traditionellt ”pojkiga” handlingar. När man genomfört studier om varför män slutar arbeta på förskolan framkommer att en av de vanligaste orsakerna är att män bemöts som mindre kompetenta just för att de är män.31 De förväntas utföra traditionellt manliga handlingar, men iakttas med kritiska ögon om de utför någon traditionellt kvinnlig arbetsuppgift. Männen bemöts som personer som enbart är ute efter makt och därför kan de inte vara duktiga på att visa omsorg. Enligt Skolverket32 är den allra vanligaste orsaken till att män slutar arbeta på förskolan rädslan för att misstänkliggöras som pedofiler. Jag bjuder ofta in personer från olika organisationer för att prata om normkritik, jämställdhet och fördomar för mina studenter, för att de ska få flera olika perspektiv på jämställdhet. Det finns ofta hos föreläsarna en onyanserad bild av män som en grupp som aldrig diskrimineras i samhället. I publiken sitter då män som på sina VFU-platser bemötts av fördomar, misstänksamhet och diskriminerande uttryck.33 Ofta har de inbjudna föreläsarna delgett viktiga och insiktsfulla lärdomar om jämställdhet och visat goda exempel på hur kvinnor drabbas av diskriminering på grund av att de är just kvinnor. På samma sätt är det viktigt att också belysa diskriminering av män på traditionellt kvinnliga arbetsplatser. Det finns forskning som visar att män som gör könsöverskridande handlingar kan drabbas av diskriminering, och framförallt är det fördomar som bidrar till att så få män söker sig till traditionellt kvinnliga yrken. Det behöver alltså inte vara mäns vilja till makt som hindrar dem från att arbeta på förskolan, utan det kan vara själva fördomen att deras enda motiv är en vilja till makt (eller risken att bli misstänkliggjord som pedofil). Om pojkar och män upplever att det finns en social kostnad kopplad till att utföra en viss handling kan det bli till ett hinder för att utveckla en breddad repertoar. Man kan likna detta vid ett normativt rörelsearv. I landskapet finns vägar och stigar som formats av människor för flera decennier eller sekler sedan. Utan att reflektera över det vandrar människor idag på samma vägar så att detta rörelsearv34 påverkar hur vi rör oss idag och hur våra städer byggs (kika på bilder på hur din stad ser ut idag och hur den såg ut för hundra år sedan och du finner många likheter). På samma sätt har normer en kvardröjande effekt. Givetvis har normer förändrats, men det finns fortfarande könsnormer som konstruerats långt tillbaka i historien och fortfarande reproduceras och influerar många människors handlanden som ett normativt rörelsearv. Att män som vill gå en annan väg än den traditionellt manliga kan drabbas av en social kostnad blir en konsekvens av detta. Givetvis växer gamla vägar igen och nya vägar trampas upp, flickors allt mer breddade repertoar

1. En breddad repertoar

är ett exempel på detta, och den förändring som kan skönjas gällande manliga ideal. Vi ska dock inte förneka den forskning som visar att ett normativt rörelsearv existerar och att detta har en relation till hur pojkar agerar i skolan.

Kapitlets huvudpoänger En orsak till att vissa pojkar utför självsaboterande handlingar är att de inte har utvecklat en breddad repertoar. Med en breddad repertoar menas att individen har utvecklat flera olika karaktärs förmågor för att hantera svårigheter. Pojkars upplevda ideal att visa sig tuffa och tåliga hindrar många pojkar från att be om och ta emot hjälp och hindrar dem därmed att bemöta svårigheter på ett mer produktivt sätt. Pojkar vill bli omtyckta och socialt accepterade och för att bli det modellerar de sina handlingar efter de sociala förväntningar som ställs på dem. Pojkars upplevda ideal begränsar ofta deras utvecklande av en breddad repertoar och därför är det viktigt att diskutera de so ciala förväntningar som ställs på pojkar. Att förstå pojkars motiv till handling är ofta nödvändigt för att skapa förändring. En pojke som visar ett avståndstagande från studierna kanske inte gör detta för att verka cool utan för att han mår dåligt i klassrummet, eller vill undvika misslyckande. En pojke kan uppleva en social kostnad om han avviker från rå dande ideal och förväntningar. Med social kostnad menas att poj ken blir retad, tappar i status och/eller utestängs från den sociala gemenskapen.

1. En br eddad repertoar

FREDRIK ZIMMERMAN

POJKAR I SKOLAN

Orsakerna till pojkars sämre skolresultat är flera och sammanflätade. Det finns biologiska skillnader som missgynnar pojkar, skillnader som förstärks av vuxna i det sociala samspelet. En breddad repertoar är en nyckelterm i boken som hänvisar till att pojkar behöver utveckla fler förmågor istället för att begränsas i sin utveckling av de könsnormer och maskulina ideal som påverkar många pojkars liv i negativ riktning. Fredrik Zimmerman presenterar sin egen forskning på en skola som har en dominerande pluggkultur även bland pojkarna. Författaren beskriver hur lärarna genom olika medvetna pedagogiska grepp hjälper pojkarna att ta ett allt större ansvar för sina studier. Med det skapas en lärandemiljö som gagnar pojkars och flickors prestationer. Fredrik Zimmerman är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på Sektionen för förskollärar- och lärarutbildning vid Högskolan i Borås.

Best.nr 47-13152-5 Tryck.nr 47-13152-5

Untitled-2.indd 2

22/06/19 10:10 AM