9789147131143 by Smakprov Media AB

Lärarbok LÄSINLÄRNING I 7 STEG

1 k o b e s Lä

Läseb ok 2

LÄ S IN G I IN LÄ R N 7 S TE G

LÄ S IN LÄ R N IN G I 7 STE G

�

��

�

��

gal – k al g u la – k u la g r is – k r is

En sva la ä r svar t o c h fi n . En sva n är

Laborativt läsmaterial rtendal Maj J Ö Liber

LÄSING I INLÄRN 7 STEG

C D

G H

Q R

V W X

LÄSINLÄRNING I 7 STEG LÄSINLÄRNING I 7 STEG Lärarbok Lärarhandledning Läsinlärning i 7 steg är en multisensorisk läsinlärning-

Läsinlärning i 7Grundidén steg är en multisensorisk läsinlärningssmetod i sju steg. är att man tränar fonologisk metod i sju steg. Grundidén är att man tränar fonologisk medvetenhet och läsinlärning parallellt. Den här lärarmedvetenhet och läsinlärning parallellt. boken innehåller anvisningar om metod och arbetsgång till Läsebok 1, Läsebok 2 och Laborativt läsmaterial. Läsinlärning i 7 steg består av ett paket med: • Läseböcker på två nivåeravi färg (2 ex. av varje bok): Läsinlärning i 7 steg består Läsebok 1 innehåller 16 sidor. Läsebok 1, Läsebok 2, Läsebok 3 Arbetsbok 1, Arbetsbok 2,32 Arbetsbok Läsebok 2 innehåller sidor. 3 Laborativt läsmaterial tillmed Läsebok 1 och 2till alla sidor • Lärarhandledning anvisningar Lärarbok till Läsebok 1 och 2 i läseböckerna Lärarbok till Läsebok 3 • Laborativt läsmaterial med bilder, ord och meningar Nedladdningsbara lärarmanualer tilli Arbetsbok 1, 2 och på kort i färg. Korten levereras ett häfte. Läraren kan 3 – finns för ut gratis på www.liber.se klippa och nedladdning plasta in korten. Läsinlärning i 7 steg producerat med Läseböckerna ochärLaborativt läsmaterial säljs även separat. stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). I serien finns även Läsebok 3 med tillhörande lärarhandBest.nr 47-13114-3 ledning. De säljs separat. Läsinlärning i 7 steg är producerat med stöd av Specialpedagogiska institutet (SPSM). Best.nr (Paket) 47-08297-1

Maj J

Örten dal Liber

M N S Omslaget får kopieras, se s.1

Ä Ö

Maj J Örtendal Liber

Best.nr 47-13114-3

Best.nr (Paket) 47-08297-1 47-13114-3 Tryck.nr (Paket) 47-08297-1 Tryck.nr 47-08297-1-08 Tryck.nr 47-08297-1-02

Innehåll Innehåll Inledning

........................................................................................................................ 5

Bakgrund ................................................................................................................... 5 Inledning ............................................................................................................... 3

Läsinlärning i sju steg – Beskrivning av metoden......................... 10 Bakgrund.......................................................................................................... 3 Att knäcka läskoden............................................................................................ 10 Läsinlärning.i.sju.steg.–.Beskrivning.av.metoden. ........................... 8 Elever med otillräckliga förkunskaper........................................................... 10 Att.knäcka.läskoden ........................................................................................ 8 Kartläggning av fonologisk medvetenhet ................................................... 11 Elever.med.otillräckliga.förkunskaper .......................................................... 8 Kontroll av bokstavskännedom....................................................................... 12 Kartläggning.av.fonologisk.medvetenhet. ................................................... 9 Kontroll av läsförmåga....................................................................................... Kontroll.av.bokstavskännedom. ................................................................. 12 10 Resultat av kartläggningen ............................................................................... 12 Kontroll.av.läsförmåga ................................................................................. 10 Inlärning av bokstäver........................................................................................ Resultat.av.kartläggningen ......................................................................... 12 10 7-stegsmetoden ................................................................................................... Inlärning.av.bokstäver ................................................................................. 13 10 Extra träning med stavelser.............................................................................. 17 7-stegsmetoden ........................................................................................... 11 Arbetsböcker ......................................................................................................... Extra.träning.med.stavelser ........................................................................ 17 15

Läsebok 1.......................................................................................................... ................................................................................................................... 18 Läsebok.1 16 Läsövning 1–16..................................................................................................... Läsövning.1–16. ........................................................................................... 19 17

Läsebok 2.......................................................................................................... ................................................................................................................... 34 Läsebok.2 32 Läsövning 1–32............................................................................................. ..................................................................................................... 35 Läsövning.1–32 33

Laborativt läsmaterial.......................................................................................... Laborativt.läsmaterial ................................................................................ 66 64 Spel till Läsebok 1........................................................................................ ................................................................................................ 70 Spel.till.Läsebok.1 68 Spel till Läsebok 2......................................................................................... .............................................................................................. 71 Spel.till.Läsebok.2. 69

Kopieringsunderlag 74 Kopieringsunderlag............................................................................................ .............................................................................. 72 Tester............................................................................................................................. ................................................................................................................... 74 72 Instruktioner till Grupptest.......................................................................... .............................................................................. 74 Instruktioner.till.Grupptest 72 Instruktioner till Individtest............................................................................... 78 Instruktioner.till.Individtest................................................................. 76 Instruktioner till Läsprov.............................................................................. ..................................................................................... 83 Instruktioner.till.Läsprov 81 Grupptest................................................................................................................. ..................................................................................................... 92 90 Individtest....................................................................................................... .............................................................................................................. 96 94 Läsprov 1–8................................................................................................... ......................................................................................................... 101 Läsprov.1–8 99 Kontroll av bokstavskännedom...................................................................... Kontroll.av.bokstavskännedom. ............................................................ 105 103 Kontroll av läsförmåga...................................................................................... Kontroll.av.läsförmåga ............................................................................ 106 104

Ändelsekort och kort med konsonantförbindelser.................. ................... 107 Ändelsekort.och.kort.med.konsonantförbindelser 105 Frekventa småord...................................................................................... .............................................................................................. 108 Frekventa.småord 106 Extra träning med stavelser.................................................................. ....................................................................... 109 Extra.träning.med.stavelser 107 Läskort ....................................................................................................................... 112 Läskort................................................................................ 110 Referenser, test.................................................................................................... 113 Referenser,.test................................................................... 111

Inledning Syftet med detta läromedel är att alla nybörjare i skolår 1 ska få en god start i läsinlärningen. Läromedlet riktar sig särskilt till de barn som har en försenad och bristfällig fonologisk utveckling, dvs. som har särskilt svårt med de svårfångade språkljuden. De barnen kan vara i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Det brukar ofta finnas några barn med sådana svårigheter i varje nybörjarklass. De här barnen behöver en långsam och mjuk inlärningsgång som också är väl strukturerad och anpassad till varje barns nivå och utvecklingstakt. De behöver mycket tid och repetition för att knäcka läskoden och för att träna sig i läsningens konst. Läromedlet bygger på en läsinlärningsmetod i 7 steg som är en multisensorisk läs- och skrivinlärningsmetod. I denna metod läggs stor vikt vid undervisning i fonologisk medvetenhet och sambandet mellan talspråkets ljud och alfabetets bokstäver. Träning på fonologisk medvetenhet och ordavkodning sker parallellt. Erfarenhet har visat att barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi gör störst framsteg när man använder multi sensoriska läs- och skrivinlärningsmetoder. Detta rekommenderas också av bland annat den internationella dyslexiföreningen IDA (International Dyslexi Association) och brittiska Dyslexia Institute. Det har varit viktigt för mig att läromedlet ska leda till grundläggande färdigheter i läsning. Läsebok 1 innehåller därför i huvudsak läsning av ljudenliga ord samt ett litet antal enkla meningar som också är ljudenliga. I Läsebok 2 förekommer högfrekventa ord för att eleverna ska få läsa texter med ett meningsfullt innehåll, två- och flerstaviga ord samt ord med konsonantförbindelser. Förutom strävan mot att tidigt uppnå en läsning med goda strategier sätts också fokus på utveckling av ordförståelse och läsförståelse. Mina erfarenheter av denna läsinlärningsmetod är att barnen knäcker läskoden under det första skolåret, oftast i slutet av höstterminen och att de då kan använda bra strategier vid avkodningen. De får en god start och behöver inte misslyckas med sin läsning utan har fått ett verktyg för att vidare utveckla sin läsning och läsförståelse. Att få en god start tidigt i läs- och skrivutvecklingen är inte minst viktigt för självförtroendet och för att barnen ska klara den långa utbildningstid som de har framför sig samt de krav som ställs i dagens samhälle.

Bakgrund Med en bakgrund som småskollärare, speciallärare och talpedagog har jag i mer än 30 år inom undervisningsområdet särskilt engagerat mig i läsinlärning. Jag har ett speciellt intresse för hur barn med disposition för läs- och skrivsvårigheter lär sig läsa. Mitt intresse och min kunskap inom detta område ökade också under min magisterutbildning som hade inriktning på läs- och skrivsvårigheter. Som speciallärare fick jag uppgiften att varje läsår ge extra stöd till de nybörjare som hade svårigheter med att knäcka läskoden. Det stod tidigt klart för mig att den traditionella klassundervisningen ofta låg på för hög nivå för de här eleverna. Arbetsgången var för snabb och den läsebok som användes blev snabbt för svår, trots att den egentligen var ganska strukturerad.

LÄSI NLÄRNI NG I SJ U STE G

Jag märkte särskilt att det fanns brister i fonologisk medvetenhet och att eleverna oftast inte fick träna tillräckligt länge på de olika bokstäverna, orden och texterna. Resultatet blev därför att de barnen ofta tvingades ta till strategier som gissningar och »plockningar« vid avkodningen, eller lärde sig orden och meningarna utantill. Arbetet med de här nybörjarläsarna gjorde mig dessutom övertygad om följande: • Att det är viktigt för elevens självkänsla att tidigt i läsinlärningen förstå hur man gör när man läser (att knäcka läskoden) och att kunna läsa ord, meningar och enkla texter med korta ljudenligt stavade ord. • Att denna förmåga att kunna läsa tekniskt lätta ord, meningar och texter ger eleven en upplevelse och känsla av att verkligen kunna läsa på egen hand och att det är roligt att läsa. Läsinlärningsmetoden i 7 steg har efter hand vuxit fram tillsammans med elever i specialundervisningen. Elevernas reaktioner under resans gång har varit vägledande. Jag inspirerades också efter att ha läst Språk och läsning (Lundberg, 1984) att göra ett test för att kunna kartlägga barnens fonologiska medvetenhet. Min kunskap och förståelse för hur svårt det kan vara för en del barn att förstå, att talade ord består av ett antal språkljud (ljudsegmentering) och att presenterade språkljud kan bli ett ord (ljudsyntes), ökade väsentligt tack vare kartläggningarna. Jag tog också starkt intryck av de vetenskapliga publikationer som Bornholmsprojektet resulterade i (Lundberg, Frost & Petersen, 1988). Resultaten visade bl.a. att särskilt barn med hög risk att få läs- och skrivsvårigheter tycktes dra stor nytta av regelbunden och systematisk träning i de olika språklekar som ledde till en ökad fonologisk medvetenhet. Denna kunskap ledde till mitt beslut att pröva att träna elevernas fonologiska medvetenhet och ordavkodning parallellt.

Fokus på läsinlärning Följande har slutligen varit vägledande för den läsinlärningsmetod som detta läromedel bygger på: • Att kartlägga fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och läsförmåga i början på skolår 1. • Att sträva mot att eleverna tidigt i läsinlärningen ska knäcka läskoden. • Att till att börja med göra eleverna lyhörda för ett litet antal bokstäver, t.ex. en vokal och ett litet antal konsonanter som man kan hålla ut på, s.k. hålljud. • Att uppmärksamma eleverna på sambandet mellan språkljud och bokstav så att det blir säkert förankrat. • Att träna tillräckligt på en nivå innan man går vidare till nästa. • Att förbereda läsning av orden genom att genomföra ljudsegmen tering, ljudsyntes samt genom att bygga eller skriva orden. • Att först endast träna på ljudenliga ord och inte förrän en säker grund finns blanda in ord med s.k. uppevokaler, som t.ex. i högfrekventa ord och ord med ändelser. • Att redan från början ha fokus på ordförståelse och läsförståelse av meningar och små berättelser.

i N LeDNi NG

• Att det ska finnas olika slags spel som följer arbetsgången i läsinlär-

ningen. Detta motiverar barnen att träna ännu mer samtidigt som de tycker det är spännande. • Att ge väl förberedda läsläxor som ska ge eleven en möjlighet att repetera det som är genomgånget i skolan. • Att informera elev och föräldrar fortlöpande om läsutvecklingen. • Att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. • Att elevernas upplevelser av att kunna läsa gör att de tycker det är lustfyllt även om meningarna och texterna till att börja med inte har så spännande innehåll.

Har läsinlärningsmetoden i 7 steg stöd i vetenskaplig forskning?

L=AxF L=AxFxM

Som beskrivits ovan bygger läsmetoden på erfarenheter som jag skaffat mig som speciallärare. Jag har också tagit intryck av bl.a. följande forskning som var aktuell under 80-och 90-talet: • Att Gough och Tunmer (1986) i formeln Läsning = Avkodning × Förståelse (L = A × F) har gett uttryck för att avkodning och förståelse är två nödvändiga centrala delfärdigheter, som läsprocessen bygger på. Ytterligare en viktig faktor tas ibland med i ovanstående formel, nämligen motivation (L = A × F × M). • Att lässvårigheter primärt är resultatet av dåliga läsinlärningsinstruktioner (McGuiness, 1998). • Att val av läsmetod är av kritisk betydelse för de barn som har svårigheter (Lundberg, 1999). • Att duktiga läsare redan i andra klass läser hundra gånger så mycket i skolan och på fritiden som de svaga läsarna (Höien & Lundberg, 1999). Under det senaste årtiondet har forskningen om läsprocessen varit mycket livlig. En grupp i USA granskade mycket omfattande forskningsstudier om läsinlärning (National Institute of Child Health and Human Development, NIH, DHHS, 2000) och hittade ett antal faktorer som är utmärkande för effektiva läsinlärningsmetoder. Alla dessa faktorer ingår i 7-stegsmetoden. Konsensusprojektet, med Mats Myrberg professor i specialpedagogik på Lärarhögskolan i Stockholm som projektledare, gick ut på att genom intervjuer av svenska läsforskare hitta en gemensam bas när det gäller läs- och skrivinlärningspedagogik och läs- och skrivsvårigheter. (Myrberg, 2003, Myrberg & Lange, 2006). De kännetecken som den svenska forskargruppen enades om som ett framgångsrikt specialpedagogiskt arbetssätt med barn som har läs- och skrivsvårigheter överensstämmer till stora delar med 7-stegsmetoden. Läsinlärningsmetoden i 7 steg får också stöd i Elbro (2004). Han uttrycker bl.a. att den mest lättlästa läseboken där elevens första texter innehåller ljudenligt stavade ord också kan vara den bästa eftersom eleverna snabbt kan läsa på ett självständigt sätt.

LÄSI NLÄRNI NG I SJ U STE G

Vilka grupper av elever kan få stöd och hjälp av läsinlärningsmetoden i 7 steg? Som redan nämnts är läromedlet i första hand tänkt för de nybörjare i skolår 1 som behöver en långsam och strukturerad inlärningsgång. Läromedlet kan med fördel även användas till följande elevgrupper: • Äldre elever med grava läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. • Elever inom särskolan. • Elever med annat modersmål än svenska. • Elever med inlärningssvårigheter av olika slag.

Vad säger internationella och nationella undersökningar om läsförmågan i Sverige? Under de senaste åren har rapporter från såväl internationella som nationella läsundersökningar visat att Sverige ligger relativt bra till när det gäller läsförmåga, men att trenden pekar på att läsförmågan långsiktigt sjunker. Följande läsundersökningar visar bland annat detta: • Nationella utvärderingar av läsförståelse i Sverige: 1992, 1995 och 2003. Resultaten från 2003 visade att läsförmågan i skolår 5 sjunkit under de senaste ca tio åren. • PIRLS 2001 (Progress in International Reading Literacy Study): I den nationellt jämförbara delen visas bl.a. att läsförmågan hos svenska elever i årskurs tre sjönk 1991–2001. • PIRLS 2006: Svenska elever läser bra, men en tillbakagång har skett mellan 2001 och 2006. Det är framför allt andelen starka läsare som har minskat.

Vilka insatser görs i Sverige för att möta denna nedåtgående trend i läsförmågan? Mitt intryck är att Konsensusprojektet har spelat en viktig roll för att möta denna nedåtgående trend i läsförmågan. Bakgrunden till detta projekt var egentligen det »läskrig« som har pågått sedan 1970-talet. Syftet med projektet var att genom att intervjua läsforskare i Sverige skapa en konsensus om läsinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Den första rapporten, som heter »Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter« (Myrberg, 2003), bygger på de intervjuerna. Den andra rapporten »Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter« bygger inte på någon konsensusprövning (Myrberg & Lange, 2006). I samband med konsensusprojektet har också en inventering av »expertlärare« när det gäller läs- och skrivinlärning och läs- och skriv svårigheter genomförts. Genom denna inventering har den specialistkompetens inom läspedagogik som finns i Sverige synliggjorts. Eftersom många av de här goda läslärarna snart går i pension har det visat sig viktigt att sprida deras kunskap till bl.a. nybörjarlärare och till specialpedagoger. De här »expertlärarna« skulle sedan kunna verka bl.a. inom Skolverkets »Dialogprojekt« (Skolverket, 2003). Syftet med detta projekt var att nå en bättre måluppfyllelse när det gäller basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. 8

I N LE DNING

Ytterligare insatser som kan nämnas för att vända den nedåtgående trenden är följande: • En kompletteringsfortbildning inom läs- och skrivinlärning beslutades hösten 2005 av regeringen. De myndigheter som ska vara ansvariga för denna fortbildning är Myndigheten för skolutveckling och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). • Specialpedagogiska institutet har tagit initiativ till att inventera Sveriges kommuner på erfarna lärare inom området läsinlärning. • Regeringen beslutade 2005 om skärpta krav på lärarutbildningen gällande bl.a. undervisning i läs- och skrivinlärning (Förordning, 2005:401). • Specialpedagogiska institutet i samverkan med Myndigheten för skolutveckling har under år 2006 genomfört fem regionala konferenser. Syftet var att sprida goda exempel på hur man kan arbeta inom läs- och skrivområdet. Dessa goda exempel har sedan presenterats i rapporten Kunskapsöverföring i praktiken. • Myndigheten för skolutveckling inrättade 2006 på regeringens uppdrag ett Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling. Syftet är att främja intresset för läsning och skrivning i förskola och skola genom att höja kvalitén i undervisningen. • Nätverksträffar för erfarna lärare och andra sorters läskongresser har genomförts under år 2007. Som redovisats ovan så är mycket positivt på gång för att öka kunskapen hos lärare om läsinlärning och om läs- och skrivsvårigheter. Detta ska förhoppningsvis komma eleverna till del så att deras läs- och skrivförmåga förbättras. Min insats är detta läromedel som bygger på en mycket strukturerad och långsam inlärningsmetod. Min förhoppning är att det ska bli ett väl fungerande hjälpmedel för alla lärare som har den mycket viktiga upp giften att undervisa i läsningens konst och att det ska leda till att barnen tidigt får ett bra läsverktyg. Genom detta kan sedan barnet efterhand utveckla sin läsförmåga och samtidigt vidga sin egen värld och lära känna andras.

Läsinlärning i sju steg – Beskrivning av metoden Att knäcka läskoden Syftet med läsinlärningsmetoden i 7 steg är att eleven tidigt i läsinlärningen ska uppnå det första steget i avkodningsprocessen, nämligen att knäcka läskoden. Att knäcka läskoden innebär att eleven har förstått att ett ord kan delas upp i dess ljud/fonem och att ljuden kan dras samman och bilda ett ord. Ordförståelsen sätts också tidigt i fokus och övas jämsides med sammanljudningstekniken. Redan när nybörjaren i år 1 för första gången binder samman ljud till ett ord, bör uppmärksamheten inriktas på vad ordet berättar. Det är viktigt att eleven förstår att det finns något levande bakom bokstäverna. Om eleven tidigt i läsinlärningen kommer på »hur man gör«, dvs. klarar sammanljudningstekniken och även förstår att man läser för att ta del av vad som meddelas i det skrivna ordet så stimulerar detta också intresset för att lära sig läsa fler ord. Detta motiverar sedan eleven att så småningom läsa meningar och små texter.

Elever med otillräckliga förkunskaper Metoden innebär ett väl strukturerat arbetssätt och är i första hand tänkt för den allra första läsundervisningen för de elever som inte har tillräckligt med sådana förkunskaper som är av betydelse för läsinlärningen. De eleverna har ofta brister i fonologisk medvetenhet och i bokstavskunskap. De är ofta ljudosäkra och har svårt att genomföra ljudsegmentering och ljudsyntes även på korta ord med två och tre ljud. Ibland förekommer också en försenad språkutveckling, t.ex. uttalsfel, dåligt ordförråd, problem med de grammatiska strukturerna samt »småbarnsspråk«. Vid samtal med elevernas föräldrar framkommer ofta att barnet inte varit intresserat av högläsning av sagor och att det inte heller visat intresse för bokstäver eller läsning i hemmet under förskoleåldern. Metoden fungerar mycket bra på små grupper, t.ex. 2–4 elever, men kan också användas på enskilda elever. Det är mycket viktigt att arbeta glädjebetonat och på ett för eleven lyftande sätt. Nyckeln till framgång är att gå långsamt fram i inlärningen, dvs. låta elevens framsteg bestämma arbets takten. Eleven ska inte forceras på något sätt och man ska inte övergå till ett nytt moment i lärogången förrän det föregående säkert har inhämtats. Det är med andra ord elevens reaktioner som bestämmer varje nytt steg i läsinlärningsplanen. Eleven ska få förståelse och hjälp. Den bästa jord månen för ett framgångsrikt arbete är, när eleven känner glädje och vill arbeta. Många elever med otillräckliga förkunskaper riskerar att få läsinlärning på för hög nivå om de inte uppmärksammas tidigt på höstterminen i år 1 genom bl.a. kartläggning av fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap. Risken är då stor att de får läseböcker med för svår text. De kan lätt utveckla felaktiga lässtrategier, t.ex. lära sig utantill, gissa mycket med hjälp

B eskr iv n ing av m etod en

av bilder eller »plocka« ljuden vid läsning på grund av svårigheter med sammanljudningstekniken. Det är därför mycket viktigt med en kartläggning av alla elever i år 1 redan i början på höstterminen. Min erfarenhet är att förskollärarna i F-klass oftast arbetar på ett bra sätt med språklig medvetenhet och att de i regel också kartlägger den språkliga medvetenheten och förmedlar detta resultat till mottagande lärare i år 1. Jag har emellertid också noterat att de inte alltid ägnar tillräckligt med tid åt bokstavsinlärning och de mer svårfångade ljuden t.ex. genom att träna på ljudsegmentering och ljudsyntes. I den nya versionen av Bornholmsmodellen – Vägen till läsning betonar Ingvar Lundberg just detta. I detta material ingår också ett grupptest som kan användas för att bedöma och kartlägga barnens fonologiska medvetenhet såväl före starten av språklekar som efter att språklekarna genomförts (2007). Omfattande forskning har visat att en systematisk träning för att öka den språkliga medvetenheten, särskilt fonemisk medvetenhet, oftast leder till en god start i läsinlärningen. Läsinlärningsmetoden i 7 steg är tänkt för de elever som trots goda förberedelser i förskola och förskoleklass fortfarande inte har tillräckliga förkunskaper. Min erfarenhet är att det är värdefullt att göra en ny kartläggning av fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap och avkodningsförmåga i början av år 1.

Kartläggning av fonologisk medvetenhet Det är lämpligt att först kartlägga den fonologiska medvetenheten genom att använda ett screeningstest, som enligt min mening ska genomföras på alla elever i början av höstterminen i år 1. Screeningstest är grupptest som på grund av att de kan genomföras på grupper av elever inte är så tidskrävande. Fonolek (LPC i Östersund) är ett lämpligt standardiserat grupptest. De elever som hamnar på stanine 1–3 på de olika deltesten bör följas upp med ett individtest som ger en mer detaljerad information om den fonologiska medvetenheten. Grupptestet – Bedömning av fonologisk medvetenhet med tillhörande utförliga instruktioner ingår i lärarhandledningen. Se s. 74. Grupptestet är inte standardiserat, men min uppfattning är att resultatet ändå kan ge viss vägledning. De elever som har låga poäng på de olika deltesten bör följas upp med ett individtest. »Vad sa du fröken?« (Specialpedagogiska Institutet), »Trulletestet« (Gleerups förlag) och »Bedömning av språklig medvetenhet« (Pedagogisk Design) är några exempel på sådana tester, som görs på en elev i taget. Jag har huvudsakligen använt ett test som jag själv utvecklat efter att ha läst Ingvar Lundbergs bok »Språk och läsning« (1984). Genom detta individtest får man en detaljerad kunskap om på vilken nivå eleven ligger i sin fonologiska medvetenhet. Individtestet – Bedömning av fonologisk medvetenhet med tillhörande utförliga instruktioner ingår i handledningen på s. 78. Vem ska genomföra screeningstest och individtest? Jag rekommenderar att klassföreståndaren genomför screeningstesten och att specialläraren genomför individtesten.

LÄSI NLÄRNI NG I SJ U STE G

Kontroll av bokstavskännedom Kontroll av bokstavskännedom bör också göras på alla elever i början av år 1. Detta är viktigt eftersom många läsforskare menar att bokstavskunskapen hos barn i förskoleklass är en stark prediktor för framgång i den tidiga läsinlärningen. Syftet med denna kartläggning är att få kännedom om vilka bokstäver som eleven känner igen. Denna kartläggning görs med en elev i taget. Protokoll för kontroll av bokstavskännedom finns i lärarhandledningen på s. 105.

Kontroll av läsförmåga Kontroll av läsförmågan görs genom att alla elever i början av höst terminen i år 1 får läsa ord och meningar med stigande svårighetsgrad. Eleven läser ord och meningar högt och läraren för protokoll över läsningen genom att markera antal fel, omläsningar etc. Genom denna kartläggning får klassföreståndaren snabbt information om vilken nivå i läsutvecklingen som eleven befinner sig på. Detta underlättar val av läseböcker/läsmaterial till eleverna. Denna kartläggning görs med en elev i taget. Protokoll för kontroll av läsförmågan finns i lärarhandledningen på s. 106.

Resultat av kartläggningen När kontrollen av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom och läsförmåga är avslutad bedömer klassläraren och specialläraren utifrån resultatet vilka elever som ska erbjudas den väl strukturerade läsinlärningsmetoden i 7 steg. De elever som har stora brister i fonologisk medvetenhet och som t.ex. inte kan klara ljudsegmentering och ljudsyntes av två- och tre-ljudsord kan behöva denna långsamma läsinlärningsmodell. Det krävs nämligen en ganska god fonologisk medvetenhet för att kunna ljuda samman språkljud till ett ord. De eleverna kan i regel inte heller så många bokstäver och de kan inte läsa de enklaste orden. Information om resultatet av kartläggningen bör också genom samtal ges till både elever och föräldrar. Elevsamtalen är viktiga för att utveckla elevens medvetenhet om sitt eget lärande. Även om specialläraren inledningsvis har huvudansvaret för läsinlärningen med hjälp av denna metod i 7 steg, måste det finnas ett nära samarbete med klassföreståndaren för att skapa kontinuitet för eleven.

Inlärning av bokstäver För att eleven ska ha möjlighet att tidigt i läsinlärningen knäcka läskoden är det viktigt att till att börja med göra eleven lyhörd för ett litet antal vokaler och de konsonanter som är lätta att hålla ut på, s.k. hålljud. Bokstavsnamnen och dess språkljud presenteras i en ordning som gynnar den grundläggande ljudningstekniken. Därför införs de konsonanter som bildas mer explosivt i munnen s.k. stötljud (klusiler) senare i läsmetoden. Anledningen till det är att dessa ljud är hårt samarti kulerade med efterföljande vokal, vilket gör att sammanljudningen blir svårare att genomföra. Mina erfarenheter är att det är fördelaktigt att träna in ett mindre antal bokstäver och sedan träna fonologisk medvet-

B eskr iv n ing av m etod en

enhet och ordavkodning parallellt med hjälp av de bokstäverna. Presentationen av varje ny bokstav bör på olika sätt göras till en spännande stund. Det gäller att göra eleverna nyfikna på bokstaven. Man börjar inlärningen av vokalen o och konsonanterna s och l. Träningen på varje bokstav kan förslagsvis ske på följande sätt: • Såväl bokstavsnamn som språkljud presenteras för eleverna. Bokstavsnamnen kan till en början ge ledtrådar till de mer abstrakta ljuden. Presentationen kan lämpligen ske genom att konkreta föremål visas och detta kan ske på olika sätt. Vid det fortsatta arbetet med konsonanterna läggs tyngdpunkten på bokstävernas språkljud. • Munställningen visas och eleverna får se »hur de gör med munnen« i en spegel. Eleven formar/skriver bokstaven på förslagsvis följande sätt: • Formar bokstaven i luften med stora rörelser med hela armen. • Formar bokstaven på bänken/bordet med lite mindre rörelser. • Skriver bokstaven på whiteboardtavlan. • Skriver bokstaven med tuschpenna/färgkrita på ett A4-ark som viks i fyra delar. • Skriver avslutningsvis bokstaven med blyertspenna i en skrivbok Vid formandet av bokstäverna är det en fördel att börja med stora rörelser och sedan minska ner storleken mer och mer, samtidigt som eleven säger ljudet. Min erfarenhet är också att det för de flesta av eleverna fungerar bra att samtidigt träna på den versala och gemena bokstavsformen. När eleven vid presentation av bokstavens språkljud direkt kan utföra den rätta skrivrörelsen är det ett tecken på att sambandet språkljud och bokstavstecken är ordentligt befäst. När de tre första bokstäverna är väl bekanta för eleverna kan träningen enligt 7-stegsmetoden börja. Jag rekommenderar att träningen genomförs en lektion per dag av speciallärare.

7-stegsmetoden Förmågan att utföra ljudsegmentering och ljudsyntes är viktiga förutsättningar för att knäcka läskoden. För att förstå hur det alfabetiska systemet fungerar krävs förmågan att kunna dela upp ett ord i dess språkljud och att kunna ljuda samman språkljud till ett ord. De två första punkterna i 7-stegsmetoden är därför ljudsegmentering och ljudsyntes. Övningarna syftar till att öka den fonologiska medveten heten. I de tre första läsövningarna laborerar man endast med långt o-ljud + hålljuden s, l, r och m, vilka bildar ord med två och tre ljud. Kartläggningen av fonologisk medvetenhet visar i regel vilket som är lättast för eleven, ljudsegmentering eller ljudsyntes. En grundregel är att alltid börja med det som är lättast. Vid undervisning av en elev innebär det inga svårigheter, men vid undervisning av en grupp elever får man pröva sig fram vilket som fungerar bäst. I regel är det lättast att börja med ljudsegmentering. Varje träningstillfälle börjar med att de genomgångna bokstäverna repeteras på följande sätt: 1. Bokstäverna läses, dvs. eleverna säger bokstävernas språkljud. Sambandet bokstavstecken och språkljud måste bli säkert. 2. Läraren formar bokstävernas språkljud med munnen (mimar) och eleverna får säga vilket ljud som åsyftas och peka på bokstaven. 13

LÄSI NLÄRNI NG I SJ U STE G

3. Läraren säger bokstävernas språkljud och eleverna visar motsvarande bokstavskort. 4. Läraren säger bokstävernas språkljud och eleverna skriver bokstavstecknen i luften, på bänken/bordet, på whiteboardtavlan eller i skrivboken. Läraren väljer lämpligast ut någon/några av övningarna vid varje träningstillfälle.

Steg 1 – Ljudsegmentering OBS! Börja med det som är lättast för eleven. Ljudsegmentering innebär att dela upp ett ord i dess minsta enheter, ljuden/fonemen. Det är lämpligt att läraren först visar hur det går till genom att sätta upp magnetmarkörer på tavlan/whiteboardtavlan. Förberedelse för Läsövning 1 1. Bokstäverna o, s, l repeteras enligt beskrivningen ovan. 2. Följande ord ska tränas: os, lo, so, sol. Orden kan illustreras med bilder från t.ex. Laborativt läsmaterial (se s. 64). 3. Ett ord i taget uttalas av läraren och elevens uppgift är att i rätt ordning säga vilka ljud som ordet består av samtidigt som varje ljud från vänster till höger markeras med en markör. 4. De fyra orden ljudsegmenteras i en följd. 5. Övningen kan ske med en elev eller med en grupp på 2–4 elever. Vid en grupp av elever ljudsegmenterar alla det aktuella ordet på en gång. En elev kan sedan få vara »sekreterare« och högt visa själva ljudsegmenteringen av det aktuella ordet för läraren och sina kamrater. Vid ljudsegmentering av nästa ord får en annan elev vara »sekreteraren« osv. Material Eleven har 6 markörer. Markörerna kan bestå av klossar, knappar, plastade papperslappar etc. i olika färger. Det är en fördel att använda markörer i olika färger för att markera de olika ljuden i orden. Instruktion till eleven/eleverna Nu ska vi lyssna på och leka med ord. Jag säger ett ord och du/ni ska dela upp det i småbitar, ljud. Du/Ni ska samtidigt lägga en kloss för varje ljud.

Steg 2 – Ljudsyntes Ljudsyntes innebär att kunna höra vilket ord det blir av presenterade ljud. 1. Ljudsyntes görs på samma fyra ord som i ljudsegmentering (Steg 1). 2. Varje ljud uttalas som det låter i ordet med ca 2 sekunders mellan rum mellan varje ljud. Läraren placerar en markör för varje ljud, förslagsvis magnetmarkörer på tavlan eller whiteboardtavlan. Uttalet ska vara entonigt, dvs. ordets naturliga betoning är borttagen. Elevens uppgift är att säga vilket ord det blir, om man drar samman ljuden.

B eskr iv n ing av m etod en

Instruktion till eleven/eleverna Nu ska vi lyssna på och leka med ljud och ord. Jag säger ett ord till dig/ er, men jag säger det på ett litet konstigt sätt – jag säger det i små bitar, i ljud. Du/Ni ska lyssna noga och försöka höra vilket ord det blir om man drar samman ljuden. För varje ljud jag säger sätter jag upp en markör på tavlan/whiteboardtavlan.

Det kan förekomma att eleven/eleverna har särskilt stora svårigheter med att höra vilket ord det blir av de presenterade ljuden. Då kan det vara en fördel att sätta upp de aktuella bilderna på t.ex. whiteboard-tavlan. Att se och välja bland bilderna underlättar genomförandet av ljudsyntesen.

Steg 3 – Bygga orden 1. Nu är det dags att bygga de fyra orden med bokstavskorten. Ett antal bokstavskort på varje aktuell bokstav ska ligga på bänken/bordet. Observera att endast de bokstäver som används i de fyra orden ska ligga framme. Orden uttalas tydligt för eleven, lämpligast i följande ordning: os, lo, so och sol. 2. I början av träningen kan lämpligen de stora bokstäverna (versalerna) användas. De flesta nybörjare i år 1 känner igen de stora bokstäverna i större utsträckning än de små bokstäverna. Men eleven/eleverna bestämmer själva vilka bokstäver de vill bygga med. 3. Andra alternativ är att använda magnetbokstäver, skriva på datorn eller skriva med pennan. 4. När denna övning är klar ligger de fyra orden på elevens bänk.

Steg 4 – Läsa orden

Eftersom sambandet mellan bokstavstecken och språkljud är väl förankrat och orden är väl bearbetade genom ljudsegmentering och ljudsyntes brukar detta steg inte vålla några större problem för de flesta av eleverna. 1. En elev i taget läser de fyra orden som ligger på bänken. Vid läs ningen ska eleven peka och ljuda samtidigt. Det är viktigt att det inte blir något uppehåll mellan de olika ljuden. Ljuden får inte plockas som pärlor på en tråd. 2. Bokstavskorten kan med fördel placeras en bit ifrån varandra. Vid sammanljudningen sätter eleven pekfingret under L och gör sedan en båge med fingret på bänken och ljudar samtidigt L:et, dvs. låter L:et höras ända tills eleven kommer fram till O:et då L:et får glida över till O: ljudet. Det längre avståndet mellan bokstavskorten gör att eleven får längre tid på sig att ställa om från L-ljud till O-ljud. 3. Om inte eleven känner sig redo för att läsa orden bör eleven vänta och få möjlighet att träna ytterligare på punkt 1–3.

LÄSI NLÄRNI NG I SJ U STE G

Steg 5 – Samtal om ordens betydelse Det är mycket viktigt att tidigt i avkodningsträningen sätta fokus på ordens innehåll. Men observera att det är först när »avläsningen« är klar som eleven kan tyda orden. Samtal ska föras om ordens betydelser: • Orden kan förklaras med bilder. Plocka ut lämpliga bilder från Laborativt läsmaterial. • Eleverna förklarar vad ordet betyder. • Samtala om de ord som har flera betydelser. • Eleverna sätter in ordet i en mening. Detta steg kan naturligtvis komma tidigare i metoden. Det viktiga är att ordförståelsen och senare läsförståelsen tidigt sätts i fokus i läsinlärningen.

Steg 6 – Upprepad läsning av orden Innan det är dags för detta steg är det viktigt att de föregående stegen fungerar bra, speciellt steg 1–4. Läraren får avgöra utifrån elevernas reaktioner hur många gånger de första stegen måste tränas. När eleven läser orden med en bra ljudningsteknik, dvs. klarar sammanljudningen, är det dags för Läsövning 1 i Läsebok 1. Eleverna kan då lämpligen börja med att »läsa« bokstäverna, dvs. säga bokstävernas språkljud och sedan läsa orden. Vid sammanljudningen är det viktigt att eleven pekar på bågarna mellan bokstäverna och ljudar samtidigt. Det får inte bli något uppehåll mellan vokaler och konsonanter. Om det uppstår problem vid sammanljudningen av ord med tre bokstäver, t.ex. ordet sol kan man med fördel använda onset and rime-metoden. Det är lättast för eleven att läsa rimedelen först, t.ex. ol och sedan lägga till onsetdelen t.ex. s. Eleven kan då ljuda på s och låta s-ljudet glida över till ol. Forskning har visat att onset and rime-metoden kan underlätta ordav kodningen (Goswami, 1994).

Steg 7 – Läsläxa Jag rekommenderar följande när det gäller läsläxa: • Läsläxa ska inte förekomma förrän eleven kan läsa orden med en god sammanljudningsteknik. Specialläraren som undervisar enligt 7-stegs metoden bestämmer, när det är lämpligt med läsläxa. • Eleven kan under tiden med fördel få »läsläxa« som innebär att en vuxen läser högt för barnet i lämpliga småböcker. • Läsövningarna i Läsebok 1 och 2 är tänkta att användas som läsläxa. • Varje läsövning ska förberedas med de sju stegen i metoden. Förberedelserna är mycket viktiga i början av läsinlärningen. De bör genomföras före alla läsövningar i Läsebok 1. • I Läsebok 2 får läraren bedöma utifrån elevernas kunskap och förmåga, när förberedelserna enligt de sju stegen behövs. • Läsläxan innebär att eleven får repetera det som redan är genom gånget i skolan. Träningen hemma innebär s.k. överinlärning. • Föräldrarna informeras om att ta aktiv del av läsläxan, dvs. att lyssna på barnets högläsning och samtala om ordens betydelser. Det är också viktigt att barnet får återberätta och svara på frågor om innehållet.

B eskr iv n ing av m etod en

• Det är lämpligt att eleven har ett läskort, där datum och aktuella

sidor antecknas. Det ska också finnas plats för föräldrars signatur, så att läraren kan se att läxan är gjord. • I början av träningen enligt 7-stegsmetoden finns det inte utrymme för små läsläxor från den ena dagen till den andra under skolveckan eftersom läxorna ska vara väl förberedda. I ett senare skede är det emellertid värdefullt för läsutvecklingen med en liten väl förberedd läsläxa ca 4 gånger i veckan. • Till sist är det mycket viktigt med en mottagare i skolan, dvs. att eleven får »läsa upp« läxan för sin lärare. Läsinlärningsmetoden i 7 steg kan som redan nämnts även användas till äldre elever. Svårighetsgraden på de ord som ska tränas får naturligtvis anpassas till elevernas förmåga. Som markörer vid ljudsegmentering och ljudsyntes rekommenderas att man istället för klossar, knappar etc. använder vanliga spelkort med blå respektive röd baksida. När eleverna har lärt sig vilka bokstäver som är vokaler och konsonanter kan man med fördel lägga orden med blå och röda spelkort. I stället för att bygga orden med bokstavskort kan eleverna skriva orden.

Extra träning med stavelser När sammanljudningen visar sig vara särskilt svår för en elev kan träningen göras ännu mer systematisk med sammanljudning av stavelser. I Lärarhandledningen finns det i kopieringsunderlag s. 109 förslag på stavelser till läsövningarna i Läsebok 1. Läraren kan lämpligast göra egna skriftliga övningar med stavelser på datorn som sedan kan användas vid flera tillfällen. Eleven upplyses om att det endast är en sammanljudningsövning och att det inte alltid är riktiga ord som läses. Övningen består av stavelser med två ljud. Träningen börjar med sammanljudning av stavelser med vokal – konsonant eftersom det är lättast för eleven. Träningen med stavelserna kan också göras lustbetonad på bl.a. följande sätt: • Ringa in och samtala om de stavelser som betyder något • Bilda nya ord genom att lägga till bokstäver i början eller i slutet av stavelsen.

Arbetsböcker Till varje läsebok finns en arbetsbok som tränar skrivande utifrån samma moment som läsövningarna. På så sätt tränas både läsning och skrivande som en helhet. Arbetsböckerna innehåller skrivövningar och laborationsövningar som befäster fonem, morfem, stavelser och hela ord, så att mönster i skriftspråket framträder för eleven. När de språk liga mönstren befästs ökar förutsättningarna för eleven att automatisera läsningen. Samtidigt läggs också grunden för en god skrivförmåga. Till varje arbetsbok finns en gratis nedladdningsbar lärarmanual att hämta på www.liber.se.

Läsebok 1 Varje läsövning i Läsebok 1 börjar med en övning, som syftar till att sambandet mellan språkljud och bokstav ska bli säkert. Läsövningarna innehåller enbart korta ljudenligt stavade ord och men ingar som bygger på de genomgångna bokstäverna, detta för att underlätta för eleverna att knäcka läskoden och tidigt få flyt i läsningen. De sex sista läsövningarna innehåller enkla meningar. Som redan nämnts rekommenderar jag att alla läsövningar i Läsebok 1 förbereds med 7-stegsmetoden. Det är viktigt att även vid ordläsning sätta fokus på förståelsen. Samtidigt som denna ordavkodningsträning fortgår är det väsentligt för eleverna att de under tiden får positiva upplevelser av böcker tills de själva kan läsa små texter. Detta kan lösas bl.a. med gemensam läsning av storböcker, högläsning av läraren eller att eleven får »läsläxor« i form av lämpliga småböcker som föräldrarna läser högt ur. I samband med denna högläsning hemma är det viktigt med information om vikten av att samtala om innehållet. Läsebok 1 innehåller 16 läsövningar och 14 bokstäver bearbetas. Min erfarenhet är att de flesta elever uppnår en god sammanljudningsteknik efter att ha arbetat med Läsebok 1, dvs. de gissar inte och de »plockar« inte ljuden vid läsningen. De har oftast uppnått det första steget i avkodnings processen, nämligen att knäcka läskoden. I Läsebok 1 finns endast två bilder på varje sida. Bilderna ska inte i första hand användas som stöd vid avkodning av orden. De ska istället illustrera ord som kanske inte är så vanliga i barnens vardagsspråk samtidigt som de lättar upp layouten på sidan.

Läsövningarnas övergripande syften Följande övergripande syften gäller för samtliga läsövningar i Läsebok 1 och upprepas därför inte mer. Fortsättningsvis anges, under rubriken syfte, det som är specifikt för varje enskild läsövning. Läsövningarna syftar till att: • Befästa sambandet mellan språkljud och bokstavstecken • Träna sammanljudning • Träna ordförståelse och läsförståelse • Ge eleverna ytterligare lästräning genom att de läser orden som läsläxa. De sju stegen Steg 1 Ljudsegmentering Steg 2 Ljudsyntes Steg 3 Bygga orden Steg 4 Läsa orden Steg 5 Samtal om ordens betydelse Steg 6 Upprepad läsning av orden Steg 7 Läsläxa

LÄ S eb OK 1

Läsövning 1–16 LÄSÖVNING 1 Oo Ss

LÄSÖVNING 1

Syfte

Eleverna ska befästa sambandet mellan språkljuden o, s, l och deras bokstavstecken. De ska träna sammanljudning med de tre ljuden och förstå vad orden betyder.

Säg bokstävernas språkljud!

Läs!

o s

l o

s o

s o l

sol

Kopiering förbjuden. Se omslagets insida.

Sambandet mellan språkljud och bokstav

O-ljudet: Det är endast den långa varianten av vokalen som används. L-ljudet: L är en tonande konsonant som man kan hålla ut på, s.k. hålljud. S-ljudet: S-ljudet är ett väsande tonlöst ljud som man kan hålla ut på, s.k. hålljud. Eleven kan studera i spegel hur man gör med munnen, när man uttalar bokstäverna. Eleven pekar på varje bokstavstecken och säger språkljudet.

Sammanljudning Eleven ska följa bågen mellan bokstäverna med pekfingret och samtidigt ljuda. Det får inte bli något uppehåll mellan vokal och konsonant eller konsonant och vokal. Vid sammanljudning av ordet os sätter eleven pekfingret på bågen under o och följer sedan bågen med fingret och ljudar samtidigt o:et, dvs. låter o:et höras ända till s:et då o:et får glida över till s-ljudet. Vid sammanljudningen av orden so och lo ljudar eleven på s-ljudet respektive l-ljudet som får glida över i o-ljudet. Om det uppstår problem vid sammanljudningen av ordet sol som har tre bokstavstecken kan man göra på följande sätt enligt onset and rimemetoden: Låt eleven sammanljuda ol (rime) först. Sedan får eleven ljuda på s (onset) och låta s-ljudet glida över till ol. Läsningen av de tre spalterna kan genomföras på följande sätt: Eleven läser OS med versaler och sedan direkt efter os med gemener. Om eleven är osäker på de gemena bokstäverna bör endast den vänstra spalten läsas.

Ordförståelse Elever och lärare samtalar om vad orden betyder. Samtal om ordens betydelse är värdefulla av bl.a. följande skäl: • Var och en av eleverna får komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper om orden. • Eleverna får erfara att deras förklaringar är värdefulla. • Eleverna blir inriktade på att avkodning av ord också innebär förståelse av orden. Be eleverna berätta om orden och säga en mening om varje ord. Orden kan också illustreras med bilder (se Laborativt läsmaterial spel 1).

LÄSi NLÄrNi NG i SJ U STe G

Tips!

Orden os och so ingår kanske inte precis i barnens vardagsspråk. Därför är orden illustrerade i läseboken. Här följer ett exempel på hur ordet os ytterligare kan befästas: os: Rita en stor stekpanna på exempelvis ett A3-papper. Eleverna kan sedan skriva ordet os på många små lappar. Lapparna klistras sedan upp över stekpannan så att de bildar os.

Läsläxa När eleven klarar sammanljudningen av orden på ett bra sätt kan eleven få läsövningen som en läsläxa. Det är viktigt att inte ge läsläxa för tidigt. Läsläxa ska inte förekomma förrän eleven kan läsa orden med en god sammanljudningsteknik. Läsläxan ska endast vara en repetition för eleven. Läxläxan blir också en möjlighet för elevens föräldrar att följa läsutvecklingen och ta del av lästräningen. Det kan vara lämpligt att den lärare/speciallärare som undervisar enligt denna metod avgör, när det är lämpligt med läsläxa. Använd gärna läskortet. Se kopieringsunderlag s. 112. Läraren fyller i till vilken dag läxan ska vara gjord samt den aktuella sidan i läseboken. Föräldrarna skriver sin signatur för att visa att de lyssnat på sitt barns läsning. Läraren lyssnar sedan på läsläxan i skolan. OBS! Det är mycket viktigt med en mottagare i skolan, dvs. att eleven får »läsa upp« läxan för sin lärare.

Arbetsboken Övningarna 1–4 i Arbetsbok 1 följer upp innehållet i Läsövning 1–3, och görs därför förslagsvis när Läsövning 3 är gjord.

Övrigt Nya Läs-träna 1 s. 5–13 Nya Läs-träna 2 s. 4–9 (Ella-Britt Gillsell)

ISBN 978-91-47-13114-3 © 2018 Maj J Örtendal och Liber AB Redaktion: Helena Hammarqvist, Birgit Eriksson och Anna Karlberg Formgivning: Anna Lindsten Teckningar: Leif E Eriksson Symbolteckningar s. 93: Anna Lindsten Produktion: Eva Runeberg Påhlman Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Esser Print Solutions, Tyskland 2018

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrätts organisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se

Lärarbok LÄSINLÄRNING I 7 STEG

1 k o b e s Lä

Läseb ok 2

LÄ S IN G I IN LÄ R N 7 S TE G

LÄ S IN LÄ R N IN G I 7 STE G

�

��

�

��

gal – k al g u la – k u la g r is – k r is

En sva la ä r svar t o c h fi n . En sva n är

Laborativt läsmaterial rtendal Maj J Ö Liber

LÄSING I INLÄRN 7 STEG

C D

G H

Q R

V W X

LÄSINLÄRNING I 7 STEG LÄSINLÄRNING I 7 STEG Lärarbok Lärarhandledning Läsinlärning i 7 steg är en multisensorisk läsinlärning-

Maj J

Örten dal Liber

M N S Omslaget får kopieras, se s.1

Ä Ö

Maj J Örtendal Liber

Best.nr 47-13114-3

Best.nr (Paket) 47-08297-1 47-13114-3 Tryck.nr (Paket) 47-08297-1 Tryck.nr 47-08297-1-08 Tryck.nr 47-08297-1-02