9789147131105 by Smakprov Media AB

kUnSkApAnDe

I Kunskapande – att arbeta utforskande i skolan med inspiration från Reggio Emilias pedagogiska filosofi delar författarna med sig av sina reflektioner, och av erfarenheter som de samlat på sig under årens lopp. I boken beskriver de sitt förändringsarbete mot ett utforskande

SUSANNE TALLE • CATHARINA HANSSON • ELISABETH HERNSTRÖM

arbetssätt i skolan. Författarnas barnsyn och arbetssätt, som är inspirerat av Reggio Emilias pedagogiska filosofi, bygger på deras övertygelse om att alla barn kan och att alla barn är kompetenta. Alla inspirerande bilder och bildarbeten visar hur detta utforskande arbetssätt kan gå till, och förtydligar vikten av olika estetiska uttryckssätt. Författarna beskriver tydligt hur man kan starta och bygga upp ett projekt, och boken avslutas med att du som läsare får följa ett helt års projekt tillsammans med eleverna. Boken vänder sig till yrkesverksamma i förskola och skola och kan användas som studielitteratur. Författarna Susanne Talle, Catharina Hansson och Elisabeth Hernström har alla lång erfarenhet av pedagogiskt arbete inom både förskola och skola. De arbetar tillsammans i en förskoleklass på Hammarbyskolan Norra i Skarpnäcks stadsdel i Stockholm. Författarna har också erfarenhet av att föreläsa i olika sammanhang.

Best.nr 47-13110-5 47-12979-9 Tryck.nr 47-13110-5 47-12979-9

SUSANNE TALLE • CATHARINA HANSSON • ELISABETH HERNSTRÖM

kUnSkApAnDe – att arbeta utforskande i skolan med inspiration från Reggio Emilias pedagogiska filosofi

ISBN 978-91-47-13110-5 ©2021 Susanne Talle, Catharina Hansson, Elisabeth Hernström och Liber Förläggare: Maria Granler Redaktör: Carin Soussi-Engman Projektledare: Helena Hammarqvist Formgivning: Anna Hild Omslagsbild: Christina Dackéus Fotografier: Christina Dackéus, Björn Dalin och författarna Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2021

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovs rättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Anton – Syre bildas i lövet, det är det gröna. När lövet blir brunt är det för lite syre i lövet. Syret kommer ut från lövet och åker in i människornas kropp. Då kan de andas och få luft. Löven ger också syre till djuren.

Innehåll Förord

EventuelInledning

Vad är ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt?

Från ett traditionellt arbetssätt till ett utforskande arbetssätt

Vikten av att barnen får ha sina hypoteser

Skillnaden mellan klassisk dokumentation och pedagogisk dokumentation 20 Hur vi använder den pedagogiska dokumentationen

Planeringstid varje morgon

Mötet med den nya klassen – övergång och samverkan 26 Förskola och skola möter varandra

Föräldrasamverkan

Vår barnsyn – olikheter berikar

Samlingen – en mötesplats för demokrati och lärande

Gemensamt lärande ger mer kunskap

De egna valen

Miljöns betydelse för lust, lärande och kreativitet 40 Vår organisation kring projektarbete 46

Att starta och bygga upp ett projekt

Våra förberedelser inför ett nytt projekt

Sommaruppgiften – att samlas kring ett gemensamt ämne

Att väcka intresse och nyfikenhet

Frågor som bygger vidare kunskap

Att undersöka och fördjupa sig i något

Estetiska uttrycksätt

Att lära tillsammans – kooperativt lärande

Fördjupningsperiod

Väva samman – slutdokumentationen

Spår av dokumentation som lever kvar

Ett års projektarbete – Vänskap och relationer i naturen

Att samlas kring ett gemensamt ämne

Att uppmärksamma barns lek

Att hitta nya frågor och funderingar 96 Att ta vara på barns iakttagelser

107

Tankar kring hållbarhet och kretslopp – ”Naturen mår illa av allt skräp”

110

Att följa barnens intressen

114

Att genom slutdokumentationen synliggöra barnens lärprocesser

121

Öppet hus

126

Till sist

132

Referenser

135

Bildförteckning

136

Förord

Luften kokar av förväntan

att handleda personalen i förskoleklasserna på Hammarbyskolan Norra i Stockholm sedan 2003. Många förskolor i Sverige och Norden har idag utvecklat ett arbetssätt som bygger på utforskande och projekterande. Men ofta tar det stopp när barnen kliver in i skolan. I den här boken beskriver lärarna hur de gradvis utformat sitt arbetssätt till ett fullfjädrat utforskande. Under de år jag träffade pedagogerna på Hammarbyskolan jobbade jag samtidigt med förskolorna i Skarpnäck som konstnärlig och pedagogisk handledare. Vi träffades på Hammarbyskolan Norra två gånger per termin i två timmar på kvällstid i mycket effektiva och konkreta diskussioner. Våra reflektionsmöten bestod av att studera dokumentationen, teckningar, anteckningar av samtal och filmer. Vi har exempelvis tittat på filmer från

AG H A R H A F T D E T S T O R A P R I V I L E G I E T

FÖRORD

ett projekt där barnen undersöker föremål i olika material, och en annan gång har vi frågat oss hur de tänker sig att Hammarbyhöjden hänger ihop. Vilka teorier har sexåringarna om hur stenar bildas eller hur träden lever? Vi diskuterade ofta vilka uttrycksformer som kan understödja och förädla innehållet i ett projekt, passar det med film, byggen eller en dansföreställning? Vilka frågor eller teman verkar centrala i det barnen intresserar sig för? Men våra samtal handlade också om att försöka hålla tråden i projekten och att arbeta utifrån en inriktning. En central del i allt utforskande är att arbeta med det man inte redan vet och att producera ny kunskap. Det kräver smarta strategier i valet av ämne och i att formulera en inriktning för projektet. Den inriktningen kan hjälpa lärarna att arbeta på ett sätt som ger barn och vuxna möjligheten att se nya samband, att tänka i system och att koppla samman subjektiva och vedertagna hypoteser. Det man

stakat ut går att luta sig emot när man väljer bland all dokumentation. Faktakunskapen som bara utgör en liten del av lärandet används i de här projekten som bränsle när barnen fördjupar sina teorier. Eftersom vi träffades i så många år kunde vi tillsammans skapa en rytm i de olika projektens innehåll och form. Ena året kunde dans vara en central uttrycksform och nästa år användes mera animerad film i projekten. Det gjorde att lärarna också ökade sitt eget kunnande på flera områden. Projekten för hösten formulerade vi på våren innan så att både barn och vuxna kunde förbereda sig på innehållet. Det finns en rad faktorer som ligger bakom framgången i det här genuina och demokratiska arbetet. Arbetslaget är vänner, trivs ihop och stöttar varandra. Det smittar av sig på barngruppen som får del av en seriös och vänskaplig atmosfär. Lärarna är tydliga i sitt ledarskap. De fostrar barnen direkt i arbetet till vänskap, till att engagera sig och att göra sitt bästa.

Luften kokar av förväntan. Som tillfällig besökare känner jag av den atmosfär där man anstränger sig både som grupp och som individ. Lärarna står fast förankrade i ett projekterande arbetssätt men arbetar samtidigt med färdigheter som att skriva, laborativ matematik osv. Ibland ingår detta i de längre projekten, men ofta finns det väl görande sidospår. Gruppen ses alltid som en resurs i alla projekt och arbetslagen använder sig av flera kollektiva arbetsoch reflektionsformer. I många år har jag tjatat på arbetslagen i Hammarbyskolan Norra att beskriva det de gjort i en bok. Äntligen kan andra få ta del av ett gediget arbete som fostrar en tänkande, fantasifull och vänskaplig medborgare. Karin Furness Bildlärare och konstnär FÖRORD

FÖRORD

Utforskande möjliggör att få syn på och upptäcka nya saker.

FÖRORD

Inledning Om oss Vi som har skrivit Kunskapande – att arbeta ut forskande i skolan med inspiration från Reggio Emilias pedagogiska filosofi är tre pedagoger som heter Elisabeth Hernström, Catharina Hansson och

INLEDNING

Susanne Talle. Vi har alla tre ett förflutet av att arbeta i förskolor i Skarpnäcks stadsdel i södra Stockholm. När våra vägar möttes år 2002 på Hammarby skolan i Hammarbyhöjden, där vi började arbeta tillsammans i en förskoleklass, hade vi redan kommit i kontakt med och hört talas om Reggio Emilia. Vi upptäckte ganska snabbt att vi allihop var nyfik-

na, ambitiösa, bra på att kommunicera och villiga till förändring och utveckling. Än idag kan vi se att våra personligheter som positiva, flexibla och engagerade pedagoger har stor betydelse i vårt arbete. Under årens lopp har vårt arbete fått mycket positiv uppmärksamhet av både besökare, föräldrar och Skolinspektionen. Vi tar emot studiebesök från förskolor och skolor och håller föreläsningar i olika sammanhang. Intresset för vår organisation och hur man kan arbeta i projekt i skolan är stort.

Om vår skola Hammarbyskolan Norra är en kommunal F–6-skola och är tvåparallell. Skolan ligger i Hammarbyhöjden i södra Stockholm. I varje förskoleklass arbetar tre pedagoger på heltid och har ungefär 30 barn i varje klass. Ingen utav oss pedagoger har lärartjänst utan vi arbetar alla tre under hela dagen, både i förskoleklass och på fritids, vilket ger oss en helhetssyn på barnen. Vi följer inte med barnen upp till ettan, utan vi är kvar i förskoleklass och tar emot nya sexåringar. Vi ser stora vinster med att vara kvar och utveckla vårt arbete. Genom att vi har nya projekt och nya barngrupper varje år så utvecklas vi pedagoger ständigt. Vi deltar i alla skolans möten och uppdrag och våra lokaler ligger inne i skolan. Vi har haft förmånen att ha rektorer som alltid visat stor tilltro till vårt utvecklingsarbete i förskoleklass.

Hammarbyskolan Norra i pappersmodell.

Vår inspiration I maj 2014 fick vi möjlighet att åka på studieresa till Reggio Emilia i Italien. Det här besöket låg rätt i tiden för oss. Vi kände igen oss i mycket och blev inspirerade och märkte att vi har mycket att lära oss utav deras filosofiska och poetiska förhållningssätt. Men vi insåg också att vi utifrån våra förutsättningar behövde hitta vårt eget sätt att närma oss det här sättet att arbeta på. Det har betytt mycket för oss att vi varit öppna och att vi vågat genomföra det här förändringsarbetet som pågår än idag. Något som har berikat oss och hjälpt oss i vår utveckling är handledningsmötena med Karin Furness. Karin är bildlärare och konstnär och har arbetat med konstnärlig och pedagogisk handledning inom för-

INLEDNING

skolan sedan 1986. Vid dessa handledningstillfällen träffas pedagogerna i båda förskoleklasserna och berättar om och visar arbeten från projekten som vi arbetar med. Karin hjälper oss att hitta nya infallsvinklar och utmaningar åt både oss och barnen. Hon delar med sig av sina erfarenheter och kommer med förslag på hur vi kan gå vidare med projektet. Det tog lång tid för oss att förstå vad hon ville förmedla, nämligen att titta på vad barnen säger och hitta utmaningar så de kommer vidare i sitt lärande. Det var det som Karin förmedlade till oss. Hon har haft ett stort tålamod med oss som vi är oerhört tacksamma över idag. Hon är en utav anledningarna till att vi idag skriver den här boken om vårt utvecklingsarbete.

Bokens innehåll Boken inleds med att vi berättar kortfattat om vad Reggio Emilias pedagogiska filosofi står för och hur den har inspirerat oss. I kapitel 1, Från traditionellt arbetssätt till ett ut forskande arbetssätt, beskriver vi hur vårt förändringsarbete började. Därefter följer kapitel 2, Skillnaden mellan klas sisk dokumentation och pedagogisk dokumentation, som beskriver hur vi har förändrat vår syn på dokumentationens betydelse och hur vi idag använder den pedagogiska dokumentationen i vårt arbete. Kapitel 3, Mötet med den nya klassen – övergång

INLEDNING

och samverkan, handlar om hur vi tar emot en ny klass och hur viktig samverkan med förskolan och föräldrar är. Vår barnsyn och vårt arbetssätt bygger på vår övertygelse om att alla barn kan och att alla barn är kompetenta. Vårt förhållningssätt är i grunden demokratiskt. Om detta skriver vi i kapitel 4, Vår barnsyn – olikheter berikar. I kapitel 5, Miljöns betydelse för lust, lärande och kreativitet, resonerar vi kring miljön, ”den tredje pedagogen”. Flera av de pedagoger som vi har mött i olika sammanhang har ställt frågan hur man kommer i gång med ett projekt och hur man får projektet att leva vidare under ett helt läsår. Därför har vi valt att i kapitel 6, Att starta och bygga upp ett projekt, beskriva hur vi går tillväga utifrån de formulerade mål och syften som vi alltid har i våra projektarbeten. I bokens sista och längsta kapitel, Ett års projekt arbete – Vänskap och relationer i naturen, får läsaren följa ett projekt från början till slut. Vi vill med vår bok dela med oss av de erfarenheter och reflektioner som vi samlat på oss under årens lopp, och påvisa hur viktigt det är att ta barns utforskande och lärande på allvar. Vår förhoppning är att den ska inspirera dig, göra dig nyfiken och få dig att se vinsterna med att arbeta utforskande i skolan. Alla namn på barn i boken är fingerade.

Vad är ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt? Reggio Emilia är ett pedagogiskt förhållningssätt som bygger på tron på människans möjligheter, respekt för barnet och en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta med en inneboende drivkraft att utforska världen. Det är ett arbetssätt som uppmuntrar tron på barnets egen förmåga, som förordar olikhet, solidaritet och samarbete. Filosofin förnyar sig ständigt och utvecklas med utgångspunkt i barnens behov och det moderna samhällets snabba förändring. Pedagogerna är medforskande och söker kunskap tillsammans med barnen. Kortfattat kan man kan säga att det handlar om ett förhållningssätt där man tror på det kompetenta barnet som vill, kan och duger. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation och ett reflekterande arbetssätt kan man skapa förutsättningar för barnen som väcker deras lust och nyfikenhet och utifrån det driva arbetet framåt. Miljön kallas för den tredje pedagogen, barnet och pedagogen är de första två. Miljön är en pedagog som ska uppmuntra och inspirera barnen. Dessutom ska miljön utmana barnen i deras tankar och fantasi och främja kunskap. Ofta konstruerar man en miljö i form av ett torg, en mötesplats likt en italiensk ”piazza”. Genom att skapa en miljö som är inspirerande, självinstruerande, tillgänglig och

åldersanpassad ska barnet kunna påverka sin egen vardag och på så sätt ta makten över sin dag på förskolan. Allt material är synligt och tillgängligt för barnen och ska inbjuda till lek och aktivitet och vara rik på sinnesupplevelser som syftar till att skapa nyfikenhet, lust och förundran hos barnen. Inom Reggio Emilia-filosofin är det processen och inte den färdiga produkten som är intressant, eftersom barnets kreativa förmåga syns i processen. Med utgångspunkt i barnens intressen arbetar man med olika projekt, och vi pedagoger dokumenterar deras lek, kommunikation, konfliktlösning, skapande och konstruktioner, vilket också gör oss mer lyhörda och respektfulla inför de förmågor barnet besitter.1 Något som vi har gemensamt med denna filosofi är barnsynen, lyssnandet, dokumentationen, reflektionen och att se på olikhet som ett viktigt värde. Det är viktigt att förstå att vi har tagit inspiration från Reggio Emilia, men vi har gjort det till vårt eget. De viktiga värdena finns med, men vi har organiserat oss på ett sätt som fungerar utifrån skolans organisation.

http://www.forskolanviljan.se/vi-inspireras-av/reggio-emiliafilosofin

INLEDNING

1. 16

KOUMNRUBRIK

Från ett traditionellt arbetssätt till ett utforskande arbetssätt

av Hammarbyhöjdens förskolor arbetade efter Reggio Emilia-pedagogikens filosofi. Genom pedagogernas dokumentationer fick föräldrarna se prov på hur barnen samspelade och lärde sig av varandra. Förskolorna var en plats för lärande och pedagogerna gav barnen möjligheter till utforskande. Genom den pedagogiska dokumentationen synliggjorde pedagogerna processerna som visade hur barnen lärde sig och hur de lärde varandra. Föräldrarna på dessa förskolor hade önskemål om att arbetssättet och synsättet på barnen skulle kunna fortsätta upp i skolan. Förskolorna tog därför kontakt med den kommunala Hammarbyskolans skolledning och bjöd in skolans personal till föreläsningar och nätverk. En del av skolans personal blev intresserade och inspirerade av det här nya sättet att tänka. Men vid den här tidpunkten ledde inte samarbetet till ett gemensamt utvecklingsarbete för skolan. Det fanns inte tillräckligt många intresserade till det här förändringsarbetet just då. Flera år senare gjordes ett nytt försök där vi peda goger i förskoleklasserna skulle ingå i ett nätverk med förskolorna i stadsdelen. Till de nätverken tog alla pedagoger med sig barns arbeten som ledde till pedagogiska diskussioner. Här fick vi många tankar och idéer som vi kunde ta med oss till skolan. Vi besökte också några av Hammarbyhöjdens Reggio Emilia-inspirerade förskolor. När vi kom in L LT B Ö R J A D E M E D AT T F L E R A

i deras lokaler möttes vi av en plats där man tydligt kunde se att det pågick något. Det var barnens verk som stod i förgrunden och vi blev nyfikna och ville veta mer. Detta ledde till att vi började läsa mycket litteratur om Reggio Emilia. Vi gick på föreläsningar och tog del av projekt som de gjort på förskolor i Italien. Vi förundrades över att barn hade sådana förmågor, kunskaper och möjligheter att uttrycka sig på så många olika sätt, och började fundera på hur vi skulle kunna göra detta möjligt i förskoleklass på vår skola. Ett första steg var att frångå våra roller som planerande pedagoger till att bli reflekterande pedagoger. Det var inget lätt arbete. Nu skulle vi börja lyssna in barnen. Vad säger de? Vad har de för kunskaper? Vad vill de veta mer om? Hur ska vi utmana dem? Vi hade svårt att förstå det nya tankesättet eftersom vi var vana att arbeta traditionellt, vilket för oss innebar att vi i detalj planerade vad vi skulle göra tillsammans med barnen. Detta arbetssätt kändes väldigt tryggt och vi visste alltid vad som skulle hända lång tid framåt. Det nya arbetssättet att tänka måste få ta tid och vi fick prova oss fram. Misstagen måste vi lära oss utav och se som en utveckling. Vi förändrade även vår miljö. Inspirationen hämtade vi från förskolorna i vårt område, där miljön var väldigt tilltalande och tydlig. Var sak hade sin plats och var tillgänglig för barnen. Man såg tydligt vad barnen kunde göra på de olika platserna. På dessa

1. FRÅN ETT TRADITIONELLT ARBETSSÄTT TILL ETT UTFORSKANDE ARBETSSÄTT

platser blev de mer självständiga och kunde ta fram saker själva. Miljön var inbjudande och såg inspirerande och estetisk ut. På förskolorna såg vi att de skickade hem en sommaruppgift som ett slags uppstart till höstens projekt. Vi satte oss ner och funderade på hur vi skulle kunna starta ett projekt hos oss, och göra det till vårt eget utifrån vår organisation och våra förutsättningar. Vi ville ha projekt som kunde pågå under ett helt läsår, där hela klassen skulle vara involverad. I kapi tel 6 beskriver vi vad en sommaruppgift kan innehålla. Tillsammans med pedagogerna i den andra förskoleklassen diskuterade vi vilket ämne vi skulle välja, som skulle vara intressant och utforskningsbart och även ha möjlighet att ta olika vägar. Förutom läroplanens mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet formulerade vi

pedagoger våra egna mål och syften som vi vill ska genomsyra alla våra projektarbeten. Dessa mål är: • Att samlas kring ett gemensamt ämne (sommar uppgiften). • Att väcka barnens intresse och nyfikenhet. • Att ge barnen möjlighet att fördjupa sig och titta närmre på det som undersöks. • Att ge barnen olika estetiska uttryckssätt. • Att det ska vara ett arbetsklimat där alla barn får möjligheter att dela med sig av sina hypoteser och kunskaper och därmed få ett gemensamt lärande. • Att ställa barnen inför problem och ge dem möjlighet att tillsammans hitta en lösning. • Att genom slutdokumentationen synliggöra barnens lärprocesser. Vi återkommer till dessa mål i kapitel 6.

Vikten av att barnen får ha sina hypoteser Det nya arbetssättet byggde på att barnens diskussioner och hypoteser var det som skulle föra arbetet vidare och ge dem ny kunskap. Det tog flera år för oss att förstå hur vi pedagoger skulle förhålla oss till lärandet. I stället för att vi skulle lära ut skulle vi nu lyssna in vad barnen hade för kunskaper och frågeställningar.

Idag vet vi att det är viktigt att barnen får ha sina hypoteser och att vi inte ändrar och säger det vi men ar är rätt. Det är barns rätt att få uttrycka, undersöka och prova sina hypoteser mot varandra, eller som Carla Rinaldi skriver i boken Hundra sätt att tänka (Jonstoij & Tolgraven 2001): ”Det verkliga problemet

1. FRÅN ETT TRADITIONELLT ARBETSSÄTT TILL ETT UTFORSKANDE ARBETSSÄTT

Jenny – Först regnar det och regnet kommer ner till marken och det blir pölar. Myrorna kommer och klättrar upp för en stege. Sedan åker vattnet upp i hissar. Myrorna använder löv och samlar in vatten på. Det är flera hissar i trädet för att det ska gå fortare. Från hissarna är det rör av löv där vattnet rinner ut. Vinden gör så att hissen åker upp.

Gustaf – Träden pratar med varandra. Vi kan inte höra dem. De pratar precis som vi fast med ett eget språk.

Valter – Träden växer varje gång de fyller år.

är inte att vi ska utplåna en felaktig teori från barnets tänkande och ersätta den med en korrekt.” Skulle vi stoppa barnens hypoteser och frågeställningar skulle vi inte få barn som är delaktiga och ifrågasättande på samma sätt. Deras lärande skulle bli ett passivt lärande. Det är när barnen får vara delaktiga i hela

lärprocessen som deras lärande blir till ett djupare lärande. Det är när barnen får prova sina hypoteser och ställa dem mot andras hypoteser som det sker ett verkligt lärande. Ofta leder barnens ursprungliga hypoteser till ett intresse av att ta reda på fakta för att se om deras hypoteser håller.

1. FRÅN ETT TRADITIONELLT ARBETSSÄTT TILL ETT UTFORSKANDE ARBETSSÄTT

kUnSkApAnDe

SUSANNE TALLE • CATHARINA HANSSON • ELISABETH HERNSTRÖM

Best.nr 47-13110-5 47-12979-9 Tryck.nr 47-13110-5 47-12979-9

SUSANNE TALLE • CATHARINA HANSSON • ELISABETH HERNSTRÖM

kUnSkApAnDe – att arbeta utforskande i skolan med inspiration från Reggio Emilias pedagogiska filosofi