FAKTA FAKTA
Hur makten ska fördelas Den franske upplysningsfilosofen Charles-Louis de Secondat Montesquieu (1689–1755) utvecklade på 1700-talet en modell för hur makten skulle kontrolleras och fördelas i ett samhälle. Hans modell för maktdelning består av tre olika delar. • Den lagstiftande makten. • Den verkställande makten. • Den dömande makten. Grundtanken bakom denna modell var att fördela dessa tre maktdelar på olika instanser för att inte all makt ska samlas hos en person eller ett parti, som därmed skulle kunna missbruka den. Montesquieus tankar om bland annat maktdelning låg delvis till grund för den franska revolutionen 1789, som i sin tur påverkat Sveriges grundlagar.
Riksdagen – den lagstiftande makten I regeringsformens första kapitel (4 §) behandlas riksdagens roll, och där anges att: ”Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning.”
Maktdelning: principen om att makten, enligt Montesquieu, behöver kontrolleras och vara fördelad på flera instanser. Den lagstiftande makten: är riksdagen.
Det är riksdagen som har den lagstiftande makten och som bestämmer vilka lagar som ska gälla i Sverige samt vad dessa lagar ska innehålla för regler. I riksdagen sitter representanter som företräder de partier som de röstberättigade röstat på. Riksdagen beslutar också om skatt och om hur de pengar som folket betalar in i skatt ska användas.
25
978-91-47-13053-5_ratten och samhallet inlagan.indd 25
2019-07-04 09:13