Best.nr 47-12837-2 Tryck.nr 47-12837-2
FRAMTIDEN
Medverkande författare ger exempel på hur implementeringen av de sex kärnkompetenserna kan bidra med kunskap och förståelse för att möta dagens och framtidens krav på en kvalitativt god hälso- och sjukvård.
INFORMATIK
MARGRET LEPP är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, auktoriserad dramapedagog, fil. dr i pedagogik och professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och vid Høgskolen i Østfold, Halden, Norge.
SÄKER VÅRD
JANETH LEKSELL är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, med. dr och docent. Hon har en tjänst som omvårdnadsforskare vid Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP
Bokens huvudredaktörer
janeth leksell & Margret lepp (red.)
EVIDENSBASERAD VÅRD
Boken är avsedd som kurslitteratur för studenter på grundläggande och avancerad nivå, men passar även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård.
Implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser
IMPLEMENTERING AV SJUKSKÖTERSKANS KÄRNKOMPETENSER är den tredje boken som handlar om sjuksköterskans kärnkompetenser. Boken vill inspirera alla som söker kunskap om hur sjuksköterskans kärnkompetenser kan implementeras i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. I bokens kapitel belyser författarna hur implementeringen av de sex kärnkompetenserna; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik kan genomföras. Därtill bidrar boken med kunskap, handlingsberedskap och förståelse för att kunna möta och hantera dagens och framtidens krav på en kvalitativt god hälso- och sjukvård. I det inledande kapitlet presenteras begreppet implementering och implementeringsstrategi. I de kapitel som följer ges exempel på hur implementering av de sex kärnkompetenserna kan genomföras. Utöver de sex kärnkompetenserna så illustreras även Magnetmodellen, God och nära vård och att arbeta för en bättre framtida hälso- och sjukvård.
Implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser
SAMVERKAN I TEAM
Margret lepp
PERSONCENTRERAD VÅRD
janeth leksell
Implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser
Förord
Janeth Leksell och Margret Lepp
Boken Implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser riktar sig till alla som söker kunskap om hur sjuksköterskans kärnkompetenser kan implementeras i vården. Boken är avsedd som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande och avancerad nivå, men passar även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Kapitlen i boken ger exempel på hur implementeringen av de sex kärnkompetenserna kan bidra med kunskap och förståelse för att möta dagens och framtidens krav på en kvalitativt god hälso- och sjukvård. I Sverige har huvudsakligen Svensk sjuksköterskeförening lanserat de sex kärnkompetenserna som anses nödvändiga i all utbildning av vårdens professioner. Utöver de sex kärnkompetenserna; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik, så illustreras även Magnetsjukhus, reformen God och nära vård och att arbeta för en bättre framtida hälso- och sjukvård. I det inledande kapitlet presenteras begreppet implementering och implementeringsstrategi. I de två tabellerna nedan ges dels en översikt av kärnkompetenserna, dels en översikt av övriga kapitel.
5
Förord
TABELL 1. Boken innefattar följande kärnkompetenser, författare och kapitelnummer.
Kärnkompetens
Författare
Kapitelnummer
Personcentrerad vård
Catarina Wallengren
9
Ebba Linder
10
Eric Carlström
5
Eveline Jacobson
6
Kerstin Lundin
7
Evidensbaserad vård
Anna Forsberg
2
Förbättringskunskap
Ingrid Ainalem och
8
Samverkan i team
Margareta Albinsson Säker vård
Camilla Göras
3
Informatik
Elin Åshuvud
11
Malin Hofflander
12
Johan Fischier
13
TABELL 2. Boken innefattar följande begrepp och tema, författare och kapitelnummer.
Begrepp och tema
Författare
Kapitelnummer
Implementering
Janeth Leksell och Margret Lepp
1
God och nära vård
Ami Hommel och Åsa Andersson
4
Magnetmodellen
Oili Dahl och Sandra Månsson
14
Framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg
Ingalill Rahm Hallberg
15
För att sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor ska kunna verka nationellt, internationellt och globalt avseende implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser, samt möta framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg, bör utbildningarna utformas så att de kan möta dessa krav. Vi hoppas att denna bok kan vara en del i denna strävan!
6
Innehåll
Författarpresentationer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Kapitel 1. Implementering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Janeth Leksell och Margret Lepp
Kapitel 2. Akademisk omvårdnad – att åstadkomma evidensbaserad vård.. . . . 26 Anna Forsberg
Kapitel 3. Implementering av säker vård.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Camilla Göras
Kapitel 4. God och nära vård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Ami Hommel och Åsa Andersson
Kapitel 5. Samverkan i team under kriser.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Eric Carlström
Kapitel 6. Sjuksköterska som ledare i kris.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Eveline Jacobson
Kapitel 7. Samverkan i team inom äldreomsorgen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Kerstin Lundin
7
Innehåll
Kapitel 8. Förbättringskunskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Ingrid Ainalem och Margareta Albinsson
Kapitel 9. Att implementera personcentrerad vård i hälso- och sjukvård och omsorg. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Catarina Wallengren
Kapitel 10. Personcentrerad vård med hjälp av patientrapporterade utfallsmått. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Ebba Linder
Kapitel 11. En patients upplevelse av distansvård vid kronisk sjukdom.. . . . . . . 209 Elin Åshuvud
Kapitel 12. Informatik – e-hälsa, ledarskap och organisationskultur. . . . . . . . . . . 219 Malin Hofflander
Kapitel 13. Implementering av informatik – en rapport från golvet.. . . . . . . . . . . 237 Johan Fischier
Kapitel 14. Magnetmodellen och implementering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Oili Dahl och Sandra Månsson
Kapitel 15. Sjuksköterskan i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Ingalill Rahm Hallberg
8
Författarpresentationer
Redaktörer Janeth Leksell är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, med. dr och docent. Hon arbetar som omvårdnadsforskare vid Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är vårdvetenskap med inriktning på utveckling, utvärdering och implementering av patientrapporterade utfallsmått, patientnära interventioner och läkemedelsinterventioner inom diabetesvården. Janeth är programansvarig för diabetessjuksköterskeutbildningen vid Uppsala universitet. Hon är vetenskaplig sekreterare i Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD). Margret Lepp är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, auktoriserad dramapedagog, fil. dr i pedagogik och professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och vid Høgskolen i Østfold, Norge. Hennes forskningsområde är vårdpedagogik, lärande och professionell handledning med dramapedagogik, professionell kompetensutveckling, konflikthantering och internationalisering inom vårdutbildningar. Margret är en av grundarna till European Network of Nursing Academies (ENNA) som grundades 2007 med deltagare från nio länder i Europa. Hon är adjungerad professor vid School of Nursing and Midwifery, Griffith University, Australien och gästprofessor vid Universitas Gadjah Mada, Yogyakarta, Indonesien.
9
Författarpresentationer
Författare Ingrid Ainalem är legitimerad distriktssköterska med magisterexamen och har arbetat som utvecklingsstrateg i Region Skåne. Hon har lång klinisk erfarenhet av barnhälsovård, primärvård och palliativ vård. Dessutom har hon varit programansvarig bland annat för samtalsledarutbildning i systemiskt tänkande samt varit handledare och ansvarat för ett flertal förbättringsprogram inom vård och omsorg. Margareta Albinsson är utbildad sjuksköterska med specialistutbildning inom medicin och kirurgi. Efter ett antal år som kliniskt verksam sjuksköterska inom olika områden väcktes det fackliga intresset med lokalt, nationellt och internationellt engagemang. Hon har stor erfarenhet av att leda utvecklings- och chefsprogram inom Region Skåne, södra sjukvårdsregionen och på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner. Idag arbetar Margareta som utvecklingsstrateg inom Södra sjukvårdsregionen. Åsa Andersson är legitimerad sjuksköterska och med. lic. Hon har tidigare arbetat som strategisk rådgivare på Svensk sjuksköterskeförening och är föredragande sjuksköterska åt Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Åsas forskning är inriktad på vårdskador vid omvårdnad och hon har bland annat kartlagt vilka nationella kvalitetsregister som mäter omvårdnad och vilka omvårdnadsvariabler som används. Eric Carlström är professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och organisation samt fil. dr och docent i offentlig förvaltning. Han är verksam vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hans forskning har främst handlat om ledarskap, integrering, teamarbete och samverkan i kommunal och landstingskommunal vård och omsorg. Över tid har Erics forskning blivit alltmer fokuserad på beredskap och krishantering i offentliga organisationer.
10
Författarpresentationer
Oili Dahl är legitimerad sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom intensivvård samt med. dr. Hon är ordförande för Svensk sjuksköterskeförening (2021-) och verksam som utbildningschef inom omvårdnad, perioperativ medicin och intensivvård, vid Karolinska Universitetssjukhuset. Oilis forskningsområden är återhämtning efter intensivvård och kirurgi samt organisationsutveckling för omvårdnad. Johan Fischier är legitimerad sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom diabetes. Han har arbetat på Akademiska sjukhuset i Uppsala sedan tidigt 1990-tal och sedan 2017 på Ersta sjukhus i Stockholm. Johan har under lång tid föreläst om egenvård för läkarstuderande och digital vård för sjuksköterskestuderande. Han är grundare av bolaget Vista Dialog med en virtuell mottagning som bedrivs främst för verifiering av distansvård samt för forskning i e-hälsovård vid kronisk sjukdom. Anna Forsberg är legitimerad sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning mot organtransplantation vid Lunds universitet. Hon är expert på vårdande i samband med donation och transplantation av solida organ samt på personcentrerad vård. Som klinisk professor är Anna verksam i den högspecialiserade vården vid VO thoraxkirurgi och kärl, vid Skånes universitetssjukhus. Vid Medicinska fakulteten i Lund leder hon forskargruppen Vård i högteknologisk vårdmiljö. Camilla Göras är specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård och med. dr vid Akademin utbildning, hälsa och samhälle, Högskolan Dalarna. Camilla bedriver forskning om patientsäkerhet med särskilt fokus på komplexa system. Hon arbetar även som verksamhetsutvecklare på kliniken för operation, anestesi och intensivvård vid Falu lasarett. Malin Hofflander är legitimerad sjuksköterska med fil. mag. i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad och tekn. dr i tillämpad hälsoteknik vid Blekinge tekniska högskola. Hon har lång erfarenhet som chef inom offentlig sektor och arbetar idag som konsult inom förändringsledning, implementeringsprocesser och värdebaserat ledarskap. Malin arbetar
11
Författarpresentationer
även som lektor vid Linnéuniversitet i Kalmar inom Institutionen för informatik där hon forskar inom implementeringsprocesser. Ami Hommel är legitimerad sjuksköterska och professor vid Malmö universitet. Hon var ordförande för Svensk sjuksköterskeförening 2015– 2021. Hennes forskning är inriktad på vård och omvårdnad av patienter med höftfraktur och trycksår samt nutrition. Ami är registerhållare för det nationella kvalitetsregistret Rikshöft, där vård av patienter med höftfraktur utvärderas och hon var omvårdnadsrepresentant i expertgruppen för kvalitetsregister 2010–2020. Eveline Jacobson är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning inom intensivvård och arbetar som intensivvårdssjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna samt på barnintensivvårdsavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. År 2020 fick Eveline äran att vara sommarvärd i Sommar i P1 och berätta om sina erfarenheter av att arbeta med intensivvård under covid-19-pandemin. Ebba Linder är legitimerad sjuksköterska med bakgrund inom primärvården som diabetessjuksköterska. Hon arbetar som utvecklingsledare på Nationella Diabetesregistret i Västra Götalandsregionen. Kerstin Lundin är legitimerad sjuksköterska med en fil. mag. i ledarskap och organisation samt specialistsjuksköterska inom onkologi, vd och koncernchef. Hon arbetade på olika chefspositioner inom äldreomsorgen i tio år och sedan 2010 som vd på Omsorgshuset i Stockholm AB med ansvar för verksamheter inom hemtjänst, boendestöd, personlig assistans, ledsagning och avlösning, HVB-hem samt LSS-boende. Sandra Månsson är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska inom intensivvård och med. master i omvårdnad. Hon arbetar som sakkunnig på Svensk sjuksköterskeförening inom områdena vårdkvalitet, patientsäkerhet, Magnetmodellen och ledarskap inom omvårdnad. Tidigare har hon varit verksam inom kliniskt arbete, arbetsledning,
12
Författarpresentationer
strategisk omvårdnadsutveckling och utbildning inom Karolinska Universitetssjukhuset. Ingalill Rahm Hallberg är legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård, med. dr, docent och professor emerita i vårdvetenskap, Institutionen för hälsovetenskaper. Hon utsågs till professor vid Lunds universitet 1997 där hon byggt upp forskning om äldres vård och omsorg, varit prodekan vid medicinska fakulteten och vicerektor vid universitetet. Hennes forskning rör olika aspekter av äldres vård och omsorg och att leva med svår sjukdom. Ingalill är hedersmedlem i Svenska läkaresällskapet, Fellow of the American Academy of Nursing (FAAN) och invaldes 2019 i Sigma International Nurse Researcher Hall of Fame. Catarina Wallengren är legitimerad sjuksköterska, legitimerad lärare, fil. dr och docent i vårdpedagogik. Hon arbetar som universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och är forskare i forskargruppen GPCC-Edu, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet. Catarinas forskningsområde är vårdvetenskap med inriktning på hur lärande om personcentrerad vård kan stärkas inom kliniska verksamheter, akademiska miljöer och civilsamhället. Hennes forskning är också inriktad på att utveckla och utvärdera vårdinterventioner och implementeringsinterventioner kring personcentrerad vård. Elin Åshuvud är psykologstudent vid Karolinska institutet, Stockholm. Hon har föreläst och skrivit artiklar om hur virtuell diabetesvård kan öka tillgängligheten för patienter med diabetes. Eftersom hon själv har diabetes lägger hon fokus på hur vården kan arbeta mer patientcentrerat och underlätta vardagen för människor med kroniska sjukdomar.
13
Kapitel 1.
Implementering Janeth Leksell och Margret Lepp
Inledning I denna bok ligger fokus på att problematisera och besvara vad implementering kan innebära med blickar på sjuksköterskans profession och kompetens avseende de sex kärnkompetenserna. För att nya metoder och forskningsresultat nationellt, internationellt och globalt ska kunna bidra till vårdens utveckling är det nödvändigt att ha kunskap om implementering. Därför belyses källor och strategier relaterade till hur implementering kan genomföras i vården. • Vilka är källorna och vilka strategier lyfts fram för implementering? • Vilka strategier förordas för att implementering ska få en återverkan i vården och komma patienter och vårdpersonal som sjuksköterskor till godo? För att kunna medverka till att implementera sjuksköterskans kärnkompetenser i vården, krävs kunskap om de sex kärnkompetenserna, vårdpedagogik med fokus på didaktiska frågor som ”hur-frågan”, samt kunskap om implementering (Leksell & Lepp, 2019; Lepp & Leksell, 2017). I Sverige har huvudsakligen Svensk sjuksköterskeförening lanserat sex kärnkompetenser som anses nödvändiga i all utbildning av vårdens professioner: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Arbetet med att formulera de sex kärnkompetenserna startade år 2002 vid
15
Kapitel 1. Implementering
Institute of Medicine of the National Academies (IOM) och avslutades av Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) år 2007. Forsberg (2017, s. 95) beskriver innebörden i kärnkompetenserna på följande sätt i nedanstående tabell 1.1: TABELL 1.1. Beskrivning av sjuksköterskans kärnkompetenser.
KÄRNKOMPETENS
INNEBÖRD
PERSONCENTRERAD VÅRD
Synsätt som utgår från personen med en sjukdom och inte från sjukdomen i personen. Etablera partnerskap med patienten och tillsammans planera vården och göra hen delaktig i planeringen av vården.
SAMVERKAN I TEAM
Samarbete mellan vårdens professioner.
EVIDENSBASERAD VÅRD
God och effektiv vård baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap.
FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP FÖR KVALITETSUTVECKLING
Förändringsarbete av olika vårdprocesser samt förbättring av kvalitet i vårdens system.
SÄKER VÅRD
Säkerhetsarbete för att förhindra att patienter eller personal inom hälso- och sjukvård skadas.
INFORMATIK
System för information och kommunikation som stödjer hälso- och sjukvården. Även termer, begrepp, klassifikationer och journalföring.
Historisk återblick på implementering och implementeringsforskning Under 1960-talet initierades i USA den kamp som kom att kallas ”war on poverty”, översatt till svenska ”kriget mot fattigdomen”. Trots denna kamp hade fattigdomen på 1990-talet snarare ökat och inte minskat enligt Achenbaum (1992). Kampen, eller denna samhällssatsning är ett exempel på hur komplext och svårt det är att omsätta nya metoder i praktisk verksamhet. Exemplet används ofta som ett startskott för implementeringsforskning. Forskning om implementering är således ett ungt forskningsområde. Det finns ingen allmänt accepterad och enhetlig definition av implementering och implementeringsforskning. Andra ord som använts istället för implementering är att genomföra, förverkliga och verkställa.
16
Kapitel 15. Sjuksköterskan i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg
REFERENSER
Ausserhofer, D., Zander, B., Busse, R., Schubert, M., De Geest, S., Rafferty, M. m.fl. (2014). Prevalence, patterns and predictors of nursing care left undone in European hospitals: results from the multi-country cross-sectional RN4CAST study. BMJ Quality & Safety, 23:126–135. Benton, D.C., Maaitah, A.I. & Gharaibeh, M. (2016). An integrative review of pursing policy and political competence. International Nursing Review, 64:135–145. von Bertalanffy, L. (1968). General systems theory: foundations, development, applications. New York: George Braziller. Des Jardin, K. (2001). Political involvement in nursing – politics, ethics, and strategic action. AORN, 74(5):614–622. Götlind, A. (2013). Sjuksköterskornas hus. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hallberg, I.R. (2019). Nursing science in Sweden: Internal and external forces contributing to its development. I: Hafsteinsdottir, T.B., Jonsdottir, H., Kirkevold, M., Leino-Kilpi, H., Lomborg, K. & Hallberg, I.R. (red.) Leadership in nursing. Experiences from the European Nordic countries, s. 269–285. Switzerland AG: Springer Nature. Hallberg, I.R. (2020). Failure to protect the frailest old from Covid-19: Safety in the light of person-centered care. Nordic Journal of Nursing Research, 40(4):171– 175. doi: 10.1177/2057158520960370 Hommel, A. (2007). Improved safety and quality of care for patients with a hip fracture. Intervention audited by the national quality register, Rikshöft. Avhandling. Institutionen för hälsovetenskaper. Lund: Lunds universitet.
296
Kalisch, B.J., Landström, G.L. & Hinshaw, A.S. (2009). Missed nursing care: a concept analysis, Journal of Advanced Nursing, 65(7):1509–1517. Kokol, P., Zeleznik, D., Zavrsnik, J. & Blazun Vosner, H. (2019). Nursing research literature production in terms of the scope of country and health determinants: A bibliometric study. Journal of Nursing Scholarship, 51(5):590–598. Loudon, K., Treweek, S., Sullivan, F., Donnan, P. & Thorpe, K.E. (2015). The PRECIS-2 tool: designing trials that are fit for purpose BMJ, 350:h2147. McKenna, H. (2010). Nurses and politics – laurels for the hardy. International Journal of Nursing Studies, 47:397–398. Nilsson, B. (2020). Äldre kan ha nekats vård på sjukhus. Dagens Nyheter, 18 oktober. Pohjanoksa, J., Stolt, M., Suhonen, R. & Leino-Kilpi, H. (2019a). Wrongdoing and whistleblowing in health care. Journal of Advanced Nursing, 75:1504–1517. Pohjanoksa, J., Stolt, M., Suhonen, R., Löyttyniemi, E. & Leino-Kilpi, H. (2019b). Whistle-blowing process in healthcare: From suspicion to action. Journal of Nursing Ethics, 26(2):526–540. Prop. 2009/10:131. Lex Sarah och socialtjänsten – förslag om vissa förändringar. Stockholm: Socialdepartementet. Rasheed, S.P., Younas, A. & Mehdi, F. (2020). Challenges, extent of involvement, and the impact of nurses’ involvement in politics and policy making in last two decades; an integrative review. Journal of Nursing Scholarship, 52(4):446–455. Richards, D.A. & Hallberg, I.R. (red.) (2015). Complex interventions in health.
Kapitel 15. Sjuksköterskan i utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård och äldreomsorg
An overview of research methods. London: Routledge. Sandelin Benkö, S. & Sarvimäki, A. (2000). Evaluation of patient-focused health care from a systems perspective. Systems Research and Behavioral Science, 17:513–525. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm. Socialdepartementet. Shariff, N. (2014). Factors that act as facilitators and barriers to nurse leaders’ participation in health policy development. BMC Nursing, 13:20. SOU 2019:43. Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och ledning i staten. Betänkande av Tillitsdelegationen. Stockholm: Socialdepartementet. Svenska läkaresällskapet (2018). Kunskapslösningen: 17 förslag för en bättre hälso- och sjukvård. Stockholm: Svenska läkaresällskapet.
Wennerholm, U-B., Saltvedt, S., Wessberg, A. & Alkmark, M. (2019). Induction of labour at 42 weeks versus expectant management and induction of labour at 42 weeks (SWEdish Post-term Induction Study, SWEPIS): multicenter, open label, randomized, superiority trial. BMJ, 367: I6131. Wilson, D.M., Anafi, F., Kusi-Appiah, E., Darko, E.M., Deck, K. & Errasti-Ibarrondo, B. (2020). Determining if nurses are involved in political action or politics: A scoping literature review. Applied Nursing Research, 54. https://doi. org/10.1016/j.apnr.2020.151279 Zhu, R., Wang, Y., Wu, R., Meng, X., Han, S. & Duan, Z. (2020). Trends in high-impact papers in nursing research published from 2008–2018: A web of science-based bibliometric analysis. Journal of Nursing Management, 28(5):1041–1052. doi: 10.1111/ jonm.13038
297
ISBN 978-91-47-12837-2 © 2022 Janeth Leksell, Margret Lepp och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Projektledare och redaktör: Annika Sandström Produktionsspecialist: Lars Wallin Formgivning och omslag: Nette Lövgren Design Illustratör: Jonny Hallberg
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Best.nr 47-12837-2 Tryck.nr 47-12837-2
FRAMTIDEN
Medverkande författare ger exempel på hur implementeringen av de sex kärnkompetenserna kan bidra med kunskap och förståelse för att möta dagens och framtidens krav på en kvalitativt god hälso- och sjukvård.
INFORMATIK
MARGRET LEPP är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, auktoriserad dramapedagog, fil. dr i pedagogik och professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och vid Høgskolen i Østfold, Halden, Norge.
SÄKER VÅRD
JANETH LEKSELL är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, med. dr och docent. Hon har en tjänst som omvårdnadsforskare vid Medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
FÖRBÄTTRINGSKUNSKAP
Bokens huvudredaktörer
janeth leksell & Margret lepp (red.)
EVIDENSBASERAD VÅRD
Boken är avsedd som kurslitteratur för studenter på grundläggande och avancerad nivå, men passar även kliniskt verksamma sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård.
Implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser
IMPLEMENTERING AV SJUKSKÖTERSKANS KÄRNKOMPETENSER är den tredje boken som handlar om sjuksköterskans kärnkompetenser. Boken vill inspirera alla som söker kunskap om hur sjuksköterskans kärnkompetenser kan implementeras i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. I bokens kapitel belyser författarna hur implementeringen av de sex kärnkompetenserna; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik kan genomföras. Därtill bidrar boken med kunskap, handlingsberedskap och förståelse för att kunna möta och hantera dagens och framtidens krav på en kvalitativt god hälso- och sjukvård. I det inledande kapitlet presenteras begreppet implementering och implementeringsstrategi. I de kapitel som följer ges exempel på hur implementering av de sex kärnkompetenserna kan genomföras. Utöver de sex kärnkompetenserna så illustreras även Magnetmodellen, God och nära vård och att arbeta för en bättre framtida hälso- och sjukvård.
Implementering av sjuksköterskans kärnkompetenser
SAMVERKAN I TEAM
Margret lepp
PERSONCENTRERAD VÅRD
janeth leksell