9789146226307

Page 1

i kvartsstaden

det är inget   och du vet det   jag talar om ett ljud   som tillbringade vintern här jag kände det   livets mörka ogenomskinlighet är det inte   en lemlästad lycka   det stod på min sida   eller jag   stod på dess sida som ett dimhöljt öde   det kan bara erfaras dess ursprungliga sanningsstomme   omsvävad av det   lyssnande på gatan   för människor hemsöks   inte platser   mörkret brusar som rasande aska   utan att ta tanken ifrån det

9


vissa människor har ett starkt hjärta då kan det vara svårt att dö men om man kan förlåta dem andningsfunktionens upprepade förvillelse gryningen fyllde ena halvan av rummet förgäves försökte jag känna mig orolig de sa att du strålar att det var så att säga olikt eller ändligt   litet och olyckligt som dina overkliga händer

10


är vi på väg i undergången   sa du ditt absoluta huvud   skälvande nu och i augusti   museiskalle   utan sidor slagen till slant   i världen   men inte av världen hela höstens långa natt   hörde jag dig drömma ett dubbelt tänkande   vars ena sida är en vilja utan liv   en sårig förnimmelse av verklighet   och om det finns   är det jag underkastad en lösare storhet   strävanden redan åtskilda   som sömn i yttrandenas ytor

11


våra medvetandefält efterträder varandra ordet »fält« erinrar om periferins konturlöshet fullt orienterad till alla kvaliteter   nalkas okända trösklar   med minnet   i lågor stående mitt i en brand med alla vanliga sinnen vakna allt du känner   är vad det är solen genomflödas ständigt av ögonblickets skimmer   där ett för evigt inlåst föremål vilar   du en töcknig himmel   alltets väsentligen abstrakta struktur   över en kal arbetande klippa

12


om inte ljus vore   så känslosamt vore ditt ansikte   en eremit som älskar siden   vänd bort   vänd dig bort   djur i människoskepnad inte ett moln syns   som sargar den höstliga kvartsstaden   där hjärtat bultar i ett råtthål   av uppäten materia rum är tvivel   i religiös mening en vana   jag försökte skaffa mig själar är kött   rektangulära salar inte i sig ett innehåll   som fiskar när de gör sig hemmastadda   i sitt silverkött

13


också kroppen är liturgi   ett övertygelsens verktyg varifrån man tar sikte   har du vidrört den med strandade fingrar   dina regniga armar driver tillfälligt   genom pölarna  som vittnar om ljusets fullkomlighet den samtidiga tiden   »vad i sen allt detta« för vad vi ser är detta   som solen ätit och gett ansikte som slås upp   en dörr   som gör rummet större än huset   jag lever i så många århundraden   alla finns fortfarande och kastar sina lodräta skuggor   genom paradiset   genom dess illa kammade skuggor

14


men rum står här för tid   en våldsam längtan att se   i framtiden   dess slumrande bräske   en talande visshet   men det är också sant   att vi ännu inte har talat när kroppen   en framtida mening   lite av duva   lite av du   och andra språk där tjugo minuter   inte är   en evighet och handen   låter dagen komma   och djurets rasande ansikte   och en blick som lämnar fältet   återuppväcker ögonen inför avgrunden   ögonen och dess öppningar   som vässar dörrarna

15


den oceaniska känslan   med lustiga krön av snö   och rädsla   en frihet som består i att den inte är   och kan vi ha börjat ett arbete   som kallas mitt liv som ska heta mitt rasande liv   och gå som sågen   i före detta skogar händelser i förväg   utan horisont med vilka tvivlet inget kan göra jag var ett djur   levande dödförklarad en dag ska hjärtat sluta slå

16


jag återfann imman   från i natt månens libration   som låter innehållet återvända   i töcknets frigörelse med fingret torkade jag   mjölken ur pannan bjöd fram den   som ett rinnande ljus och gesten blev lidande   gesten som uttryckte rörelsen   doftade i hela dig kanske har du slutat glida   sa jag för länge sen   kanske har du varit blind   hela livet


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.