9789144161693

CANCERSJUKDOMAR

MIKAEL JOHANSSON ROGER HENRIKSSON

MEF NILBERT (RED.)

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 45589

ISBN 978-91-44-16169-3

Upplaga 1:1

©Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Henrik Hast

Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning

Formgivning omslag: Jens Martin

Omslagsbild: Unsplash.com

Printed by Dimograf, Poland 2023

FÖRORD 15 FÖRFATTARPRESENTATION 17

Inledning 25

MIKAEL JOHANSSON, ROGER HENRIKSSON & MEF NILBERT

Introduktion till onkologi 27

Del 01 Basfakta

01 / Svensk cancervård 33

KJELL BERGFELDT & ROGER HENRIKSSON

Statens roll 33

Regionernas roll 35

Regionala cancercentrum 36

Patienter och närstående 37

Utmaningar med den svenska modellen 38

Sammanfattning 39

02 / Cancerepidemiologi 41

MEF NILBERT, ROGER HENRIKSSON & MIKAEL JOHANSSON

Registrering av cancer i Sverige 41

Cancer i Sverige 43

Cancer i världen 44

Framtidsprognoser 46

Sammanfattning 47

INNEHÅLL

03 / Etiologi och prevention 49

BETHANY VAN GUELPEN

Etiologi 49

Riskfaktorer 50

Cancerprevention 56

Sammanfattning 59

04 / Screening för cancersjukdomar 61

MIRIAM ELFSTRÖM, SOPHIA ZACKRISSON, JOHANNES BLOM, OLA BRATT & BENGT BERGMAN

Värdet av screening 61

Livmoderhalscancer 62

Bröstcancer 64

Tjock- och ändtarmscancer 67

Prostatacancer 68

Lungcancer 69

Sammanfattning 71

05 / Tumörbiologi 73

ÅKE BORG & TOBIAS SJÖBLOM

Bakgrund 73

Mutationer som orsakar cancer 74

Cellulära processer som är viktiga för uppkomsten av cancer 75

Cancercellens kännetecken 76

Sammanfattning 84

06 / Prognostiska och

prediktiva faktorer 85

RICHARD ROSENQUIST BRANDELL, DANIEL MOLIN & GUSTAV ULLENHAG

Skillnaden mellan prognostiska och prediktiva faktorer 85

Tekniker för genetisk analys 87

Prognostiska och prediktiva

genetiska faktorer vid

olika tumörsjukdomar 91

Framtida utveckling 94

07 / Ärftliga cancerrisksyndrom 97

SVETLANA BAJALICA LAGERCRANTZ & MARIE STENMARK ASKMALM

Ärftligt ökad cancerrisk 97

Symtom och utredning 99

Genetisk vägledning och klinisk uppföljning 102

Nationell arbetsgrupp och

internationella nätverk 105

Sammanfattning 106

08 / Symtom och utredning 107

MARCELA EWING & PETER THORÉN

Cancersymtom 107

Alarmsymtom 108

Ospecifika symtom 110

Symtomsignatur 110

Venös tromboembolism 111

Andra riskmarkörer för cancer 111

Standardiserade vårdförlopp 111

Utredning av okänd primärtumör 114

Sammanfattning 115

Del 02 Behandlingsprinciper

09 / Kirurgisk behandling 119

MALIN SUND & PETER NAREDI

Multidisciplinär handläggning 119

Cancerkirurgisk teknik 120

Kirurgisk innovation 121

Deeskalering 123

Kombinationsbehandling 125

Palliativ kirurgi 126

Sammanfattning 126

10 / Strålbehandling 127

BJÖRN ZACKRISSON & MARIA GEBRE-MEDHIN

Joniserande strålning 127

Extern strålbehandling 128

Radiokemoterapi 134

Palliativ strålbehandling 134

Oligometastatisk sjukdom 134

Isotopbehandling 135

Brakyterapi 135

Biverkningar av strålbehandling 136

Sammanfattning 137

11 / Endokrin behandling 139

INGELA FRANCK LISSBRANT & CHARLOTTA DABROSIN

Generella principer 139

Endokrin behandling vid bröstcancer 142

Endokrin behandling vid

prostatacancer 144

Endokrin terapi vid andra

cancersjukdomar 147

Sammanfattning 148

12 / Cytostatika och

cytostatikabehandling 149

ROGER HENRIKSSON, MIKAEL JOHANSSON & MEF NILBERT

Bakgrund 149

Behandlingens målsättning 150

Principer för

cytostatikabehandling 151

Farmakokinetik och farmakodynamik för cytostatika 153

Cytostatikagrupper 156

Biverkningar 161

Cytostatikaresistens 166

Sammanfattning 168

13 / Målriktad behandling 169

MIKAEL JOHANSSON, MEF NILBERT, ROGER HENRIKSSON & GUNILLA ENBLAD

Introduktion 169

Antikroppar 171

Proteinkinashämmare 173

Andra målriktade behandlingar 175

Biverkningar 176

Sammanfattning 177

14 / Immunterapi 179

GUNILLA ENBLAD & LARS NY

Checkpoint-hämmare 179

Chimära antigenreceptor-T-celler 184

Terapeutiska T-cellsreceptorer 188

Bispecifika antikroppar 189

Sammanfattning 189

Del 03 Allmänna onkologiska principer

15 / Akut onkologi 193

KRISTINA DROTT & MAGNUS LAGERLUND

Tillstånd i urval 193

Patologisk fraktur 194

Hjärnmetastaser 194

Ryggmärgskompression 195

Biverkningar vid immunterapi 196

Vena cava superior-syndrom 197

Anemi 198

Hyperkalcemi 199

Neutropen feber/sepsis 200

Tromboembolisk sjukdom 201

Tumörlyssyndrom 202

Sammanfattning 203

16 / Paraneoplastiska syndrom 205

MARTIN ERLANSON

Endokrina paraneoplastiska syndrom 205

Hematologiska paraneoplastiska syndrom 207

Neurologiska paraneoplastiska syndrom 208

Dermatologiska paraneoplastiska syndrom 209

Sammanfattning 210

17 / Metastatisk sjukdom 211

JENS ENGLESON, OSKAR HEMMINGSSON, SEAD CRNALIC & SIMON EKMAN

Lungmetastaser 211

Levermetastaser 213

Skelettmetastaser 215

Hjärnmetastaser 218

18 / Symtomlindring 223

BERTIL AXELSSON & URSULA SCHEIBLING

Identifiera och diagnostisera 223

Palliativa åtgärdsprinciper 224

Ångest och oro 224

Illamående 226

Dyspné 227

Rosslighet 228

Smärta 228

Fatigue 232

Sammanfattning 232

19 / Cancerrehabilitering 235

YLVA HELLSTADIUS & MARIA HELLBOM

Vad är cancerrehabilitering? 235

Den cancerrehabiliterande processen 236

Sammanfattning 241

Del 04 Cancersjukdomar

20 / Cancer hos barn 245

PER-ERIK SANDSTRÖM

Epidemiologi och etiologi 245

Klassificering 246

Svensk barncancervård 247

Behandling, prognos och uppföljning 248

Långtidsuppföljning efter barncancer 248

Panorama av barncancersjukdomar 250

Sammanfattning 255

21 / Tumörer i centrala nervsystemet 257

SARA KINHULT & ROGER HENRIKSSON

Epidemiologi och etiologi 257

Symtom och utredning 258

Klassificering och stadieindelning 260

Behandling, prognos och uppföljning 261

Sammanfattning 264

22 / Sarkom 265

ANDRI PAPAKONSTANTINOU & MIKAEL ERIKSSON

Olika grupper av sarkom 265

Skelettsarkom 265

Mjukdelssarkom 270

Gastrointestinal stromatumör 272

23 / Huvud–halscancer 275

JOHAN REIZENSTEIN & EVA BRUN

Tumörer i huvud–halsregionen 275

Epidemiologi och etiologi 276

Symtom och utredning 277

Klassifikation och stadieindelning 278

Behandling, uppföljning och prognos 278

Sammanfattning 283

24 / Lungcancer 285

MIKAEL JOHANSSON & MARIA PLANCK

Epidemiologi och etiologi 285

Symtom och utredning 287

Klassifikation och stadieindelning 287

Behandling, prognos och uppföljning 289

Sammanfattning 294

25 / Mesoteliom 295

GUNNAR WAGENIUS

Epidemiologi och etiologi 295

Symtom och utredning 296

Klassifikation och stadieindelning 297

Behandling, prognos och uppföljning 298

Sammanfattning 299

26 / Tymustumörer 301

PER LANDELIUS & ANDREAS HALLQVIST

Epidemiologi och etiologi 301

Symtom och utredning 301

Klassifikation och stadieindelning 302

Behandling, prognos och uppföljning 304

Sammanfattning 306

27 / Matstrups- och magsäckscancer 307

DAVID BORG & MAGNUS NILSSON

Epidemiologi och etiologi 307

Symtom och utredning 309

Klassifikation och stadieindelning 309

Behandling, prognos och uppföljning 310

Sammanfattning 313

28 / Bukspottkörtelcancer 315

DANIEL ÖHLUND & URBAN ARNELO

Epidemiologi och etiologi 315

Symtom och utredning 317

Behandling, prognos och uppföljning 320

29 / Gallvägscancer 323

MAGNUS RIZELL & MARGARETA HEBY

Epidemiologi och etiologi 323

Klassifikation och stadieindelning 323

Symtom och utredning 324

Behandling, prognos och uppföljning 326

Sammanfattning 328

30 / Levercellscancer 329

MAGNUS RIZELL & PER STÅL

Epidemiologi och etiologi 329

Symtom och utredning 330

Klassifikation och stadieindelning 333

Behandling, prognos och uppföljning 334

Sammanfattning 337

31 / Tarmcancer 339

JAKOB EBERHARD & MEF NILBERT

Epidemiologi och etiologi 339

Symtom och utredning 341

Klassifikation och stadieindelning 342

Behandling, prognos och uppföljning 342

Sammanfattning 347

32 / Analcancer 349

ANDERS JOHNSSON & EVA ANGENETE

Epidemiologi och etiologi 349

Symtom och utredning 349

Klassifikation och stadieindelning 350

Behandling, prognos och uppföljning 351

Sammanfattning 354

33 / Bröstcancer 357

MALIN SUND & BARBRO LINDERHOLM

Epidemiologi och etiologi 357

Symtom och utredning 358

Klassifikation och stadieindelning 359

Behandling, prognos och uppföljning 360

Sammanfattning 367

34 / Äggstockscancer 369

ULRIKA OTTANDER & HANNA DAHLSTRAND

Epidemiologi och etiologi 369

Symtom och utredning 370

Klassifikation och stadieindelning 372

Behandling, prognos och uppföljning 375

Sammanfattning 376

35 / Livmoderkroppscancer 379

CAROLINE LUNDGREN & DAVID LINDQUIST

Epidemiologi och etiologi 379

Symtom och utredning 380

Klassifikation och stadieindelning 381

Behandling, prognos och uppföljning 382

Sammanfattning 385

36 / Livmoderhalscancer 387

MARIA BJURBERG & HENRIK FALCONER

Epidemiologi och etiologi 387

Symtom och utredning 388

Klassifikation och stadieindelning 389

Behandling, prognos och uppföljning 390

Prognos och uppföljning 393

Sammanfattning 394

37 / Vulvacancer 397

KATJA STENSTRÖM BOHLIN & KRISTINA HELLMAN

Epidemiologi och etiologi 397

Symtom och utredning 398

Klassifikation och stadieindelning 399

Behandling, prognos och uppföljning 399

Sammanfattning 403

38 / Vaginalcancer 405

KRISTINA HELLMAN

Epidemiologi och etiologi 405

Klassifikation och stadieindelning 406

Symtom och utredning 407

Behandling, prognos och uppföljning 408

Sammanfattning 411

39 / Gestationell trofoblastsjukdom 413

ULRIKA JONEBORG

Olika former av trofoblastsjukdom 413

Epidemiologi och etiologi 414

Symtom och utredning 414

Klassifikation och stadieindelning 415

Behandling, prognos och uppföljning 417

Sammanfattning 419

40 / Prostatacancer 421

OLA BRATT & CAMILLA THELLENBERG KARLSSON

Epidemiologi och etiologi 421

Symtom och utredning 422

Klassifikation och stadieindelning 424

Behandling, prognos och uppföljning 425

Sammanfattning 429

41 / Njurcancer 431

ULRIKA HARMENBERG & MAGNUS LINDSKOG

Epidemiologi och etiologi 431

Symtom och utredning 432

Klassifikation och stadieindelning 432

Behandling, prognos och uppföljning 433

Sammanfattning 436

42 / Urinblåse- och urinvägscancer 437

FREDRIK LIEDBERG & ANDERS ULLÉN

Epidemiologi och etiologi 437

Symtom och utredning 438

Klassifikation och stadieindelning 439

Behandling, prognos och uppföljning 439

Sammanfattning 442

43 / Testikelcancer 445

GABRIELLA COHN CEDERMARK & OLOF STÅHL

Epidemiologi och etiologi 445

Symtom och utredning 446

Klassifikation och stadieindelning 447

Behandling, prognos och uppföljning 448

Sammanfattning 452

44 / Peniscancer 453

EMMA ULVSKOG & PETER KIRRANDER

Epidemiologi och etiologi 453

Symtom och utredning 454

Klassifikation och stadieindelning 454

Behandling, prognos och uppföljning 455

Sammanfattning 457

45 / Sköldkörtelcancer 459

JOAKIM HENNINGS & MARIA SANDSTRÖM

Epidemiologi och etiologi 459

Symtom och utredning 459

Klassifikation och stadieindelning 461

Behandling, prognos och uppföljning 461

Sammanfattning 465

46 / Binjuretumörer 467

EVA TIENSUU JANSON & JAN ZEDENIUS

Epidemiologi och etiologi 467

Symtom och utredning 468

Behandling, prognos och uppföljning 471

Sammanfattning 473

47 / Neuroendokrina tumörer 475

EVA TIENSUU JANSON & JAN ZEDENIUS

Epidemiologi och etiologi 475

Symtom och utredning 476

Klassifikation och stadieindelning 480

Behandling, prognos och uppföljning 480

Sammanfattning 483

48 / Leukemier 485

MARTIN HÖGLUND & HELENE HALLBÖÖK

Akut myeloisk leukemi 485

Akut lymfatisk leukemi 489

Kronisk myeloisk leukemi 491

Kronisk lymfatisk leukemi 493

Sammanfattning 495

49 / Lymfom 497

MATS JERKEMAN, INGRID GLIMELIUS & KARIN EKSTRÖM SMEDBY

Epidemiologi och etiologi 497

Symtom och utredning 499

Klassifikation och stadieindelning 500

Diffust storcelligt B-cellslymfom 501

Burkitts lymfom 502

Mantelcellslymfom 503

Follikulärt lymfom 503

Marginalzonslymfom 504

Waldenströms

makroglobulinemi 504

Hodgkins lymfom 504

T-cellslymfom 505

Sammanfattning 506

50 / Myelom 507

MARKUS HANSSON & CECILIE HVEDING BLIMARK

Epidemiologi och etiologi 507

Symtom och utredning 508

Sammanfattning 516

51 / Malignt melanom 517

HANNA ERIKSSON & LARS NY

Epidemiologi och etiologi 517

Klassifikation och

stadieindelning 518

Symtom och utredning 519

Behandling, prognos och uppföljning 521

Sammanfattning 524

52 / Hudcancer 525

HANNA ERIKSSON & ANA CARNEIRO

Merkelcellscancer 525

Skivepitelcancer 527

Basalcellscancer 531

53 / Cancer utan känd

primärtumör 535

MARGARETA RANDÉN

& HANNA CARSTENS

Epidemiologi och etiologi 535

Symtom och utredning 536

Klassificering 538

Stadieindelning, prognos och behandling 538

Uppföljning 540

BEGREPP OCH DEFINITIONER 541

FÖRKORTNINGAR 543

SAKREGISTER 547

Cancersjukdomar drabbar i dag en tredjedel av alla svenskar och incidensen stiger stadigt. Möjligheterna att utreda och behandla cancer har ökat under de senaste decennierna och denna utveckling gör att fler patienter botas och att de flesta kan behandlas framgångsrikt under lång tid. Prevalensen av patienter som nyligen har genomgått behandling eller som är under behandling ökar därför. Dessa patienter finns i alla delar av den svenska hälso ­ och sjukvården – från primärvård och akutmottagningar till specialistvård och kommunal hemsjukvård.

Patienter med symtom orsakade av cancersjukdom kan söka vård på grund av specifika eller diffusa symtom. En del av dem saknar symtom eller upptäcks via screeningprogram. Den första sjukvårdskontakten är viktig och vid misstanke kan många patienter utredas inom ett standardiserat vårdförlopp.

Cancerbehandling innebär ofta en kombination av kirurgisk, onkologisk och annan medicinsk behandling

FÖRORD

syftande till bot, förlängd överlevnad eller symtomlindring. Behandlingarna har ibland biverkningar som följer den drabbade lång tid efter behandlingen avslutats.

Av ovanstående förstår vi att kunskap om cancersjukdomars symtom, utredning, behandling och uppföljning är viktig i hela sjukvården. Läroboken Cancersjukdomar riktar sig till den som vill lära sig grunderna om denna heterogena sjukdomsgrupp. Den är främst avsedd för studenter i grundutbildning, och till läkare och sjuksköterskor under specialistutbildning; men kan även ge översikt och faktastöd inom primäreller specialistvård.

Umeå, Stockholm och Lund, juli 2023

Mikael Johansson

Roger Henriksson

Mef Nilbert

Bokens redaktörer

Mikael Johansson är docent och överläkare på Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus. Han har erfarenhet av arbete med nationella vårdprogram, är universitetslärare vid Umeå universitet och arbetar med utbildning av läkarstudenter i ämnet onkologi på läkarprogrammet vid Umeå universitet. Kliniskt arbetar han framför allt med patienter med lungcancer och hjärntumörer och bedriver forskning om lungcancerbiomarkörer.

Roger Henriksson är senior professor och överläkare vid Umeå universitet och Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus. Han har lång och bred erfarenhet av cancervård, forskning och utbildning, bland annat som verksamhetschef på Radium hemmet och chef för RCC Stockholm–Gotland.

Hans forskning har framför allt haft fokus på neuroonkologi och hur externa faktorer kan påverka patienterna och cancerbehandlingen. Han har också erhållit flera vetenskapliga och pedagogiska utmärkelser.

Mef Nilbert är överläkare och adjungerad professor i onkologi vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Hon har som tidigare chef för Regionalt cancercentrum (RCC) Syd och vid danska Kræftens bekæmpelse lång erfarenhet av cancervård och forskning. Hon arbetar kliniskt främst med patienter med gastrointestinal cancer och bedriver forskning inom cancergenetik, prognostik och prediktion.

Kapitelförfattare

Eva Angenete, professor, överläkare Avdelningen för kirurgi, kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Urban Arnelo, adjungerad professor, överläkare, verksamhetschef

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet Kirurgcentrum, Region Västerbotten

Bertil Axelsson, professor emeritus i palliativ medicin, tidigare överläkare

Kirurgkliniken och palliativa enheten, Östersunds sjukhus

Svetlana Bajalica Lagercrantz, adjungerad professor, överläkare i onkolog, klinisk genetiker

Cancergenetik och cancerprevention, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Kjell Bergfeldt, MD, med.dr, projekt ledare

Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling, Uppsala

Bengt Bergman, docent, överläkare Lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Maria Bjurberg, docent, överläkare Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Johannes Blom, docent, överläkare Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Verksamhetsområde kirurgi, Södersjukhuset, Stockholm

David Borg, med.dr, överläkare i onkologi

Skånes universitetssjukhus, Lund

Åke Borg, senior professor

Lunds universitet och Medicon Village, Lund

Ola Bratt, professor, överläkare Klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet

Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Eva Brun, docent, överläkare

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Ana Carneiro, docent, överläkare

Lunds universitets cancercentrum, Lunds universitet

Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Hanna Carstens, onkolog, biträdande överläkare

Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Gabriella Cohn Cedermark, docent, överläkare

Institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet

Sektionen för urologisk onkologi, Medicinsk enhet Bäckencancer, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sead Crnalic, professor, överläkare

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet Ortopedkliniken, Norrlands

universitetssjukhus, Umeå

Charlotta Dabrosin, professor, överläkare

Institutionen för biomedicinska och

kliniska vetenskaper, Linköpings universitet

Onkologiska kliniken, Universitets­

sjukhuset i Linköping

Hanna Dahlstrand, docent, universitetsöverläkare

Institutionen för onkologi­ patologi, Karolinska Institutet

Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Kristina Drott, docent, överläkare Avdelningen för hematologi och transfusionsmedicin, institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Jakob Eberhard, docent, överläkare, Avdelningen for onkologi och patologi, institutionen for klinisk medicin, Lunds universitet

Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Simon Ekman, professor, överläkare

Institutionen för onkologi–patologi, Karolinska Institutet

Medicinsk enhet Huvud­, hals ­, lungoch hudcancer, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Karin Ekström Smedby, professor i hematologi/onkologi, biträdande överläkare

Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Miriam Elfström, med.dr.

Centrum för cervixcancereliminering, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Gunilla Enblad, professor, överläkare

Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet Blod­ och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Jens Engleson, överläkare

Strålbehandlingsavdelningen, Skånes universitetssjukhus, Lund

Hanna Eriksson, docent, överläkare i onkologi, specialist i dermatologi Institutionen för onkologi­ patologi, Karolinska Institutet Medicinska enheten Huvud–hals ­, lung­ och hudcancer, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Mikael Eriksson, docent, överläkare

Avdelningen for onkologi och patologi, institutionen for klinisk medicin, Lunds universitet

Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Martin Erlanson, MD, överläkare i onkologi

Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Marcela Ewing, med.dr, specialist i allmänmedicin och onkologi, Institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet Regionalt Cancercentrum Väst, Göteborg

Henrik Falconer, docent, överläkare Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Ingela Franck Lissbrant, med.dr, överläkare

Onkologi­ och palliativmedicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad

Maria Gebre-Medhin, med.dr, överläkare Verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus, Lund

Ingrid Glimelius, professor i onkologi, överläkare

Akademiska sjukhuset, Uppsala

Bethany van Guelpen, docent, läkare

Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Helene Hallböök , överläkare, docent Sektionen för hematologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Andreas Hallqvist, docent, överläkare Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Verksamhet Onkologi, Sahlgrenska

Universitetssjukhuset, Göteborg

Markus Hansson, professor, överläkare i hematologi

Göteborgs universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Ulrika Harmenberg, docent, överläkare i urologisk onkologi Sektionen för urologisk onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Margareta Heby, PhD, överläkare i onkologi

Skånes onkologiska klinik, Skånes universitetssjukhus, Lund och Malmö

Maria Hellbom, fil.dr, leg. psykolog, verksamhetschef Verksamhetsområde rehabilitering, Ängelholms sjukhus, Ängelholm

Kristina Hellman, PhD, överläkare, Institutionen för onkologi och patologi, Karolinska Institutet

Sektionen för gynekologisk cancer, Medicinsk enhet Bäckencancer, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Ylva Hellstadius, med.dr, leg. sjuksköterska

Centrum för cancerrehabilitering, SLSO, Region Stockholm

Oskar Hemmingsson, docent, universitetslektor, överläkare

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, kirurgi, Umeå universitet

Kirurgcentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Joakim Hennings, docent, överläkare

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap/kirurgi, Umeå universitet

Område kirurgi, Östersunds sjukhus, Östersund

Cecilie Hveding Blimark , överläkare

Sektionen för hematologi och koagulation, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Martin Höglund, docent, överläkare

Hematologisektionen, avdelningen för blod­ och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Mats Jerkeman, professor, överläkare Klinisk onkologi, Lunds universitet

Skånes universitetssjukhus, Lund

Anders Johnsson, adjungerad professor, överläkare

Onkologi, Lunds universitet

Skånes universitetssjukhus, Lund

Ulrika Joneborg, med.dr, överläkare

Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet

Sektionen för gynekologisk cancer­

kirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Sara Kinhult, PhD, överläkare

Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Vårdenhet onkologi, Skånes universitetssjukhus, Lund

Peter Kirrander, med.dr, överläkare

Verksamhetsområde urologi, Universitetssjukhuset Örebro

Magnus Lagerlund, överläkare/ verksamhetschef

Onkologiska kliniken och strålningsfysik, Länssjukhuset i Kalmar

Per Landelius, överläkare

Thoraxkliniken, Blekingesjukhuset i Karlskrona och Thoraxkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Fredrik Liedberg, urolog

Verksamhetsområde urologi, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Barbro Linderholm, docent, lektor, överläkare

Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för onkologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

David Lindquist, universitetslektor, docent, överläkare gynekologisk onkologi

Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Magnus Lindskog, docent, överläkare

Sektionen för urologisk onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Caroline Lundgren, gynekologisk onkolog, med.dr, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Daniel Molin, docent, överläkare

Sektionen för onkologi, Verksamhetsområde BoT, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Peter Naredi, professor, överläkare

Institutionen för kliniska vetenskaper, kirurgi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Magnus Nilsson, professor, överläkare

Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet

Medicinsk enhet Övre buk, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Lars Ny, professor, överläkare

Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Ulrika Ottander, docent, överläkare

Institutionen för klinisk vetenskap, obstetrik & gynekologi, Umeå universitet

CFOG, Norrlands universitetssjukhus,

Umeå

Andri Papakonstantinou, biträdande överläkare i onkologi Onkologi–Patologi, Karolinska Institutet Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Maria Planck , docent i onkologi, universitetslektor, överläkare

Lungmedicin, allergologi och palliativ medicin, Lunds universitet

Lung­ och allergikliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund

Margareta Randén, med.dr, överläkare, specialist i tumörsjukdomar Capio ASIH

Johan Reizenstein, överläkare Verksamhetsområde onkologi, Örebro universitetssjukhus, Örebro

Magnus Rizell, överläkare

Transplantationscentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Richard Rosenquist Brandell, professor, överläkare

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet Klinisk genetik och genomik, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Maria Sandström, med.dr, universitetslektor, överläkare

Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet

Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Per-Erik Sandström, barnonkolog, överläkare

Barncancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Ursula Scheibling, med.dr, överläkare

Palliativa enheten Västerås, Närsjukvård Öst, Region Västmanland

Tobias Sjöblom, professor i tumörgenetik

Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet

Marie Stenmark Askmalm, docent, överläkare i klinisk genetik

Region Skåne, Verksamhetsområde klinisk genetik, patologi och molekylär diagnostik, Lund

Katja Stenström Bohlin, med.dr, överläkare, subspecialist i gynekologisk

tumörkirurgi

Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Olof Ståhl, överläkare i onkologi Skånes universitetssjukhus, Lund

Per Stål, adjungerad professor, överläkare

Institutionen för medicin Huddinge, Karolinska Institutet

Medicinsk enhet Övre buk, sektionen för lever ­ och pankreassjukdom, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Malin Sund, professor, överläkare

CLINICUM, Avdelningen för kirurgi, Helsingfors universitet

Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap/kirurgi, Umeå universitet

Helsingfors universitetssjukhus

Camilla Thellenberg Karlsson, MD, överläkare

Institutionen för strålningsvetenskaper, onkologi, Umeå universitet

Cancercentrum, Norrlands universitets

sjukhus, Umeå

Peter Thorén, överläkare, verksamhetschef

Medicinskt centrum, Södra Lappland; Diagnostiskt centrum, Västerbotten; Lycksele sjukhus, Lycksele

Eva Tiensuu Janson, professor, överläkare

Institutionen för medicinska

vetenskaper, Uppsala universitet

Sektionen för onkologisk endokrinologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Anders Ullén, professor, överläkare

Institutionen för onkologi­ patologi, Karolinska Institutet

Sektionen för urologisk onkologi, Medicinsk enhet Bäckencancer, Tema

Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Gustav Ullenhag, professor i cancerimmunterapi, överläkare i onkologi

Uppsala universitet

Akademiska sjukhuset, Uppsala

Emma Ulvskog, överläkare

Verksamhetsområde onkologi, Universitetssjukhuset Örebro

Gunnar Wagenius, docent, överläkare

Lung­ onkologiskt centrum, Tema

Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Björn Zackrisson, överläkare, professor

Institutionen för strålningsvetenskaper

– onkologi, Umeå universitet

Cancercentrum, Norrlands universitets ­

sjukhus, Umeå

Sophia Zackrisson, professor, överläkare

Institutionen för translationell medicin, diagnostisk radiologi, Lunds universitet Bild och funktion, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Jan Zedenius, professor, överläkare

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet

Medicinsk enhet Bröst, endokrina tumörer och sarkom, Karolinska

Universitetssjukhuset, Stockholm

Daniel Öhlund, biträdande lektor, onkolog

Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Inledning

MIKAEL JOHANSSON, ROGER HENRIKSSON & MEF NILBERT

Cancersjukdomar karakteriseras av genetiska förändringar som leder till okontrollerad celltillväxt, invasion av omgivande vävnader och metastasering till andra organ. Årligen drabbas knappt 20 miljoner människor i världen, varav drygt 68 000 personer i Sverige, av cancer. Cancersjukdomspanoramat varierar stort i världen och är kopplat till faktorer som medellivslängd, livsstilsfaktorer, samsjuklighet och genetisk predisposition. Sjukdomsgruppen är heterogen och består av minst 200 olika sjukdomar som i sin tur kan delas in i olika undergrupper. Symtom, behandling och prognos uppvisar stora skillnader, både mellan olika cancerformer och inom en och samma undergrupp, beroende på tumörstadium, riskfaktorer och biologiska karakteristika. Möjligheten att utreda, diagnostisera och behandla cancersjukdomar har utvecklats snabbt under de senaste decennierna, vilket kommer dagens och morgondagens patienter till nytta i form av förfinade och individanpassade behandlingar.

Introduktion till onkologi

Onkologi är en egen medicinsk specialitet för icke ­kirurgisk behandling och vård av cancerpatienter. Ordet onkologi härstammar från grekiskans onkos (svullnad) och betyder läran om tumörer.

Cancersjukdomar omnämns i egyptiska skrifter så tidigt som 1 600 f.Kr. Under antiken och ända fram till upplysningstiden härskade uppfattningen att alla sjukdomar, så även cancer, berodde på obalans i kroppsvätskorna. Under 1800 ­talet övergavs denna syn på sjukdom när teorin om cellen som vävnadens minsta byggsten accepterades. Lissauers behandling av leukemier med arsenik var ett tidigt exempel på medicinsk cancerbehandling. Strålbehandlingen utvecklades kort efter Röntgens upptäckt av röntgenstrålarna och paret Curies upptäckt av radium. Strålbehandlingskliniker

för behandling av bland annat cancer etablerades i början av 1900 ­talet. Den första moderna cytostatikabehandlingen anses ha getts till en patient med lymfom 1942 i New York. Modern målinriktad behandling etablerades i slutet av 1990 ­talet då anti­ CD 20 ­antikroppen rituximab och abelsonkinashämmaren imatinib kom till användning. Begreppet onkologi innefattar i dag:

Ǵ diagnostik

Ǵ behandling och uppföljning

Ǵ prevention av cancersjukdomar.

I ett globalt perspektiv är lungcancer och prostatacancer de vanligaste cancersjukdomarna hos män och bröstcancer den vanligaste hos kvinnor. I Sverige är de vanligaste cancersjukdomarna:

Ǵ prostatacancer

Ǵ bröstcancer

Ǵ tjock­ och ändtarmscancer

Ǵ hudcancer

Ǵ lungcancer.

Överlevnaden vid cancer varierar stort i världen beroende på levnadsförutsättningar och möjlighet till utredning, behandling och uppföljning. Femårsöverlevnaden är i Sverige cirka 70 procent, dock med stor variation mellan de olika cancersjukdomarna.

Livsstil beräknas ligga bakom fyra av tio cancerfall, med tobaksrökning som den enskilt viktigaste riskfaktorn.

Cancer drabbar framför allt den

åldrande människan, vilket ställer stora krav på en helhetssyn, där allmäntillstånd och samsjuklighet måste vägas in i utrednings ­ och behandlingsbeslut. Även barn och unga vuxna drabbas av cancer, om än i mindre utsträckning. Cancer hos barn och yngre utgör en särskild utmaning, inte minst vad gäller risken för långtidsbiverkningar vid bot och förlorade levnadsår om bot inte uppnås.

Patienter med cancer söker vård i så gott som alla delar av sjuk vården på grund av:

Ǵ symtom av sjukdomen

Ǵ akuta biverkningar av behandlingen

Ǵ bestående funktionsbortfall efter avslutad behandling.

Utredningen vid misstanke om cancer initieras inte sällan via primärvården eller en akutmottagning, medan den vidare diagnostiken och behandlingen huvudsakligen sker i specialistvården.

Utredning och behandling av cancersjukdomar ställer krav på multidisciplinär och multiprofessionell samverkan, samordning och kommunikation. Radiologins utveckling har också haft stor betydelse för en förbättrad cancerdiagnostik. Förutom förbättrad morfologisk diagnostik av primärtumörsutbredningen innebär nya bildgivande modaliteter en möjlighet till funktionella undersökningar. Såväl magnetresonanstomografi (MR) som positronemissionstomografi­

datortomografi (PET­DT) gör det i dag möjligt att karakterisera tumörens biologi med icke ­ invasiva metoder, vilket har betydelse för såväl diagnostik som uppföljning av många cancersjukdomar. Avancerade endoskopiska undersökningar med integrerat ultraljud har ökat precisionen vid utredning av tumörer, framför allt i mag–tarmkanalen och luftvägarna.

Kunskapen om cancersjukdomarnas biologi har ökat väsentligt under de senaste decennierna. Det har fått klinisk betydelse i form av:

Ǵ förfinad diagnostik

Ǵ individualiserade behandlingsrekommendationer

Ǵ ökande överlevnad

Ǵ nya möjligheter att förebygga cancer.

I dag karakteriseras tumörer inte bara morfologiskt utan även molekylärt genom sekvensering av tumör ­DNA samt analys av protein­ och genuttryck av specifika målmolekyler. Tumörmarkörer i blod används i allt högre utsträckning för att diagnostisera cancer och följa effekten av behandling, och analyser av cirkulerande tumörDNA i blod är en lovande biomarkör.

Behandlingen av cancersjukdomar är ofta multimodal och innefattar:

Ǵ målriktad behandling

Ǵ immunterapi

Ǵ endokrin behandling.

Inom cancerkirurgin har utvecklingen med portvaktskörtelbiopiser minskat morbiditeten och ökat den diagnostiska precisionen vid flera sjukdomar, som bröstcancer och malignt melanom.

Minimalinvasiv kirurgi med endoskopiska tekniker har haft stor betydelse för den kirurgiska behandlingen av många tumörsjukdomar och nu används robotkirurgi vid allt fler cancersjukdomar.

Strålbehandlingen har utvecklats mot minskande behandlingsvolymer med bättre precision, färre biverkningar och större möjligheter till doseskalering och bot.

Ǵ kirurgi

Ǵ strålbehandling

Ǵ cytostatikabehandling

Cytostatika utgör en viktig del av såväl botande som livsförlängande behandling vid cancer men kombineras i allt högre utsträckning med målinriktad behandling eller immunterapi Målriktad behandling med antikroppar och proteinkinashämmare har inneburit att biologiska prediktiva faktorer har fått stor betydelse för behandlingsvalet vid många sjukdomar. Introduktionen av immunterapi med så kallade check point ­hämmare har haft mycket stor betydelse för exempelvis malignt melanom och lungcancer, men används med stor framgång även vid andra cancersjukdomar. Möjligheten till långa behandlingssvar och i enskilda fall bot vid spridd cancersjukdom är en

viktig fördel med immunterapi jämfört med cytostatikabehandling.

Endokrin behandling är en grundbult vid hormonberoende cancersjukdomar som bröstcancer och prostatacancer. Endokrin behandling används framgångsrikt såväl vid kurativ som vid palliativ behandling.

Cancersjukvården i Sverige organiseras av de 21 regioner som ansvarar för att utredning och behandling följer nationella riktlinjer. Sex regionala cancercentra (RCC) ansvarar för cancervårdens kunskapsstyrning genom nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp. RCC­ organisationen stöder också de många kvalitetsregister som samlar uppgifter om utredning, diagnos och behandling av cancerpatienter i Sverige. Det är viktigt att sträva efter en jämlik cancersjukvård för att svensk cancersjukvårds goda resultat ska kunna upprätthållas i framtiden, men

de utmanas i en tid av ökande möjligheter och begränsade resurser.

Den här boken är indelad i fyra delar som avhandlar:

Ǵ grundläggande begrepp och basfakta om cancersjukdom

Ǵ allmänna behandlingsprinciper vid cancersjukdom

Ǵ allmänna onkologiska principer

Ǵ utredning och behandling av specifika cancersjukdomar.

Kapitlen är skrivna av erfarna kliniker och forskare med stor kännedom om respektive område och de sjukdomar de beskriver. Då utvecklingen inom framför allt cancerbehandling går mycket snabbt hänvisar respektive kapitel till de nationella vårdprogram som finns tillgängliga via RCC (www. cancercentrum.se).

MEF NILBERT, ROGER HENRIKSSON & MIKAEL JOHANSSON

Cancerepidemiologi

Cancerepidemiologi beskriver faktorer och trender i insjuknande och överlevnad för cancersjukdomar i syfte att finna orsaker, men även att bidra till tidigare diagnos och därmed förbättra överlevnaden i dessa sjukdomar. Det svenska Cancer registret är en viktig källa till kunskap som ofta ingår i internationella statistiska jämförelser. Årligen diagnostiseras 19,3 miljoner cancerfall i världen och nära 10 miljoner personer beräknas avlida i sjukdomen. Sjukdomsmönster och överlevnadstal visar stora variationer mellan världens regioner och länder.

I Sverige diagnostiseras årligen fler än 75 000 cancerfall hos 68 800 individer och av dessa är cirka 350 barn. Årligen dör cirka 23 000 personer i Sverige av cancer och mer än 500 000 personer lever med eller efter en cancersjukdom.

Registrering av cancer i Sverige

I Sverige finns det sedan 1958 ett lagstadgat, nationellt cancerregister som omfattar alla cancersjukdomar. Cancerregistret ska:

Ǵ säkra nationell statistik över tumörsjukdomar

Ǵ analysera trender och skapa prognoser som bas för epidemiologisk forskning.

Alla cancerfall ska registreras med krav om dubbel inrapportering från diagnosansvarig klinisk läkare och från ansvarig patolog eller cytolog. Utöver cancerdiagnoser registreras också vissa förstadier till cancer, till exempel liv moderhalscancer in situ, och vissa benigna tumörer, till exempel

hypofystumörer, könstumörer och ovanliga skelettumörer. De data som registreras är:

Ǵ personnummer

Ǵ kön

Ǵ hemort

Ǵ diagnostiserande sjukhus och klinik

Ǵ preparatnummer

Ǵ tumörlokalisation

Ǵ histopatologisk typ

Ǵ tumörstadium

Ǵ underlag för diagnos

Ǵ diagnosdatum.

Tumörlokalisation kodas enligt International classification of diseases (ICD).

Histopatologisk typ klassificeras enligt koder från Systemized nomenclature of medicine (SNOMED).

Patologiskt status enligt tumörstadium, nod, metastaser (TNM) registreras, men inte kliniskt TNMstatus eftersom klinisk information från till exempel bilddiagnostik saknas. Tumörutbredning, planerad behandling och eventuell spridning av sjukdomen registreras inte heller i Cancerregistret.

Sjukvårdens rapporter till Cancerregistret samlas och granskas av sex regionala cancercentra (RCC) som ansvarar för de regionala cancerregistren och årligen levererar data till Socialstyrelsen som ansvarar för det nationella Cancerregistret.

Sverige har en lång tradition av att registrera dödsorsak, först i kyrkböcker

och sedan 1952 i Socialstyrelsens nationella dödsorsaksregister. Anmälan om dödsorsak görs av läkare utifrån kända diagnoser och sannolik dödsorsak. Det innebär att beräkningarna av antalet avlidna i cancer är något osäkra. I Sverige är tumörsjukdomar den näst vanligaste dödsorsaken, efter cirkulationsorganens sjukdomar. Av alla registrerade cancerfall i Cancerregistret är 99 procent morfologiskt klassificerade, vilket innebär en hög säkerhet. Cancerregistret och Dödorsaksregistret är inte kopplade till varandra, något som rekommenderas i internationell praxis. Svårt sjuka patienter i sen sjukdomsfas som avlider kort efter diagnos är därför under representerade i svenska Cancerregistret med cirka 5 procent. Effekten varierar mellan olika diagnoser och är störst för till exempel:

Ǵ bukspottkörtelcancer

Ǵ lungcancer

Ǵ ben­ och brosktumörer

Ǵ tumörer med ospecificerad lokalisation.

Vid sidan av det lagstadgade Cancerregistret finns i dag ett flertal diagnosspecifika kvalitetsregister för cancer. Dessa register har oftast startats av grupper inom professionen och övervakas i dag av RCC. Utveckling, återrapportering och forskning sker i samarbete mellan professionen och ansvarigt RCC. Dessa kvalitetsregister

innehåller mer information än Cancerregistret om cancersjukdom, behandling och uppföljningsresultat. Täckningsgraden i dessa register varierar, men hos många av dem är den i dag tillräckligt hög för att ge en översiktlig bild av trender i förekomst, utredning och behandling av cancersjukdomar i Sverige. Kvalitetsregistrens data och rapporter finner man på RCC:s webbplats (www.cancercentrum.se).

Cancer i Sverige

I Sverige diagnostiserades år 2021 drygt 75 300 cancerfall hos 68 810 unika individer, varav 52 procent var män och 48 procent kvinnor. Cancerincidensen har under de senaste 60 åren ökat hos båda könen samtidigt som mortaliteten i cancer har minskat (figur 2.1).

I dag är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen, sett till antal insjuknade, och hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancersjukdomen. Olika cancersjukdomar uppvisar olika mönster och i de svenska vårdprogrammen och kvalitetsregisterrapporterna finns en diagnosspecifik beskrivning av sjukdomarnas epidemiologi. Hudcancer (malignt melanom, skivepitelcancer och andra former av hudcancer) är den sjukdomsgrupp som ökar mest. Andra cancersjukdomar som ökar i Sverige är:

Ǵ njurcancer

Ǵ tjock­ och ändtarmscancer

Ǵ adenokarcinom i matstrupen

Ǵ lungcancer hos kvinnor.

FIGUR 2.1 Antalet nya cancerfall årligen i Sverige under åren 1970–2020. Data för sista året, 2020, är inkompletta vilket ger en underskattning. Referens: Socialstyrelsen.

Mikael Johansson är docent och överläkare på Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus. Han är universitetslärare på läkarprogrammet vid Umeå universitet.

Roger Henriksson är senior professor och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus. Han har lång erfarenhet av cancervård, forskning och utbildning, bl.a. som chef för Radiumhemmet och RCC Stockholm Gotland.

Mef Nilbert är överläkare och adjungerad professor i onkologi vid Skånes universitetssjukhus med erfarenhet från ledningsuppdrag inom verksamhetsutveckling och forskning.

Cancersjukdomar

Boken ger en bred och uppdaterad bild av cancersjukdomar från riskfaktorer och molekylära förändringar till kirurgi, strålbehandling, medicinsk behandling, rehabilitering och principer för palliativ vård. Svenska experter inom cancerområdet beskriver epidemiologi, etiologi, tumörbiologi, ärftlighet samt principer för utredning, behandling och uppföljning av de olika cancersjukdomarna.

Boken Cancersjukdomar rekommenderas till dig som studerar på läkarprogrammet, utbildar dig till specialistsjuksköterska eller möter cancerpatienter i en klinisk vardag.

Art.nr 45589