Innan du börjar
Varje kapitel inleds med en kort introduktion av tidsperioden, en tidslinje och en punktlista över kapitlets innehåll.
Till varje kapitel finns även ett utdrag ur en skönlitterär bok som utspelar sig under den aktuella tidsperioden.
ROMANUTDRAG
”Till världens ände”, en spännande berättelse som utspelar sig på 300-talet f.Kr. Den unge pojken Janus följer med härskaren Alexander den stores trupper när de erövrar perserriket.
”Janus hade rusat in genom porten tillsammans med alla andra, fylld av samma vettlösa berusning. De tog sig raka vägen till de rika kvarteren, slet upp dörrarna och sprang rakt in i ett hisnande överflöd. Ägare och slavar flydde ur deras väg medan de började fylla händerna med vackra föremål och guld. Men händer och kappsäckar räckte snart inte till. Girigheten stegrades. De slet vävnader från väggarna, högg sönder möbler för att komma åt guld och ädelstenar, attackerade allt vackert en skenande galenskap som bara tolererade den skönhet som kunde ägas.
Någon slöt sin hand om en omkullvält silverbägare ögonblicket före en stridsbroder och fick sin arm avhuggen. Ursinnigt kastade sig de två männens kamrater över varandra. Vansinnet stegrades till nya höjder. Trupperna vände sig mot varandra, vän dödade vän på jakt efter det som låg överallt, fritt att plocka upp. Det gick inte att tänka. Janus slet upp sitt svärd och betraktade storögt galenskapen, med två buckliga silverfat tryckta mot bröstet. Han visste inte om han högg mot någon.”
vettlös vansinnig hisnande här: svindlande en girighet, girigheter ett habegär, att vilja ha mycket och inte dela med sig att tolerera, tolererade att acceptera att betrakta, betraktade att titta på
Därefter följer en genomgång av tidsperioden varvad med textutdrag från kända verk. Till en del av textutdragen finns det läsförståelsefrågor. Dessa är markerade med olika symboler som markerar vad det är för frågetyp. Det finns fyra olika frågetyper:
H Hitta efterfrågad information. Svaret finns direkt i texten.
D Dra enkla slutsatser. Svaret får du genom att läsa mellan raderna. Det innebär att svaret inte står direkt utskrivet i texten och att du måste göra en egen tolkning med utgångspunkt i den information som finns.
S Sammanföra och tolka information och idéer samt reflektera.
Du får ta hjälp av hela eller större delen av texten för att lista ut svaret och du behöver ta hjälp av dina tidigare erfarenheter och kunskaper.
G Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag.
Du behöver fundera över hur texten är uppbyggd och skriven samt vilka källor som har använts.
I DET HÄR KAPITLET ska vi arbeta med antiken.
Vi kommer särskilt att fokusera på Grekland och vad som hände där. Det beror på att delar av den grekiska kulturen, som politik, skolämnen, idrott och litteratur, har påverkat de europeiska samhällena mycket. Än idag tävlar vi brottning och läser filosofi.
LÄSA Du kommer att läsa originalutdrag ur och bearbetningar av litteratur som kom till under antiken. Du kommer att besvara olika typer av frågor till de texter du läser.
SKRIVA
• Du kommer att lära dig hur man skriver: – en sammanfattning – formella och informella brev
TALA Du kommer att presentera en berättelse muntligt eller dramatisera ett av utdragen.
• Du kommer att få diskutera.
SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER Du kommer att arbeta med: – substantiv (obestämd och bestämd form i singular och plural, genitiv) – pronomen (personliga, possessiva) – skillnaden mellan de och dem Du kommer att lära dig att skilja på: – formellt – informellt språk
AR STOFANES Lysistrate
SYMBOLER
ENSKILT ARBETE
ARBETA I PAR
ARBETA I GRUPP
MUNTLIG UPPGIFT
Ibland hittar du följande tecken i textutdragen: / … /.
Det betyder att en del av texten är utelämnad.
SKRIFTLIG UPPGIFT
800 f.Kr. 700 f.Kr. 600 f.Kr. 500 f.Kr. 400 f.Kr. 500 e.Kr. HOMEROS Iliaden Odysséen A SOPOS Aisopos fabler SAPFO Fragment 31 ANT KEN börjar Utdrag ur Niklas Krogs
ANT I KEN 1
I varje kapitel får du en skriftlig och en muntlig uppgift som är kopplad till det du har läst.
Inför de olika uppgifterna får du först en genomgång av språkliga strukturer och normer som du behöver kunna för att genomföra uppgifterna på bästa sätt. Du får också ta del av en modelltext som stöd i ditt eget skrivande.
typiska drag för en saga finns med?
Är berättelsen kronologisk?
• Har sagan en tydlig inledning, huvuddel och avslutning?
Finns det något man inte förstår i texten?
• Ge förslag på vad som kan:
1. läggas till (ytterligare personer, repliker, målande beskrivningar)
2. strykas (upprepningar, språk som inte passar stilen och målgruppen, det vill säga de som kommer att läsa din text.)
3. flyttas (kanske en hemlighet ska avslöjas slutet stället för i början?)
Hur är inledningen? (spännande, stämningsskapande eller tråkig)
• Vilka personbeskrivningar finns? (ålder, personlighet, uppförande, utseende, klädsel)
Vilken miljö beskrivs? Hur ser den ut?
• Finns det dialoger?
MUNTLIG UPPGIFT – EN MEDELTIDA UPPFINNING
Välj en av de uppfinningar som finns listan intill. Uppfinningarna kan komma från olika länder och världsdelar, men gemensamt för dem är att de började användas Europa under medeltiden.
Din uppgift är att presentera och förklara hur en medeltida uppfinning fungerar samt om och hur man använder den idag. Du ska tala i minst två och max fyra minuter. Visa gärna en bild på det du beskriver, eller ta med ett likadant föremål om det är möjligt. Du kan välja om du vill arbeta par eller enskilt. Ta hjälp av "Tänk på" på s. 99.
Språk
• Är styckeindelningen korrekt?
Används stor bokstav i början av meningarna?
• Varieras språket? Titta till exempel på: – inleds meningarna på olika sätt (Jag, Efter ett tag, Som jag trodde)? – används olika anföringsverb (sade, utbrast, viskade, fräste)? – varieras skiljetecknen (punkt, kommatecken, tankstreck, kolon)?
Den här symbolen är en hänvisning till det digitala läromedlet som hör till boken. I det digitala läromedlet hittar du skrivmallar och checklistor som är till hjälp inför ditt skrivande. Här finns även självrättande övningar på ord och begrepp samt den grammatik som boken går igenom.
SKRIVUPPGIFT – KÄLLKRITIK Till den muntliga uppgiften hör även en skriftlig uppgift. När du är klar med ditt föredrag ska du till din lärare lämna in ungefär en halv A4-sida där du beskriver dina källor och förklarar varför du har valt dem. Under "Kolla källan" får du lära dig hur du arbetar källkritiskt.
KOLLA KÄLLAN Har du källkoll? Vet du om det du ser och läser är äkta eller ett försök att luras? När du använder internet, lyssnar till en podd eller läser tryckta källor som böcker och tidningar ska du ta reda på det du kan om författaren, vad hen har skrivit tidigare, och vad webbsidan, bokförlaget eller tidningens ägare publicerar förutom din källa.
När du är ute och surfar på nätet eller när du läser en tidningsartikel är det viktigt att kunna skilja på sann och falsk information. För att kunna göra det behöver du veta om du kan lita på det du läser eller hör. Det gör du genom att ställa ett antal frågor om den digitala källan som du vill använda. Det är viktigt att du kan få svar på dessa frågor för att kunna granska en källa kritiskt. När du gör det bildar du dig en uppfattning om en källas trovärdighet syfte och ursprung
FÖRSLAG PÅ ÄMNEN stigbygeln hjulplogen hästskon den mekaniska klockan glasögonen väderkvarnen boktryckarkonsten kompassen spinnrock
Sist i varje kapitel finns en sammanfattning av innehållet och en genomgång av svenska språkets utveckling under den aktuella tidsperioden.
Mellan år 700 f.Kr. och 300 f.Kr. bestod Grekland av flera olika mindre stater kallade stadsstater. Stadsstaterna hade ett gemensamt språk och en gemensam religion, men krigade ibland mot varandra. stadsstaten Aten infördes runt 500 f.Kr. en slags demokrati där fria män äldre än 20 år fick vara med och bestämma. Kvinnor och slavar hade ingen rösträtt. Religionen påverkade livet mycket. Man trodde att gudarna klädde ut sig till vanliga människor och kunde dyka upp var som helst. Under denna period var få människor läs– och skrivkunniga. Därför var den muntliga traditionen mycket viktig. Litteratur framfördes av teatergrupper eller så kallade rapsoder kringresande yrkesberättare som lärde sig långa historier utantill.
HOMEROS Homeros var troligen en blind diktare och rapsod som skapade eposen Iliaden och
Odysséen Iliaden handlar om det tioåriga kriget mellan grekerna och Troja. Det blev krig på grund av att den vackra Helena, som var gift med kungen av Sparta, blev bortrövad av prinsen Paris från Troja. De grekiska kungarna blev mycket arga. De beslöt att segla tillsammans mot Troja för att hämta tillbaka Helena. När kriget hade vunnits av grekerna seglade alla överlevande till sina respektive hemländer. Kung Odysseus gav sig iväg med flera skepp. Färden hem var fylld av olika äventyr och resan tog tio år. Odysséen handlar om Odysseus äventyr på vägen hem.
A SOPOS Aisopos skrev många fabler som man fortfarande läser. I fablerna kan djuren tala som människor. Fablernas syfte var att lära ut skillnaden mellan rätt och fel. En känd fabel är Räven och storken
SAPFO Sapfo var en kvinnlig poet som bodde på ön Lesbos. Hon skrev kärleksdikter, men det är inte många som finns kvar. Många av hennes dikter handlar om kärlek mellan kvinnor (lesbisk kärlek).
52 ANT KEN – SAMMANFATTNING
Svenska språkets utveckling under antiken
Urgermanska och urnordiska 2000 f.Kr.– 800 e.Kr. Medan de antika grekerna skrev långa berättelser hade svenskan ännu inte börjat utvecklas som ett eget språk. Det språk som svenskan kommer från kallas urgermanskan. Germaner kallade romarna de olika folk som bodde norra Europa. Under lång tid formades dialekter som sedan blev till nya språk. Svenskan kommer ur den variant som kallas för urnordiska.
Från början hade man inga skrivtecken, men man meddelade sig genom att rista in bilder på stora stenar, så kallade hällristningar. På hällristningarna ritade man till exempel en scen från en lyckad jakt eller från en strid.
I Sverige finns de flesta hällristningar i trakterna kring Tanum Bohuslän. De har daterats till bronsåldern som varade mellan 1800 f.Kr. och 500 e.Kr. Ungefär 200 e.Kr. började man använda sig av skrivtecken, runor. Om dem får du läsa mer i nästa kapitel.
Hällristning från Tanum.
96 MEDELTIDEN – ANVÄND DINA KUNSKAPER SKRIVA SJÄLV Nu ska du skriva en egen saga. Innan du börjar ska du fundera på: … vad din saga ska handla om … vilka dina huvudpersoner är … vilka typiska drag du ska ta med ... vem som är den tänkta läsaren eller lyssnaren Ta hjälp av skrivmallen som du hittar i det digitala läromedlet när du planerar din saga och skriv sedan en första version. Be en klasskompis läsa din saga. För att hjälpas åt att förbättra era texter kan ni ta hjälp av nedanstående frågor om textens innehåll och språk. Stäm även av din text med checklistan det digitala läromedlet. SKRIVUPPGIFT – SKRIV EN SAGA Innehåll • Vilka
97 ANVÄND DINA KUNSKAPER
ANT I KEN SAMMANFATTNING – KAPITEL 1 55
INNEHÅLLSFÖRTECKNING HOMEROS 14 Odysseus pojke 16 AISOPOS 25 Det sjuka lejonet 25 Räven och storken 27 Kråkan och räven 28 SAPFO 29 Fragment 47 29 Fragment 48 29 Fragment 31 30 ARISTOFANES 33 Lysistrate 34 SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER ATT SKRIVA BREV 38 Formellt och informellt språk 39 GRAMMATIK 40 Substantiv 40 Pronomen 42 MODELLTEXT: BREV 46 ANVÄND DINA KUNSKAPER 49 Skrivuppgift – formellt och informellt brev 49 Muntlig uppgift – dramatisera ett äventyr 51 SAMMANFATTNING KAPITEL 1 52 SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING UNDER ANTIKEN 55
1 ANTIKEN 10
KAP I TEL
MEDELTIDEN KAP I TEL 2 56 LITTERATUREN UNDER MEDELTIDEN 60 SVERIGE 60 Erikskrönikan 61 ISLAND 63 Njals saga 64 Den äldre och den yngre Eddan 65 Gunnlaug Ormstungas saga 66 MARIE DE FRANCE 69 Tristan och Isolde 70 DANTE ALIGHIERI 72 Den gudomliga komedin 73 SAGOR 75 Pojken och älvan 77 Tusen och en natt 79 SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER ATT SKRIVA SAGOR 80 Konsten att variera sina meningar 81 Direkt och indirekt anföring 83 Styckeindelning 84 GRAMMATIK 86 Adjektiv 86 Pronomen 88 MODELLTEXT: SAGA 90 ANVÄND DINA KUNSKAPER 96 Skrivuppgift – skriv en saga 96 Muntlig uppgift – en medeltida uppfinning 97 Skrivuppgift – källkritik 97 SAMMANFATTNING KAPITEL 2 100 SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING UNDER MEDELTIDEN 107
RENÄSSANSEN KAP I TEL 3 110 MIGUEL DE CERVANTES 115 Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha 117 WILLIAM SHAKESPEARE 119 Hamlet 120 Romeo och Julia 124 KRISTINA 128 Drottning Kristinas historia, skriven av henne själv, tillägnad Gud 129 SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER ATT SKRIVA INSÄNDARE 130 Texbindning 131 Åsiktsuttryck 132 GRAMMATIK 133 Verb 133 MODELLTEXT: INSÄNDARE 137 ANVÄND DINA KUNSKAPER 140 Skrivuppgift – skriv en insändare 140 Muntlig uppgift – gruppdiskussion 141 SAMMANFATTNING KAPITEL 3 142 SVENSKA SPRÅKETS UTVECKLING UNDER RENÄSSANSEN 147 GRAMMATIK – SAMMANFATTNING 148
ROMANUTDRAG
Utdrag ur Niklas Krogs ”Till världens ände”, en spännande berättelse som utspelar sig på 300-talet f.Kr. Den unge pojken Janus följer med härskaren Alexander den stores trupper när de erövrar perserriket.
”Janus hade rusat in genom porten tillsammans med alla andra, fylld av samma vettlösa berusning. De tog sig raka vägen till de rika kvarteren, slet upp dörrarna och sprang rakt in i ett hisnande överflöd. Ägare och slavar flydde ur deras väg medan de började fylla händerna med vackra föremål och guld. Men händer och kappsäckar räckte snart inte till. Girigheten stegrades. De slet vävnader från väggarna, högg sönder möbler för att komma åt guld och ädelstenar, attackerade allt vackert i en skenande galenskap som bara tolererade den skönhet som kunde ägas.
Någon slöt sin hand om en omkullvält silverbägare ögonblicket före en stridsbroder och fick sin arm avhuggen. Ursinnigt kastade sig de två männens kamrater över varandra. Vansinnet stegrades till nya höjder. Trupperna vände sig mot varandra, vän dödade vän på jakt efter det som låg överallt, fritt att plocka upp. Det gick inte att tänka. Janus slet upp sitt svärd och betraktade storögt galenskapen, med två buckliga silverfat tryckta mot bröstet. Han visste inte om han högg mot någon.”
vettlös • vansinnig hisnande • här: svindlande en girighet, girigheter • ett habegär, att vilja ha mycket och inte dela med sig att tolerera, tolererade • att acceptera att betrakta, betraktade • att titta på
800 f.Kr. 700 f.Kr. 600 f.Kr. HOMEROS Iliaden • Odysséen A ISOPOS Aisopos fabler SAPFO Fragment 31 ANTIKEN börjar
I DET HÄR KAPITLET ska vi arbeta med antiken.
Vi kommer särskilt att fokusera på Grekland och vad som hände där. Det beror på att delar av den grekiska kulturen, som politik, skolämnen, idrott och litteratur, har påverkat de europeiska samhällena mycket. Än idag tävlar vi i brottning och läser filosofi.
LÄSA
• Du kommer att läsa originalutdrag ur och bearbetningar av litteratur som kom till under antiken.
• Du kommer att besvara olika typer av frågor till de texter du läser.
SKR I VA
• Du kommer att lära dig hur man skriver:
– en sammanfattning
– formella och informella brev
TALA
• Du kommer att presentera en berättelse muntligt eller dramatisera ett av utdragen.
• Du kommer att få diskutera.
SPRÅKL I GA STRUKTURER OCH NORMER
• Du kommer att arbeta med:
– substantiv (obestämd och bestämd form i singular och plural, genitiv)
– pronomen (personliga, possessiva)
– skillnaden mellan de och dem
• Du kommer att lära dig att skilja på:
– formellt
– informellt språk
ARI
500 f.Kr. 400 f.Kr. 500 e.Kr.
STOFANES Lysistrate
KEN 1
ANT I
FÖRE ANTIKEN
Antiken, som vi ska läsa om i detta kapitel, är en del av epoken forntiden. Forntiden började cirka 3000 år f.Kr. och pågick fram till att romarriket gick under nästan 500 år e.Kr. Det var under forntiden som skrivkonsten uppfanns, för drygt 5 000 år sedan i Mesopotamien (ungefär nuvarande Irak). Flera stora kulturer följde på varandra i området, till exempel den sumeriska och den babyloniska. Från babylonierna finns det mycket kvar i vår kultur. Det var till exempel de som delade in en timme i 60 minuter, som vi fortfarande gör. Och den allra äldsta litteraturen i världen är från Mesopotamien. Det är en äventyrsberättelse om kung Gilgamesh, och heter därför Gilgamesheposet. Men också kulturerna i Indien och Kina var tidiga med sådant som juridik, teknik, ekonomi och berättelser.
12 ANT I KEN
KEN
ANT I
Ibland kan litteraturen skicka en lätt igenkännbar hälsning genom tiderna. Lyssna till ett utdrag ur en sumerisk dialog mellan far och son:
Fadern: ”Vart ska du gå?”
Sonen: ”Ut.”
Fadern: ”Och när kommer du hem?”
Sonen: ”Vet inte.”
Den svenska författaren Kerstin Thorvall gav på 1970-talet ut ungdomsböckerna ”Vart ska du gå?” ”Ut” och ”Vart ska du gå?” ”Vet inte”. Det är femtusen år mellan Thorvalls böcker och den sumeriska texten – men de låter ganska lika.
GREKLAND
I det här kapitlet ska vi fokusera på den del av antiken som domineras av den grekiska kulturen. Härifrån kommer mycket av det du möter i vårt samhälle varje dag. Många av ämnena du har under din skoldag, olika idrottsgrenar, teater och litteratur – allt detta och mer har sitt ursprung i den grekiska kulturen. Men grekerna tog också intryck av andra folk och kulturer. Handelsmän kom för att sälja och köpa varor och handeln innebar att olika kulturer möttes och påverkade varandra.
Stadsstater
Under det som kallas guldåldern, år 700 till 300 f.Kr., bestod Grekland av runt tusen olika små riken som kallades stadsstater. Stadsstaterna hade ett gemensamt språk och en gemensam religion, men krigade ibland mot varandra. Hur det kunde gå till när man stred och erövrade städer under antiken fick du läsa ett utdrag om i början av det här kapitlet.
Demokrati och religion
Man brukar säga att demokratin föddes i Aten, huvudstaden i dagens Grekland. Där infördes runt 500 f.Kr. ett politiskt system där fria män äldre än 20 år fick delta. Möten hölls var nionde dag och man fattade beslut genom handuppräckning. Men egentligen var deras styrelseskick ganska olikt det demokratiska system vi har idag. Kvinnor och slavar hade ingen rösträtt. Fria män som var födda i Aten fick inte rösta om deras föräldrar var födda någon annanstans.
13
Det var inte bara politiken som påverkade grekernas liv utan även religionen. Det fanns många gudar och gudinnor att hålla sig väl med, särskilt eftersom man trodde att de ofta vandrade bland människorna utklädda till vanligt folk och lade sig i allt som hände.
Rapsoder
Under den här perioden var det inte många som kunde läsa och skriva. Därför var den muntliga traditionen mycket viktig. Litteratur framfördes av teatergrupper eller så kallade rapsoder, kringresande yrkesberättare som lärde sig långa historier utantill, och som deklamerade dikter, sjöng och berättade historier. De flesta historierna var välbekanta favoriter för åhörarna, men presenterades ofta i olika versioner och bearbetningar, precis som vi i våra dagar gärna ser nyinspelningar av filmer.
HOMEROS
Homeros , grekisk diktare på 700–talet f.Kr.
Känd för att …
• ofta ha kallats skaparen av Iliaden och Odysséen.
Homeros tros vara en blind diktare som skapade eposen Iliaden och Odysséen, men det är inte bevisat att han faktiskt gjorde det. Det vi vet är att han var en av de så kallade rapsoderna, som försörjde sig på att vandra mellan byar och läsa upp berättelser på ett dramatiskt sätt.
Iliaden handlar om det trojanska kriget, som pågick i tio år mellan grekerna och staden Troja i nuvarande Turkiet. Orsaken till krigsutbrottet var att den vackra Helena, gift med kungen av Sparta, blev bortrövad av prinsen Paris från Troja. Eller ville hon kanske själv följa med? Det var typiskt för berättelserna som framfördes av rapsoder att det fanns olika versioner. Ibland handlade det om en kidnappning, ibland om att Helena själv blev kär i Paris och ville rymma med honom.
en rapsod, rapsoder • en kringvandrande vissångare att deklamera, deklamerade • att läsa upp klart och tydligt ett epos, epos • en lång berättande dikt
Hur det än var, så blev de grekiska kungarna mycket arga. De beslöt sig för att gå samman i en krigshär och segla mot Troja. Men kriget gick
14 ANT I KEN
inte så bra. I hela nio år slogs man på slätterna utanför staden och kom inte längre. Inte förrän det tionde året kom den listigaste av kungarna, Odysseus, på en plan: de skulle bygga en stor, ihålig häst av trä och gömma soldater i den.
Och det gjorde de. Det blev en ståtlig skulptur som de lyckades placera utanför stadsmuren utan att trojanerna märkte det. Inuti låg soldaterna knäpptysta.
När trojanerna fick syn på hästen tänkte de att den måste vara en gåva från gudarna. Därför drog de in den i staden. På natten klättrade de grekiska soldaterna ut, öppnade stadsportarna inifrån och släppte in den stora grekiska armén. Troja besegrades, plundrades och brändes ner.
Efter att ha lyckats med sin uppgift begav sig alla överlevande till sina hemländer på sina skepp. Det gjorde även Odysseus, som nu ville hem till sin ö Ithaka. Men vägen hem blev fylld av äventyr, och resan varade länge. Hela tio år tog den. Den beskrivs i Odysséen, och du ska snart få läsa om en av de spännande händelserna.
Hur mycket som är fantasi och hur mycket som bygger på verkliga händelser kan man fråga sig. Vi vet säkert att Troja har funnits och att det förstördes ungefär år 1200 f.Kr., men hur och varför vet vi inget om. Kanske var det ett krig om handelsplatser vid Svarta havet, eftersom det mäktiga Troja låg vid inloppet och kunde hindra grekiska handelsfartyg att nå havet.
Iliaden handlar om det trojanska kriget.
Odysséen handlar om Odysseus hemfärd efter att Troja besegrats.
Ordet ”trojan” har kommit in på ett nytt sätt i dagens språk.
En trojan är en skadlig programvara som gömmer sig inuti andra dataprogram, till exempel en skärmsläckare.
Uttrycket kommer från trojansk häst.
Ruinerna efter den antika staden Troja, som finns i dagens Turkiet, har grävts fram av arkeologer. Sedan 1998 finns platsen med på Unescos världsarvslista – en lista där några av världens viktigaste platser och byggnader har valts ut som viktiga att bevara av Förenta Nationerna (FN).
15
ATT SAMMANFATTA EN TEXT
Att sammanfatta en text, det vill säga att kortfattat berätta med egna ord vad en text handlar om, är väldigt bra att kunna. Det är dels ett sätt att förmedla till andra vad man har läst och lärt sig, dels ett sätt att bli säker på om man har förstått texten. För det är svårt att göra en begriplig sammanfattning om man inte har förstått innehållet.
Först ska du få läsa en exempeltext och se hur man kan arbeta med den. Den text som man sammanfattar kallas för källtext. De gulmarkerade orden är så kallade nyckelord.
Det här är berättelsen om Ifigenia, som var dotter till en av kungarna som for iväg för att kriga i Troja. Kungen hette Agamemnon och fungerade som ledare för hela krigsexpeditionen. Men han fick ganska snart stora problem, eftersom det inte blåste minsta vind. Hur skulle nu båtarna ta sig över till Troja?
Ifigenia
Varje kväll hoppades man att vinden skulle blåsa upp under natten, men varje morgon låg havet blankt som en spegel och inte ett segel rörde sig. I början roade furstarna sig med brädspel och tävlingslekar, men till slut blev de otåliga och även deras soldater började klaga. Alla samlade sig till slut omkring prästen Kalkas och fordrade att han skulle tala om vem som bar skulden till denna eviga vindstilla.
– Någon är skyldig, svarade han. Gudinnan Artemis straffar oss för att Agamemnon har förolämpat henne genom att säga att han är en bättre jägare än hon. Men hon lovar att sända oss den rätta vinden om han bara offrar sin dotter Ifigenia åt henne.
Agamemnon blev förskräckt när han hörde villkoret. Han sa bara helt kort att hären kunde fara hem igen – han tänkte inte offra sin dotter. Så gick han in i sitt tält och ville inte tala med någon. Men då blev det uppror i lägret. Man omringade tältet och begärde högljutt att Agamemnon skulle lyda gudinnan. Han hade varit så ivrig att bli överbefälhavare, nu var det hans skyldighet att tänka på allas bästa.
Agamemnon blev rädd att de andra skulle döda honom. Han skickade därför bud till drottningen att Ifigenia ögonblickligen skulle komma
22 ANT I KEN
till lägret. Drottningen blev mycket förvånad och följde med sin dotter. När de kom fram och fick veta vad som skulle hända störtade
drottningen till Agamemnons tält och bad maken avstå från det fruktansvärda beslutet. Men han svarade henne inte. Då började
Ifigenia själv be för sitt liv, men Agamemnon vågade inte skona henne. Och Ifigenia böjde lydigt sitt huvud och gick mot döden.
På altaret brann en eld. Den unga flickan smyckades med guldband och blomsterkransar. Fadern vände bort ansiktet och gömde det i sin mantel, och modern låg på knä och bad till gudarna.
Vid altaret stod Kalkas i sina prästkläder. Först skar han en lock av flickans hår och kastade den i elden. Sedan höjde han handen och riktade sin vassa kniv mot Ifigenias hals. Men i det ögonblicket kom det som ett moln för hans ögon, och när det försvunnit låg istället ett blödande rådjur på altaret. Artemis hade i sista ögonblicket tyckt synd om Ifigenia, lyft upp henne och fört henne till ett tempel där hon fick tjäna som prästinna.
Men det var bara gudinnan själv och flickan hon räddat som visste vad som hänt. Grekerna såg bara att offret var fullbordat och att lågorna flammade. När den sista gnistan slocknade hördes en susning i träden, och nere vid stranden gungade skeppen på svallande vågor. Nu kunde äntligen flottan ge sig av.
EXEMPEL PÅ SAMMANFATTNING
Kung Agamemnon är på väg att segla med den stora grekiska hären till Troja för att kriga, men skeppen kommer inte i väg eftersom det inte blåser. Det beror på att Agamemnon retat upp gudinnan Artemis, och hon hämnas genom att göra så att det är helt vindstilla.
En präst förklarar att gudinnan kräver att kungens dotter måste offras. Först vägrar kungen, men sedan blir han rädd att själv bli dödad och så måste prinsessan komma till lägret. Både drottningen och prinsessan Ifigenia ber att hon ska få leva, men kungen tänker lyda gudinnan.
Just när prästen ska sticka kniven i Ifigenias hals räddar Artemis henne, och låter det börja blåsa igen. Men ingen annan ser hur Ifigenia räddas. De tror att hon är död.
Nu ska du skriva din egen sammanfattning av en text. Du ska sammanfatta Odysseus äventyr hos cykloperna, s. 12-16. Ta hjälp av "Tänk på" på s. 24.
En sammanfattning brukar vara max en tredjedel av källtexten. I exemplet med Ifigenia är källtexten 434 ord medan sammanfattningen består av 124 ord.
23
Skriva: Sammanfatta text
Myten om Theseus
Detaljer ur berättelser i världslitteraturen kommer ofta tillbaka under seklernas gång. Du kommer att få se flera exempel på det i den här läroboken. Här nedan får du läsa om en sorglig historia med inslag som återkommer under medeltiden.
Theseus är en antik hjälte som är med om många äventyr. Bland annat kämpar han och vinner mot en monstertjur i den berömda stenlabyrinten på Kreta. Men när han seglar hem till sin far, kung Egeius av Aten, har han glömt en sak: han har lovat pappan att om han överlever ska han använda vita segel på skeppet, men om han dött ska besättningen hissa svarta segel. Egeius står och spanar efter skeppet och när han ser de svarta seglen blir han så ledsen att han kastar sig utför en brant klippa ner i havet och dör. Det är så, sägs det, som Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet fick sitt namn.
ATT SKRIVA ETT BREV
I slutet av det här kapitlet ska du få lära dig hur man skriver olika slags brev. Förr var brev handskrivna på papper nödvändiga för att kommunicera. Medelklassen och överklassen lade ner mycket tid på brevskrivning. Länge delade brevbärarna ut posten två gånger om dagen, och de kom även med brev på lördagar. Det kan vi jämföra med idag då brev bara delas ut varannan dag, och aldrig på helgen.
Idag kan det vara svårt att dra upp tydliga gränser för vad ett brev egentligen är, eftersom vi oftast skriver digitalt till varandra. Vi skriver mejl, sms och texter på sociala medier. Det är texter som kan vara privata eller riktade till många.
Men vare sig vi skriver på papper eller digitalt, så finns det vissa saker som är viktiga att känna till. Det gäller till exempel att kunna skilja mellan informellt och formellt språkbruk. Båda är viktiga att kunna. Och båda kräver dessutom att du behärskar grammatiken, så den övar vi också på i detta kapitel.
38 ANT I KEN – SPRÅKLIGA STRUKTURER OCH NORMER
Monstertjuren på Kreta, Minotaurus.
SKRIVA BREV
För att skriva brev behöver du kunna skilja mellan formellt och informellt språk, och veta när du ska använda vilket språk. Det ska du få lära dig i detta avsnitt.
FORMELLT OCH INFORMELLT SPRÅK
Om du ska skriva till eller prata med en kompis eller någon vuxen som du känner väl, så använder du dig troligen av ett informellt språk, till exempel: Läget? Kolla! Va?
Om du använder dig av dessa ord och andra liknande, då använder du dig av talspråk. Talspråk är informellt språk.
När du vänder dig till någon som du inte känner så väl, eller till en myndighet, är det lämpligare att använda sig av ett formellt språk. Till exempel om du söker arbete under sommarlovet är det bättre att använda ett formellt språk, vilket innebär att du undviker talspråk och känslostarka uttryck.
I det digitala läromedlet kan du göra övningar där du får skilja på informellt och formellt språk.
GRAMMATIK
FORMELLT SPRÅK (vårdat språk)
INFORMELLT SPRÅK (talspråk)
kontrollera kolla
titta kolla
pojke kille
flicka tjej
anse tycka
äta käka
sedan sen
tala prata
vår våran
För att du ska kunna skriva bra texter behöver du ha grundläggande kunskaper om svenska språkets beståndsdelar. Dessutom behöver du känna till de olika begreppen som man använder när man förklarar hur olika språk är uppbyggda.
Precis som du kan ämnesord i matematik och vet att addition innebär att du ska lägga ihop tal, ska du lära dig ämnesord som används för att beskriva språk. De orden kommer du att lära dig under grammatikavsnittet.
39 SPRÅKL I GA STRUKTURER OCH NORMER
SUBSTANTIV
Ett substantiv är namn på saker och ting och ett ord som man kan sätta en, ett eller flera framför, till exempel en katt, flera katter, ett hus, flera hus. Det finns även substantiv som man inte brukar sätta en eller ett framför, till exempel fred, svält och beskattning.
De flesta substantiv är konkreta, det vill säga att det är saker som du kan ta på, till exempel bil, hus och fågel. Det finns även abstrakta substantiv. Då menar man sådant man inte kan ta på som fantasi, ilska och dröm.
GENUS
Substantiv kan delas in i två olika genus: Ordet ”genus” kommer från latinet och betyder ”sort”. När man talar om ett substantivs genus menar man vilken sort den tillhör, alltså gruppen ”en-ord” (utrum) eller ”ett-ord” (neutrum).
• utrum = en–ord (en bil)
OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM
• neutrum = ett–ord (ett hus)
Substantiv kan böjas i obestämd eller bestämd form:
• obestämd form = en bil, flera bilar
Obestämd form
• bestämd form = den bilen, de bilarna
en bil = flera bilar =
ett hus = flera hus =
Bestämd form
bilen = + en bilarna = + na
huset = + et husen = + en
NUMERUS
Substantiv kan böjas i antal.
Den grammatiska termen för antal är numerus.
Numerus är latin och betyder antalsform.
De två former som finns är singular och plural.
• singular = en bil
• plural = två bilar, flera bilar
SINGULAR (ental) PLURAL (flertal) en bil
40 ANT I KEN – GRAMMATIK
två bilar ett hus flera hus
Om vi för ihop obestämd/bestämd form och singular/plural i en gemensam tabell får vi:
SINGULAR (ental) PLURAL (flertal)
Obestämd (en/ett) Bestämd (den/det) Obestämd (flera) Bestämd (de) en bil bilen bilar bilarna
ARTIKLAR
Substantiv är alltså ord som man kan sätta en eller ett framför. En och ett kallas för obestämd artikel. Obestämd artikel förekommer endast i singular i svenskan.
Bestämd artikel förekommer både i singular och plural. Den och det är bestämd artikel i singular och de är bestämd artikel i plural. Observera att substantivet står i bestämd form när man använder bestämd artikel.
Obestämd artikel Bestämd artikel
Singular en bil Singular den bilen ett hus det huset Plural de bilarna de husen
GENITIV
Substantiv kan vara ägare av något. Då står de i genitiv. Genitiv bildas i svenska med tillägg av bokstaven -s.
Flickans cykel är blå. (Substantivet flicka står i genitiv. Flickan äger en cykel.)
Hundens matskål är tom.
Kalles fotboll är lerig.
DU SKA NU KUNNA .
skilja på singular och plural
skilja på obestämd och bestämd form
använda artiklarna korrekt
använda genitiv
GRAMMAT I K 41
. .
PRONOMEN
Pronomen betyder ”i stället för namnet/substantivet”.
Det finns flera olika sorters pronomen.
De vi ska lära oss nu är personliga och possessiva pronomen.
Som du kan se i exemplen nedan, kan man ersätta namn och substantiv med pronomen.
Odysseus längtade hem, så Odysseus seglade hem.
Odysseus längtade hem, så han seglade hem.
Odysseus båt var välbyggd och båten klarade många stormar.
Odysseus båt var välbyggd och den klarade många stormar.
Odysseus båt var välbyggd. Hans båt klarade många stormar.
PERSONLIGA PRONOMEN
Det finns tre olika grupper av personliga pronomen:
• subjektsform som är den som gör något
• objektsform som är den som blir utsatt för något
• genitivform som visar på ägaren av något
SUBJEKTSFORMER jag du han hon hen den det vi ni de
OBJEKTSFORMER mig dig honom henne hen den det oss er dem
GENITIVFORMER hans hennes hens dess dess deras
Subjektsformer
Flickan sover i sängen.
Hon sover i sängen.
Sängen är bekväm.
Den är bekväm.
42 ANT I KEN – GRAMMATIK
Amina pratar med Ali.
Hon pratar med Ali.
Pojken dansar.
Han dansar.
Objektsformer
Charlie leker med sin bror.
Charlie leker med honom.
Genitivformer
Ali pratar med Amina.
Han pratar med Amina.
Kim spelar ishockey.
Hen spelar ishockey.
Läraren visar eleverna svaret.
Läraren visar dem svaret.
Amina och Ali pratar.
De pratar.
Ungdomarna chattar. De chattar.
Du ger din syster en bok.
Du ger henne en bok.
Pojkens tefat är grönt.
Hans tefat är grönt.
Flickans cykel är gul.
Hennes cykel är gul.
Här är familjen Topps båt.
Här är deras båt
GRAMMAT I K 43
POSSESSIVA PRONOMEN
Possessiva pronomen betyder ägande pronomen, så de visar vem som äger något. Det ägda är ett substantiv.
en bil
Jag gillar min bil.
Du gillar din bil.
Hen gillar sin bil.
Vi gillar vår bil.
Ni gillar er bil.
De gillar sin bil.
PERSONLIGA PRONOMEN (subjektsform)
ett hus
Jag gillar mitt hus.
Du gillar ditt hus.
Hen gillar sitt hus.
Vi gillar vårt hus.
Ni gillar ert hus.
De gillar sitt hus.
PERSONLIGA PRONOMEN (genitivform)
katter
Jag gillar mina katter.
Du gillar dina katter.
Hen gillar sina katter.
Vi gillar våra katter.
Ni gillar era katter.
De gillar sina katter.
POSSESSIVA PRONOMEN
jag min, mitt, mina
du din, ditt, dina
han, hon, hen, den, det hans, hennes, hens, dess sin, sitt, sina
vi vår, vårt, våra
ni er, ert, era
de deras sin, sitt, sina
Använd possessivt pronomen när det syftar på ägaren i meningen:
Kalle har en katt. Han gillar sin katt. Sin syftar tillbaka på ägaren Kalle.
Använd genitivformen av personligt pronomen när det syftar på någon annan än den meningen handlar om:
Kalles kompis har en katt. Kalle gillar hans katt. Hans syftar tillbaka på någon annan än Kalle.
44 ANT I KEN – GRAMMATIK
DE eller DEM
När du talar eller läser högt uttalar du troligen de och dem likadant, alltså dom.
Dom är talspråk och bör inte användas i skrift. Detta gäller särskilt om du skriver med ett formellt språk.
När du skriver ska du skilja på de och dem.
De är ett pronomen som talar om vem som gör något – alltså subjektsformen.
Dem är ett pronomen som visar vem som utsätts för något – det vill säga objektsformen.
Subjektsform
De ser mig. Här kan man ersätta de med du: Du ser mig.
Objektsform
Jag ser dem. Här kan man ersätta dem med dig: Jag ser dig.
• Om du har svårt att avgöra när du ska skriva de eller dem kan du tänka så här:
De och du har två bokstäver – om man kan ersätta dom med du så är det rätt att skriva de.
Dem och dig har tre bokstäver – om man kan ersätta dom med dig så är det rätt att skriva dem.
• Om du har lätt för engelska kan du även tänka så här:
They talked. De pratade.
I talked to them. Jag pratade med dem.
I det digitala läromedlet kan du göra övningar på den grammatik som kapitlet har gått igenom.
DU SKA NU KUNNA . . .
personliga pronomen i:
– subjektsform
– objektsform
– genitivform
possessiva pronomen
skilja på de och dem
45 GRAMMAT I K
BREVSKRIVANDE – FORMELLT SPRÅK
När man skriver brev till myndigheter eller myndighetspersoner, till exempel Polisen eller Skatteverket, använder man sig av formellt språk. Det är mindre fritt och känslosamt än talspråk. Men det betyder inte att man ska anstränga sig att hitta svåra ord och skriva komplicerade meningar. Tvärtom ska man försöka skriva så klart och tydligt som möjligt.
Att skriva brev innebär idag oftast att man skriver ett mejl, med brevtexten antingen direkt i mejlet, eller som en bilaga till mejlet. Då måste man också tänka på vad man skriver i ämnesraden, så att den som får brevet genast får veta vad det handlar om.
Här nedan får du några exempel på hur det kan se ut när man skriver formellt och undviker känslor så långt som möjligt. Det är också viktigt att inte använda så kallade känsloikoner som emojier och giffar. I modelltexten har de formella delarna strukits under.
MODELLTEXT 1 ANSÖKNINGSBREV, FORMELLT SPRÅK
avsändare tilda.hamilton@gmejl.com
mottagare admin.sommarjobb@handeln.se
ärendemening Ansökan om sommarjobb
hälsningsfras Hej!
innehåll I juni kommer jag att avsluta grundskolan. Eftersom jag gjorde min prao hos er i höstas och ni uppskattade mina arbetsinsatser, söker jag nu sommarjobb i er butik i centrala Lund. Jag har möjlighet att arbeta från vecka 26 och fyra veckor framåt.
Vad gäller arbetstider är jag flexibel och kan ta det arbetsschema som passar er.
avslutningsfras Med förhoppning om att snart höra av er,
underskrift
Tilda Hamilton
kontaktuppgifter 0708–12 34 45 67
läsförståelse: MODELLTEXT 1
D 1. Vad betyder ”vad gäller arbetstider är jag flexibel”?
D 2. Hur länge vill Tilda jobba under sommarlovet?
46 ANT I KEN – MODELLTEXT
MODELLTEXT 2 BREV TILL MYNDIGHETSPERSON, FORMELLT SPRÅK
avsändare rosa.kattun@kattunet.com
mottagare bil.bo@transport.buss
ärendemening Ändringar i tidtabellen
hälsningsfras Hej!
innehåll Jag skriver för att informera dig om att den nya tidtabellen för bussarna mellan Tjurby och Nederlanda innebär stora problem för oss som pendlar mellan skola och hem. Att turerna glesats ut betyder att vi elever antingen måste vänta 45 minuter på att skoldagen ska börja eller komma 10 minuter försent.
Då skolan inte accepterar sen ankomst vill jag därför be dig som trafikansvarig för länstrafiken att omvärdera ditt beslut om ändringarna i tidtabellen. Jag har svårt att föreställa mig att en grundlig undersökning av resenärernas behov har gjorts, och önskar därför att en sådan genomförs snarast.
avslutningsfras Med vänliga hälsningar
underskrift Rosa Kattun
kontaktuppgifter 0756—8320048
läsförståelse: MODELLTEXT 2
H 1. Vad är det Rosa vill ska förändras?
D 2. Vad betyder ”att omvärdera”?
47 MODELLTEXT
BREVSKRIVANDE – INFORMELLT SPRÅK
När du skriver i en chatt eller skickar ett meddelande på din mobil skriver du informellt. Det betyder att du använder dig av ditt vardagsspråk, det språk du pratar med dina kompisar. Ibland skriver du inte ens ut orden utan ersätter med förkortningar, och du lägger kanske in emojier eller giffar. När man skriver ett privat brev/mejl, till någon man känner väl, behöver man inte tänka lika mycket på vilka ord man ska använda, utan man skriver ungefär som när man pratar med varandra.
MODELLTEXT 3 BREV TILL KOMPIS, INFORMELLT SPRÅK
avsändare rosa.kattun@kattunet.com
mottagare nellysandgren@sandgren.com
ärendemening Heeeej
hälsningsfras Nelly!
innehåll Jag vet att jag inte hört av mig på ett tag! Men när det händer mycket på en gång så känns det som att jag aldrig kommer hinna skriva ner allt, och då väntar jag ännu längre och så … men ja ja. Men du vet i alla fall att jag tänker på dig där i lyxiga Kalifornien, lol. Shit vad jag önskar jag också fick ett år utomlands.
Alltså, egentligen händer inte så mycket här utom att Josef inte messat eller snapat alls sen vi var och käkade pizza. Det som händer är att inget händer och att jag tänker för mycket på det. Tror han ghostar mig. Vet inte vad jag ska göra, kanske bara släppa det eller vad tycker du?
Sen är det en asjobbig grej till och det är att bussturerna ändrats så jag måste gå upp nästan en timme tidigare, jag pallar inte! Fattar inte hur dom kan göra så! Jag skrev till kommunen och sa åt dom att bete sig, typ. Nu blev du förvånad va! Men ska det vara så här hela vintern kommer jag få sjukt många sena ankomster.
Fast du som åker nercabbat till high school har väl glömt hur vi har det här. Chilla nu på beachen och skriv sen till mig och bestäm åt mig hur jag gör med J.
avslutningsfras
läsförståelse: MODELLTEXT 3
H 1. Vilka två ämnen tar Rosa upp i sitt brev?
H 2. Hur länge ska Nelly vara utomlands?
48 ANT I KEN – MODELLTEXT
❤ ❤ ❤
underskrift
SKRIVUPPGIFT – FORMELLT OCH INFORMELLT BREV
SKRIVA TILLSAMMANS
Nu ska ni skriva både ett formellt och ett informellt brev tillsammans, antingen i par eller i helklass. Ni kan använda skrivmallen som finns digitalt. När ni har övat er på att skriva tillsammans är du redo att skriva egna brev. Du kan då följa samma mall.
FÖRSLAG PÅ ÄMNEN:
FORMELLT BREV Klassen vill anordna ett skoldisko. Ni skriver till rektorn för att informera om hur ni tänker er diskoupplägget och för att be om tillstånd. Tänk på att nämna vilka årskurser ni riktar er mot, aktiviteter ni kommer att leda och önskemål om tider. Informera även om vilka vuxna som kommer att ställa upp.
INFORMELLT BREV En klasskompis är sjuk
Ni skriver ett informellt brev till en klasskompis som är inlagd på sjukhus och berättar vad som har hänt under den senaste tiden.
Eftersom det är ett informellt brev bör språket vara personligt och ni får gärna rita och färglägga om ni arbetar två och två.
SKRIVA SJÄLV
Efter att ha arbetat med de olika texterna och lärt dig skillnaden mellan formellt och informellt brev ska du nu visa dina kunskaper både språkligt och innehållsligt genom att arbeta med en skrivuppgift och en muntlig uppgift.
UPPGIFT
Skriv två brev där du berättar om hur du medverkar i eller har varit vittne till någon av de antika historierna du har läst om i kapitlet. I det första brevet ska du skriva i en formell stil och i det andra, som är till en vän, använder du ett ledigare och känslosammare språk.
49 ANVÄND DINA KUNSKAPER
BREV 1
Du ska alltså rikta dig till en myndighetsperson eller annan mottagare där det passar med ett formellt språk i det första brevet.
Förslag på ämnen:
• Du skriver till polismästaren i Lysistrate och ifrågasätter varför han vägrar kvinnorna tillgång till krigskassan.
• Du blev vittne till när räven lurade av kråkan osten och vill anmäla det till skogvaktaren.
Brev 2
I det andra brevet skriver du till en vän eller nära släkting och använder dig av informellt språk.
Förslag på ämnen:
• Du är en av sjömännen ombord på Odysseus båt och skriver till din mor för att berätta om ett av de äventyr du har varit med om tillsammans med Odysseus.
• Du är god vän till Sapfo och märker att hon är olyckligt kär. Du skriver till Sapfo för att trösta henne och ge henne goda råd.
CHECKLISTA FÖR BREV
Hälsningsfras i början av brevet
Innehåll indelat i stycken
Ett språk som är anpassat till mottagaren.
Välj ett formellt språk för att skriva till en myndighetsperson (t.ex: rektor, lärare, chef) eller ett företag och ett informellt språk för att skriva till en bekant.
Avslutningsfras och underskrift
50 ANT I KEN – ANVÄND DINA KUNSKAPER
MUNTLIG UPPGIFT – DRAMATISERA ETT ÄVENTYR
Hitta på ett okänt äventyr och framför det enskilt som om du vore rapsod, eller dramatisera parvis eller i grupp en scen ur något av textutdragen. Bestäm själv om du vill rikta dig till en vuxen publik, din egen åldersgrupp eller en förskoleklass.
FÖRSLAG PÅ SCENER UR TEXTUTDRAGEN:
• När Odysseus och hans män är i cyklopens grotta samt hur de tar sig därifrån.
• Ifigenia – hela berättelsen
• Lysistrate – hela utdraget
ATT TÄNKA PÅ NÄR DU SKA UPPTRÄDA INFÖR PUBLIK:
• Tala högt och tydligt.
• Tala långsamt så att alla hinner höra det du säger.
• Gör gärna pauser mellan meningarna.
• Titta på publiken när du talar, så att din röst når fram.
• Använd kroppsspråk för att understryka det du säger och känner.
51 ANVÄND DINA
KUNSKAPER
Mellan år 700 f.Kr. och 300 f.Kr. bestod Grekland av flera olika mindre stater kallade stadsstater. Stadsstaterna hade ett gemensamt språk och en gemensam religion, men krigade ibland mot varandra. I stadsstaten Aten infördes runt 500 f.Kr. en slags demokrati där fria män äldre än 20 år fick vara med och bestämma. Kvinnor och slavar hade ingen rösträtt.
Religionen påverkade livet mycket. Man trodde att gudarna klädde ut sig till vanliga människor och kunde dyka upp var som helst.
Under denna period var få människor läs– och skrivkunniga. Därför var den muntliga traditionen mycket viktig. Litteratur framfördes av teatergrupper eller så kallade rapsoder, kringresande yrkesberättare som lärde sig långa historier utantill.
HOMEROS
Homeros var troligen en blind diktare och rapsod som skapade eposen Iliaden och Odysséen. Iliaden handlar om det tioåriga kriget mellan grekerna och Troja. Det blev krig på grund av att den vackra Helena, som var gift med kungen av Sparta, blev bortrövad av prinsen Paris från Troja. De grekiska kungarna blev mycket arga. De beslöt att segla tillsammans mot Troja för att hämta tillbaka Helena.
När kriget hade vunnits av grekerna seglade alla överlevande till sina respektive hemländer. Kung Odysseus gav sig iväg med flera skepp. Färden hem var fylld av olika äventyr och resan tog tio år. Odysséen handlar om Odysseus äventyr på vägen hem.
A I SOPOS
Aisopos skrev många fabler som man fortfarande läser. I fablerna kan djuren tala som människor. Fablernas syfte var att lära ut skillnaden mellan rätt och fel. En känd fabel är Räven och storken.
SAPFO
Sapfo var en kvinnlig poet som bodde på ön Lesbos. Hon skrev kärleksdikter, men det är inte många som finns kvar.
Många av hennes dikter handlar om kärlek mellan kvinnor (lesbisk kärlek).
52 ANT I KEN – SAMMANFATTNING
ANT I KEN SAMMANFATTN I NG – KAP I TEL 1
Den kristna kyrkan tyckte inte om det och försökte förstöra hennes dikter. Men ända sedan antiken har människor fortsatt att tycka om Sapfos dikter och vi läser dem fortfarande.
AR I STOFANES
Aristofanes var från Aten och skrev komedier. Hans komedier drev med de politiska idéer som han tyckte var för moderna. I sina pjäser retar han politiker och kända personer. Hans språk innehöll många sexuella ord. En av de mest kända pjäserna är Lysistrate.
Lysistrate handlar om hur kvinnor, med Lysistrate som ledare, lyckas stoppa männen från att kriga genom att sexstrejka.
Att skriva brev
När du skriver brev bör du först reflektera över om mottagaren är en kompis eller någon du inte känner väl, till exempel din rektor, en arbetsgivare eller en myndighet.
Om du skriver till en person du inte känner, då ska du skriva med ett formellt språk.
Om du skriver till en kompis kan du skriva som du talar. Då använder du ett informellt språk.
Formellt språk innebär att du undviker talspråk, alltså ord som: kolla, käka, prata, våran, sen.
ETT FORMELLT BREV ska innehålla följande delar:
• Ärendemening – här skriver du en kort rubrik om vad mejlet handlar om
• Hälsningsfras – till exempel: Till statsministern/Till personalchefen
• Innehåll – här skriver du kort det du vill säga
• Avslutningsfras – till exempel: Med vänliga hälsningar/I förhoppning att snart höra av er
• Underskrift – här skriver du ditt förnamn och efternamn
• Kontaktuppgifter – adress, mejladress, mobilnummer
ETT INFORMELLT BREV kan innehålla följande delar, men här kan du skriva mycket friare.
• Hälsningsfras – Hej!/Tjena!
• Innehåll – skriv nästan som du brukar prata med din kompis
• Avslutningsfras – till exempel: Kram/Vi ses /Hörs!
• Underskrift – här skriver du ditt förnamn eller smeknamn
53 SAMMANFATTNING KAPITEL 1