9789144161150

HÅLLBAR UTVECKLING – nyanser och tolkningar Fredrik Hedenus Martin Persson Frances Sprei

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39747 ISBN 978-91-44-16115-0 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Författarfoto: Fotograf Anna-Lena Lundqvist Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: shutterstock.com Printed by GraphyCems, Spain 2022

Innehåll

Förord 7

1 Hållbar utveckling – ett miljöhistoriskt perspektiv 11 Jägare och samlares miljöpåverkan 12 Jordbrukets uppkomst och dess påverkan på miljön 13 Från livmoder till maskin: natursyn och miljöförstöring 15 Från den industriella revolutionen till mänsklighetens tidsålder 17 En kort historik för begreppet hållbar utveckling 19 Instuderingsfrågor 28 Diskussionsfrågor 28 Lästips 29 2 Hållbar utveckling – definition och tolkningar 31 Hur definieras hållbar utveckling? 31 Mänskliga behov 32 De tre dimensionerna som en förutsättning för en hållbar utveckling 34 Den ekologiska dimensionen 36 Den ekonomiska dimensionen 39 Den sociala dimensionen 42 Hur hänger dimensionerna ihop? 45 Att bevara eller att utveckla? 49 Instuderingsfrågor 52 Diskussionsfrågor 53 Lästips 54 3

3 Stark och svag hållbar utveckling 55 Hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt 56 Ekonomisk tillväxt och stark kontra svag hållbarhet 58 Substituerbarhet, teknisk utveckling och kritiskt naturkapital 60 Substituerbarhet och preferenser 62 Utveckling – mer än materiell tillväxt 64 Försiktighetsprincipen eller proaktivitetsprincipen? 65 Instuderingsfrågor 68 Diskussionsfrågor 68 Lästips 69 4 Etiska perspektiv på hållbar utveckling 71 Humes lag och vikten att skilja mellan fakta och värderingar 72 Hållbar utveckling och rättvisa 73 Rättvisa – mer än bara resursfördelning 74 Rättvisa, rättigheter och moralfilosofi 75 Moralisk ställning och den expanderande omsorgscirkeln 78 Människan i centrum: antropocentrism 79 Från människor till djur: zoocentrism 81 Från människor och djur till allt liv: biocentrism 83 Från individer till kollektiv: ekocentrism 85 Instuderingsfrågor 87 Diskussionsfrågor 88 Lästips 89 5 Hållbarhetens mångfald 91 Motsatspar som ett verktyg för att visa bredden i hållbarhetsdebatten 93 Antropocentrism – ekocentrism 94 Hög substituerbarhet – låg substituerbarhet 94

4 Innehåll

Motsatspar kopplade till hur man ser på lösningarna till hållbarhetsproblemen 95 Effektivitet – tillräcklighet (’sufficiency’) 95 Teknisk lösning – livsstilsförändring 97 Individuella lösningar – politiska lösningar 99 Reformism – radikalism 101 Hållbar utveckling – en karta över positioner 102 Är allt hållbart? 106 Instuderingsfrågor 109 Diskussionsfrågor 109 Lästips 111 6 Hållbarhetens praktik 113 Från Agenda 21 till Agenda 2030 114 Nationalstater 115 Exempel: Bhutan och bruttonationallycka 118 Städer 120 Exempel: Bogotà – ett transportsystem som bygger på rättvisa 121 Civilsamhället 122 Exempel: Ottawa-fördraget om landminor 126 Näringslivet 127 Exempel: Riksbyggen – utveckling och förvaltning av bostäder 129 Universitet, högskolor & vetenskapssamhället 130 Exempel: FN:s klimatpanel 131 Integrering i praktiken – inom organisationer och mellan aktörer 132 Några slutord 134 Instuderingsfrågor 135 Diskussionsfrågor 135 Lästips 136

Innehåll 5

7 Hållbar utveckling – ett professionellt ansvar? 137 Teknikens sociala sida 138 Hållbar utveckling och yrkesetik 141 Elakartade problem 144 Hållbar utveckling och behov av breddade kompetenser 146 Instuderingsfrågor 149 Diskussionsfrågor 150 Lästips 150 Författarnas tack 151

6 Innehåll

KAPITEL 3

Stark och svag hållbar utveckling De viktigaste poängerna i detta kapitel: ■ Det finns ingen inneboende motsättning mellan ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Huruvida ekonomisk tillväxt är bra eller dålig för miljön beror på tillväxtens innehåll.

■ Svag hållbarhet definieras som att summan av naturligt och mänskligt skapat kapital inte får minska över tid, medan stark hållbarhet definieras som att varken naturligt eller mänskligt skapat kapital var för sig får minska över tid.

■ Det som skiljer förespråkare för stark och svag hållbarhet åt är framför allt synen på möjligheten att ersätta (substituera) naturligt kapital med mänskligt skapat kapital.

■ Möjligheten att substituera naturligt och mänskligt skapat kapital förändras över tid, som ett resultat av teknikutveckling och förändringar i människors preferenser.

■ Försiktighetsprincipen och proaktivitetsprincipen är två olika principer för hur vi ska fatta beslut om hur samhället ska hantera ny teknik med osäkra vinster och risker.

Det här kapitlet tar vid där det förra slutade, i diskussionen om hur sambanden mellan de olika dimensionerna av hållbar utveckling ser ut. Framför allt kommer vi att fokusera på balansen mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Som betonades i det

Stark och svag hållbar utveckling 55

inledande kapitlet kan hållbar utveckling ses som ett försök till en kompromiss mellan två olika målsättningar: fattigdomsbekämpning genom ekonomisk utveckling och värnande om miljön. Det är alltså knappast förvånande att en av de mest omdebatterade frågorna kring hållbar utveckling har varit, och är, just relationen mellan ekonomisk tillväxt och miljöskydd. Där vissa hävdar att det finns en grundläggande motsättning mellan en ständig ekonomisk tillväxt och hållbarhet, menar andra tvärtom att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hållbarhet. Det är i dessa diskussioner som olika tolkningar av begreppet hållbar utveckling blir synliga. Att förstå dem och de argument de vilar på är syftet med detta kapitel.

För att reda ut begreppen kring relationen mellan ekonomisk tillväxt och hållbarhet är det viktigt att förstå vad ekonomisk tillväxt är. Ekonomisk tillväxt är ett mått på ökningen av det totala värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land, även kallat bruttonationalprodukten (BNP). Förenklat kan orsakerna till ekonomisk tillväxt delas upp i två faktorer: ökad tillgång på arbetskraft, kapital och andra insatsvaror, samt ökad produktivitet. Det första uppnås dels genom sparande och investeringar i till exempel infrastruktur, fabriker, maskiner, eller utbildning, dels genom att öka användningen av olika insatsvaror: arbetskraft, energi, råvaror, naturligt kapital (som jordbruksmark eller vatten), eller ekosystemtjänster.

Den andra faktorn, ökad produktivitet, å andra sidan, sker genom att teknisk och organisatorisk (tänk på löpande bandet) utveckling gör att varor och tjänster kan produceras mer effektivt, så att mindre insatser i termer av arbetskraft, kapital och resurser behövs för varje producerad enhet. Analyseras vad som drivit den ekonomiska tillväxten de senaste hundra åren, blir det tydligt att teknisk utveckling varit betydligt viktigare än ökad tillgång på insatsvaror.

Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö beror alltså på vad som driver tillväxten. Att hävda – vilket är ett vanligt före56 Kapitel 3

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

Hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

kommande argument – att vi inte kan en ha oändlig resursbaserad tillväxt på en ändlig planet är i någon mening trivialt; om tillväxten enbart drivs av ett ökat uttag av ändliga och förnybara resurser och ett ökat tryck på naturen att förse oss med ekosystemtjänster, kommer det naturligtvis ha stora negativa miljökonsekvenser. Men om tillväxten i stället enbart drivs av en ökad produktivitet, kan det omvänt vara positivt ur miljöhänseende om denna produktivitetsökning helt eller delvis tas ut i form av minskat tryck på naturen och dess resurser.

Det finns alltså ingen inneboende motsättning mellan ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling. Som miljöekonomiprofessorn Thomas Sterner uttrycker det: om musiker skriver bättre musik, författare bättre böcker och regissörer spelar in bättre filmer – som vi alla är beredda att betala mer för att höra, läsa och se – kan vi ha en exponentiell ekonomisk tillväxt i överskådlig tid, trots jordens fysiska begränsningar.

Men även om det inte finns en teoretisk motsättning mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, är frågan hur det ser ut i praktiken. Tillväxtförespråkare brukar betona att vad vi behöver är just en omställning av våra ekonomier i miljövänlig riktning, med en ekonomisk tillväxt driven av ny miljöteknik (det som brukar kallas green growth). Tillväxtkritikerna å andra sidan pekar rätte­ ligen på att den enorma tillväxt vi sett globalt sedan den industriella revolutionen, även om den framför allt varit ett resultat av produktivitetsökningar, också har resulterat i en ökad användning av och tryck på jordens resurser. Det vill säga: även om en ökad effektivitet minskar resursförbrukning per krona i ekonomin, tenderar detta att ätas upp av den tillväxt av ekonomin i absoluta mått som produktivitetsökningarna orsakar.

Den första som uppmärksammade detta samband var den engelske 1800-talsekonomen William Stanley Jevons, som noterade att de tekniska framsteg som ökade effektiviteten i kolanvändningen i industrin hade lett till att kolanvändningen totalt ökade, inte ­minskade. Orsaken var att de ineffektiva ångmaskinerna krävde Stark och svag hållbar utveckling 57

Ekonomisk tillväxt och stark kontra svag hållbarhet Även om ekonomisk tillväxt oftast leder till ett ökat tryck på naturresurser och miljö så är frågan om detta ska anses ohållbart, om tillväxten samtidigt bidrar till att uppfylla viktiga mänskliga behov.

Uttryckt annorlunda: är en tillväxt som förbrukar naturens resurser och i stället ersätter dem med ett ökat ekonomiskt välstånd hållbar? Filosofen Bryan Norton drar denna fråga till sin spets, när han ­ställer sina läsare inför följande frågeställning: 58 Kapitel 3

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

mycket kol, men skapade lite mervärde, och därför hade få användningsområden. När de blev effektivare kom man på fler användningsområden för ångmaskiner, och den nya efterfrågan som skapades i dessa nya marknader översteg med råge den effektivisering som skedde. En liknande utveckling kan ses för belysning, där man trots den enorma effektivitetsskillnaden mellan fotogenlyktor och led-lampor, i Storbritannien i dag använder 20 000 gånger mer belysning per capita än på 1700-talet.

En stor skillnad mellan hur man ser på sambandet mellan eko­ nomisk tillväxt och hållbarhet beror alltså på vilken syn man har på vad som driver tillväxten och vilken tilltro man har till möjligheterna att bryta kopplingen mellan tillväxt och ett ökat tryck på naturens resurser i framtiden, så kallad decoupling. Om ekonomin växer snabbare än påverkan på miljön pratar man om relativ decoupling. Det innebär att ekonomin påverkar miljön mindre per producerad krona, men om ekonomin fortsätter växa, så ökar ändå trycket på miljön.

Absolut decoupling innebär i stället att påverkan på miljön är konstant eller minskar trots att ekonomin växer. Exempelvis har utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat något sedan 90-talet även om ekonomin vuxit och även om den största delen av växthusgasutsläppen vår konsumtion orsakar sker i andra länder så har också dessa utsläpp minskat något under de senaste åren (även om det är långt ifrån de utsläppsminskningar som behövs för att vi ska nå hårda klimatmål).

Anta att vår generation omvandlar alla naturområden och ekosystem till produktiva gruvor, jordbruksmark, produktionsskogar, eller shoppingcenter. Anta vidare att vi gör det på ett effektivt sätt och att vi är noga med att spara en del av vinsten och investera den skickligt, så att framtida generationer är långt rikare än vad vi är. Är det inte rimligt att hävda att vi, genom att göra detta, har åsamkat framtida personer skada?

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

U R D O B S O N ( R E D .) , FA I R N E S S & F U T U R I T Y (1 9 9 9, VÅ R Ö V E R S ÄT T N I N G) .

Denna fråga kan formuleras om i termer av hur vårt totala kapital förändras över tid: är det möjligt att med bibehållen välfärd ersätta naturligt kapital (ändliga och förnybara naturresurser som på olika sätt förser oss med råvaror, energi och andra ekosystemtjänster) med mänskligt skapat kapital (sådant vi själva producerat, som infrastruktur, maskiner, kunskap)? De som svarar ja på denna fråga brukar sägas företräda svag hållbarhet, medan de som svarar nej brukar sägas företräda stark hållbarhet.

Enligt definitionen av svag hållbarhet utveckling finns det inga fundamentala skillnader mellan den välfärd som olika typer av kapital förser oss med. Det viktiga för hållbar utveckling är att den totala summan av naturligt och mänskligt skapat kapital inte minskar över tid. Det vill säga: enligt svag hållbarhet anses det hållbart att utarma naturligt kapital om detta samtidigt kompenseras genom att investera i ökningar i mänskligt skapat kapital. För att ta exemplet med vattenkraftsdammen från föregående kapitel, skulle en förespråkare för svag hållbarhet mena att det är hållbart att bygga dammen så länge som ökningen i mänskligt skapat kapital överstiger förlusten i naturligt kapital. De två typerna av kapital är enligt denna syn utbytbara, eller substituerbara.

Definitionen av stark hållbarhet, däremot, utgår från att det inte går att ersätta naturligt kapital med mänskligt skapat kapital (substituerbarheten är noll). För en hållbar utveckling krävs därför att varken naturligt eller mänskligt kapital minskar över tid. I exemplet med vattenkraftsdammen leder den strikta tolkningen av stark hållStark och svag hållbar utveckling 59

barhet till att det är ohållbart att bygga dammen, oavsett hur stor ökningen i mänskligt skapat kapital är, eftersom det oundvikligen kommer att resultera i en förlust av naturligt kapital. Det centrala begrepp där synen skiljer sig mellan förespråkare av svag och stark hållbarhet är alltså substituerbarhet.

Substituerbarhet, teknisk utveckling och kritiskt naturkapital

60 Kapitel 3

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

Att vi kan ersätta vissa tjänster som naturen ger oss med mänskligt skapat kapital är uppenbart. Det är just denna substitution som ligger bakom en stor del av den tillväxt som vi sett sedan den industri­ella revolutionen. Ta jordbruket som exempel. I det moderna jordbruket har det arbete som tidigare utfördes av människohand och dragdjur – från plöjning och sådd till skörd – ersatts med traktorer, skördetröskor och andra maskiner; den kväve­ gödning som tidigare kom från kvävefixerande växter eller spridning av djur­gödsel, kommer i dag från handelsgödsel där kvävet fixerats ur luften. Samtidigt illustrerar just jordbruket vårt grundläggande behov av vissa ekosystemtjänster; vi är fortfarande långt ifrån att genom artificiell fotosyntes kunna tillverka näring för oss män­niskor som gör oss oberoende av den produktion av biomassa och livsmedel som växter och grödor står för.

Det är alltså en glidande skala mellan ekosystemtjänster som vi i dag lätt kan byta ut med hjälp av modern teknik (vi har bytt lägereld mot LED-lampor, och brevduvor mot e-post), till andra där substitutionen är möjlig men svår eller dyr (manuell pollinering av fruktträd, jämfört den tjänst som förses av bin och andra insekter).

Dessutom, vissa grundläggande ekosystemtjänster som är det svårt att se att vi skulle kunna ersätta ens på sikt (exempelvis bildandet av ny jord vi kan bruka eller ren luft som vi kan andas). Detta leder till två viktiga poänger: (1) möjligheten att substituera naturligt kapital mot ekonomiskt beror på vilken teknik vi har tillgång till (eller vilka preferenser vi har) och (2) det finns vissa typer av naturligt kapi-

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

tal som vi inte kan klara oss utan, vilket brukar benämnas kritiskt naturkapital, exempelvis odlingsjord eller ren luft.

Av den första poängen följer att teknikutvecklingen kommer att påverka vilket naturkapital som är viktigt för att vi ska kunna upprätthålla en bra välfärd för framtida generationer. Problemet är bara att det är svårt att förutsäga hur framtida teknisk utveckling påverkar möjligheten att ersätta naturligt kapital med mänskligt skapat kapital (se box 3.1). En mer optimistisk syn på dessa möjligheter leder till en syn på hållbarhet mer i linje med den svaga positionen.

BOX 3.1 Visingsö – ett exempel på hur substituerbarhet förändras över tid I kölvattnet efter Napoleon-krigen som härjade i Europa under de första decennierna av 1800-talet förlorade Sverige Pommern i norra Tyskland. Pommern hade vidsträckta ekskogar som tidigare hade försett svenska flottan med virke för byggande av krigsfartyg. För att säkra den framtida tillgången på timmer påbörjade därför kronan plantering av flera hundra hektar stor ekskog på Visingsö i Vättern. Under perioden 1830–50 planterade man inte mindre än 300 000 ekar på ön.

På 1970-talet var ekarna leveransklara, vilket meddelades chefen för den svenska marinen. På de nära hundrafemtio år som gått sedan ekarna började planteras hade det dock skett en stor teknisk utveckling vad gäller fartygskonstruktion. Marinchefen avböjde av förståeliga skäl erbjudandet om att använda ekarna för fartygsvirke.

Detta exempel illustrerar svårigheten i att förutse framtida generationers behov av naturkapital och hur det förändras på grund av teknisk utveckling. Tilläggas ska att även om inte ekarna har använts av flottan, har de efterfrågats för restaureringen av Regalskeppet Wasa, byggandet av Ostindiefararen Götheborg, samt för whiskeytunnor till det svenska destilleriet Mackmyra.

Skogarna är också välbesökta av turister som vill ta del av ett unikt kulturlandskap och av ornitologer som vill studera fågellivet. Inte bara teknik förändras över tid, utan även människors preferenser.

Stark och svag hållbar utveckling 61

Substituerbarhet och preferenser Diskussionen om substituerbarhet har hittills främst handlat om i vilken utsträckning vi kan ersätta naturligt kapital med mänskligt skapat kapital i produktionen av olika varor och tjänster. Men naturen bidrar inte bara till mänsklig välfärd som en produktionsfaktor i ekonomin, utan också genom att vi använder oss av och vistas i naturen. I det som brukar kallas kulturella eller sociala eko­ systemtjänster ingår nyttjandet av naturen för nöjes skull, de rent estetiska värden som naturen erbjuder, samt naturen som en källa till andliga och religiösa upplevelser eller inspiration och kunskap.

I vilken utsträckning kan kulturella och sociala ekosystemtjänster ersättas med varor och tjänster som vi människor producerar? Det vill säga, även om vi som i Bryan Nortons tankeexperiment skulle kunna upprätthålla en hög ekonomisk tillväxt trots (eller tack vare) att vi exploaterat naturens resurser till den grad att det inte finns särskilt mycket natur finns kvar för framtida generationer, har vi därmed berövat dem på upplevelser som gör att deras välbefinnande är mindre än vad den hade varit annars?

Svaret på den frågan beror till viss del på preferenser (folks 62 Kapitel 3

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

Just osäkerheten kring framtida möjligheter till substitution är ett huvudargument för dem som företräder stark hållbarhet. Dessa menar att en viktig skillnad mellan naturligt och mänskligt skapat kapital är att förlusten av naturligt kapital ofta är irreversibel: det går inte att återskapa. Vi kan inte (med dagens teknik) återuppliva en djurart som utrotats eller återuppbygga ett fiskebestånd som helt kollapsat. Fabriker, vägar och annat mänskligt skapat kapital kan vi däremot lättare återställa (så länge kunskap inte gått förlorad).

Kombinationen av att naturligt kapital inte går att återskapa och den stora osäkerheten kring exakt hur viktigt naturligt kapital är för vår välfärd, menar förespråkarna av stark hållbarhet, gör att man i större utsträckning bör värna om naturkapital som kan vara kritiskt för framtida generationers välfärd.

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

tycke och smak); människor har helt enkelt olika uppfattning om hur viktig naturen och naturupplevelser är för deras välbefinnande.

En långfärdsskridskoåkare skulle knappast säga att det går bra att ersätta upplevelsen av åka på sjöis ute i en naturlig miljö med konstis i en inomhushall; en hockeyspelare eller curlingspelare skulle å andra sidan antagligen hävda att den perfekta konstisen är ett mycket bättre alternativ än en knagglig sjöis. Delvis handlar det detta om olika syften. Ta ett av exemplen på substitution ovan: även om led-lampan är ett överlägset alternativ till lägerelden i de flesta vardagliga sammanhang, kan lägerelden ge en helt annan känsla av välbefinnande.

Samtidigt som frågan om det går att ersätta de sociala och kulturella värden som naturen ger oss delvis är beroende av personliga preferenser finns det också en omfattande forskning som visar på att det finns reella och mätbara effekter på människors hälsa och välbefinnande av att vistas i naturliga miljöer. Man har i en lång rad studier kunnat visa att naturupplevelser har en positiv inverkan på psykisk hälsa, stressnivå, blodtryck, återhämtning efter sjukdom och andra indikatorer. Vissa av dessastudier också visat att patienter som genomgått operationer återhämtar sig snabbare om de vistas i eller ser naturen; detsamma gäller för barn som utsatts för stress. Även om dessa studier alltså visar på värdet av natur för mänsklig välfärd, oberoende av människors preferenser, leder de också till frågan om vilken typ av natur är som viktigaste för människor.

Om man begränsar sig till de hälsobringande effekterna, finns det starka skäl att bevara natur när där människor bor, men i mycket lägre omfattning avlägsna delar av Amazonas. Kan en anlagd park ha samma (eller starkare) positiva effekter som en artrik – men svårgenomtränglig – gammelskog? En mer spekulativ fråga är huruvida alltmer avancerad teknik för virtuell, eller datorsimulerad, verklighet på sikt skulle kunna ersätta naturlig natur.

Stark och svag hållbar utveckling 63

Utveckling – mer än materiell tillväxt

1,6

Hushållens utgifter (relativt 1995) Livstillfredsställelse (relativt 1995)

1,4

1,2

1,0

0,8 1995

2000

Källor: SOM-institutet, Göteborgs universitet (livstillfredsställelse); SCB (utgifter)

64 Kapitel 3

2005

2010

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

Samtidigt som det finns ett starkt stöd för att naturliga miljöer kan bidra direkt till mänsklig välfärd och välbefinnande har forskningen visat på att sambanden mellan ekonomiskt välstånd, mätt i BNP, och välbefinnande eller lycka, är långt ifrån klara. I en uppmärksammad artikel publicerad 1974 visade ekonomipro­fessorn Richard Easterlin att trots årtionden av ekonomisk tillväxt i industri­länderna hade inte folks självrapporterade välbefinnande ökat (se exempel på detta för Sverige nedan) – trots att studier också har visat att rika män­ niskor inom länder tenderar att vara lyckligare än fattiga. Alltså, att vara rikare än sina grannar är viktigare för hur nöjd man känner sig, än den absoluta nivån av rikedom.

Senare studier har visat på liknande samband också för större grupper av länder. Följs länder över tid, blir människor i fattiga länder som har ekonomisk tillväxt lyckligare. För rika länder som bli ännu rikare, är inte sambandet lika klart. Det är med andra ord oklart om de blir lyckligare av den ökande rikedomen. Forskarna är fortfarande oeniga i denna fråga, men är emellertid överens om det

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

finns en avtagande effekt av ökad BNP på lyckonivåerna – frågan är bara exakt hur stark denna effekt är. Oavsett svaret på den frågan, pekar detta på att utveckling måste diskuteras i ett bredare sammanhang. Fokus kan inte bara ligga på ekonomisk tillväxt.

Redan på 1990-talet ledde diskussionerna kring hållbar utveckling till idén om mänsklig utveckling, baserat på bland annat ekonomen och Nobelpristagaren Amartya Sens forskning. Begreppet bygger på tanken att utveckling handlar om att expandera män­ niskors möjligheter, och Sen poängterar vikten av utbildning och hälsa, jämte materiellt välstånd (jämför diskussionen om grund­ läggande behov i föregående kapitel). Dessa tankar har sammanfattats i ett alternativt mått till BNP för att mäta välstånd: Human Development Index (HDI), som består av BNP per capita, medellivslängd och tillgång till utbildning.

Denna bredare syn på vad som utgör utveckling genomsyrar även FN:s Globala hållbarhetsmål: utveckling handlar inte bara om ekonomisk tillväxt utan även om andra aspekter. Dock har det visat sig finnas ett starkt samband mellan BNP/capita och såväl utbildning som medellivslängd, och därmed även HDI. Det är kopplat till att det krävs ekonomiska resurser för ett bra utbildningssystem och människor med högre inkomster kan äta bättre och leva s­ undare.

Sambandet är inte absolut och variationer mellan länder visar också att hur de ekonomiska resurserna används kan göra skillnad. Exempelvis är medellivslängden i USA ungefär den samma som i Libanon, vars BNP/capita är en sjättedels av USAs.

Försiktighetsprincipen eller proaktivitetsprincipen?

Om den centrala tanken i hållbar utveckling är att möjliggöra mänsklig utveckling och tillgodose mänskliga behov, nu och i framtiden, blir frågan: Hur vet vi vad framtida generationer ­behöver? I detta kapitel har vi fokuserat på en viss aspekt av denna fråga, nämligen hur viktig naturen är för framtida generationers Stark och svag hållbar utveckling 65

66 Kapitel 3

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

v­ älbefinnande. Motpolerna i denna fråga kan representeras av den svaga och starka synen på hållbar utveckling.

Stark och svag hållbarhet ska inte ses som binära motsatspar, utan som extremer på en skala. Beroende på hur stor vikt som läggs på naturkapital som unikt eller hur optimistisk synen på de tekniska möjligheterna till substitution i framtiden är, läggs tyngdpunkten på den ena eller andra polen av skalan. Dessutom är det viktigt att förstå att frågan om substituerbarhet bara till viss del kan avgöras av vetenskapen; även om vi genom forskning kan öka kunskaperna om hur unika ekosystemtjänster är för ekonomisk tillväxt och vår välfärd, kommer vi aldrig att få full kunskap om hur viktiga olika typer av natur kommer vara för framtida generationer.

Problemet vi står inför är hur vi ska kunna fatta beslut om vi ska tillåta eller begränsa ny teknik eller nya verksamheter, om vi varken med säkerhet vet vilka konsekvenser våra beslut får på miljön eller hur stor påverkan de kommer att få på framtida generationer.

Ett sätt att hantera denna fundamentala osäkerhet är det som brukar kallas försiktighetsprincipen, och som finns inskriven i Riodeklarationen från 1992. Försiktighetsprincipen säger att även om vi inte vetenskapligt kan bevisa att en aktivitet är farlig för människor eller miljön, kan det ändå finnas skäl att införa skyddsåtgärder. Den har till exempel inkluderats i EU:s lagstiftning och legat till grund för regler som begränsar användningen av nya kemikalier, där det inte är fullt känt vilka konsekvenser dessa kan ha på miljön, men där en ohämmad användning och spridning skulle kunna få stora negativa följder. Försiktighetsprincipen åberopas även bredare inom miljödebatten, som argument för att begränsa användningen av genmodifierade grödor (GMO) eller kärnkraft.

Försiktighetsprincipen har dock ifrågasatts utifrån olika utgångspunkter. Den viktigaste är att den inte värderar osäkra fördelar på samma sätt som osäkra nackdelar. Det är klart att nya tekniker innebär risker, men de innebär också potentiella fördelar.

Tänk om man hade stoppat introduktionen av konstgödsel med hänvisning till försiktighetsprincipen: då hade vi förmodligen inte

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

kunnat föda jordens befolkning i dag. Kritikerna av försiktighetsprincipen menar att vi måste göra en balanserad värdering av såväl osäkra fördelar som osäkra nackdelar, och inte bara fokusera på att undvika skador.

Förespråkar man stark hållbarhet, finns det en god anledning att vara försiktig med att göra saker som potentiellt kan skada naturligt kapital. Det finns också andra skäl att vara försiktig, som att människor tenderar att värdera förluster som viktigare än uteblivna vinster, eller att folkopinionen kan bli, generellt sett, mer skeptisk till ny teknik, om oväntade problem med tekniken skulle uppstå.

Menar man att det oftast råder hög substituerbarhet mellan naturligt och mänskligt kapital ligger en annan, alternativ princip närmare till hands: proaktivitetsprincipen. Enligt denna princip behövs goda skäl för att införa begränsningar för ny teknik. Är det väl belagt att nackdelarna med en ny teknik överväger fördelarna, ska den naturligtvis begränsas eller stoppas. Men till skillnad från försiktighetsprincipen faller bevisbördan här på dem som vill begränsa tekniken. Förespråkarna för denna princip menar att detta är det rimligaste, utifrån argumentet att ny teknik på det hela taget tjänat mänskligheten väl de senaste tvåhundra åren.

Liksom frågan om stark kontra svag hållbarhet ska försiktighetsoch proaktivitetsprinciperna ses som extrempoler på en skala, där man är mer eller mindre försiktig med att införa ny, ej beprövad, teknik i samhället. Ett problem för försiktighetsprincipen är att det ofta är mycket svårt att analysera de fulla konsekvenserna, positiva negativa, av en ny teknik i labbmiljö; för att utvärdera dem behöver tekniken användas i samhället. Om tekniken begränsas för starkt och för tidigt riskeras viktigt lärande. Problemet för proaktivitetsprincipen blir det omvända: när vi tekniken väl släppts ut i sam­ hället och den visat sig problematisk är det oftast svårt att begränsa eller helt förbjuda användningen av den.

Stark och svag hållbar utveckling 67

Instuderingsfrågor Syftet med dessa frågor är att testa din förståelse av det som diskuterats i kapitlet. Svaren på frågorna kan du därför att hitta i texten.

Diskussionsfrågor Syftet med dessa frågor är att få dig att reflektera över det som disku­terats i detta kapitel. För att få ut det mesta av dem är det därför bra om du, förutom att fundera över vad du själv tycker, tar dig tid att diskutera frågorna med en kursare, kompis eller kollega som också läser boken.

1. Vad svarar du på frågan som Bryan Norton ställer (se s. 59)?

2. På nätet finns många olika definitioner av hållbar utveckling – leta upp några och se om du kan hitta några som tydligt argumenterar för svag eller stark hållbarhet, i termer av hög eller låg substituerbarhet.

3. Lista några exempel på naturligt kapital eller ekosystemtjänster som du anser karaktäriseras av hög, medelhög eller låg substituerbarhet. Försök komma på exempel både 68 Kapitel 3

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

1. Vad avgör om ekonomisk tillväxt är negativt för miljön eller inte?

2. Hur definieras svag respektive stark hållbarhet?

3. Vad betyder begreppet ’substituerbarhet’, och hur relaterar det till definitionerna av svag och stark hållbarhet?

4. Vilka två faktorer är avgörande för möjligheten att ersätta naturligt kapital med mänskligt skapat kapital? Hur kan dessa förändras över tid?

5. Vad är kritiskt naturkapital? Hur påverkar vad detta begrepp innefattar synen på svag kontra stark hållbarhet?

6. Vad är skillnaden mellan försiktighetsprincipen och pro­aktivitets­principen?

© F ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

där naturligt kapital eller ekosystemtjänster bidrar till produktion av varor eller tjänster, och exempel där vi direkt använder eller konsumerar naturen (som rekreation).

4. Ta listan du gjorde i uppgiften ovan och reflektera över om graden av substituerbarhet du angett har förändrats över tid (har den alltid varit hög eller låg)? Finns det något som skulle kunna göra att den förändras i framtiden?

5. Fundera över vilka argument som förespråkarna för försiktighetsprincipen och proaktivitetsprincipen kan tänkas använda i diskussionerna kring nya tekniker, såsom gen­modifierade grödor (GMO), nanoteknik, artificiell intelligens (AI), eller infångning och lagring av koldioxid (CCS).

Lästips Holbrook J.B. & Briggle A. (2013). Knowing and acting: The precautionary and proactionary principles in relation to policy making. Social Epistemology Review and Reply Collective 2 (5): 15–37.

Neumayer, E. (2003). Weak versus strong sustainability: Exploring the limits of two opposing paradigms. Edward Elgar Publishing.

Norton B. (1999). Ecology and opportunity: Intergenerational equity and sustainable options. I: Andrew Dobson (red.), Fairness and Futurity: Essays on Environmental Sustainability and Social Justice, Oxford University Press.

Sterner, T. (2003). Tillväxt och miljö. SIDA. http://www.sida.se/contentassets/ 03cda39996dc4fc6a7897307a97c4951/tillv228xt-och-milj246_1308.pdf

Stark och svag hållbar utveckling 69

Fredrik Hedenus, Martin Persson och Frances Sprei har mångårig erfarenhet av forskning och undervisning om hållbar utveckling.

De är verksamma vid avdelningen för Fysisk resursteori, Institutionen för Rymd, geo och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola.

HÅLLBAR UTVECKLING – nyanser och tolkningar

Hållbarhet är ett begrepp som används i allt fler sammanhang – och tycks kunna stå för nästan vad som helst. Men vad betyder egentligen hållbar utveckling? Denna bok ger en introduktion till begreppet hållbar utveckling, i alla dess nyanser och tolkningar.

Med avstamp i den historiska process som ledde fram till Brundtlandrapporten och FN:s hållbarhetsmål, beskriver författarna idén om hållbar utveckling och de huvudsakliga skiljelinjer som finns i hur begreppet förstås och används i dag. Denna andra och reviderade upplaga innehåller också en fördjupad diskussion om hållbarhetens etik och beskrivningen av olika aktörers arbete med hållbar utveckling har uppdaterats med nya konkreta exempel.

Hållbar utveckling – nyanser och tolkningar är skriven för dig som är nyfiken på begreppet hållbar utveckling och vill förstå det bättre.

Den visar på mångfalden i diskussionen om hållbar utveckling och väcker frågor kring vad en hållbar utveckling kräver av oss – som individer, i våra yrken och som samhälle.

Andra upplagan

Art.nr 39747

studentlitteratur.se