9789144155883 by Smakprov Media AB

GrUS

Grammatisk undersökning av svenska som andraspråk

Eva-Kristina Salameh

Denna titel har tidigare givits ut av Nypon förlag och utges från och med denna andra upplaga av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller smärre innehållsmässiga förändringar jämfört med den tidigare upplagan.

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44870 ISBN 978-91-44-15588-3 Upplaga 2:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015, 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsbild: Sannah Salameh Illustrationer inlaga: Sannah Salameh Printed in Eurographic Group 2021

Innehåll 9

Förord

DEL 1 M A NUA LER

Inledning

Teoretisk bakgrund 15 Processbarhetsteorins grammatiska nivåer i svenska 17 Ej felsökningsperspektiv 18 Presentation av materialet 21

Genomförande av bedömningen

Elicitering av strukturer på olika nivåer 28 Notering på bedömningsblanketten 29 Bedömning av svaren 36 Att följa grammatisk utveckling över tid 37

Grammatisk ordlista 39

Referenser

40 Magisteruppsatser

Bilagor

Bilaga 1 – Bedömning med svar 51 Bilaga 2 – Bedömning med svar

DEL 2 BLANK ET TER

Grammatisk undersökning av svenska som andraspråk (GrUS)

Nivå 2 – Plural 62 Nivå 3 – Kongruens i verbalfrasen (överensstämmelse mellan huvudverb och hjälpverb) 63 Nivå 3 – Pluralkongruens i nominalfrasen (både substantiv och adjektiv i en fras markeras för plural) 64 Nivå 4 – V2-regeln (verbet på andra plats i satsen) 65 Nivå 4 – V2-regeln (verbet på andra plats i satsen forts.) 67 Nivå 4 – Pluralkongruens mellan fraser (både substantiv och adjektiv som följer efter verbet markeras för plural) 68 Nivå 5 – Bisatser 69 Nivå 5 – Bisatser (forts.) 71 Översikt resultat

DEL 3 BILDER 74 Nivå 2 – Plural Uppgift 1–3 görs antingen med bildmaterial eller med föremål. Uppgift 4 görs med bildmaterial. 84

Nivå 3 – Kongruens i verbalfrasen Samtliga uppgifter görs med bildmaterial. 108

Nivå 4 – V2-regeln (verbet på andra plats i satsen) Två bildsekvenser ingår. 112

Nivå 4 – Pluralkongruens mellan fraser Uppgift 1 görs antingen med bildmaterial eller med föremål. Uppgift 2–3 görs med bildmaterial. 122

Nivå 5 – Bisatser Två Lottospel ingår.

Förord

Det finns ett stort behov av ett bedömningsmaterial för att följa andraspråks utvecklingen hos förskolebarn och skolbarn som inte har svenska som modersmål. Grammatisk utveckling på ett andraspråk är svår att bedöma om man använder material för enspråkiga svensktalande barn, där resultaten ska be dömas utifrån kronologisk ålder; en omöjlighet när ett barn kanske möter svenska först vid fyra års ålder. Resultat från de material som är baserade på svenska enspråkiga barn blir därför missvisande. Grammatisk undersökning av svenska som andraspråk (GrUS) är ett annorlunda bedömningsmaterial. Det bygger på en andraspråksteori, processbarhetsteorin, som innebär att man kan jämföra barnets resultat med förväntade utvecklingssteg i andraspråket. I stället för kronologisk ålder används exponeringen för andraspråket som en tidsvariabel. Eftersom processbarhetsteorin just är en teori blir det också möjligt att förutsäga nästa utvecklingssteg. Bedömningsmaterial som inte bygger på en empiriskt prövad teori utan enbart gör en beskrivning av barnets språk, går inte att använda på ett sådant sätt. Bedömningen med GrUS fokuserar på vilka grammatiska strukturer som ett barn har förutsättningar för att producera i sitt andraspråk. Genom att undersöka ett begränsat antal nyckelstrukturer på olika grammatiska nivåer får man en överblick över utvecklingen av andraspråket, vilka strukturer barnet kan producera och vilka strukturer som står på tur att läras in. Materialet kan också användas på enspråkiga svensktalande barn med en grammatisk språkstörning, eftersom de i stor utsträckning följer samma grammatiska utveckling som i svenska som andraspråk. Detta bedömningsmaterial riktar sig främst till logopeder och specialpedagoger, men också till intresserade pedagoger som förskollärare, andraspråks lärare och klasslärare med flerspråkiga elever. Även om materialet i första hand är utformat för förskole- och skolbarn, bygger det på språklig ålder, som mäts i den tid man exponerats för svenska. © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E NT L I T T E R AT UR

Det går därmed att använda även för nyanlända ungdomar och vuxna, under förutsättning att dem som ska bedömas språkligt, är införstådda med och accepterar att utformningen av bedömningsmaterialet bygger på att målgruppen är yngre personer. I manualen används ordet barn genomgående för enkelhetens skull, men det som står gäller alla åldersgrupper. Malmö i maj 2021 Eva-Kristina Salameh

Del 1 Manualer

Inledning

Med hjälp av detta bedömningsmaterial blir det möjligt att följa den grammatiska utvecklingen och tidigt uppmärksamma eventuella svårigheter i andraspråksutvecklingen. GrUS är tänkt att användas främst av logopeder och specialpedagoger som möter flerspråkiga barn och behöver ett bedömningsinstrument som hjälper dem att skilja mellan bristande exponering för andraspråket och en språkstörning. Det kan naturligtvis också användas av intresserade pedagoger, som förskollärare, andraspråkslärare och klasslärare med flerspråkiga elever, som vill följa den grammatiska utvecklingen av det nya språket hos sina elever. I materialet finns inga referenser till kronologisk ålder, utan resultatet bedöms utifrån hur länge barnet varit exponerat för svenska, mätt som antal år i förskola/skola, alltså språklig ålder. Materialet är utprovat i forskningsprojekt (Salameh, Håkansson & Nettel bladt 2004, Salameh 2011, 2012) och i magisteruppsatser (se Referenser), både på förskolebarn och skolbarn, sammanlagt cirka 250 barn samt under många års klinisk användning. GrUS är främst tänkt för barn i förskoleåldern från cirka fyra års ålder och i de lägre skolåldrarna, men har också använts för äldre elever. Det tar cirka 20 minuter att genomföra.

Teoretisk bakgrund GrUS bygger på processbarhetsteorin (Kessler & Pienemann 2011), en andraspråksteori som är mycket användbar när man vill bedöma den grammatiska utvecklingen av ett andraspråk. Teorin är inte språkspecifik utan har tillämpats på en rad mycket olika språk och i mindre skala även på skrift (Flyman Mattson & Håkansson 2010). Fokus vid bedömningen ligger inte på hur stabil och automatiserad en struktur är, det vill säga om barnet är säkert på den. I stället undersöker man emergensen; när en struktur börjar uppträda i språket. Det som bedöms är om © F Ö R FAT TA R E N O C H S T U D E NT L I T T E R AT UR

barnet har förutsättningar för att kunna använda en viss grammatisk struktur, även om det bara sker ibland. I takt med att barnet förstår och använder grammatiska strukturer på de olika nivåerna börjar talet automatiseras, och barnet talar alltmer flytande på svenska. Att barnet kan förstå och använda grammatiska strukturer på en viss nivå betyder dock inte att denna nivå är helt automatiserad, så att böjningar eller ordföljd alltid blir rätt. Inom denna teori ligger fokus på om förutsättningarna finns för en grammatisk nivå. Det räcker därför med att barnet kan visa enstaka exempel på språkliga strukturer från en viss nivå. Bedömaren behöver inte ta hänsyn till hur stabil eller automatiserad denna struktur är. Däremot ställs krav på att det ska vara tydligt att barnet förstår den grammatiska strukturen. Om ett barn exempelvis använder ordet hundar, innebär det inte nödvändigtvis att hen förstår plural. Barnet kan mycket väl säga: en hundar, och därför behövs minimala par i bedömningen, vilket innebär att samma ord uppträder i två olika former, till exempel som singular och plural i det minimala paret hund – hundar. Minimala par används genomgående i detta bedömnings material för att säkerställa att barnet har förutsättningar att ge exempel på de strukturer som finns på en specifik nivå. Det räcker med ett exempel på en grammatisk struktur, om det kommer i form av ett minimalt par eller exempel på förväntad ordföljd. I processbarhetsteorin utvecklas det nya språket enligt vissa principer, där varje steg i utvecklingen bygger på de föregående. Baserat på vilken grad av språkligt bearbetande (processning) som behövs kan processbarhetsteorin ange i vilken ordning olika grammatiska strukturer tillägnas. På varje nivå utvecklas de nödvändiga förutsättningarna för nästa nivå. Man behöver emellertid inte ha automatiserat en nivå för att kunna gå vidare till nästa, om förutsättningarna finns på plats. Processbarhetsteorin har i Sverige tillämpats vid bedömning av svensk- arabiska barn med och utan språkstörning (Salameh 2003; Håkansson, Salameh & Nettelbladt 2003, Salameh 2011, 2012), samt även på enspråkiga svenska barn med grav språkstörning, vars grammatiska utveckling uppvisar likheter med andraspråkutveckling på svenska (Håkansson & Nettelbladt 1996). En av dessa studier (Salameh, Håkansson & Nettelbladt 2004) var en longi tudinell undersökning av den grammatiska utvecklingen hos svensk-arabiska barn med och utan språkstörning mellan fyra och sex års ålder. Resultaten visade att det tog upp till två års exponering för svenska innan barnen med typisk utveckling kunde ge exempel på strukturer på de två högsta nivåerna, nivå 4 och nivå 5, i processbarhetsteorin. Ju äldre barnen var, desto fortare gick utvecklingen. Det stämmer också med internationell forskning, där man i olika studier har kunnat konstatera att efter två års exponering för olika andraspråk hade barnen tillägnat sig grunderna i grammatiken (Salameh, Nettelbladt, Zetterholm & Andersson 2018). 14

De svensk-arabiska barnen med språkstörning klarade inte detta, utan stannade på nivå 2. Den longitudinella undersökningen ovan visade också att barnen med språkstörning var grammatiskt lika sena på båda sina språk, eftersom de befann sig på nivå 2 även på arabiska. Att barn utan språkstörning efter högst två års exponering för svenska ska kunna ge exempel på strukturer på nivå 4 och 5 har utifrån mångårig klinisk erfarenhet visat sig stämma även på äldre barn och ungdomar med motsvarande exponeringstid. Håkansson (2017) visade i en genomgång av 18 typologiskt mycket olika språk att de största svårigheterna för barn med språkstörning gällde strukturer på nivå 4 respektive nivå 5 i processbarhetsteorin, även om strukturerna på dessa nivåer inte var utformade på samma sätt i de olika språken.

Processbarhetsteorins grammatiska nivåer i svenska Inom denna teori är den grammatiska utvecklingen på svenska indelad i fem nivåer. För varje utvecklingsnivå klarar barnet av att processa eller språkligt bearbeta allt större delar av satsen, från böjningar på enskilda ord på nivå 2 till ordföljd i huvudsats och bisats på nivå 5. På varje nivå skapas förutsättningarna för nästa. Nedan beskrivs de olika nivåerna av processbarhetsteorin på svenska (Dyson & Håkansson 2017), baserat på de strukturer som används i bedömningsmaterialet. I slutet på manualen finns en grammatisk ordlista.

1. Ord och fraser De är inlärda som invarianta eller oföränderliga former på målspråket. Exempel är hälsningsfraser eller standardfraser som hej! eller frasen va e de?, som barnen snabbt lär sig och därför ges inga exempel här.

2. Ordklasser På denna nivå börjar barnet identifiera ordklasser och de böjningsändelser som hör till en ordklass, till exempel pluraländelser för substantiv. Minimala par behövs för bedömningen. katt – kattER

3. Grammatisk överensstämmelse i fraser På denna nivå måste det finnas kongruens eller överensstämmelse mellan orden i en verbalfras (hjälpverb + huvudverb) eller i en nominalfras (substantiv med bestämning som t.ex. adjektiv). I sammansatta tempus som perfekt, målar – har målat, byts grammatisk information mellan hjälpverbet och huvudverbet, så att rätt form på huvudverbet används; hjälpverbet har ska följas av en så kallad supinumform på huvudverbet. Minimala par behövs. äter – HAR ätIT I nominalfraser måste det vara kongruens eller överensstämmelse mellan huvudord och bestämning. Både substantiv och adjektiv måste markeras för plural som i frasen stora pojkar. Minimala par behövs. stor pojke – storA pojkAR

4. Ordföljd och grammatisk överensstämmelse mellan fraser På denna nivå börjar barnet använda omvänd ordföljd med verbet före subjektet om något annat än subjektet inleder satsen. Den grundläggande ordföljden i svenskan är subjekt + verb, det vill säga rak ordföljd, som i satserna hon går nu, jag äter inte sån mat. Det är dock vanligt att man i svenskan inleder satser med något annat än subjektet, som ett annat ord eller en fras, som kan innehålla mer än ett ord. Exempel på detta är satserna nu går hon, sån mat äter jag inte. Denna regel kallas V2-ordföljd (verb två) och innebär att verbet alltid måste komma på andra plats i satsen, även om något annat än subjektet inleder. Första platsen är reserverad för det man vill topikalisera eller framhäva, antingen vem som ska gå eller när någon ska gå. Ett annat exempel finns i den sista frasen ovan, där talaren genom att inleda med frasen sån mat ytterligare markerar sitt avståndstagande. För att visa ordföljden används beteckningen S för subjektet, V för verbet och X för annan satsdel. V2-ordföljd som i satsen nu kommer jag, beskrivs sålunda som XVS, och satsen nu jag kommer som XSV. Andraspråkssvenskan har en rigid rak ordföljd och det kan ta tid innan denna struktur med inversion (omvänd ordföljd) är automatiserad. V2-regeln är en av de svåraste strukturerna att tillägna sig i andraspråkssvenska och också en av de mest utforskade. Minimala par behövs inte här; antingen är ordföljden enligt målspråket eller inte. I morgon ÅKER vi på utflykt. Sen SPRANG hunden hem.

På nivå 4 måste det finnas kongruens eller grammatisk överensstämmelse mellan nominalfras och verbalfras. Verbalfrasen innebär oftast hjälpverb + huvudverb som på nivå 3, men kan också bestå av ett verb och en bestämning, till exempel är stor. Om nominalfrasen pojkarna står i plural måste verbalfrasen är stora markeras för plural. pojken är stor – pojkARna är storA

5. Satsnivå På denna nivå börjar barnet kunna producera bisatser. För att avgöra vilken typ av sats det är, används negationen inte i uppgifterna, eftersom placeringen av negationen i svenskan i förhållande till verbet skiljer sig mellan huvudsats och bisats. I svenskan placeras negationen inte efter verbet i huvudsatsen och före verbet i bisatsen. På denna nivå behövs minimala par, eftersom barnet kan placera negationen rätt i bisats men ändå använda bisatsordföljd i huvudsatser, som när barnet säger flickan inte gungar. Flickan BADAR INTE – Här är flickan som INTE BADAR

Ej felsökningsperspektiv Processbarhetsteorin bygger på ett utvecklingsperspektiv, som innebär att man undviker ett felsökningsperspektiv genom att i stället utgå från vad barnet faktiskt kan. Utifrån resultaten från en bedömning går det att se vilka strukturer som barnet behöver automatisera, liksom vilken nivå som är den nästa i utvecklingen. Med processbarhetsteorin som underlag kan man börja arbeta med de strukturer som finns på nästa nivå. Barnet behöver som tidigare nämnts inte fullständigt ha tillägnat sig eller automatiserat en nivå, innan han eller hon fortsätter till nästa nivå. I tabell 1 på sidan 18 visas en sammanfattning av de strukturer på olika nivåer som undersöks i detta material. Dessa strukturer har företrädesvis prövats på barn i förskolan och upp till mellanstadiet (Salameh 2003, 2011, 2012).

Tabell 1. Grammatiska strukturer i processbarhetsteorin som prövas i GrUS (efter Dyson & Håkansson 2017). Nivå

Exempel

Nivå 5

flickan badar inte – här är flickan som inte badar

Nivå 4

sen sprang hunden hem pojken är stor – pojkARna är storA

Nivå 3

äter – HAR ätIT stor pojke – storA pojkAR

Nivå 2

katt – katter

Nivå 1

(Prövas ej)

Presentation av materialet Bedömningsmaterialet består av ŕ en manual ŕ ett blanketthäfte (kopieringsunderlag) ŕ ett bildhäfte med instruktioner för bedömaren. För skolbarn och även äldre barn med en mycket sen språklig utveckling, kan bilder användas genomgående. För förskolebarn rekommenderas att man blandar mellan bilder och olika föremål. Dessa föremål får användaren dock själv införskaffa. Följande material behövs ŕ ŕ ŕ ŕ

2 små hundar (hundar på nyckelring har en bra storlek) 2 stora katter (tydligt större än de små hundarna) 2 långa och 2 korta pennor 2 gula och 2 röda bilar.

Alla djur och föremål bör vara någorlunda lika inom sitt par så att barnet inte sorterar dem i olika kategorier efter storlek eller färg och därför inte producerar exempelvis plural. Allt läggs i en liten väska eller rolig påse. Bedömningen tar 15–20 minuter och växlar mellan bilder, föremål och spel. Ordförrådet i materialet bygger på frekventa ord som återkommer, så att lexikala problem inte ska påverka bedömningen av barnets grammatiska utveckling. Nivå 1 bedöms inte, eftersom den innehåller inlärda fraser och invarianta (oföränderliga) former. På bedömningsblanketten anges för de olika nivåerna hur bedömaren ska gå tillväga. Det finns sammanlagt 18 uppgifter. 18

Bedömningen inleds på varje nivå med övningsexempel som bedömaren ger och barnet bara ska lyssna på. Uppgifterna att berätta från sekvensbilder på nivå 4 (se sidan 25) och lottospelet med bisatser på nivå 5 innebär ett lite annorlunda sätt att locka fram de önskade strukturerna (se sidorna 26–28). Barnet berättar själv till uppgiften med sekvensbilder på nivå 4, och det finns inga övningsexempel. Vad barnet berättar till sekvensbilderna är inte inräknat i de 18 fasta uppgifterna i bedömningen, eftersom man inte på förhand vet hur många satser barnet kommer att producera.

Eva-Kristina Salameh är doktor i medicinsk vetenskap och leg. logoped. Hon har i många år varit kliniskt verksam vid logopedmottagningen på Skånes universitetssjukhus, och under ett flertal år föreläst vid logopedprogrammen i Sverige. Hennes forskning rör främst språkstörning hos flerspråkiga förskole barn, framför allt bedömning och intervention. Har också bedrivit forskning kring flerspråkiga skolbarn i samarbete med Malmö universitet.

GrUS

Grammatisk undersökning av svenska som andraspråk GrUS är ett bedömningsmaterial som gör det möjligt att följa den grammatiska andraspråksutvecklingen hos förskolebarn, skolbarn och andra som möter svenska som andraspråk. Med det här materialet kan man tidigt uppmärksamma individer som visar tecken på en alltför långsam språklig utveckling av sitt andraspråk. Det kan även användas för att identifiera enspråkiga svensktalande barn med en grammatisk språkstörning. GrUS riktar sig främst till logopeder och specialpedagoger, men också till intresserade pedagoger, som förskollärare, andraspråkslärare och klasslärare med flerspråkiga elever. Materialet består av manual, bedömningsblanketter (kopieringsunderlag) och bilder med instruktioner för bedömaren. GrUS ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller smärre förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.

Andra upplagan

Art.nr 44870

studentlitteratur.se