9789144151649 by Smakprov Media AB

NR 5

1870-2021

DEN KAPITALISTISKA VÄLFÄRDSSTATEN H

ur kunde Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till att bli fjärde rikast i världen? Och hur var det möjligt att samtidigt bli ett av världens mest jämlika länder?

Kan den svenska välfärdsstaten bestå i framtiden? I den här boken förklaras de svenska framgångarna. Med ny forskning visar författaren hur den kapitalistiska välfärdsstaten kunde kombinera en välfungerande kapitalism med långtgående sociala reformer, tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsdelning mellan marknad och politik. Insikterna om vad som gjorde Sverige framgångsrikt gör det också enklare att förstå varför landet drabbades av minskad tillväxt och ökad ojämlikhet från cirka 1970. Boken ger även nya perspektiv på de reformer som drastiskt har förändrat den svenska välfärdsstatens karaktär jämfört med 1900-talets sista

decennier. Boken avslutas med en diskussion om vilka utmaningar den svenska välfärdsstaten står inför på 2020-talet.

enna omarbetade upplaga är uppdaterad med bland annat aktuella debatter om vinster i välfärden, hyressättning, teknologisk arbetslöshet, invandrares svårigheter på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen. Den innehåller även ny forskning om sambandet mellan institutioner och välstånd samt tillitens betydelse för ekonomins utveckling.

verige är ett intressant land. För vissa har landet varit ett avskräckande exempel på grund av höga skatter och generösa välfärdsförmåner. Andra har pekat på ungefär samma sak

och sett ett föredöme. För samhällsvetare är Sverige ett återkommande studieobjekt.

Nästan oavsett vad som studeras utmärker sig Sverige: hög facklig anslutningsgrad, progressiv socialpolitik, hög tillit till myndigheter och till andra människor, låga inkomstskillnader, hög läskunnighet, hög medellivslängd, låg korruption, höga skatter och generösa välfärdsförmåner, och hög jämställdhet mellan könen.

n del uppfattningar om Sverige är ren mytbildning. När det gäller självmord ligger Sverige exempelvis nära genomsnittet i rika länder, trots att det stundom påstås att Sverige ligger i topp även i den statistiken. Andra idéer om Sverige är föråldrade eftersom Sverige har förändrats snabbt. Skatterna är inte längre de högsta i världen (Danmark gick om Sverige 2001), och inkomstfördelningen är inte längre den jämnaste (Belarus toppar numera den ligan). På 1980-talet var landet slutet och reglerat, men numera är

A NDREA S BERGH

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37936 ISBN 978-91-44-15164-9 Upplaga 5:1 © Författaren och Studentlitteratur 2009, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbilder: Wikimedia/CCBY (Skördefolket och Tensta); Flickr_Michael Caven/Creative Commons (Stockholms kaj) Författarfoto: Johanna Grönbäck Printed by Balto Print, Lithuania 2022

INNEHÅLL

FÖRORD

1 Inledning

2 Hur Sverige blev rikt och jämlikt   – de gyllene åren 1870–1970 Hur blev Sverige rikt?  Hur blev Sverige jämlikt?  Är Sverige exceptionellt?  Tillitens betydelse för de svenska framgångarna  Sverige som den kapitalistiska välfärdsstaten

3 Sverige får problem   – de inte fullt så gyllene åren 1970–1995 Vad gick fel?  Sverige som den interventionistiska välfärdsstaten

4 Den kapitalistiska välfärdsstatens återkomst   – reformerna som förändrade Sverige Reformerna  Reformer i konsensus  Är den svenska modellen död nu?

5 Den kapitalistiska välfärdsstatens blocköverskridande historia  – om pragmatik och samsyn Välfärdsstatens ursprung  Den svenska arbetsmarknadsmodellen  Äganderätten och arvsskatten

11  25  39  47  49

55  65

69  87  88

94  94  95

Innehåll

Fortsatta sociala reformer och socialdemokratisk hegemoni  ATP-striden  Borgerligt styre 1976–1982  Löntagarfonderna  Lex Pysslingen  Ny borgerlig regering 1991–1994  2006 och framåt: alliansstyre, januariavtal, skattesänkningar, vinster i välfärden  Sammanfattning: blocköverskridande stöd för den kapitalistiska välfärdsstaten

96  97  98  98  99  99  101  103

6 Konkurrens och valfrihet inom välfärden   – fungerar det? När ger konkurrensreformer ökad effektivitet i teorin?  Utvärderingsproblemet: Hur vet vi om reformerna har haft effekt?  Vård och omsorg  Skolan  Erfarenheter av entreprenader och upphandlingar  Infrastruktur, kommunikation och transporter  Effekter för de anställda inom välfärden  Effekter på stödet för välfärdsstaten  Slutsats

105

7 Arbetsmarknaden och bostadsmarknaden   – två svårreformerade marknader Hyresregleringen och bostadsmarknaden  Har hyresregleringen främjat jämlikhet och minskat segregationen?  Den reglerade arbetsmarknaden  Vad förklarar det ojämna reformmönstret?

123

8 Den kapitalistiska välfärdsstaten i framtiden  Vad hände med välfärdsstatens kollaps?  Välfärdsstaten och globaliseringen  Välfärdsstaten och demografin

137  139  140  143

106  108  109  112  115  116  120  121  121

123  126  128  132

Innehåll

Effekten av höga skattekilar på arbete  Arbetsincitamenten för låginkomsttagare  Entreprenörskap och företagande  Sysselsättningen hos utrikes födda  Den nya ojämlikheten  Framtiden: Kan den kapitalistiska välfärdsstaten bestå?

147  150  154  154  158  160

APPENDIX A

163

APPENDIX B

169

APPENDIX C

171

APPENDIX D

173

APPENDIX E

175

LIT TER ATURFÖRTECKNING

179

PERSON - OCH SAKREGISTER

201

HUR SVERIGE BLEV RIK T OCH JÄMLIK T – de gyllene åren 1870–1970

Under en period som varade i ungefär 100 år och startade runt 1870, gick det väldigt bra för Sverige, nästan oavsett vilket mått som används. Sverige utvecklades från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till att vara det fjärde rikaste landet i världen. Sverige fick dessutom en jämförelse vis jämn fördelning av det ekonomiska välståndet – mellan fattiga och rika, men också mellan män och kvinnor. Trenden mot ökad jämställdhet mellan könen har fortsatt, men sedan 1970-talet har Sverige haft ökande inkomstklyftor och flera perioder av ekonomiska problem. Dagens Sverige är dock fortfarande ett av de länder som lyckas bäst med att kombinera hög materiell levnadsstandard med en relativt jämlik fördelning av välståndet. I detta kapitel diskuteras orsakerna till de svenska framgångarna: Hur blev Sverige rikt? Hur blev Sverige jämlikt? Därefter diskuteras huruvida svaren på dessa frågor finns i det som brukar kallas den svenska modellen. Trots att den svenska modellen betonar faktorer som skiljer Sverige från andra länder, är Sverige i ett avseende slående likt andra utvecklade länder: den ekonomiska utvecklingen tog fart när grundläggande kapitalistiska samhällsinstitutioner såsom äganderätter och en icke-korrupt statsmakt kom på plats.

HUR BLEV SVERIGE RIKT? Sverige gick från att ha en per capita-inkomst på 40–50 procent av Storbritanniens under första halvan av 1800-talet till 60–70 procent i början av 1900-talet. 1970 var Sverige det fjärde rikaste landet i världen, efter USA, Schweiz och Luxemburg.1 Kontrasten är stor till det Sverige som 1 I tidiga versioner av OECD:s köpkraftsstatistik låg Sverige faktiskt på tredje plats. Luxemburg reviderade senare sin BNP uppåt.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

TABELL 2.1 Hur mycket högre var BNP per arbetad timme 1970 jämfört med 1870? Data från Maddison (1982). Land

Faktor

Land

Faktor

Sverige

USA

Japan

Danmark

Finland

Nederländerna

Norge

Storbritannien

Tyskland

Australien

i slutet av 1860-talet drabbades av svältkatastrofer och fick bistånd från övriga Europa. Perioden 1870 till 1970 har kallats de gyllene åren, och tabell 2.1 förklarar varför. Den svenska produktiviteten blev 17 gånger högre under denna period – en siffra som bara matchas någorlunda av Japan och Finland.2 Sveriges ekonomiska historia har skrivits många gånger.3 Historien ter sig annorlunda beroende på vad som betonas. En vanlig historieskrivning förklarar de gyllene årens tillväxt med export av naturresurser när industrialiseringen med start i Storbritannien innebar ökad efterfrågan på svensk skog och malm. En annan förklaring som ofta nämns är att Sverige gynnades av att stå utanför världskrigen. Dessa standardförklaringar till de svenska framgångarna kan dock inte vara hela sanningen. De säger inget om hur välstånd generellt sett skapas och inget om varför Sveriges uppsving kom ungefär hundra år efter Storbritanniens. I sin bok Hur Sverige blev rikt (1994) visar den svenske nationalekonomen Johan Myhrman att standardförklaringarna till Sveriges framgångar är otillräckliga: Om det var Storbritanniens tillväxt som drog med sig Sverige, varför utvecklades den svenska ekonomin då så svagt mellan 1780 och 1860? Varför ökade Sveriges tillväxt runt sekelskiftet 1900 när den brittiska ekonomin utvecklades långsammare? 2 Henrekson (1992) understryker att Sverige hade hög tillväxt även under 1950- och 1960-talen. Då ökade produktiviteten förvisso bara marginellt mer än i andra länder, men det beror på dessa länders återhämtning efter andra världskriget. Se vidare debatten mellan Krantz (2000) och Henrekson (2000). 3 Två bra standardverk är Schön (2014) och Magnusson (2016).

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

För dessa frågor räcker standardförklaringarna inte till – men mönstret kan förklaras av institutionella faktorer, det vill säga av politikens och ekonomins spelregler. Med ett institutionellt perspektiv blir det också enklare att förklara varför de svenska framgångarna ersattes av efter släpning runt 1970, och varför Sverige sedan mitten av 1990-talet åter har haft en relativt god ekonomisk utveckling. Men exakt vad är institutioner, och vilka institutioner gör länder rika?

INSTITUTIONERNAS ROLL I EKONOMIN Med institutioner avses – enkelt uttryckt – samhällets spelregler för ekonomi, politik och mänsklig samvaro i allmänhet. Denna definition kommer från nationalekonomen Douglass North, vars bok Institutions, Institutional Change and Economic Performance ofta citeras av ekonomer och statsvetare.4 Enligt North kan fattiga länders situation förklaras av att rådande institutioner innebär att produktiva aktiviteter inte är tillräckligt lönsamma för dess invånare. Konkret kan detta betyda att den som funderar på att plöja och odla en åker, borra en brunn eller bygga ett hyreshus är osäker på att få behålla tillräckligt av de framtida intäkter som dessa aktiviteter skapar, och därför väljer att låta bli. Förekomst av naturresurser som skog och malm är således ingen institution – men de äganderätter som gör det möjligt att försörja sig på att förädla och sälja naturresurser är en institution. Äganderätten som institution främjar välstånd då den gör att marknader kan uppstå. På marknader samarbetar människor genom handel och arbetsdelning, och även om marknadsekonomin stundom har kopplats till egoism och hänsynslöshet, tycks det empiriskt vara tvärtom: samhällen där marknadsekonomin är mer utbredd kännetecknas av tillit, pålitlighet, generositet och mindre materialistiska värderingar.5 Insikten om institutionernas roll för samhällets ekonomiska utveckling har inte alltid varit central inom nationalekonomin. I den vanliga neoklassiska ekonomiska analysen är det ett underförstått antagande att 4 Med Norths ord är institutioner ”the humanly devised constraints that shape human interaction” (North 1990:3), samt ”the rules of the game that shape human interaction” (North 1990:110). 5 Se exempelvis Ensminger m.fl. (2014), Baldassarri (2020), Berggren och Jordahl (2006), Teague m.fl. (2020). Se Bergh (2021a) för en introduktion till detta sätt att tänka på marknadsekonomin.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

ekonomins aktörer är överens om vem som äger vad, att avtal fritt får ingås och att aktörerna håller dessa avtal. Modellerna innehåller i regel inte vare sig tjuvar eller korrupta statstjänstemän, och inte heller uppfinnare eller entreprenörer.6 I de neoklassiska tillväxtmodellerna som utvecklades på 1950- och 1960-talen visas att vid konstant sparande växer ekonomin i den takt som teknologin utvecklas.7 Ökat sparande kan öka tillväxten, men bara tillfälligt under den övergångsperiod då kapitalstocken per capita växer. Dessa teorier säger inget om vad som påverkar den tekniska utvecklingen och därmed den långsiktiga tillväxttakten. Teorierna är inte felaktiga, men eftersom de faktorer som bestämmer långsiktig tillväxttakt är exogena (det vill säga ligger utanför modellen) är de mindre användbara för att förstå varför vissa länder blir rika och andra inte. I den så kallade nya tillväxtteorin (även kallad endogen tillväxtteori), utvecklad av bland andra de amerikanska ekonomerna Robert Lucas (1988) och Paul Romer (1990), beaktas även humankapital, det vill säga utbildning och kunskap. En slutsats från dessa modeller är att om utbildning har fördelar för samhället i stort och inte bara för den som utbildar sig, kan tillväxten främjas av att utbildning skattefinansieras. Teorierna tar emellertid fortfarande institutioner för givna och saknar en djupare analys av vad som främjar uppfinnande, entreprenörskap och skapandet av kunskap: i studierna är utbildning ofta bara antalet år man har gått i skolan, och teknisk utveckling är något som uppstår när forskare tänker och pratar med varandra. Från 1990-talet och framåt har den institutionella ansatsen blivit allt mer populär. I ett av de mest kända bidragen analyserade North och Weingast (1989) hur Storbritannien på 1600-talet fick en mer förutsägbar statsmakt, vilket enligt författarna främjade den ekonomiska utvecklingen. En annan känd artikel är Institutions and Economic Performance: Cross-Country Test Using Alternative Institutional Measures av Knack och Keefer (1995). De utgick från den gängse statistiska analysen av tillväxt i olika länder, och lade till olika mått på institutioners egenskaper. Deras resultat tydde på att länder med stabila äganderätter når 6 Som noteras av Johansson (2004) behandlade läroböcker i nationalekonomi länge både institutioner och entreprenörskap mycket knapphändigt, om ens alls. Situationen har dock förbättrats något sedan dess. 7 Standardreferensen är Solow (1956), men en i vissa avseenden mer avancerad modell utvecklades långt tidigare av Ramsey (1928).

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

högre tillväxt både genom ökade investeringar och genom en effektivare resursallokering. I artikeln ”Institutions Rule: The Primacy of Institutions Over Geography and Integration in Economic Development” menar Rodrik m.fl. (2004) att institutioner som äganderätt och rättsstat dominerar över två andra vanliga förklaringar till ekonomiskt välstånd, nämligen handel och geografisk belägenhet. En mer populärvetenskapligt hållen framställning är den över 500 sidor tjocka boken Why nations fail där ekonomen Daron Acemoglu och statsvetaren James Robinson argumenterar med hjälp av historiska exempel från hela världen för att institutionernas utformning är den mest avgörande faktorn för ett lands utveckling (Acemoglu och Robinson 2012). Det råder således ingen brist på texter om institutioners betydelse i största allmänhet. Men exakt vilka institutioner spelar störst roll? I forskningen dyker stabila äganderätter och låg korruption inom staten upp väldigt ofta. Abdiweli (2003) sammanfattar forskningen och gör dessutom en egen analys som bekräftar att juridisk effektivitet, låg korruption, effektiv offentlig byråkrati och väldefinierade privata äganderätter sam varierar med hög tillväxt. Risk för kontraktsbrott och statlig expropriering minskar tillväxten, enligt Abdiweli.8 Det kan ifrågasättas om det alls är möjligt att isolera effekten av exempelvis äganderätter från effekten andra viktiga institutioner. Ett alternativ kan då vara att samla olika regelverk och institutioner med gemensamma drag under ett samlingsbegrepp. Ett sådant begrepp är ekonomisk frihet. Det syftar på institutioner och regelverk som gör det möjligt för människor att fatta egna beslut om sina ekonomiska resurser. Det har gjorts flera olika försök att kvantifiera graden av ekonomisk frihet i olika länder. De flesta mått inkluderar förutom äganderätt och rättsstat även frihet att handla med omvärlden, fungerande betalningsväsende, låg och stabil inflation, oreglerade produkt- och arbetsmarknader samt stundom även en begränsad statsmakt. Doucouliagos och Ulubasoglu (2006) gör en översikt av 52 andra studier som har undersökt sambandet mellan ekonomisk frihet (mätt på 8 En senare översikt av äganderättens betydelse har gjorts av Asoni (2008). En bra sammanfattning på svenska av äganderättens betydelse för ekonomisk tillväxt görs av Waldenström (2005).

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

flera olika sätt) och tillväxt. Deras slutsats är att sambandet är mycket robust. Senare studier har bekräftat resultatet och dessutom funnit att det sannolikt rör sig om ett orsakssamband där ekonomisk frihet är orsaken till, och inte resultatet av, växande välstånd (se exempelvis Grier och Grier, 2021, samt fördjupningen i faktaruta 2.1). Eftersom forskningen tydligt pekar på privat äganderätt som en av de viktigaste institutionerna kan ett förtydligande vara på sin plats: det finns inget som hindrar att välfungerande privata äganderätter kombineras med en stor offentlig sektor. Privata äganderätter främjar den ekonomiska utvecklingen för att de innebär att människor är överens om vem som äger vad och på vilka villkor avtal får slutas kring exempelvis försäljning, uthyrning och byte. Ett land som Sverige har numera förvisso höga skatter, men också välfungerande privata äganderätter. Mekanismerna bakom sambandet mellan kapitalistiska institutioner och tillväxt är enkla att förstå: den som står i begrepp att arbeta, uppfinna eller idka handel vill veta vilka regler som gäller för exempelvis avtal, vinster och löner. Osäkerhet kan innebära att investeringar och arbetsinsatser blir alltför riskabla projekt. När det råder osäkerhet om pengars värde i framtiden, kommer den som lånar ut pengar att kräva högre ränta, och då blir vissa investeringar inte lönsamma att genomföra. Ett institutionellt perspektiv kan exempelvis ge förståelse för varför just Storbritannien blev finansiellt centrum för den industriella revolutionen: tanken att även icke-britter kunde få en rättvis och opartisk behandling i brittiska domstolar var en gång så radikal och omvälvande att den lockade många handelsidkare till London.9 Forskningen om institutioners betydelse kan också förklara det som ibland kallas naturresursernas förbannelse, nämligen att många länder är fattiga trots att de har gott om värdefulla naturresurser. Förklaringen är att utan institutioner som premierar produktiva aktiviteter tenderar dessa resurser att skapa konflikter, stölder, mutor och i värsta fall våldsyttringar i stället för växande välstånd. Goda institutioner, däremot, innebär att det finns både lagar och sociala normer som underlättar konfliktlösning och gör att tillväxtfrämjande ekonomiska aktiviteter lönar sig.10 9 Denna illustration av institutioners betydelse har jag hämtat från Lundaprofessorn Ingemar Ståhls föreläsningar (Ståhl gick bort 2014). 10 För mer om naturresursernas förbannelse och institutioner, se Mehlum m.fl. (2006).

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

FAKTARUTA 2.1 ORSAKAR INSTITUTIONER ÖKAT VÄLSTÅND? OM ATT SKILJA MELLAN KORRELATION OCH KAUSALITET Det är lätt att visa att länder som kännetecknas av hög ekonomisk frihet i genomsnitt är rikare än länder med låg ekonomisk frihet. I punkt diagrammet nedan visas logaritmerad BNP per capita från Världsbanken och Fraser Institutes index för ekonomisk frihet för 143 länder i världen år 2010. Spridningen är stor, men det syns också ett tydligt samband. Ett statistiskt samband mellan två variabler säger emellertid inget om vilket orsakssambandet är. Mönstret i figur 2.1 stämmer bra med teorin att hög ekonomisk frihet är en orsak till länders ekonomiska välstånd, men det stämmer också med tanken att när länder moderniseras och blir rikare väljer de att ha högre grad av ekonomisk frihet. Det kan också finnas en rad andra faktorer som påverkar både den ekonomiska friheten och BNP per capita. Så hur vet vi om sambandet mellan institutioner och välstånd faktiskt är ett orsakssamband? Eftersom samhällsvetare inte kan genomföra

BNP per capita 2010 (log) 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0

Ekonomisk frihet (index, 1–10)

FIGUR 2.1 Sambandet mellan ekonomisk frihet och BNP per capita. Källa: Fraser Institutes index för ekonomisk frihet (tillgängligt på www.freetheworld.com) och IMF.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

kontrollerade experiment (i varje fall inte när det är hela länder som studeras) har en rad andra metoder använts. En metod är att tänka teoretiskt kring exempelvis äganderätten, vad den innebär och vilka konsekvenser den borde ha. Det krävs inte särskilt orealistiska antagan den för att landa i slutsatsen att investeringar minskar när det finns risk för att avkastningen konfiskeras av staten eller stjäls av någon annan (se Demsetz, 1967, för ett tidigt exempel och Besley, 1995, som dessutom kombinerar teori med empiri från Ghana). En annan metod är att genom fallstudier försöka identifiera vilka mekanismer som främjar respektive hämmar ekonomisk utveckling. I sin berömda bok The Mystery of Capital (2000) beskriver den peruanske ekonomen Hernando de Soto hur avsaknaden av formella äganderätter hämmar utvecklingen i fattiga länder. När det saknas papper på vem som äger vad blir det betydligt svårare att belåna hus och tomter, och då uteblir många investeringar. En tredje metod utvecklar den statistiska analys som antyds i figuren ovan genom att kontrollera för andra faktorer som skulle kunna spela roll, och genom att undersöka om en ökning av den ekonomiska fri heten tenderar att följas av en ökning av det ekonomiska välståndet. För sambandet mellan ekonomisk frihet och tillväxt har detta gjorts av bland andra Heckelman (2000) och Dawson (2003). En ännu mer förfinad metod är att hitta någon variabel eller faktor som skapar en slumpmässig varia tion i institutioner men som inte direkt påverkar utfallet i fråga (så kallad instrumentalvariabelskattning). En sådan analys för sambandet mellan ekonomisk frihet och ekonomisk tillväxt görs av Faria och Montesinos (2009).1 En fjärde metod är att använda situationer då omständigheter har skapat något som liknar ett naturligt kontrollerat experiment. Ett exempel på detta ägde rum 1984 i Buenos Aires där vissa, men inte alla, landockupanter gavs formell äganderätt till marken de bodde på. Eftersom ockupanter som inte fick äganderätt fungerar som naturlig kontrollgrupp kan situationen användas för att studera orsakseffekten av formella äganderätter till mark. Exakt detta gjordes av Galiani och Schargrodsky (2010), som följde upp situationen 20 år senare och hittade tydliga effekter på investeringar i boende och på barnens utbildning. En liknande studie av Svensson och Reinikka (2005) visar att framgångsrik

1 Instrumenten Faria använder är rättslig tradition, latitud och etnolingvistisk fraktionalisering, som samtliga har använts i flera studier kring institutioners effekter.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

korruptionsbekämpning i Uganda gav bättre utbildningsresultat, och fler exempel ges i Bergh och Bjørnskov (2021). Ingen av dessa metoder är helt invändningsfri. Teori kan avfärdas som verklighetsfrämmande, fallstudier kan sägas vara anekdotiska och statistiska samband mellan länder kan påverkas av utelämnade, ej mätbara faktorer. Naturliga experiment, slutligen, är förvisso ofta övertygande i det studerade fallet, men invändningar kan alltid resas om att resultaten kanske inte kan generaliseras till andra sammanhang. När det gäller positiva effekter av äganderätter och låg korruption kan dock konstateras att teori, fallstudier, empiri på landnivå och naturliga experiment pekar åt samma håll.

Som ekonomen Hernando de Soto (2000) visar har människor i fattiga länder ofta betydande tillgångar i hus och byggnader, men frånvaron av fungerande formella äganderätter gör att dessa räknas som svart byggen och inte kan belånas, med resultatet att investeringar uteblir och fattigdomen består.

INSTITUTIONERNAS ROLL I SVERIGE Tillväxten under de gyllene åren kan förstås genom att så gott som samtliga faktorer som enligt forskningen gynnar tillväxt var på plats. Visst gynnades Sverige av industrialiseringen i Storbritannien och övriga Europa, och självfallet spelade naturresurser som skog och malm en viktig roll. Dessa standardförklaringar till de svenska framgångarna tar dock fungerande institutioner för givna. I själva verket hade Sverige aldrig kunnat dra nytta av industrialiseringen och naturresurserna på samma sätt utan en rad institutionella reformer. Skiftesreformerna inom jordbruket är en naturlig startpunkt för beskrivningen av reformerna i Sverige. Dessa kom först och var radikal ast i Skåne, där man redan i slutet av 1700-talet gjorde om det tidigare lapptäcket av jordbruksmark till kvadratiska ägor runt centralt placerade gårdar. I början av 1800-talet skedde liknande förändringar i resten av landet.11 När de genomfördes var skiftesreformerna inte populära: den 11 I Dalarna var motståndet mot skiftesreformerna särskilt stort och än idag förekommer skiften som är flera hundra meter långa men endast någon eller några meter breda.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

sociala strukturen revs upp för det överordnade målet att öka effektiviteten i jordbruket. Som framhålls av Olsson (2008) skapades storjordbruk ofta genom att avhysa bönder som arrenderade sin mark av adeln (så kal lade frälsebönder), vilket resulterade i stora privatägda jordbruk som än idag präglar det skånska landskapet. Samtidigt vet vi idag att reformerna spelade en stor roll för produktiviteten i jordbruket på lång sikt. Med detaljerade data över produktionen i svenska bondgårdar under perioden 1700–1860 har de svenska ekonomhistorikerna Mats Olsson och Patrick Svensson kunnat koppla ökningen av jordbruksproduktionen till de ändrade incitament till investeringar och jordförbättringar som kommer av att ha äganderätt till sin mark (Olsson och Svensson, 2010). Detta gäller i synnerhet jämfört med arrendeformen dagsverke, som innebar att bönderna skulle arbeta ett visst antal dagar på godsherrens domänjord, vars avkastning tillföll godsherren. När denna arrendeform övergavs fick bönderna starkare drivkrafter att genomföra jordförbättringar som ökade skördarna. I mitten av 1800-talet utvecklades också det finansiella systemet kraftigt. Sverige fick privata affärs- och sparbanker där jordbrukare kunde spara och låna. 1840 var Riksbankens kreditgivning till den privata sektorn tre gånger så stor som övriga affärsbankers, men detta förändrades snabbt och utlåningen från privata affärsbanker ökade.12 Även graden av frihandel ökade kraftigt i mitten av 1800-talet. Schön (2014) beskriver hur regleringar och exporttullar länge gjorde att skogen främst sågs som något som behövdes för att producera järn snarare än en exportprodukt. Detta ändrades under 1840-talet när tullar och regleringar minskade. I sin bok Skogen, staten och kapitalisterna tillskriver ekonomhistorikern Jan Jörnmark (2004) 1800-talets liberaliseringar en viktig roll för skogsekonomins genombrott. Det var inte äldre svenskar i inlandet som stängde sina järnhyttor för att öppna sågverk. I stället var det ofta inflyttade britter, norrmän och tyskar längs Sveriges kust som stod för förändringsimpulserna. Jörnmarks bok är dessutom en god illustration av hur

12 Hansson och Jonung (2000) gör både en litteraturöversikt och en specialstudie av Sverige. De kommer bland annat fram till att under perioden 1890 till 1939 påverkade det finansiella systemet både volymen och kvaliteten på investeringarna och var därmed en bidragande orsak till ökad tillväxt.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

privat äganderätt och statens beskattningsrätt är institutioner som växer fram tillsammans, snarare än att stå i motsättning till varandra. Privata äganderätter gjorde det möjligt för köpmän att köpa mark från gamla bruk och från staten genom den så kallade avvittringsprocessen, som på sätt och vis var en av Sveriges första privatiseringsreformer. Ur statens perspektiv var avvittringen ett sätt att skapa beskattningsbara enheter. Kapitalisterna fick rätt att bruka, förädla, handla med och exportera den svenska skogen – och staten tog en del av kakan genom beskattning. Genom att privata äganderätter tilläts och upprätthölls kunde alltså den svenska skogen skapa vinster för både staten och kapitalisterna. Schön beskriver liberaliseringarna mellan 1850 och 1870 som att Sverige fick fri rörlighet både inom Sverige och över landets gränser för människor, varor och kapital. Frihandeln bestod ända fram till 1888, då bland annat billigt så kallat amerikafläsk hade kommit att konkurrera med europeiskt jordbruk, vilket banade väg för ökad protektionism i Sverige och Europa (Lewin, 1992). Fokuseringen på skog och malm gör det lätt att glömma bort att Sverige under det sena 1800-talet var något av en uppfinnarnation, vilket främjades av att det fanns en patentlagstiftning. Den första svenska patentlagstiftningen kom 1834, med viktiga förbättringar 1856 och 1884. Ett antal patent blev snabbt till svenska exportframgångar: Carl Richard Nybergs blåslampa 1881, Frans Wilhelm Lindqvists tryckluftsdrivna fotogenkök 1892 (det så kallade Primusköket), Johan Petter Johanssons skiftnyckelpatent 1892 samt Lars Magnus Ericssons handmikrotelefon, uppfunnen 1884 och patenterad 1895. Den svenska utvandringen till USA spelade också roll för den ekonomiska utvecklingen. Mellan 1850 och 1930 utvandrade 1,2 miljoner svenskar, men minst 200 000 av dessa återvände. Återinvandringen och idéinflödet via de så kallade amerikabreven bidrog till svensk utvecklingskraft när sparkapital och idéer från USA blev till framgångsrik näringsverksamhet i Sverige.13 Äganderätter, patentlagstiftning och frihandel ökade således den ekonomiska friheten i Sverige under 1800-talet. Eftersom frihandel inne13 Johnson (1997) nämner exempelvis skåningen Walfrid Weibull som 1870 startade fröodlingsverksamhet efter att ha kommit i kontakt med modern växtförädlingsteknik i USA. Se även Henricson och Lindblad (1995).

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

bär ökad konkurrens och försvårar för exempelvis tulltjänstemän som vill begära mutor för att underlätta varuflöden, kan det tänkas ha en korruptionshämmande effekt. Denna idé lanserades av den amerikanska ekonomen Anne Krueger (1974), och tycks ha visst empiriskt stöd även om korruption är synnerligen svårt att mäta (Wei, 2000; Torrez, 2002). I Sverige genomfördes även andra förändringar som sannolikt bidrog till framgångsrik bekämpning av korruptionen i den statliga förvaltningen under andra halvan av 1800-talet. Rothstein (2011) framhåller att flera viktiga reformer kom inom en relativt kort tidsperiod, däribland lönereformer och lagändringar för statliga tjänstemän som gjorde det mindre accepterat för dessa att ta emot sidobetalningar, pressfrihet samt meritokratisk rekrytering (delvis framdriven av ett ökat behov av teknisk kunskap för investeringar i infrastruktur). Senare forskning tyder på att även en långsam process kan fungera (Sundell 2015; Rothstein 2021). Även Cornell och Sundell (2020) hittar stöd för tesen att bättre löner för tjänstemän minskar risken för korruption. Näringsfriheten ökade också när skråväsendet avskaffades. Innan dess krävdes det att alla hantverkare skulle börja som lärlingar (vilket var förbehållet pojkar födda inom äktenskapet) och avsluta sin utbildning med att avlägga mästarprov.14 Varje lands historia är naturligtvis unik, men det finns stora likheter mellan den institutionella analysen av Sveriges framgångar och andra studier av hur institutioner avgör om länder blir rika eller fastnar i fattigdom. Ett genomgående tema i dessa studier är att länders utveckling främjas av en rättsstat som agerar förutsägbart och upprätthåller privata äganderätter. Förutsägbarheten gynnar handel, som i sin tur ger ömsesidigt förmånliga byten och specialiseringsvinster och gör att kunskap och innovationer sprids snabbare. Ny kunskap och nya innovationer skapar i sin tur förutsättningar för ytterligare handel, och en positiv tillväxtspiral skapas. De institutionella förklaringarna håller en bra bit in på 1900-talet. Den goda tillväxten på 1950- och 1960-talen brukar tillskrivas en lyckosam makropolitik – men Myhrman (1994) pekar på att Sverige under 14 Romanen Det går an av Carl Jonas Love Almqvist, som utkom 1839, är ett exempel på att argumenten för jämställdhet och ekonomisk liberalisering ofta gick hand i hand. Boken var inte bara en kritik av dåtidens äktenskapssyn, utan även en kritik av skråväsendet, som i romanen hindrade glasmästardottern Sara Videbäck från att starta sin egen näringsverksamhet.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

denna period också hade stor nytta av den fasta växelkursen via Bretton Woods-systemet och ökad handel genom GATT-avtalet. Förutom betydelsen av rättsstat och marknadsekonomiska institutioner, pekar tillväxtforskningen också på andra intuitivt rimliga faktorer, såsom infrastruktur och grundläggande utbildning, se exempelvis Canning och Pedroni (2004) och Barro (1990). Även dessa områden reformerades i Sverige under 1800-talet. I mitten av 1800-talet kom den obligatoriska folkskolan och järnvägen byggdes ut kraftigt. Dessutom infördes lika arvsrätt för män och kvinnor, vilket gynnade kvinnors aktiva deltagande i ekonomin. En annan sannolikt mycket viktig faktor är den samförståndsinriktade, rationella och pragmatiska politiska kultur som kännetecknade svensk politik under stora delar av 1900-talet, vilket beskrevs tidigt av Anton (1969). Svenska politiska reformer har ofta varit baserade på utredningar och forskning och dessutom ofta beslutade i någon form av politisk konsensus. Sveriges goda ekonomiska utveckling kan förstås fullt ut bara om standardförklaringar som skog, malm och frånvaron av krig kompletteras med institutionella faktorer. Faktaruta 2.2 sammanfattar några av de viktiga institutionella förändringar som bidrog till de svenska framgångarna.

FAKTARUTA 2.2 EXEMPEL PÅ VIKTIGA INSTITUTIONELLA REFORMER I SVERIGE UNDER 1800-TALET15

■ Med start under 1700-talet genomfördes skiftesreformer som ledde till ökad jordbruksproduktion.

■ 1809 tog kungaväldet slut och Sverige återfick en balanserad och stabil maktdelning mellan kung och riksdag.

■ Ett antal riksbanksreformer under 1800-talet, inklusive Riks

bankens monopol på sedelutgivning från och med 1903, ledde till att Riksbanken i början av 1900-talet i många delar påminde om en modern centralbank. ■ 1826 inrättades ett tekniskt institut i Stockholm (som 1876 ombilda des till Kungliga Tekniska Högskolan).

15 Källa: Rothstein (2011, 1982), kompletterad med Myhrman (1994) och Schön (2014).

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

■ 1842 kom den obligatoriska folkskolan. ■ 1845 infördes lika arvsrätt för män och kvinnor. Samma år avskaffa ■ ■ ■ ■ ■ ■

■ ■ ■

■

des regeringens rätt att konfiskera dagstidningar och Sverige fick i praktiken fri press. 1846 avskaffades skråtvånget, följt av generell näringsfrihet 1864. 1860 avskaffades tvånget på s.k. inrikespass. Tidigare kunde den som var på resa utan pass gripas för lösdriveri. 1862 ersattes socknar med kommuner, och Sverige fick ett reglerat kommunalt självstyre. Under framför allt 1850- och 1860-talen genomfördes frihandels reformer i form av sänkta tullar. Enhetsporto inom landet infördes på 1850-talet, vilket var viktigt för tidningsdistribution och därmed läskunnighet. Infrastrukturen förbättrades genom utbyggda statliga järnvägar 1856–1866, vilket också drev fram att Sverige 1879 fick enhetlig tid. Satsningarna omfattade även vägar, kanaler och telegrafi, vilket skapade behov av tekniskt kunniga statliga tjänstemän. Detta banade i sin tur väg för meritokratisk rekrytering. På 1860-talet avskaffades ränteregleringen och banker i aktiebolags form tilläts. Före 1864 års banklag hade banktillstånd gällt 10 år i taget. Den nya banklagen tillät permanenta banker. 1865 avskaffade ståndsriksdagen sig själv och ersattes av ett tvåkammarparlament. 1868–1869: Avgifter till tjänstemän blev statens (snarare än tjänste mannens) egendom, och staten började ta emot skatt i pengar (snarare än i natura). Båda förändringarna bidrog till att minska korruptionen. Kronan infördes 1873 och ersatte en riksdaler riksmynt. Värdet knöts till guld, vilket tillsammans med den skandinaviska myntunionen (som startade samma år och som 1876 utsträcktes till Norge) gav en stabilitet som underlättade utlandshandeln. 1895 års aktiebolagslag moderniserade lagstiftningen och ansvaret flyttades till det nyinrättade Patent- och Registreringsverket.16

16 Broberg (2006) menar att aktiebolagsformens genombrott under perioden från 1895 års aktiebolagslag fram till den djupa lågkonjunkturen i början av 1920-talet till stora delar förklarar den svenska ekonomins omvandling kring sekelskiftet. Den första aktiebolagslagen kom redan 1848. Denna lag var dock ganska rudimentär, bland annat krävdes kungligt tillstånd för att starta ett aktiebolag.

2 H u r S v e r i g e b l e v r i k t o c h j ä m l i k t

HUR BLEV SVERIGE JÄMLIKT? När och varför blev den svenska fattigdomen och inkomstspridningen låg jämfört med andra länder? Frågan är förvånansvärt outforskad, men det finns en del ledtrådar att tillgå. Till att börja med tycks utvecklingen mot en jämnare fördelning av det ekonomiska välståndet ha startat för länge sedan.

NÄR BLEV SVERIGE JÄMLIKT? Figur 2.2 (på nästa sida) visar ett av de vanligaste måtten på inkomstfördelningen – Gini-koefficienten för årlig disponibel inkomst – i Sverige, Finland, Storbritannien och USA sedan 1960. Gini-koefficienten är ett tal mellan 0 och 1 (som i diagrammet har multiplicerats med 100), där högre värde innebär högre koncentration av inkomster till några få rika, och värdet 0 indikerar en helt jämn inkomstfördelning.17 Trenden i västvärlden har varit att ojämlikheten har fallit under efterkrigstiden fram till ungefär 1980, och ökat sedan dess. Efter Tjeckien och Slovakien är Sveriges Gini-koefficient 1981 på 0,20 den lägsta som har noterats i den standardiserade Gini-databasen med störst täckning (Solt, 2020), men i praktiken går det knappast att skilja Sverige och Finland åt när det gäller att ha haft den lägsta Gini-koefficienten (se Björklund, 2021). Bland OECD-länderna är Gini-koefficienten högst i Chile, Mexiko, USA och Storbritannien (men även dessa länders värde runt 0,4 är lågt jämfört med databasens mest ojämlika länder, Namibia, Sydafrika och Swaziland, vars Gini-koefficient ligger runt eller över 0,6). Tillförlitliga data över fördelningen av materiellt välstånd före 1960 är svåra att få tag på. Soltow (1989) beräknar en Gini-koefficient för landinnehav åren 1805, 1845, 1879 och 1921 och visar att fördelningen blev allt jämnare. Även Wohlin (1915) konstaterade att jordfördelningen blev jämnare under perioden 1815–1865. Men även om jordfördelningen blev jämnare under 1800-talet tycks motsatsen gälla för förmögenheter: 17 Gini-koefficienten kan beräknas för olika typer av inkomster (såsom före eller efter skatt, med eller utan kapitalinkomster) och olika mått kan inte användas för jämförelser över tiden och mellan länder. Diagrammet är därför gjort med data från Solt (2020) som standardiserar data från flera källor för att skapa maximal jämförbarhet både över tid och mellan länder. Likväl bör jämförelser mellan länder för Gini-koefficienter på 1960-talet betraktas som mycket osäkra.

DEN KAPITALISTISKA VÄLFÄRDSSTATEN Hur kunde Sverige utvecklas från ett av Europas fattigaste länder till att bli fjärde rikast i världen? Och hur var det möjligt att samtidigt bli ett av världens mest jämlika länder? Kan den svenska välfärdsstaten bestå i framtiden? I den här boken förklaras de svenska framgångarna. Med ny forskning visar författaren hur den kapitalistiska välfärdsstaten kunde kombinera en välfungerande kapitalism med långtgående sociala reformer, tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsdelning mellan marknad och politik. Insikterna om vad som gjorde Sverige framgångsrikt gör det också enklare att förstå varför landet drabbades av minskad tillväxt och ökad ojämlikhet från cirka 1970. Boken ger även nya perspektiv på de reformer som drastiskt har förändrat den svenska välfärdsstatens karaktär jämfört med 1900-talets sista decennier. Boken avslutas med en diskussion om vilka utmaningar den svenska välfärdsstaten står inför på 2020-talet. Denna omarbetade upplaga är uppdaterad med bland annat aktuella debatter om vinster i välfärden, hyressättning, teknologisk arbetslöshet, invandrares svårigheter på arbetsmarknaden och den åldrande befolkningen. Den innehåller även ny forskning om sambandet mellan institutioner och välstånd samt tillitens betydelse för ekonomins utveckling.

Femte upplagan

Art.nr 37936

studentlitteratur.se