9789144151427 by Smakprov Media AB

Rusta barn för förskoleklass och fritidshem

Ann S. Pihlgren

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44123 ISBN 978-91-44-15142-7 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Printed by GraphyCems, Spain 2021

Innehåll

1 Inledning 11 Om boken 13 Boken i kollegialt, kollaborativt processarbete 14 Bokens kapitel 16 Bokens författare 18 Diskutera kapitlet 18 Läs mer 18 Processarbete 1: Kartläggning av nuläget 19 1. Individuell läsning 19 2. Första träffen 19 Första workshopen: Min personliga upplevelse 19 Andra workshopen: Vår innebörd av begreppet övergång 20 3. Individuell uppgift 21 4. Andra träffen 21 2 Teori och forskning om kontinuitet och progression 25 Sammanhang genom kontinuitet och progression 26 Övergången leder inte alltid till utveckling 27 Planera för progression 27 Diskutera kapitlet 29 Läs mer 29 Processarbete 2: Kontinuitet och progression 30 1. Individuell läsning 30 2. Första träffen 30 Första workshopen: Utforska begreppet kontinuitet 31 Andra workshopen: Vår innebörd av begreppet progression 32 3. Individuell uppgift 33 4. Andra träffen 33

3 Rusta barnen för språkutveckling 35 Sätta ord på världen 36 Tre viktiga områden i språkutvecklingen 37 Förståelse 37 Metaspråklig uppmärksamhet 38 Språkglädje och användbarhet 38 Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass 39 Diskutera kapitlet 40 Läs mer 40 Processarbete 3: Språkutveckling 41 1. Individuell läsning 41 2. Första träffen 41 Första workshopen: Utforska förskolek lassens kartläggningsmaterial 41 Andra workshopen: Uppskatta den egna undervisningens resultat 42 3. Individuell uppgift 43 4. Andra träffen 45 Länk till Skolverkets kartläggningsmaterial 45 4 Rusta barnen för matematikutveckling 47 Matematiken som språk och system 48 Förskolebarns matematiska kunnande 49 Taluppfattning 50 Problemlösning 50 Matematikglädje 51 Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklass 52 Diskutera kapitlet 53 Läs mer 53 Processarbete 4: Matematikutveckling 54 1. Individuell läsning 54 2. Första träffen 54 Första workshopen: Utforska förskolek lassens kartläggningsmaterial 54 Andra workshopen: Uppskatta den egna undervisningens resultat 55 3. Individuell uppgift 56 4. Andra träffen 58 Länk till Skolverkets kartläggningsmaterial 59

5 Rusta barnen för vetenskapliga förhållningssätt och upptäckter 63 Vetenskapliga områden och metoder 64 Undervisningens innehåll i förskolan 65 Naturvetenskapligt innehåll i förskolan 66 Två viktiga områden i vetenskapligt förhållningssätt 67 Arbetssätt 67 Progression i det vetenskapliga förhållningssättet 70 Diskutera kapitlet 70 Läs mer 70 Processarbete 5: Natur och kultur 71 1. Individuell läsning 71 2. Första träffen 71 Första workshopen: Planera ett undervisningstillfälle 71 Andra workshopen: Återkoppla och utveckla 72 3. Individuell uppgift 73 4. Andra träffen 73 6 Rusta barnen för estetiska och praktiska lärprocesser 75 Kreativitet och problemlösning 76 Stötta barnets kreativitet och problemlösning 77 Kulturell kompetens 77 Undervisningens kulturella innehåll 78 Praktiskt och estetiskt kunskapsinnehåll 79 Svag eller stark estetik 80 Progression i estetiska och praktiska processer 82 Diskutera kapitlet 82 Läs mer 83 Processarbete 6: Estetiska och praktiska lärprocesser 84 1. Individuell läsning 84 2. Första träffen 84 Första workshopen: Estetiska och praktiska lärprocesser i förskoleklass och fritidshem 84 Andra workshopen: Konsekvenser för förskolans undervisning 86 3. Individuell uppgift 86 4. Andra träffen 87

7 Rusta barnen för lärandeidentitet 89 Tilltro till sin förmåga att lära 90 Statiskt och dynamiskt tänkesätt 91 Stötta barnets tilltro till sin förmåga att lära 91 Progression i lärandeidentitet 92 Diskutera kapitlet 92 Läs mer 92 Processarbete 7: Lärandeidentitet 93 1. Individuell läsning 93 2. Första träffen 93 Första workshopen: Reflektera över ditt eget tänkesätt 93 Andra workshopen: Reflektera över barns tänkesätt 94 3. Individuell uppgift 95 4. Andra träffen 95 Analys av lärandeidentitet 96 8 Lärandestrategier 99 Lärandestrategier och demokrati 100 Stötta barnets lärandestrategier 101 Fritidshemmets uppdrag 102 Diskutera kapitlet 103 Läs mer 104 Processarbete 8: Lärandestrategier 105 1. Individuell läsning 105 2. Första träffen 106 Första workshopen: Undersök lärandestrategier 106 Andra workshopen: Fritidshemmets roll 107 3. Individuell uppgift 108 4. Andra träffen 108

9 Överlämningsdokumentation 111 Den viktiga dokumentationen 111 Undvik karaktärsomdömen 112 Beskriv lärande i stället för vilket stoff som behandlats 113 Utvecklad dokumentation vid övergångar 114 Överlämningsdokumentationens innehåll 116 Sekretess eller inte mellan verksamheter 117 Diskutera kapitlet 118 Läs mer 118 Processarbete 9: Överlämningsdokumentation 119 1. Individuell läsning 119 2. Första träffen 119 Första workshopen: Analysera nuvarande information 119 Andra workshopen: Utveckla övergångsdokumentationen 120 3. Individuell uppgift 121 4. Andra träffen 122 10 Förbereda barn och vårdnadshavare inför övergångar 123 Förbereda genom besök, film och samtal 124 Informera vårdnadshavarna 125 Diskutera kapitlet 126 Läs mer 126 Processarbete 10: Förbereda barn och vårdnadshavare inför övergångar 127 1. Individuell läsning 127 2. Första träffen 127 Första workshopen: Granska den nuvarande planen för övergångar 127 Andra workshopen: Utveckla planen 128 3. Individuell uppgift 129 4. Andra träffen 129

11 Efterord 131 Diskutera kapitlet 134 Läs mer 134 Processarbete 11: Utvärdera 135 1. Individuell läsning 135 2. Sista träffen 135 Första workshopen: Utvärdera arbetssätt och samtalskultur 135 Andra workshopen: Utvärdera effekterna av utvecklingsarbetet 136 Referenser 137

1 Inledning De allra flesta barns första möte med det samlade skolväsendet sker i förskolan. Det är början på en utveckling som i bästa fall leder till en livslång lust att lära sig och förmåga att realisera lärandet. En kritisk punkt i lärandeutvecklingen är övergången från förskola till förskole klass och fritidshem. Övergången kan fungera som en drivkraft i barnets lärande och utveckling, men den kan också göra så att barnet tappar kompetens och självförtroende. Varje år avslutar runt 100 000 barn sin tid i förskoleverksamheten och blir elever i förskoleklass och fritidshem. För dem är det viktigt att övergången är en positiv utmaning, en möjlighet att gå vidare, växa och utvecklas. För att övergångarna ska fungera på det sättet krävs en samverkan mellan verksamheterna. Det krävs också en medvetenhet i arbetet från den överlämnande verksamhetens sida. I läroplanerna har samverkansuppdraget förtydligats och förstärkts. I båda läroplanerna, Läroplan för förskolan Lpfö 18 och Läroplan för grundskolan Lgr 11, anges hur personalen ska tänka runt övergångarna: Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. L p f ö 18, s. 17

Det ska ske genom att man utvecklar såväl kontinuitet mellan verksamheterna som att man också utmanar barnen med progression. Kontinuitet i rutiner, vardagssituationer och regler är

1 Inledning viktig för att barnet ska känna att det är kompetent i övergången. Men en progression i lärandet är också viktig för att barnet självt ska se att det blir äldre och lär sig mer. I läroplanen anges också att personalen ska samverka mellan verksamheterna för att skapa sammanhang för barnen, bland annat genom att exempelvis förskolläraren ska ansvara för att det sker ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan verksamheterna om innehållet i utbildningen. Det ställer också stora krav på att förskolans överlämningsdokumentation till grundskolan är utvecklad och innehåller information om det lärande som barnen redan mött i förskolan. Förskoleklass och fritidshem måste också ha system för att kunna förstå och hantera den information som de får del av. Förskolans barn går vidare till såväl förskoleklass som fritidshem samtidigt. Det ställer krav på förskolans verksamhet att hålla sig uppdaterad om vad som kommer att möta barnen i form av kunskapsinnehåll, social kompetens, samarbete och ansvarstagande i båda verksamheterna, något som kan upplevas svårt eftersom förskolepersonalen också har den egna läroplanen att tolka och arbeta utifrån. Skolverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett kartläggningsmaterial för elevernas kunskaper i förskoleklassen (Skolverket, 2020). Kartläggningen ska göras under höstterminen och kommer därför att i praktiken utvärdera det som skett i form av lärande innan förskoleklassen, exempelvis i förskolan. Kartläggningsmaterialet, liksom förskolans läroplan Lpfö 18, kan gemensamt ge indikationer på vilket lärande som förskolan förväntas bidra med i barnens utveckling. Forskning visar att överlämningsdokumentation ofta görs på ett individplan, alltså i praktiken beskriver barns egenskaper och karaktärsdrag, men sällan det lärande som skett eller den undervisning som barnet har mött. Ofta är personal i förskoleklass och fritidshem inte särskilt medveten om förskolans läroplansinnehåll och de kan därför också ha svårt att möta barnens kunnande och bygga vidare på det som barnen upplevt i förskolans undervisning. Det är alltså viktigt att också utveckla en god överlämningsdokumentation.

1 Inledning

Om boken Den här boken är tänkt som ett stöd för förskolans arbete med lärande övergångar. Den tar upp hur förskolan kan förbereda barnen inför övergången, vilka kunskaper och förmågor som underlättar nästa steg i utbildningsväsendet och hur en stöttande samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet kan utvecklas. Den behandlar också hur förskolans personal kan underlätta övergången genom en utvecklad övergångsdokumentation och hur föräldrar och vårdnadshavare kan involveras i en positiv övergångsprocess. Boken går igenom styrdokumentens undervisningsinnehåll samt ger teori och forskning om övergångar och hur de kan hanteras. Genom bokens praktiska exempel och förslag till processarbeten kan förskolepersonalen också omsätta teori och styrdokument i praktiken. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som kan fördjupa förståelsen av kapitlet samt med förslag på fördjupad läsning. Det följs också upp med ett avsnitt med konkreta förslag till processarbete i kollegialt lärande inom det område som har behandlats. På så sätt utvecklas förskolans angreppssätt inför övergångarna successivt med att boken läses, exempelvis i ett arbetslag. Förskolläraren kan också läsa boken själv och studera respektive område på egen hand genom att gå igenom de föreslagna processarbetena. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning och förskollärare och personal i arbetslag samt till förste förskollärare och rektorer i förskolan. I de flesta fall används begreppet förskollärare i texten, eftersom förskolläraren i läroplanen ges ett särskilt ansvar för både övergångar, erfarenhetsutbyte med andra skolformer och för undervisningen. Innehållet är dock giltigt för alla som arbetar i förskolan. Boken har inspirerats av en artikelserie som jag skrev för För skoleforum och som handlade just om att rusta förskolebarnen inför övergångar. Serien omfattade texter som jag har använt och utvecklat i den här boken. Har du läst artiklarna på Förskoleforum kommer du helt säkert att känna igen delar av boken! Här har jag dock fördjupat resonemanget, lagt till material och några ytterligare områden.

1 Inledning BOK EN I KOL L EGI A LT, KOL L A BOR AT I V T PROC E SSA R BET E

Boken ger också möjligheter att lägga upp läsning med process arbete i ett kollegialt, kollaborativt lärande över tid. Tillsammans med kollegor fördjupar man då sin förståelse om arbete med barnens övergångar genom att utbyta tankar och reflektioner samtidigt som man breddar och fördjupar sina kunskaper. Processarbetets syfte Bokens föreslagna processarbete behandlar övergångar och förskolans undervisningsuppdrag ur flera olika perspektiv: Hur övergångarna kan fungera som ett stöd i barnens lärande och vad som kan motverka att det sker, vilka kunskaper, kompetenser och förmågor som barnen förutsätts få med sig från förskolan till nästa verksamhet och hur arbetet med övergångar kan läggas upp. Syftet med bokens processarbete är att arbetslaget utvecklar en förståelse för vilka system och rutiner som är väsentliga vid barnens övergångar för att dessa ska stärka lärandet. Ett annat syfte är att tydliggöra vilket undervisningsinnehåll som barnen har rätt att möta i förskolan för att få bästa möjliga förutsättningar för lärande i ett livslångt perspektiv. Processarbetets syfte är också att deltagarna ska erhålla ett antal arbetsredskap för hur de fortsättningsvis kan arbeta vidare med att utveckla övergångar och andra delar av undervisningsinnehållet. Tidsåtgång och upplägg Varje kapitel behandlar ett specifikt område som påverkar övergångarna eller förskolans undervisning. Processarbetet följer den här arbetsgången: 1. Individuell läsning – deltagarna ges tillfälle att var och en för sig läsa in kapitlet. 2. Första träffen – en första gemensam träff à cirka 1 timme och 30 minuter med workshopar. 3. Individuell uppgift – deltagarna får var och en för sig arbeta med kartläggning, observation i verksamheten eller genomförande av annan uppgift; uppgiften förväntas ingå i det ordinarie arbetet i verksamheten. 4. Andra träffen – en andra gemensam träff à cirka 45 minuter, där kartläggning, observation eller annan individuell uppgift bearbetas och diskuteras tillsammans.

1 Inledning Under träffarna arbetar gruppen tillsammans i workshopar. Det innebär gemensamma dialoger, reflektion med hjälp av olika tankeredskap och gemensamt utforskande för att utveckla förståelsen om övergångar och undervisning. Dessa workshopar beskrivs i ett särskilt avsnitt efter respektive begreppskapitel. Lärledare För att leda den kollegiala gruppen framåt i lärandet behövs det en lärledare. Lärledaren ska inte leda utvecklingen i gruppen – den har alla deltagare ansvar för – utan snarare fungera som en processledare som ser till att strukturen vid mötet hålls, så att gruppen inte kommer in på sidospår. Det gör lärledaren genom att hålla i dagordning och eventuellt förbereda material. Det kan vara samma person varje gång eller också kan man turas om att leda. Lärledaren behöver inte vara mer insatt i området än kollegorna men bör vara lyhörd för deltagarnas åsikter och önskemål, det vill säga hålla i diskussionerna. Mötena bygger på att ta till vara alla deltagares erfarenheter, kunskaper och engagemang. Förberedelser För att det kollegiala, kollaborativa lärandet ska ha effekt är det viktigt att förankra utvecklingen hos förskolans ledning. Det kan vara bra att komma överens om följande yttre ramar: • Vilket syfte vill vi uppnå med utvecklingsarbetet? • Vem ska delta i utvecklingsarbetet? • Hur mycket tid ska varje deltagare kunna lägga ned i utvecklingsarbetet? • När ska träffarna ske? • Vem eller vilka är lärledare? • Vilken lokal ska användas? Det behövs tillgång till smartboard, whiteboard eller blädderblock. • Hur och när ska processarbetets resultat utvärderas: − Vilka nya lärdomar har arbetet resulterat i? − Hur har övergångarna och undervisningen utvecklats? Ser vi förändringar efter utvecklingsarbetet? − Hur kan arbetslaget gå vidare – vad är nästa steg? Genom att besvara frågorna innan det kollegiala lärandet inleds undviker man att värdefull tid går åt till att diskutera villkor för lärandet under träffarna. © Författaren och Studentlitteratur

1 Inledning BOK ENS K A PI T EL

Boken omfattar följande kapitel: Kapitel 1. Inledning behandlar varför förskolebarnets övergång till förskoleklass och fritidshem är ett viktigt strategiskt område för förskolans personal och för förskolläraren. Här presenteras bokens innehåll kortfattat samt hur man i grupper och arbetslag kan arbeta med boken i kollegialt lärande. Processarbete 1: Kart läggning av nuläget inleder de processarbeten som personalen kan bedriva i kollegiala lärgrupper för att utveckla verksamheten. Här görs en kartläggning av nuläget före utvecklingsarbetet. I kapitel 2. Teori och forskning om kontinuitet och progression beskrivs forskning om övergångar samt vilka processer som bör hållas kontinuerliga vid övergången och vilka som bör innehålla en progression för att övergången ska ge barnen övergångskompetens. Pro cessarbete 2: Kontinuitet och progression utforskar de två begreppen. Här besöks också en förskoleklass för intervju och observation. Kapitel 3. Rusta barnen för språkutveckling behandlar vilka områden som är viktiga att barnen möter i språkutvecklande undervisning under förskoletiden. Processarbete 3: Språkutveckling innebär att Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklassen används för observation och reflektion om den egna verksamhetens språk innehåll och vidareutveckling. Kapitel 4. Rusta barnen för matematikutveckling lägger fokus på innehållet i matematikundervisningen under förskoletiden. Processarbete 4: Matematikutveckling innebär att Skolverkets kartläggningsmaterial för förskoleklassen används för observation och reflektion om den egna verksamhetens matematikinnehåll och vidareutveckling. Kapitel 5. Rusta barnen för vetenskapliga förhållningssätt och upp täckter visar på det natur- och samhällsvetenskapliga innehållet i förskolans läroplan och vilken undervisning det kan resultera i. I Processarbete 5: Natur och kultur planeras och genomförs ett undervisningstillfälle med natur eller samhälle som innehåll, där lärandet i barngruppen observeras och analyseras.

1 Inledning Kapitel 6. Rusta barnen för estetiska och praktiska lärprocesser fokuserar lärprocesser som bildskapande, drama, musicerande och rörelse. Kapitlet fördjupar också förståelsen för kreativitet och problemlösning på alla områden. Processarbete 6: Estetiska och praktiska lärprocesser innebär att en undervisningsaktivitet planeras och genomförs, observeras och analyseras med av seende på lärande. Kapitel 7. Rusta barnen för lärandeidentitet går igenom de delar och det undervisningsinnehåll som leder till att barn utvecklar en stark tilltro till sin egen förmåga att lära. I Processarbete 7: Lärande identitet reflekterar och analyserar deltagarna över sin egen och barnens lärandeidentitet samt genomför en analys av några barns lärandeidentitet och hur identitetsutvecklingen kan stärkas. Kapitel 8. Lärandestrategier fortsätter innehållet rörande lärande identitet med särskilt fokus på de strategier som barnen kan stöttas till att utveckla under förskoletiden. Processarbete 8: Lärande strategier har fokus på lärandestrategier och på fritidshemmets uppdrag. Här genomförs ett besök på fritidshemmet med intervju, observation och analys av konsekvenserna för förskolans undervisning. Kapitel 9. Överlämningsdokumentation är det första av två kapitel som lägger fokus vid själva överlämningsproessen. I det här första kapitlet behandlas forskning om övergångsdokumentationen samt hur den kan utformas för att leda till övergångskompetens för barnen. I Processarbete 9: Överlämningsdokumentation analyseras förskolans nuvarande övergångsdokumentation med blicken riktad mot hur innehållet kan utvecklas. Deltagarna skriver också och ger återkoppling på övergångsdokumentation som utgår från lärandet i barngruppen. Kapitel 10. Förbereda barn och vårdnadshavare inför övergångar behandlar de olika aktiviteter som kan genomföras med barn och vårdnadshavare inför övergången. Processarbete 10: Förbereda barn och vårdnadshavare inför övergångar innebär att förskolans plan för övergångar utvärderas och revideras utifrån de diskussioner som deltagarna haft under tidigare processarbeten. Intervjuer av

1 Inledning barn och föräldrar om deras förväntningar, farhågor och behov ger också underlag för att utveckla planen vidare. I kapitel 11. Efterord summeras de viktigaste slutsatserna i boken och ställs i relation till förskolans hela uppdrag. Processarbete 11: Utvärdera innebär att deltagarna utvärderar vad det gemensamma projektarbetet med läsning av boken och processarbeten har lett till och vad nästa steg kan vara. BOK ENS FÖR FAT TA R E

Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute, Hennes forskningsintresse rör barns och elevers tankeutveckling och samspel samt dess didaktiska konsekvenser. Hon deltar i Skolverkets arbete med Läslyftet och läroplansdelen för fritidshem och har skrivit ett antal pedagogiskt inriktade böcker, bland annat för förskola. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förskolechef, kvalitetsutvecklare, förvaltningschef samt som studierektor och lärarutbildare vid Stockholms universitet. 2020 vann Ann Läromedelsförfattarnas pris i kategorin kurslitteratur.

Diskutera kapitlet • Vad tänker du är viktiga faktorer för att en övergång ska bli ett fungerande lärande för barn? • Vad är viktigt att undvika vid övergången?

Läs mer Niss, G. (2017). Att börja i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Processarbete 1: Kartläggning av nuläget

Processarbete 1: Kartläggning av nuläget I det här första processarbetet fokuseras hur nuläget för övergångar ser ut på förskolan idag. I den föreslagna arbetsgången ingår olika moment där individuellt arbete varvas med gemensamma träffar. Gör gärna momenten i den ordning som föreslås.

1. Individuell läsning Läs kapitlet 1. Inledning individuellt. Fundera gärna över diskussionsfrågorna i slutet av kapitlet under läsningen. Markera gärna sådant du håller med om med utropstecken (!), frågor du har om innehållet i texten med frågetecken (?) och skriv gärna ned tankar som du får under läsningens gång i textens marginal. Det hjälper dig att hitta tillbaka till vad du tänkte när du läste, när ni senare diskuterar i gruppen.

2. Första träffen I den här träffen fokuserar ni på att kartlägga förskolans nuläge i arbetet med begreppen för att skapa en uppfattning av var viktiga utvecklings- och förbättringsområden kan finnas. I arbetsgången ingår två workshopar. Börja träffen med att diskutera texten 1. Inledning en stund. Diskussionsfrågorna i texten kan vara ett stöd. FÖR STA WOR K SHOPEN: M I N PER SON L IGA U PPL E V EL SE

Genomför därefter första workshopen i den ordning som föreslås här: 1. Uppmana var och en att tänka tillbaka på sin egen start i förskoleklass eller skolstart under en kort tankepaus på 1–2 minuter. Vilka intryck minns du särskilt? 2. Berätta i par för varandra om det första intrycket. 3. Diskutera i storgruppen: Hur var det att börja i den nya verksamheten? Vilka gemensamma upplevelser kan vi konstatera?

Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hennes forskningsintresse rör barns och elevers tankeutveckling och samspel samt dess didaktiska konsekvenser. Hon deltar i Skolverkets arbete med Läslyftet, har deltagit i framtagandet av läroplansdelen för fritidshem och har skrivit ett antal pedagogiskt inriktade böcker, bland annat för förskolan. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förskolechef, kvalitetsutvecklare, förvaltningschef samt som studierektor och lärarutbildare vid Stockholms universitet. 2020 vann Ann Läromedelsförfattarnas pris i kategorin kurslitteratur.

Rusta barn för förskoleklass och fritidshem Boken tar upp hur förskolan kan förbereda barnen inför övergången, vilka kunskaper och förmågor som underlättar nästa steg i utbildningsväsendet, och hur en stöttande samverkan med förskoleklassen och fritidshemmet kan utvecklas. Den behandlar också hur förskolans personal kan underlätta övergången genom en utvecklad övergångsdokumentation och hur föräldrar och vårdnadshavare kan involveras i en positiv övergångsprocess. Boken går igenom styrdokumentens undervisningsinnehåll samt ger teori och forskning om övergångar och hur de kan hanteras. Den är ett stöd för förskolans arbete med lärande övergångar. Genom bokens praktiska exempel och de konkreta förslag till processarbeten som följer på varje kapitel kan förskolepersonalen omsätta teori, forskning och styrdokument i praktiken. Med hjälp av processarbetena kan arbetslaget rusta barnen för övergången till förskoleklass och fritidshem. Boken kan också läsas på egen hand. I slutet av varje avsnitt erbjuds reflektionsfrågor samt hänvisningar till fördjupningstexter. Boken riktar sig främst till förskollärarstudenter i utbildning och förskollärare och personal i arbetslag, till förste förskollärare och rektorer i förskolan.

Art.nr 44123

studentlitteratur.se