Tematisk analys
Din handbok till fascinerande vetenskap
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 43999
ISBN 978-91-44-15102-1
Upplaga 1:1
© Författarna och Studentlitteratur 2023 studentlitteratur.se
Studentlitteratur AB, Lund
Formgivning inlaga: Henrik Hast
Ombrytning inlaga: Catharina Grahn/ProduGrafia
Formgivning omslag: Jens Martin
Omslagsbild: iktash/Shutterstock
Förord 5
Författarpresentation 7
Bokens disposition 9
1. Vad är tematISk aNalyS? 11
Definition av tematisk analys 11
Kunskapsteoretiska utgångspunkter 14
Induktiv, deduktiv och abduktiv tematisk analys 21
Olika inriktningar av tematisk analys 25
För- och nackdelar med tematisk analys 26
Kvalitetskriterier vid kvalitativ forskning 27
2. StudIeNS forSkNINgSöVerSIkt och formulerINg aV kuNSkapSlucka 35
Vetenskaplig litteratur 35
”Nertrattningsmodellen” 39
3. datamaterIal 45
Hur mycket data ska samlas in? 47
Inte bara intervjuer 51
Etiska aspekter vid forskning 53
4. att INterVjua 57
Förberedelser 58
Genomförande 61
Önskvärda egenskaper och färdigheter 66
Självbild, empati och kommunikationsförmåga 70
5. att aNalySera 79
Induktiv analys 79
Deduktiv analys 91
6. att SkrIVa eN INduktIV StudIeS reSultataVSNItt 101
Vad är ett induktivt framtaget resultat? 101 Hur presenterar man sitt resultat? 101
7. att SkrIVa StudIeNS dISkuSSIoNSaVSNItt 107
Inledning på diskussionen 109
Resultatdiskussion 111
Metoddiskussion 112
8. aVSlutNINg 115
Handledning 115
Checklista och kriterier för genom förande av en god tematisk analys 121
Checklista för granskning av studier med tematisk analys 124
Referenser 129
Register 135
Vad är tematISk aNalyS?
1.
In general, it’s a good thing to know what you are doing – and why you are doing it. (Merton 1975 s. 3)
Kapitlet inleds med en definition av tematisk analys. Vi fokuserar på metodens principer och vetenskapsteoretiska begrepp. Sedan diskuteras olika inriktningar av tematisk analys, kvalitetskriterier och vi varvar texten med illustrerande exempel.
Definition av tematisk analys
Tematisk analys är ett kvalitativt analytiskt verktyg för att identifiera mönster genom att analysera, tolka och beskriva teman. Det är inte en metodologi (tänkande och principer som ligger till grund för sättet att arbeta) utan en metod, i bemärkelsen ett teoretiskt obundet analytiskt verktyg, som är flexibelt och anpassningsbart till ett flertal olika forskningsansatser (Braun & Clarke 2021). Hur hänger det ihop? Metodologi är en uppsättning principer som sätter upp ramar för val av metod, och metoden utgörs av redskap för att besvara olika forskningsfrågor. Olika discipliner har olika metodologiska principer och favoritmetoder, vilket medför att många forskare och studenter har bristande kunskap om andra arbetssätt. Tematisk analys är en metod som kan användas utifrån flera metodologiska principer på grund av sin flexibilitet. Metoden
kan därigenom utgöra en gemensam bas för kunskapssökande inom flera discipliner. Metoden är enkel att lära sig, den kan kombineras med andra metoder och är dessutom lätt att lära ut. Vetenskapsfilosofen Gerald Holton (1975) var den första att introducera tematisk analys som metod, även om termen användes redan i början av 1900-talet för att beskriva olika typer av samhällsvetenskapliga tekniker. Holtons tematiska analys handlade om att explorativt destillera fram teman ur insamlade data. Holloway och Todres (2003) hävdar att identifiering av tematiserade enheter eller mönstersökning är en av de viktigaste generiska färdigheterna för alla typer av kvalitativa analyser.
Dapkus (1985) för ett liknande resonemang och menar att den gemensamma nämnaren för samtliga verktyg är att identifiera teman i kvalitativa (men också kvantitativa) data. Det var dock först på 1990-talet som tematisk analys fick ett uppsving som en kvalitativ metod (Aronson 1995) och flera olika sätt att använda metoden introducerades. Psykologi forskarna Virginia Braun och Victoria Clarke (2006) var de som introducerade den tematiska analys som nu används allra mest inom kvalitativ forskning. De summerar metodens användningsområden så här:
TA passar för ett brett spektrum av forskningsintressen och teoretiska perspektiv och är användbar som en ”grundläggande” metod för att: a) den fungerar på ett stort antal forskningsfrågor, från sådana som handlar om människors erfarenheter och synsätt till sådana som berör representation och konstruktion av specifika fenomen i specifika kontexter;
b) den kan användas för att analysera olika typer av data, från sekundära källor som media till transkriptioner av samtal i fokusgrupper eller intervjuer; c) den fungerar på stora eller små datamängder; och d) den kan användas för att ta fram datastyrda eller teoristyrda analyser. (Clarke & Braun 2013a s. 3, vår översättning)
Empiristyrd och teoristyrd inriktning
Man skiljer mellan två olika typer av inriktningar när det gäller tematisk analys: teoristyrd och empiristyrd. Teoristyrd tematisk analys innebär att teman har bestämts i förväg, innan datamaterialet analyseras, vilket kan beskrivas som att teman grundar sig på befintliga teorier och forskningsresultat. Empiristyrd tematisk analys baseras på vad som framkommer i datamaterialet, det vill säga teman upptäcks under analysens gång. Sådana teman tilldelas vanligtvis en definition och beläggs med underliggande indikatorer och citat. Hur detta görs kommer vi att beskriva konkret för att underlätta lärandeprocessen såväl för forskare och studenter som för undervisande lärare.
Kvalitativa tillvägagångssätt är mångfasetterade. Kvalitativ analys kan handla om att man väljer att ”zooma in med kameralinsen” för att se på sina insamlade data. Detta innebär att forskaren med metoder som exempelvis samtalsanalys arbetar
”nära datamaterialet” och fokuserar på detaljer såsom skratt och pauser. Forskaren kan också välja att ”zooma ut” och leta efter någon underliggande mening, såsom i en narrativ analys eller en diskursanalys. Oavsett vilken metod man väljer återkommer sökande efter mönster och teman i samtliga kvalitativa analyser (Clarke & Braun 2013a, 2013b). Resultatet ”tematiseras” alltså på ett eller annat sätt. Av denna anledning kan tematisk analys ses som ett grundläggande tillvägagångssätt och en första metod som studenter bör lära sig på såväl grundläggande som avancerade metodkurser. Metoden ger färdigheter som vi vågar påstå kan komma att vara användbara i nästan alla vetenskapliga analyser, även kvantitativa, vilket vi återkommer till.
Tematisk analys är flexibel och kan användas
ŕ som en självständig teoriutvecklande (induktiv) eller teoriprövande (deduktiv) metod
ŕ som stöd till andra metoder som exempelvis narrativ analys eller diskursanalys, i kombination med kvantitativa ansatser
ŕ abduktivt, det vill säga genom att kombinera teoriutvecklande (induktiva) med teoriprövande (deduktiva) inslag i en och samma studie.
Innan vi går in på induktion, deduktion och abduktion mer konkret presenterar vi ett antal kunskapsteoretiska utgångspunkter som utgör bas för alla metodologiska val och så även för tematisk analys.
Kunskapsteoretiska utgångspunkter
Vad är kunskap och vilka val gör vi i vårt sökande efter kunskap? Hur designar vi en studie för att kunna komma fram till slutsatser? De kunskapsteoretiska utgångspunkter som presenteras i det följande utgör grunden för hur man presenterar en studies forskningsdesign (studiens utgångspunkter), där tematisk analys utgör ett sätt att få fram kunskap och behandla data.
Innan ett forskningsarbete påbörjas är det viktigt att reflektera över ett antal kunskapsteoretiska aspekter som får konsekvenser för hur det fortsatta arbetet kommer att se ut. Forskningsansats är ett övergripande begrepp som ramar in det fenomen som ska studeras. Det innebär att man bestämmer vad det är man vill studera, vilken typ av frågor man bör ställa, vilken metod man ska använda och hur man vill använda sina insamlade data. Genom en medveten forskningsansats förstår man också vilka konsekvenser olika val får. Andra viktiga begrepp är ontologi och epistemologi. Dessa tre begrepp ska vi nu gå igenom.
Forskningsansats
Forskningsansatsen styr på vilket sätt vi hämtar in information från verkligheten, hur vi går till väga för att systematisera informationsinhämtningen och analysen av data och hur vi producerar ny kunskap. Hur designar vi studien på ett transparent
och begripligt sätt? Kärnan i en forskningsansats är tredelad och handlar om systematik, spårbarhet och transparens, och alla dessa delar måste beskrivas när studiens forskningsansats presenteras:
ŕ Systematik. Hur har vi gått till väga och vilka steg har vi tagit i forskningsprocessen? Systematik handlar om att vi ska vara så tydliga som möjligt och kunna visa steg för steg hur vi har gått till väga från forskningsfråga och datainsamling till resultatpresentation samt hur vi har dragit slutsatser från den genomförda studien.
ŕ Spårbarhet. Hur stämmer våra tolkningar ihop med det empiriska underlaget? Är våra framtagna teman uppbyggda på ett sätt som är lätt att följa för läsaren? Finns det en logisk följd från den minsta enheten (exempelvis ett citat) till sluttemat? I denna del är det viktigt att kunna se att citat, som är den minsta enheten i analysen, har sorterats på ett sådant sätt att det är fullt logiskt och gör det möjligt för läsaren att förstå hur det hänger ihop med koder, kategorier och teman. Se exempel i tabell 1.1.
ŕ Transparens. Hur väl har vi beskrivit de olika stegen i metodavsnittet? Har vi reflekterat över forskarrollen, över studiens styrkor och svagheter? Transparens, spårbarhet och systematik ska hänga ihop. Utöver kravet att kunna följa en metod steg för steg så måste det finnas en logik som det är lätt att förstå och samtidigt ska man skriva ner i ett metodavsnitt hur och varför vissa val har gjorts. I diskussionsavsnittet ska man utöver det visa en hög grad av medvetenhet om vilka styrkor och svagheter studien har.
Vilken forskningsansats som väljs handlar bland annat om hur teori används i studien. Är teori något man utgår från i syfte att pröva eller något som används för att förklara empiriska
Tabell 1.1 Spårbarhet i data
Anna är tre år gammal och har bestämda
åsikter om vad hon gillar att äta. Hon älskar äpplen, päron och banan men ogillar broccoli, bönor och havregrynsgröt.
Anna älskar
äpplen, päron och banan men ogillar broccoli, bönor och havregrynsgröt
Gillar: frukt Ogillar: grönsaker, baljväxter och spannmål
Tema: Olika typer av livsmedel
Anna har åsikter om vad hon gillar och ogillar för typ av livsmedel. Frukt är kategorin som faller henne bäst i smaken, men vissa grönsaker och spannmål gör inte det.
analysfynd? Vad som är exempelvis sociologisk eller statsvetenskaplig teori, och hur denna ska genomsyra framställningen i till exempel en uppsats, är inte enkelt att bestämma på förhand. Detta är en bedömningsfråga som hänger samman med det problem man valt att analysera och som med fördel kan diskuteras med handledare och kollegor. Generellt kan man dock skilja mellan två olika fall av teorianknytning: prövning av teori och utveckling av teori.
En teoriprövande ansats innebär att författaren väljer någon teori som formulerats av en annan forskare och applicerar denna teori på den egna problematiken och på det egna empiriska materialet. Ibland kan det vara lämpligt att ställa två eller flera teorier mot varandra. Därigenom kan man argumentera för att den ena eller andra teorin är bäst lämpad för att systematisera materialet, att reducera komplexitet och att förklara det som man inledningsvis ställt i utsikt att analysera. När man jämför och kritiserar teorier på detta sätt utgör själva teoriprövningen en väsentlig del av uppsatsens syfte och bör då också presenteras så i forskningsfrågan (se kapitel 2). En teoriprövande ansats innebär att man inför en given problematik i första hand är intresserad
av att sammanfoga olika teorier eller att man använder sig av olika slags teorier för att behandla olika aspekter av uppsatsämnet. Man refererar således tämligen fritt till andra analyser av likartade forskningsproblem och drar sedan sina egna, självständiga slutsatser om vilka teoretiska och begreppsliga verktyg man behöver i den egna analysen. Med denna form av teorianknytning är det själva forskningsproblemet och de frågor man ställer som står i förgrunden. Andras teorier och begrepp bidrar till att reducera komplexitet och till att föra framställningen framåt.
En teoriutvecklande ansats handlar däremot om att lämna ett eget teoretiskt bidrag, exempelvis genom att formulera nya hypoteser, konstruera modeller, definiera nya dimensioner eller föreslå nya angreppssätt i studiet av uppsatsämnet. Det bör emellertid framhållas att denna variant av teorianknytning också måste relateras till annan forskning, det vill säga författaren måste ha kännedom om tidigare teoribildning för att själv kunna lämna ett bidrag av innovativ natur. Oavsett vilken form av teorianknytning man tillämpar i uppsatsarbetet är det viktigt att man motiverar sitt val av teoretiskt tillvägagångssätt.
För att klargöra: det är nödvändigt att relatera det valda perspektivet till annan teoribildning och argumentera för det perspektiv man valt. Ibland, då syftet med forskningen är mer utpräglat teoriprövande, kan det vara lämpligt att skriva en kortare redogörelse för den valda teorianknytningen i inledningsavsnittet och att sedan i analysdelen utveckla det teoretiska resonemanget.
Ontologi
Ontologi är läran om vad som existerar och hur världen är beskaffad. Det finns ett flertal ontologiska uppfattningar, varav de två vanligaste är objektivism och socialkonstruktivism. Objektivism tolkar världen entydigt och är vanlig när man beskriver naturen. Objektivismens motsats är subjektivism, som handlar om att verkligheten tolkas av dem som studerar den, vilket
kan resultera i många olika tolkningar. Vilken verklighet som studeras är också avgörande. En molekyl, en blomma eller en människa existerar exempelvis i verkligheten på ett annat sätt än mer abstrakta fenomen som en melodi, en känsla, vår historia etcetera. Det är viktigt att i en undersökning förstå vad som är kunskapens natur, vad som är kunskapens ursprung. Genom att förstå detta är det enklare att beskriva undersökningens resultat. En undersökning kan begränsas av epistemologin (se nedan), det vill säga vissa frågor kan inte besvaras om ursprunget till kunskapen är begränsad. Exempelvis kan en undersökning om mäns och kvinnors favoritfilmer inte ge ett rättvisande resultat om man bara intervjuar män. Då är ursprunget till kunskapen begränsad. Socialkonstruktivism är en teori inom samhällsvetenskap som hävdar att samhället formas genom sociala interaktioner mellan människor. Människor använder sina tidigare erfarenheter och sociala sammanhang för att skapa förståelse av världen, vilket sedan används för att tolka och agera i sin omgivning. Enligt denna teori konstrueras begrepp som genus och raser i sociala situationer. Socialkonstruktivismen betonar att begreppsvärlden är central för dessa processer och att betydelserna av begrepp kan förändras över tid och mellan olika sociala miljöer. Teorin avvisar idén om en objektiv verklighet som finns oberoende av vår förståelse av den, men det finns variation i hur olika tänkare och forskare ser på ontologiska frågor (det vill säga vad som existerar och vad som inte gör det). Socialkonstruktivismen är även ett kunskapsteoretiskt eller epistemologiskt perspektiv som hävdar att kunskap skapas i sociala sammanhang snarare än upptäcks på ett objektivt sätt (Andrews 2012).
Epistemologi
Epistemologi är läran om kunskap. Epistemologin behandlar frågor om kunskapens natur, möjlighet, ursprung och giltighet och utgår från vår kunskapsuppfattning. Hur ska vi veta att kun-
skapen är tillförlitlig? Vad grundar vi i så fall denna ”vetskap” på?
När tycker vi oss veta något säkert? Ett klassiskt epistemologiskt dilemma är om lampan i kylskåpet är släckt när dörren är stängd. Vet vi det för att vi ser lampan släckas, eller för att vi förstår den tekniska lösningen för att lampan ska släckas när dörren stängs? Eller handlar det om att vi antar att den är släckt för att det inte finns någon anledning att den är tänd när dörren är stängd?
Positivism är en filosofisk inriktning som hävdar att kunskap skapas genom våra sinnen. Med andra ord ska tänkandet grundas på ”fakta”. Genom empiriska studier försöker forskaren hitta egenskaper hos studieobjektet som återkommer också i andra fall och situationer. När man kartlagt ett tings regelbundenheter ger detta möjlighet att förutsäga, och ingripa i, ett skeende. Det som kan förutsägas (till exempel att jorden kommer att snurra ett varv runt solen under nästa år) är det som kan betraktas som kunskap. Det som inte kan vägas eller mätas är för den positivistiskt inriktade forskaren ett outforskat område. Men positivismen har kritiserats, och en av de största kritikerna var Willard Van Orman Quine (1960/2013) som tyckte att all den kunskap som vi människor får från våra sinnen går via de begrepp som används för att analysera informationen. Det går inte att vare sig kategorisera eller beskriva våra erfarenheter utan att också tolka dessa. Den andra kritiken han lade fram var svårigheten att separera teori och empirisk forskning från varandra. Teorin påverkar både vilka fakta vi fokuserar på och hur vi tolkar dem. Detta kan i sin tur påverka hur vi reagerar på fakta som tycks falsifiera teorin som används. Om fakta och teori inte stämmer överens kan det hända att forskaren bestämmer sig för att det är fakta, snarare än teorin, som är felaktiga. Med detta menar Quine att enbart observationer inte räcker för att falsifiera en teori.
Ytterligare en epistemologisk inriktning utgörs av hermeneutik, som innebär läran om förståelse. Begreppet kommer av det grekiska ordet hermeneuein, efter guden Hermes, och betyder
”tolka, utlägga, förkunna”. Hermeneutiken omfattar exempelvis tolkning av religiösa urkunder inom religionsvetenskap, tolkning av litterära texter inom litteraturvetenskap och försök till förståelse av diskurser inom socialfilosofi. Det är en forskningsmetod där tolkningen är central. I grova drag kan man säga att den hermeneutiska forskaren försöker svara på frågan: ”Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?” Med denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken använda tolkningen som huvudsaklig forskningsmetod. Man försöker dock inte söka efter en absolut sanning, eftersom det enligt den hermeneutiska kunskapsteorin inte finns någon sådan sanning. Som vetenskapsteoretiskt synsätt handlar hermeneutiken dels om metoder för förståelse och tolkning, dels om beskrivning av själva förståelsen och dess villkor. Föremål för tolkningen är meningsfulla fenomen, det vill säga fenomen som är skapade av människor, exempelvis texter, handlingar och yttranden.
Inom hermeneutiken talar man om förförståelse eller fördomar. Med det menas de kunskaper en uttolkare redan har, som blir bakgrunden till dennes tolkning av ett fenomen. Gadamer (2008) menar att uttolkaren bör försöka försätta sig i författarens situation vid tolkningen av en text, och sträva efter att förstå texten förutsättningslöst. Detta kan också uttryckas som att man måste förstå ett meningsfullt fenomen i den kontext det förekommer i, exempelvis det samhälle och den tid som en viss text skrevs i. En förutsättning för hermeneutisk forskning är insamlandet av material. För att kunna dra slutsatser utan att generalisera måste därför forskningen baseras på stora underlag. Ibland försöker man sätta upp den kvalitativa hermeneutiska forskningstraditionen (humanvetenskapen) och den kvantitativa forskningsmetoden, som lägger tonvikt på mätbara data (naturvetenskapen), som två motsatser, men dagens forskare använder sig ofta av båda inom sin forskning. Ett viktigt begrepp inom hermeneutiken är ”den hermeneutiska cirkeln” eller ”den hermeneutiska spiralen”, som syftar på att tolkningen växer fram i en
Tabell 1.2 Kunskapsteoretiska utgångspunkter.
deduKTiv (KvanTiTaTiva oCh vissa KvaliTaTiva meToder)
Forskningsansats Teoriprövning
Ontologi Objektivism
Epistemologi Positivism
induKTiv (KvaliTaTiva oCh vissa KvanTiTaTiva meToder)
Teoriutveckling
Socialkonstruktivism
Hermeneutik
cirkulär rörelse mellan individens förförståelse och möten med nya erfarenheter och idéer. Det leder till ny förståelse, som i sin tur blir förförståelse i kommande tolkningsansatser. Cirkelmetaforen kan dock vara missledande då den är sluten, det vill säga förståelseprocessen synes leda tillbaka till samma punkt där den började. Spiralmetaforen visar i stället på att förståelsen ständigt förändras och aldrig kan återgå till en tidigare punkt. Förståelsen kan antingen bli djupare (spiralen går neråt) eller nå nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process kan också ses som en pulserande rörelse mellan en inre reflekterande och yttre prövande dialog i utvecklingen av den individuella förståelsehorisonten (Lowndes m.fl. 2017).
Resonemanget i avsnittet sammanfattas i tabell 1.2.
Induktiv, deduktiv och abduktiv tematisk analys
Tidigare i kapitlet introducerade vi begreppen induktion, deduktion och abduktion, som samtliga handlar om vilken utgångspunkt vi har i vår strävan att dra slutsatser i studien. Utgår vi från det vi redan vet och ska testa det i verkligheten så antar vi en deduktiv ansats. Utgår vi från det vi inte vet så observerar vi verkligheten först och drar slutsatsen sedan. En abduktiv ansats förenar båda i en tredje variant. Vi illustrerar begreppen i rutan nedan.
induKTion, deduKTion, abduKTion på sKogspromenaden
Tänk dig att du är ute och går i skogen och hittar blåbär och kantareller. Du tänker att här kan det bli både sylt och kantarellsoppa om du väljer att plocka med dig av vad skogen har att erbjuda. Du drar en induktiv slutsats eftersom du först observerat verkligheten och sedan drar slutsatsen att det är möjligt att göra sylt och soppa. Det var inget du funderade på före promenaden. Dagen efter tar du en promenad i en annan skog. Du vet att det är möjligt att du hittar kantareller, men du kan även hitta annan svamp, både ätlig och oätlig. För säkerhets skull bestämmer du dig för att endast leta efter kantareller eftersom du känner igen dem väl till färg och form. Du har en klar bild av hur en kantarell ser ut. Din svampjakt är lyckosam. Du hittar en mängd svamp som du vet är kantareller, men du hittar också svampar som på håll ser ut som kantareller, men när du studerar dem närmare ser du att utseendet inte stämmer med det du lärt dig. De kan vara giftiga, så bäst att inte plocka med dem alls. Du drar alltså en deduktiv slutsats eftersom du vet hur en kantarell ska se ut, och du kan genom att studera den nya svampen antingen bekräfta eller dementera påståendet att det är en kantarell. Den verklighet du ser passar inte i mallen du har med dig, alltså teorin om kantarellens utseende.
På en tredje promenad vet du nu var du kan hitta kantareller. Du tar med en korg. Samtidigt är du öppen för att du kan hitta andra saker. Väl ute i skogen hittar du kantareller och konstaterar att de är vad de utger sig för att vara – du drar en deduktiv slutsats. Du hittar också karljohanssvamp, massor med blåbär, några höstblommor och vackra stenar, och det hade du inte räknat med. Du drar en induktiv slutsats att utöver allt det ätliga kommer du att kunna sysselsätta dig med lite höstpyssel med stenarna och blommorna. Skogen är både naturens skafferi och en pysselverkstad som kan erbjuda många kreativa stunder och rekreation. Nu har du dragit en abduktiv slutsats – alltså både deduktiv och induktiv.
Som vi nämnde tidigare är tematisk analys ett flexibelt och användbart forskningsverktyg som ger hög grad av spårbarhet i analysen. Detta är en av de största förtjänsterna med metoden. För om vi inte känner till hur analysen av data har gått till och hur forskaren har kommit fram till sina resultat steg för steg, blir det svårt för utomstående att faktiskt värdera studien, jämföra den med liknande studier i ämnet och på detta sätt arbeta vidare med liknande projekt. Studiens validitet kan hävdas bero på spårbarheten (Braun & Clarke 2006).
I den här boken presenterar vi tydliga och koncisa riktlinjer för hur tematisk analys ska genomföras. Inspirerade av Clarke och Braun (2013a, 2013b) vill vi bidra med ett ”recept” på hur man gör en tematisk analys som är tydligt förankrad teoretiskt och praktiskt. Framför allt vill vi betona vikten av att analysprocessen ska vara systematisk, spårbar, transparent och tydligt beskriven i ett metodavsnitt i en uppsats eller i en vetenskaplig artikel. Det är alldeles för vanligt att man inte ordentligt beskriver hur man gick till väga steg för steg i sin analysprocess (Attride-Stirling 2001, Clarke & Braun 2013a, 2013b).
I tabell 1.3 beskrivs den initiala forskningsfasen beroende på vilken utgångspunkt man väljer: induktiv, deduktiv eller abduktiv. Processen för tematisk analys presenteras där som en kvalitativ metod. Det bör påpekas att råden är generella vid kvalitativa metoder, och här gäller enbart hur processen från design till slutsats kan gå till beroende på de val man gör för att nå kunskap.
Aida Alvinius är universitetslektor och docent i ämnet ledarskap under påfrestande förhållanden, inriktning sociologi, vid Institutionen för ledarskap och ledning, Försvarshögskolan. Anders ”Borka” Borglund är kommendör och har en master i krigsvetenskap från Försvarshögskolan. Gerry Larsson är legitimerad psykolog och professor i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan. Han är också adjungerad professor i stresspsykologi vid Høgskolen i Innlandet i Elverum, Norge.
Tematisk analys
Din handbok till fascinerande vetenskap
Vill du använda dig av tematisk analys i din forskning eller uppsats, men vet inte riktigt hur det går till? Här får du hjälp – hands-on!
Tematisk analys är en av de mest använda metoderna vid analys av data som genereras från intervjuer, litteratur och officiella dokument. Men trots att metoden är så populär har det hittills saknats en lärobok på svenska som särskilt fokuserar på den tematiska analysens olika steg.
Den här boken behandlar alla delar vid undersökningar och uppsatsskrivande som tar sin utgångspunkt i tematisk analys, och på så sätt kompletterar den mer generella metodböcker. Den fungerar också som stöd för lärare vid handledning av examensarbeten på alla nivåer. Boken är av praktisk karaktär och innehåller ett stort antal illustrerande exempel och steg-för-steg-instruktioner.