9789144142005 by Smakprov Media AB

NÄR SAMHÄLLET ÄR FÖRÄLDER STÖD OCH PEDAGOGIK I ARBETET MED PL ACERADE BARN

ANNELIE K ARLSSON JENNIE LINDE

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43548 ISBN 978-91-44-14200-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Lukas Möllersten/Lyth & Co Illustrationer: Hanna Burnesson, Lena Lyons och Terése Österholm Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Jan Petterson Författarfoto: Patrick Gladh Printed by Interak, Poland 2021

INNEHÅLL

F Ö R FAT TA R P R E S E N TAT I O N 1 5 I N L E D N I N G 17

1. Etiken i praktiken

Goda och onda cirkeln

Att vara trygg och stabil som vuxen

Barn gör rätt om de kan

Den som tar ansvar kan påverka

X- och Y-modellerna

Några exempel för att få in etiken i praktiken

Avslutningsvis

Reflektionsfrågor

2. Funktionsförmågor

Funktionsförståelse och dagsform

Viktiga funktionsförmågor

Sinnesintryck och intrycksallergi Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet Koncentration Planera, organisera och minnas Tidsuppfattning Flexibilitet Prioriteringsförmåga

34   36   36   37   37   38   38   39   39

Tal, språk och kommunikation Motorik Mentalisering Sammanhangsförståelse – central koherens Automatisering

39   40   40   41   42

Avslutningsvis

Reflektionsfrågor

3. Diagnoser

Funktionsnedsättningar, funktionshinder och diagnoser   45 ESSENCE – en diagnos kommer sällan ensam Vad är NPF? Adhd Autism, AST – autismspektrumtillstånd Selektiv mutism Dyslexi och dyskalkyli Språkstörning Intellektuell funktionsnedsättning och svag begåvning OCD Tourettes syndrom och tics PTSD – trauma Ätstörningar Bipolär sjukdom Andra psykiatriska tillstånd Depression Ångest Somatiska tillstånd – kroppsliga sjukdomar Förvärvad hjärnskada Epilepsi PANS och PANDAS

47   47   48   49   53   53   53   54   55   55   56   56   57

57   57   58

58   58   59   59

Avslutningsvis

Reflektionsfrågor

4. Stress

Vad är stress?

Akut stress

Långvarig stress Stress hos de placerade barnen NPF och stress Tonår och stress

67   69   70   70

Avslutningsvis

Reflektionsfrågor

5. Bemötande vid stress

Bemötande vid problemskapande beteende

Bemötande vid akut stress hos den unga

Våldsamma barn och ungdomar eller barn och ungdomar med bristande förmågor?

Konsten att göra rätt sak vid rätt tillfälle

Kontroll och självreglering

Självskada

Adhd och risken för skadligt bruk av alkohol och droger   86 Adhd och humörsvängningar

Att bli arg och känna ilska

Fokus på det som fungerar

PERMA – en metod för att öka välmåendet

Att arbeta med PERMA P = Positiva emotioner E = Engagemang R = Relationer M = Mening A = Att uppnå något

89   89   89   90   90   90

Avslutningsvis

Reflektionsfrågor

6. Flickor

Historia och nutid

Biologiska könsskillnader

Mens och hormoner Medicinering och hormoner

100

Diagnostisering av flickor med autism och adhd

101

Sex, relationer och adhd

101

Avslutningsvis

102

Reflektionsfrågor

102

7. En begriplig tillvaro

105

Ingen pallar mig

106

KASAM

107

Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

108   108   109

BID-samtal

110

Regler – hur de kommuniceras och kan accepteras

112

Regler som ska gälla för alla

114

Begripliga regler

117

Arbetssätt

118

Trygghetsplan

119

Bemötandeplan

120

Exempel på bemötandeplan

121

Undantag i praktiken

122

Avslutningsvis

123

Reflektionsfrågor

123

8. Nyckelfrågorna inom tydliggörande pedagogik

125

Bakgrund till tydliggörande pedagogik

125

Kravanpassning med hjälp av pedagogik

126

En autonomistödjande pedagogik

126

Kartläggning

128

Nyckelfrågor

128

Varför ska jag göra det? Vad ska jag göra? Vad händer om jag inte gör det? Var ska jag vara? Vad behöver jag? Med vem ska jag vara? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Hur mycket ska jag göra? Vad händer sedan?

129   129   129   129   129   130   130   130   131   131   131

Avslutningsvis

131

Reflektionsfrågor

132

9. Tydliggörande pedagogik i praktiken

133

Tydliggörande pedagogik i samhället

133

Veckoplanering

134

Individuell planering

134

Påminnelser

134

Att välja

135

Fri tid

136

Konflikter i ungdomsgruppen

137

Ritprat

137

Sociala berättelser

138

Påståendeformulär

140

Måltider

142

Att sitta vid bordet

142

Hygien

142

Lagom

144

Möten

144

Städning

146

Skola

147

Utväg ur situationen

148

Vad kan jag göra om jag behöver en extra paus? Vad kan jag göra om jag inte vill bli störd? Vad gör jag om jag behöver hjälp?

149   149   149

Utflykter

150

Instruktioner

152

Rutiner

152

Avslutningsvis

152

Reflektionsfrågor

153

10. Miljö Inomhusmiljö Intryckssanera Ljudintryck Synintryck Rörelserum Lugn och ro

155   155   156   156   157   158   159

Utomhusmiljö

159

Grönt är skönt

159

Rörelse Utomhuslugn Bilturen – ett alternativ

160   160   160

Avslutningsvis

161

Reflektionsfrågor

161

11. Familjehem

163

Att ta emot ett barn

163

Familjeregler och vanor

165

Barnets ursprungsfamilj – kontakt och umgänge

166

Skolgång

169

Kompisar och fritidsaktiviteter

171

Avslutningsvis

172

Reflektionsfrågor till dig som arbetar med placerade barn i en annan verksamhet

172

Reflektionsfrågor till familjehem

172

12. Organisation Att bygga en personalgrupp Vem söker ni? Intervjun Referenser Introduktion

173   173   175   176   176   176

En gemensam bild av hur vi vill och ska arbeta

177

Externa förväntningar på verksamheten

178

Särskilda befogenheter inom SiS

179

Vårdplan och genomförandeplan

181

Etik i det praktiska arbetet

182

Hur vi pratar om de unga Hur vi dokumenterar enligt etiken i praktiken Begrepp som rättigheter och skyldigheter Vikten av stressreduktion för medarbetare Stresshanteringsplan En positiv kultur i en arbetsgrupp fungerar som stressreduktion för personal

183   183   184

184   185   186

Feedback till medarbetare och kollegor

187

Sekundärtrauma och empatitrötthet

187

Förutsättningar för att göra ett bra jobb med de unga   188 Fortbildning och handledning

189

Avslutningsvis

191

R E FE R E N S E R 193 B I L A G A – V I K T I G A A R T I K L A R I F N : S KO N V E N T I O N O M B A R N E T S R ÄT T I G H E T E R 1 9 5 R EG ISTER 197

105

7 En begriplig tillvaro

Hur ser de placerade barnen och ungdomarna på sin situation? Hur upplever de sin vardag? I det här kapitlet kommer vi att beskriva vikten av att sträva efter att var och en av de unga vi ansvarar för upplever meningsfullhet och begriplighet i sin tillvaro. Vi kommer att ge förslag på en samtalsmodell som möjliggör samtal om den unges upplevelse och förståelse av sin nuvarande situation. Med detta kapitel vill vi höja er tilltro till att er insats kan främja läkning och ingjuta hopp om en ljus framtid hos de unga. Vi vill belysa värdet av ett gemensamt ansvar för en vardag som är hanterbar, begriplig och meningsfull. Hur undviker vi regler som upplevs obegripliga? Måste vi slopa regler helt och hållet eller hur ska vi förhålla oss till dem? Vi vill bidra till reflektion kring ordningsregler, förväntningar och verksamhetens krav på de unga som bor hos er.

Fallbeskrivning Johan Johan är placerad på HVB-hemmet Gården. Här har han bott i tre månaders tid. Han har under det senaste året flyttats mellan fem olika boenden. Nu är det dags för ytter ligare en flytt. Inte heller Gården bedömer att de klarar av att hantera honom när han tappar kontrollen. Johan beskrivs som en av de svåraste pojkarna som verksamheten mött.

När personal från det nya boendet ska hämta Johan ligger han fortfarande och sover. Gårdens personal är tydligt s kärrade när det är dags för överlämning och säger åt dem som är där för att träffa Johan för första gången att det är bäst om de tar över redan nu. De senaste veckorna har det varit mycket våldsamheter kring Johan och efter det att gårdagen urartade finns det inte någon som kan tänka sig att gå nära Johan. Gårdens personal förbereder den nya personalen på att Johan kommer att ställa en massa frågor och kräva svar på dem. De ger den nya personalen rådet att säga så lite som möjligt och i stället hänvisa hans frågor till samtal som han kommer att ha med sin kontaktperson på det nya boendet. Johan väcks av två personer som han aldrig tidigare träffat. Utanför rummet väntar den personal som känner Johan. I bilen, på väg till det nya boendet sitter Johan tyst. Personalen likaså. När de svänger in på gårdsplanen utanför det nya boendet säger Johan: ”Bara så att ni vet. Ingen pallar mig.”

Ingen pallar mig Vad ryms bakom de orden? Troligen är orsaken väl dold även för Johan. Han vågar kanske inte lita på oss? Har Johan upplevt så många misslyckanden att han gett upp hoppet om sig själv? Barn som växt upp under så trasiga förhållanden som Johan har gjort saknar ofta tillit till vuxna. Johans trauman har dessutom återupprepats alla de gånger han tvingats flytta mellan olika boenden. Johan har utvecklat strategier för att hålla människor på avstånd. Men han behöver vuxna och han behöver trygghet lika mycket som alla andra barn. Först när tilliten finns till oss som personal kan han ta emot den hjälp som erbjuds. Johans erfarenhet är att ingen hittills klarat av honom. Inte hans föräldrar, inte familjehemmet som han bodde i som liten och inte heller den personal han mött genom åren. När vi förstår att hans adhd, trauma och höga

7. E n begriplig tillvaro

106

107 stress innebär att han lever med bristande funktionsförmågor kan vår personalgrupp vara de första som vågar lova att aldrig ge upp honom. Vi tänker att människor gör så gott de kan, och utgår från att alla människor vill bli omtyckta. De barn och unga som upplevt många misslyckanden kan förbereda sig på nya genom att aldrig låta oss komma riktigt nära. Genom att lära känna Johan, ökar chanserna att få honom att berätta. Han behöver stort stöd. Vi behöver få honom att förstå att vi aldrig kommer att ge upp våra försök att hjälpa honom. På riktigt. Ingen är sitt beteende. Bakom lager av attityd och andra problem skapande beteenden finns Johan. Och utan relation och tillit kan vi inte förvänta oss att Johan vill eller ens kan samarbeta med oss. Utöver bristande funktionsförmågor kan ett sätt att förklara Johans beteende vara att han inte upplever KASAM, en känsla av sammanhang.

KASAM Aaron Antonovsky menar i sin bok Hälsans mysterier (2005) att människan hela tiden utsätts för påfrestningar av olika slag och att motståndskraften är beroende av vår Känsla Av Sammanhang (KASAM). Det betyder i vilken utsträckning vi upplever vår tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar. De påfrestningar som människan utsätts för definierar Antonovsky som sådant som orsakar stress. Han menar att det inte bara handlar om krav, utan också kan vara avsaknaden av lämpliga strategier att använda sig av i olika situationer. Stress kan orsakas av att en person tidigare i livet har känt för stora eller för små krav från omgivningen, har levt med bristande förutsägbarhet eller inte har haft möjlighet att ha inflytande över vad som händer. En vanlig anledning till att de ungdomar vi möter upplever stress är att de förväntas göra något som vi vuxna säger till om utan att de har förstått varför och kanske inte heller vet hur man ska göra. Det kan vara till synes enkla saker som att hålla ordning på rummet, komma i tid och använda vårdat språk. Enligt Antonovsky (2005) utgörs KASAM av de tre dimensionerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

7. E n begriplig tillvaro

108 Meningsfullhet Hanterbarhet Begriplighet

Meningsfullhet

KASAM Begriplighet

Hanterbarhet

Enligt Antonovsky är en människa inte antingen frisk eller sjuk utan hon befinner sig på en flytande skala någonstans emellan de två polerna. Det som håller individen närmare friskpolen är om hon upplever KASAM. Han menar också att vi hela tiden rör oss mellan dessa två poler. Det intressanta är då hur man får igång en rörelse mot den positiva polen i dimensionen hälsa–ohälsa.

Begriplighet Begriplighet utgör en känsla av att det som sker i livet är någorlunda förutsägbart, men också att situationer som uppkommer som en överraskning går att ordna och förstå i efterhand. Den ungas begriplighet påverkas av erfarenheter av förutsägbarhet, vilket innebär i vilken mån livet har präglats av struktur och ordning i stället för kaos. Ett effektivt sätt att öka begripligheten för de unga är att förtydliga krav, förväntningar och situationer genom tydliggörande pedagogik. I kapitel 9, Tydliggörande pedagogik i praktiken, ger vi exempel på hur vi kan förtydliga i olika situationer.

Hanterbarhet Den unges upplevelse av att ha personliga och sociala resurser för att möta de krav som inre och yttre stimuli ställer på hen avgör graden av hanterbarhet. Enligt Antonovsky (2005) påverkas individens möjlighet att hantera krav av tidigare erfarenheter av balans mellan krav och tillgängliga resurser. De unga som vi möter i våra verksamheter bär

7. E n begriplig tillvaro

FIGUR 7.1 KASAM:s tre dimensioner kan göra det lättare för oss att förstå vad vi behöver göra för att hjälpa de unga att uppleva känslan av sammanhang.

109 ofta på minnen och erfarenheter av att de inte lyckats leva upp till omgivningens krav. Många bär på minnen av en skolgång som kantats av upprepade avbrott eller negativa upplevelser. Vi skriver i kapitel 5, Bemötande vid stress, om vikten av att fokusera på det som faktiskt fungerar och lite mindre på det som är svårt och utmanande. Vi ökar på så vis känslan av hanterbarhet genom att fylla vardagen med stunder, dagar och veckor med situationer och aktiviteter där det blir bra.

Meningsfullhet Graden av meningsfullhet påverkas av en individs tidigare erfarenhet av delaktighet och medbestämmande i de problem som den har stått inför. I kapitel 5, Bemötande vid stress, (PERMA), pratar vi om meningen i livet. Vi förflyttar oss alltså från meningen med livet till ett mer vardagsnära fokus. En av det viktigaste uppgifterna som vuxna har är att hitta en bra balans mellan att skydda barn och unga från faror, upplysa om konsekvenser och ändå ha lagom mycket is i magen för att inte bli styrande eller begränsande. Att barn och unga under perioder protesterar mot vad vuxna vill att de ska göra är naturligt. I alla tider har det funnits unga som gjort uppror mot föräldrar, lärare och samhället. Och det brukar gå bra för de allra flesta barn och unga som gör en kraftfull revolt. Den tidigaste revolten sker redan vid unga år. Ibland pratar vi om treåringens uppror som trotsåldern. En stor och viktig del i att vara vuxen i relation till barn och unga är att ansvara för att barn och unga inte utsätter sig för faror eller behandlar andra människor illa. Genom vårt vuxenperspektiv guidar vi och förklarar konsekvenser av olika ageranden. Detta görs över tid och genom vardagligt prat runt matbordet eller i tv-soffan. Personal som arbetar med barn och unga lägger mycket tid på samtal om varför och varför inte vissa saker är lämpliga eller bra för den unga. Det är sällan vår omtanke som den unga reagerar på, det brukar i stället vara väldigt skönt att känna att någon verkligen bryr sig. Sättet vi samtalar på avgör kvaliteten på samtalet. En bra målsättning är att visa att vi är intresserade av att lyssna på den unga och att undvika att uppfattas som dömande och förmanande.

7. E n begriplig tillvaro

1 10 Tack för ett gött tjöt. När kan vi göra om det? Pojke 16 år

Vår erfarenhet är att samtal som syftar till att öka begriplighet, inflytande och delaktighet uppskattas av de unga. Genom att använda en förutsägbar modell för samtalet blir det tydligt för ungdomarna vad samtalet syftar till. Om den unga upplever att möten med kontakt personen eller verksamhetschefen leder till en möjlighet att påverka sin situation kommer värdet av samtalen att öka. Låt oss titta på hur detta kan upplevas av den unge mannen Faisal i vår verksamhet.

Faisal avböjer aldrig ett samtal med sin kontaktperson längre. Han har förstått vad syftet med samtalen är och behöver inte oroa sig för att han ska tvingas sitta och lyssna på vad han gjort för fel. Faisal förbereder sig numera inför mötet genom att skriva ner saker som han irriterat sig på under veckan som gått, det han vill lämna förslag på och frågor han har gällande helgen som kommer. Genom att lyssna på Faisals tankar ökar vår förståelse för hur han upplever sin situation och sig själv i det sammanhang som han befinner sig i. Ett exempel på ett sådant upplägg är BID-samtal. BID står för begriplighet, inflytande och delaktighet.

BID-samtal Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 12

Barnkonventionen har sin utgångspunkt i att vuxna ska se på barn som fullvärdiga människor. Detta visar sig i vår vilja att lyssna på barnen

7. E n begriplig tillvaro

Fallbeskrivning Faisal

111

BID

GENOMGÅNG

Samtal

AGENDAN

GENOMGÅNG MINA

IDAG SÅ

VILL

JAG

FRÅGOR

BOKEN

PRATA OM

INFO FRÅN PERSONALEN SKRIVS I BOKEN

DAG FÖR

NÄSTA MÖTE

FÄRDIGT

FIGUR 7.2 BID står för begriplighet, inflytande och delaktighet, vilket också är målet för vad vi ska uppnå genom samtalen.

och ungdomarna som vi arbetar med. Om den unga upplever att våra förväntningar är obegripliga eller orimliga behövs troligen tydligare sätt att förklara syftet med förväntningarna. Att förklara varför (se kapitel 8, Nyckelfrågorna inom tydliggörande pedagogik) är en stor och viktig del av arbetet med barn och ungdomar. Kanske är det också något som vi kan se som ett bra tecken på att den unga är på väg mot självbestämmande, självständighet och självstyrande, autonomi. Vi vill att barn och ungdomar ska utveckla sin förmåga till autonomi.

7. E n begriplig tillvaro

1 12 Tidigare gjorde jag nästan allt som andra bad mig göra. Jag reflekterade aldrig över varför jag gjorde det eller om det ens var bra för mig. Det var ju sällan bra saker om jag ska vara ärlig. ”

Varför ska jag göra det här? Är detta ett bra beslut? Theo sätter ord på vikten av autonomi i vardagen när han beskriver att han numera reflekterar över de beslut han fattar. När Theo ifrågasätter avdelningens regler och förväntningar är det kanske för att han upplever några av dem som obegripliga? Finns det vissa saker som Theo verkar ha lättare att förhålla sig till utan att ifrågasätta? En del ungdomar tycks ha lättare att anpassa sig till vardagen på avledningen. De kanske suckar ljudligt och himlar med ögonen när vi berättar om vad tiden på institutionen kommer att innebära, men det innebär inte att frågorna inte finns. Sara har svårt att se att tiden på SiS kommer att hjälpa henne med hennes problem när placeringstiden är slut och vill att handläggaren ger henne en förklaring som skapar mening. Sara behöver troligen även personalens hjälp att förstå både meningen och sammanhanget.

Regler – hur de kommuniceras och kan accepteras Ibland har verksamheter ordningsregler kopplade till uppförande; dessa regler har troligen kommit till för att vi har ansvar för att alla boende ska känna sig trygga. Vi har därför tyckt att det är viktigt att träna ungdomarna på att visa hänsyn och att respektera varandra. Det har ofta gjorts med missuppfattningen att alla ungdomar har samma förutsättningar för att kunna träna på detta och att deras upp förande tidigare har berott på att de inte vill uppföra sig väl. I kapitel 1, Etiken i praktiken, reflekterade vi runt olika människosyner och hur människosynen återspeglas i reglerna. Det som skrevs i kapitel 1 är grunden för tankar och reflektioner om regler i detta kapitel. Vi vuxna har höga krav på oss att göra snabba bedömningar av risker och att fungera som kulturtolkar mellan ungdomar, och vi

7. E n begriplig tillvaro

Theo, 18 år

1 13 behöver ständigt ligga steget före ungdomsgruppen. Vår erfarenhet är att regler ofta tillkommit när vi vuxna som grupp inte klarat av något eller några av barnen, och då har en ny regel varit vårt sätt att försöka begränsa ett oönskat beteende. Ibland kan en regel ha tillkommit på grund av ett enda barn vi inte lyckats med och regeln måste följas av alla trots att ingen annan haft problem med anledningen till att den uppstått. Det är vi vuxna som vet vilka förmågor och svårigheter som de unga har i olika sammanhang. Det är ett stort och stundtals svårt uppdrag.

Fallbeskrivning Mellanmål På Sörhede är en regel att köket alltid är låst efter klockan 20. När den nya kollegan Max börjar så frågar han på personalmötet varför de har den regeln. Lennart säger då att så har de haft i några år och det var fruktansvärt innan. ”Ja, herregud”, säger Sandra, ”kommer ni ihåg allt spring i köket och hur alla barn kom på att de var hungriga. Kommer ni ihåg han Liam som aldrig var hungrig till kvällsmat men sedan minsann gick och tog för sig, han spred ut så mycket smör och kladdade i köket. Sedan kom stackars Elis som var så tunn och verkligen behövde äta, men hans bacillskräck funkade ju inte med Liams klet. Sedan blev det lugnare och tänk så mycket tid vi sparade på att slippa tjata och städa själva. Nu var det ju ett par år sedan både Liam och Elis flyttade. Men tack vare den här rutinen har vi inte behövt hamna i det här igen.” Max säger då att när han jobbade på ett annat boende hade ungdomarna varsin korg i kylen med mellanmål de kunde ta när de ville. ”Då fick vi ner konflikterna där”, berättar Max. ”Jag tyckte det blev bra, alltså jag kan ju känna själv att jag kan bli sjukt hungrig sent på kvällen även om jag ätit kvällsmat och hur kul är det att somna med kurrande mage?”

7. E n begriplig tillvaro

1 14

Regler som ska gälla för alla

FA K TA R U TA 7.1 O M Ö J L I G A K R AV

Genom att titta på de komiska exemplen nedan kan vi lättare förstå hur obegripliga en del regler och konsekvenser kan uppfattas av de unga. Vi kan tänka oss att vi har ett personalmöte där chefen läser upp sina nya regler: → Om vi upptäcker igen att nattpersonalen inte torkar golven i gemensamhetsutrymmen kommer jag att låsa in kaffebryggaren i en vecka. → Från och med nu kommer alla som kommer i tid att få en guldstjärna. När ni som grupp har samlat ihop 100 guldstjärnor får ni tårta. → För att få slut på svärandet i personalgruppen ska alla svärord rapporteras in till chef. Om mer än tio svärord rapporterats inom en vecka kommer den röda myssoffan i personalrummet att låsas in i källaren och ersättas med pinnstolar tills en vecka helt fri från svordomar kunnat summeras.

7. E n begriplig tillvaro

De unga som placeras på boenden tillbringar sin vardag i ett ofri villigt kollektiv. Att tillbringa veckor, månader och i många fall år på ett boende innebär lång tid att flexibelt anpassa sig, och följsamt förhålla sig till olika personer. Utan att egentligen kunna påverka sin situation tvingas den unge leva upp till krav och regler. Ofta gör vi misstaget att tänka att den unge kan anpassa sig efter nya regler från dag 1, men det kan vara ett omöjligt krav på någon som inte hunnit landa. Läs mer om detta i kapitel 11, Familjehem. Där beskrivs mottagandet i familjehem – kanske kan vi på ett boende tänka på liknande vis.

1 15 Ibland kopplar verksamheter hur regler följs till konsekvenser som belöningssystem eller förstärkningssystem. I en del verksamheter behöver de unga följa regler för att få följa med på utflykt, få en sak hen önskat sig, åka hem över helgen eller ta emot besök av en älskad vän. Hur går då detta ihop om de unga inte förstår reglerna eller inte har förutsättningar för att kunna följa dem? Har vi inte missat målet då? När vi märker att en regel sällan följs är det ofta för att den upplevs för obegriplig för de unga. Ibland kan vi ta bort den, ibland behöver vi förtydliga den. Om reglerna fungerar så är de begripliga och vi har skapat en känsla av sammanhang, KASAM, som beskrevs i början av detta kapitel. När vi landar där behöver vi varken straffa för misslyckande eller förstärka genom belöning. Vi ser då att det här med konsekvenser och belöningssystem blir overksamt och det brukar vara en skön känsla eftersom personal i allmänhet känner olust inför att arbeta på det sättet. Petra Krantz Lindgren beskriver detta som att vi genom att systematiskt belöna ett barn för en viss handling sänder budskapet att handlingen i sig inte är värd att utföras. Vi kan nog få unga att lyda genom konsekvenser och belöningar, med vissa av dem, i vissa perioder. Men är det målet med vår insats?

Fallbeskrivning Robin Robin knackar på dörren till personalrummet. När Ayla öppnar säger Robin att han inte vill bli störd under eftermiddagen, det är alltså ingen idé att de säger till om avdelningens gemensamma städ kl. 17. Då påminner Ayla Robin om att det kommer att innebära att han inte får full poängpott under kvällen. Hon försöker också vara hjälpsam och upplyser honom om att utan dessa poäng kommer han inte att nå upp till tillräckliga poäng för att gå på gym kommande vecka.

7. E n begriplig tillvaro

1 16

7. E n begriplig tillvaro

Inflationseffekten – ofta behövs en större belöning för att få ungdomen att göra samma sak efter att hen har fått belöning på en viss nivå under en tid. Detta visar sig ofta genom att den unga försöker förhandla. Glädjeminskningseffekten – första gången en belöning ges så blir man glad och känner att man lyckats. Över tid minskar de positiva känslorna och det krävs större belöning för att uppnå samma känsla igen. Det kan också leda till att den positiva känslan av själva belöningen minskar eller till sist uteblir. Straffande effekten – en utebliven belöning upplevs som ett straff. Personalen ser det som en missad belöning, men ung domen ser det som ett straff för att hen inte utfört en arbets insats eller haft ett oönskat beteende. Den straffande effekten kan leda till stora konflikter och diskussioner om orättvisor. Motsatseffekten – eftersom personalen bestämmer vad som ska belönas och är domare i systemet kan vi snabbt hamna i motsatsrelation till ungdomen. Motsatsförhållanden innebär att någon måste vinna. Detta kan leda till att personalen blir motståndare och inte medspelare till den unga. Detta påverkar de viktiga relationerna och alliansen. Beteendeminskningseffekten – tanken med belöningssystem är att motivationen för beteendet eller uppgiften ska öka och att vi ska skapa goda vanor som tas med vidare i livet, även när belöningssystem inte finns längre. Lika lite som att en vuxen skulle fortsätta arbeta utan lön kommer en ungdom som tidigare fått belöningar för vardagssysslor att fortsätta med dessa. Detta kan leda till nya konflikter när en flytt sker till ett boende eller ett familjehem som inte har denna typ av system.

Att Robin inte vill vara med på det gemensamma städet kan ha flera orsaker. Kanske är det obegripligt att bokhyllorna ska dammtorkas varje dag, kanske tycker han att det är både orättvist och äckligt att städa den ofräscha toaletten eftersom han själv alltid använder toaborste och lämnar det snyggt efter sig. Det kan också vara så att Robins intresse och glädje över att gå till gymmet har minskat. Kanske visar han på några av de biverkningar som är vanliga när sådana här belöningssystem används:

1 17

Legitimerande effekten – trots att den unga är medveten om att hen missar sina poäng så kan hen frivilligt avstå från poängen. Då saknar personalen verktyg för att få den effekt de ville ha när de införde systemet. Därför blir det svårt när belöningssystem kopplas till att följa regler eller gemensamma uppgifter som egentligen inte är valbara. Uppgiften som den unga väljer bort att utföra måste utföras av någon annan. Det här kan alltså leda till konflikt både mellan ungdom och personal och ungdomar emellan. Fritt efter Hejlskov Elvén m.fl., 2017

Begripliga regler Begripliga regler fungerar bäst. Hur vet man om en regel är begriplig eller inte? Det är såklart omöjligt att veta i förväg hur en regel uppfattas av varje enskilt barn eller ungdom. Och än svårare är det att säkerställa att alla de unga, som delar vardagen på avdelningen, uppfattar och förstår reglerna vi har. Ett bra sätt att stämma av med varandra i personalgruppen huruvida de regler vi har är begripliga eller inte är att fundera över begripliga svar att ge den unge, på eventuella frågor gällande regeln. Till exempel frågan varför? Vad gäller regler som ska skapa trygghet och säkerhet på boendena visar rapporten om den sociala barnavården från Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys (2018) att reglerna på HVB ofta byts ut och att de ibland är onödigt stränga. Barnen förstår inte heller alltid varför reglerna är lika för alla, oavsett vilka problem man har och oavsett om personalen vet om man kan sköta sig eller inte. Det räcker inte med att bara lämna en pärm med skriftliga regler, utan det behövs också en förklaring till vad reglerna beror på. Barnen tycker att man borde prata mer om reglerna tillsammans, både för att kunna förstå dem bättre och för att få vara med och tycka till om dem. För de barn och ungdomar som vistas på låsta avdelningar är så mycket i vardagen reglerat utifrån aspekter som inte går att påverka, vare sig för enskild personal, personalgrupp eller för barnet själv. Det är avgörande att vi som personal förhåller oss till det. Men vad

7. E n begriplig tillvaro

1 18 som också är viktigt är vår vilja och vår förmåga att försöka förstå vardagen utifrån den unges perspektiv. Att lyssna, bekräfta och stötta är en bra början. Utifrån det kan vi sedan försöka att förklara och tydliggöra.

Arbetssätt

INFOBL AD

Välkommen hit. För oss är det viktigt att du ska trivas. Vi vill gärna att du berättar för oss hur vi kan göra för att det ska bli så bra som möjligt. Hur vill du att vi väcker dig på morgonen? Finns det sätt att väcka dig på som du absolut inte vill? Hur lång tid behöver du på dig från att vi väcker dig till dess att du är redo för frukost? Hur vill du att din kvällsrutin ska se ut? Vad behöver du för stöd av oss för att komma till ro?

7. E n begriplig tillvaro

Ett sätt att öka begripligheten för den unge är att tydligt berätta om vårt arbetssätt och vilka förväntningar den unge kan ha på oss. Det kan se ut så här:

1 19

Har du strategier för vad du kan göra om du inte kan somna? Har du svårare att somna ibland? (Till exempel vid mens eller inför läkarbesök.) Hur vill du att vi påminner dig om dina vardagliga aktiviteter? Vill du ha en kalender?

Vill du ha ett dagsschema? Berättar du för oss om du känner dig ledsen eller orolig? Om inte, finns det tecken vi kan se på att du är på dåligt humör, irriterad eller ledsen?

Trygghetsplan Olika verksamheter arbetar på olika sätt för att ge barnen stöd i att hantera sin upprördhet. Inom SiS arbetar man med Trygghetsplaner för att skapa förutsägbarhet i vårt bemötande av den unges oro och ilska. Liknande planer kan med fördel även användas inom HVB. En trygghetsplan är ett viktigt verktyg för att tillsammans med varje enskild ungdom formulera vad personalen behöver känna till om hur den unga vill bli bemött när stress, press eller frustration lett till ilska. Den unge får också ge förslag på vad hen själv kan göra för att hantera sin ilska.

7. E n begriplig tillvaro

Annelie Karlsson, specialpedagog (till höger) och Jennie Linde, pedagog (till vänster) arbetar båda med att utbilda och handleda personal. De delar ett stort intresse och engagemang för att finna pedagogiska lösningar i syfte att öka välmåendet hos barn, ungdomar och vuxna.

NÄR S AMHÄLLET ÄR FÖR ÄLDER Stöd och pedagogik i arbetet med placerade barn Pedagogiska stödinsatser som bygger på en förståelse för sårbarhet kan sänka stressen hos placerade barn och tonåringar. Ett ökat väl mående hos de unga leder till färre konflikter och möjliggör en positiv utveckling. I boken presenteras praktiska pedagogiska metoder som kan användas av exempelvis personal vid SiShem och HVBhem samt av familjehemsföräldrar. När samhället är förälder innehåller också beskrivningar av diagnoser och tillstånd som är vanliga hos ungdomarna, såsom autism, adhd och trauma. Författarna tar också upp flickors sårbarhet. De pedagogiska metoder som presenteras utgår från de placerade barnens perspektiv och går därför helt i linje med barnkonventionen. Författarna tar upp exempel på verkliga situationer och ger förslag på lösningar. Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor. Boken riktar sig till socionomer, behandlingsassistenter, stödpedagoger och andra som arbetar med eller fattar beslut om placerade barn och ungdomar. Den passar också som kurslitteratur på utbildningar till och inom dessa yrken.

Art.nr 43548

studentlitteratur.se