9789144141435 by Smakprov Media AB

Att upptäcka

NATURVETENSKAP

– i förskolan

Lisa Dessborn Marie Fridberg Susanne Thulin

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43410 ISBN 978-91-44-14143-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Ombrytning inlaga: Carina Blomdell Formgivning omslag: Carina Blomdell Omslagsfoto: Lisa Dessborn Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Författarpresentation 7 Förord 9 Tack! 11 Inledning 13 Att arbeta med naturvetenskap och förskolebarn 13 1 Ljus 25

Månen som reflex 25 Ljuskällor, skuggor och reflektioner 30 Ljus som bryts och regnbågens alla färger 34 2 Mikroorganismer 39

6 Insekter 129

Insekters livscykel 129 Insekters färg och form 139 7 Naturupplevelser i vardagen 147

Naturupplevelser i staden 147 Naturupplevelser i skogen 158 8 Kemi i köket 163

Mentos och Coca-Cola 163 Kemiska reaktioner 168 Surhetsgrad och pH-indikator 171 9 Fossiljakt 179

Fossiljakt med hjälp av en planritning 179 Fossiljakt med karta 189

3 Vattnets egenskaper 61

Vattnets faser 61 Is, vatten och densitet 69 Vilka ämnen löser sig i vatten? 79

10 Teknik, mekanik och konstruktion 199

Hävstång och tyngdpunkt 200 Maskiner 207 Konstruktion 214

4 Växter och odling 89 Avslutning 221 5 Ljud och vibrationer 109

Person- och sakregister 225

I n n e h å l l n

Ljus

Kapitel 1

Lisa Dessborn Ljus är ett fenomen som finns runt omkring oss och som barn ofta uppmärksammar i form av skuggor, regnbågar och solkatter. I detta kapitel går jag igenom hur man med hjälp av vardagsfenomen och barnens egna observationer kan öka barnens förståelse för ljusets egenskaper. Observationerna sträcker sig över ganska lång tid och du får följa hur barnens uppfattning och förståelse utvecklas.

Månen som reflex Vi sitter vid matbordet och Nelly (3 år) ser en måne som nästan är full genom fönstret. Vi tittar på den tillsammans och jag berättar att det är solens ljus som reflekteras, ungefär som en reflex. Hon vänder sig om och tittar på reflexerna som hänger på kläderna, men de reflekterar inte mycket ljus i den mörka hallen. Jag tar därför fram en ficklampa och vi lyser på kläderna och reflexerna lyser emot oss. Lite senare på dagen leker Nelly med en rund spegel och tittar på sig själv. Hon vinklar den och tittar på andra saker i rummet. Sedan säger hon spontant: – Titta, den är som en reflex. Jag ser månen i den.

Vi tittar på andra ljus i spegeln. Hur ska man rikta spegeln för att se ljuset från kökslampan, från hallampan och från ficklampan? Jag förklarar att ljuset studsar. Det kommer från lampan och sedan studsar det på spegeln eller reflexen mot vårt öga. Likaså är det solens ljus som studsar på månen innan det når våra ögon. Nelly verkar inte helt nöjd med den beskrivningen och efter ett tag säger hon: – Jag vill inte att ljuset ska studsa. – Utan ljus som studsar så kan vi inte se någonting. Vi behöver ljus för att

kunna se möblerna, gardinerna och varandra. Annars hade vi bara kunnat känna, lukta och höra varandra, förklarar jag. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Nelly ser månen i spegeln.

K a p i t e l 1 n L j u s

Nästa morgon är det en måne på himlen trots att solen är på väg upp. Det är Nelly som ser den och vi tittar efter var solljuset kommer från och hur det reflekteras i månen. Man kan tydligt se att det är solens ljus som lyser upp ena sidan av månen.

Solen är på väg upp och vid hustaket intill ser man månen.

26 K a p i t e l 1

n Ljus

Någon vecka senare är det bara en liten månskära och solen är på väg upp precis intill.

Av månen syns nu bara en tunn skära.

I diskussionerna kring månens faser kom Nelly i kontakt med flera ord som var nya för henne. Det var nymåne, fullmåne, reflektera, reflex. Hon testar orden i olika sammanhang för att se om hon har förstått dem rätt. Didaktisk reflektion: Naturvetenskapligt ordförråd Utan de rätta orden är det svårt att skapa sig en förståelse för naturvetenskapliga fenomen. Om man inte vet vad ett ord betyder kan man inte heller göra kopplingar till fenomenet när orden dyker upp i andra sammanhang. Många barn kommer i kontakt med ord som till exempel reflektera, men det är inte säkert att de skulle kunna förklara det eller använda ordet på ett korrekt sätt. För att barn ska kunna utveckla en djupare förståelse för ett ord, krävs det att de kommer i kontakt med ordet flera gånger. Enligt Parsons och Bryant (2016) kan man som pedagog bidra till en djupare förståelse genom att exponera barnen för termerna i olika situationer. Barnen kan lära sig i konversationer med pedagoger eller med andra barn. Att läsa böcker kring det fenomen man arbetar med stärker ytterligare barnens ordförstå-

K a p i t e l 1 n L j u s

else. Ett annat sätt är att göra olika aktiviteter kring samma tema, vilket ger upprepade tillfällen att komma i kontakt med både fenomenet och ordet och därmed befästa kunskapen genom att öva och pröva ordet i olika sammanhang. Jämnåriga barns ordförståelse varierar väldigt mycket redan i förskoleåldern, vilket samvarierar med föräldrarnas utbildningsnivå och yrke (Hart & Risley, 2003). Barnens tidiga ordförråd korrelerar i sin tur med deras framtida utsikter att lyckas med skolgång och yrkesliv (Walker m.fl., 1994). Här har förskolorna en viktig uppgift att minska skillnaderna genom att använda ett varierat språk så att barn exponeras för många olika ord. Skillnaden mellan barns aktiva ordförråd förklaras ofta av antalet ord som används i deras hemmiljö, men få familjer använder naturvetenskapliga termer i vardagen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå. Detta innebär att skillnaderna mellan barns förkunskap kring naturvetenskapliga ord antagligen är ganska små. Detta är både en svaghet och en styrka. Det är en stor utmaning att introducera naturvetenskapliga idéer samtidigt som begreppen är främmande. Å andra sidan är barnen på samma nivå oavsett bakgrund. Naturvetenskapliga termer är nya och främmande – för alla.

För att kunna fortsätta arbeta med ljus och månens faser införskaffar jag en vit flörtkula och en liten ficklampa. När månen syns i olika faser genom fönstret kan man rigga bollen och ficklampan för att göra en egen måne. Då kan man se var solen är även om den inte syns.

Med hjälp av en flörtkula och en ficklampa kan man återskapa formen på månen man ser utanför fönstret.

28 K a p i t e l 1

n Ljus

Nelly flyttar ficklampan för att lysa från olika sidor. Sedan kommer hon på att hon själv kan flytta runt och titta på kulan från olika vinklar.

För att flörtkulan ska se ut som en fullmåne måste man ha huvudet i linje med ficklampan.

NATURVETENSKAPLIG INFORMATIONSRUTA: MÅNENS FASER Månen rör sig runt jorden och ett varv tar en månad. Månen ser olika ut beroende på varifrån solen skiner, och detta i sin tur beror på var den är i sin ”månrunda” runt jorden. När solen, jorden och månen är i linje med varandra passerar solens strålar jorden och vi ser hela månens yta lysas upp. Månen ser då helt rund ut, vilket vi kallar fullmåne. Om månen bara är en tunn skära kommer solens strålar snett bakifrån. En vanlig vanföreställning är att det är jorden som skuggar månen och att den därför får olika form, men detta är fel. Jorden kan visserligen skugga månen, men då kallas det månförmörkelse. Om man observerar månen en längre stund upptäcker man att den rör sig långsamt över himlen från öst till väst, precis som solen gör. I båda fallen handlar det om jordens rörelse runt sin egen axel som påverkar vad vi ser av de andra himlakropparna.

K a p i t e l 1 n L j u s

Ljuskällor, skuggor och reflektioner Vi sitter och äter och Nelly utbrister: – Vad konstig du ser ut!

Hon pekar på den blanka mikrovågsugnen. – Du ser också konstig ut, säger jag. – Men jag är inte där! säger Nelly. – Jo, jag ser dig även om du inte ser dig själv.

Jag tar en bild i mikron så att hon får se sig själv. En annan vuxen tar en bild från hennes sida där jag syns. På så sätt kan jag visa henne vad jag ser och vad hon ser från sin sida.

Min reflektion som Nelly ser den i mikrovågsugnen.

Jag förklarar att det är för att ljuset studsar. – Det är som om du kastar en ljusboll från din sida som studsar på mikron

och når mig. – Men jag har inte kastat en boll! säger Nelly. – Man behöver inte kasta ljus. Det finns ju ljus i rummet som studsar mot

ditt ansikte och sedan mot mikron och sedan tillbaka mot mig så att den når mina ögon (jag visar riktningarna på ljusstrålarna med handen). 30 K a p i t e l 1

n Ljus

Även Pelle (1 år och 6 månader) har fått upp ögonen för ljus som fenomen. Han har fått tag på en ficklampa och har upptäckt att om man lyser med den mot marken så kan man göra ljuskäglan större om man tar ficklampan längre bort och mindre om man för den närmare golvet. Han sitter länge själv och för ficklampan fram och tillbaka och höjer och sänker den från golvet samtidigt som han försöker fånga ljuset med andra handen.

Genom att föra ficklampan närmare och längre ifrån golvet ändrar man storleken på ljuset.

För att arbeta vidare med Pelles ljusupptäckter tar jag fram en cd-skiva och ficklampa. Vi har tömt ett rum på möbler och har en helvit vägg att rikta ljuset på. Jag gör en solkatt på väggarna som barnen försöker fånga. De skrattar och vill också prova att rikta ljuset. Nelly har lite svårt att rikta både ljuset mot cdskivan och cd-skivan mot väggen, så det slutar med att hon riktar ljuset direkt mot väggen. Hon riktar ficklampan mot olika delar av väggen och Pelle försöker fånga ljuset samtidigt som han skrattar så han kiknar. © F Ö R FAT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

K a p i t e l 1 n L j u s

Lisa Dessborn är fil.dr i ekologi och arbetar som lektor på Högskolan Kristianstad inom områdena miljö, hållbar utveckling och naturvetenskap i förskolan. Övriga författare är Marie Fridberg och Susanne Thulin.

Att upptäcka naturvetenskap – i förskolan

Den här boken täcker tio övergripande naturvetenskapliga teman inom ämnena kemi, fysik, ekologi, mikrobiologi, geovetenskap och teknik. Innehållet har oftast sin utgångspunkt i vardagsfenomen som barnen själva uppmärksammar. I varje kapitel får man följa barns upplevelser av, frågor om och förståelser för olika naturvetenskapliga fenomen. Genom undersökningar och aktiviteter som är beskrivna i boken utvecklar barnen sina resonemang och får ökade insikter och ett vidgat perspektiv. Boken innehåller inte bara barnens kommentarer utan en dialog mellan barn och pedagog. Genom produktiva frågor och resonemang kopplade till aktiviteter hjälper pedagogen barnen att utveckla en ökad förståelse för naturvetenskap. Dialogen innehåller också lärarens barnanpassade förklaringar för att illustrera hur man på ett enkelt sätt kan göra avancerade naturvetenskapliga fenomen begripliga för barn. Genomgående i boken finns didaktiska reflektioner kring bland annat val av metod, eventuella fallgropar och förbättringsmöjligheter. Det finns även informationsrutor med vetenskapliga förklaringar till de olika fenomen som undersöks. Syftet med denna del är att den vuxna läsaren ska kunna fördjupa sig lite i ämnet och utveckla sin naturvetenskapliga kompetens. Boken riktar sig främst till studenter på förskollärarutbildningen och aktiva förskollärare. Aktiviteterna är enkla att utföra och det krävs ingen särskild utrustning. Därför fungerar denna bok även som inspirationskälla för föräldrar och barn med naturvetenskapliga intressen.

Art.nr 43410

studentlitteratur.se