9789144140742 by Smakprov Media AB

RE KTORERS IDENTITET – EN BOK OM LEDARSKAP, MENINGSSKAPANDE OCH LÖMSKA PROBLEM

DANIEL NORDHOLM

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 43254 ISBN 978-91-44-14074-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB, Falkenberg Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2021

Innehåll

Författarens tack 9 Förord 11 1 R ektor ers identitet 13 En fiktiv men ändå verklig rektor 16 Om identitet 19 Tre identitetsdimensioner 20 Varför rektorers identitet? 20 Bokens ambition 22 Bokens disposition 22 2 R ektors identitet och meningssk apande 25 Ett betydelsefullt perspektiv 27 Identitetens tre dimensioner 28 Den professionella dimensionen 29 Den lokala dimensionen 29 Den personliga dimensionen 30 Meningsskapande utifrån identitet 31 Svenska rektorers identitet – en tillbakablick 32 En tidig professionell identitet: efterkrigstiden 33 En öppning för andra identitetsdimensioner: SIA till 1980-talet 33

Lokala och personliga identiteter – 1990-talets reformer 35 Den professionella dimensionen återvänder?: 2000-talet 38 En överprofessionaliserad rektorsidentitet: nutid 39 (O)balansen mellan de tre identitetsdimensionerna 40 Likriktning – från landsbygd till storstad 41 Fristående och kommunala verksamheter – den homogena identiteten består 43 3 R ektor ers professionella identitet 45 Styrdokument och författningar 47 Skolverket 49 Skolinspektionen 51 Forskning 53 Den professionella dimensionen och meningsskapandet 55 4 R ektor ers lok ala identitet 57 Förskolan/skolans kultur och sammanhang 59 Förväntningar från lärare 61 Förväntningar från andra rektorer 62 Dimensionens betydelse för rektorerna 64 Den lokala dimensionen och meningsskapandet 66 5 R ektor ers personliga identitet 71 Mina egna personliga värderingar 73 Mitt personliga engagemang och intresse för förskolan och skolan 76 Mitt intresse för lokalsamhället där förskolan eller skolan ligger 77 Dimensionens betydelse för rektorerna 78 Den personliga dimensionen och meningsskapandet 80

6 Ledarsk ap, skolför bättr ing och identitet 85 Det första årets arbete 87 Men Kim är inte riktigt nöjd … 88 Men är det något mer som skaver? 90 Rektors ledarskap 93 Skolförbättring 97 Varför en bättre balans? 99 Hur uppnår vi en mer balanserad identitet? 101 7 Ledarsk ap i en tid av lömsk a problem 105 Pandemier och nationella krissituationer 108 Klimat, hållbarhet och miljö 109 Bristen på utbildade förskolelärare och lärare 110 Integration 111 Inkludering 113 Identitetsdimensionen och de lömska problemen 114 8 På spaning efter fr a mtidens ledarsk ap 117 På spaning efter den tid som flytt … 120 … eller på morgondagens rektorer? 122 Appendix 125 Litteratur 127

1 Rektorers identitet

Den här boken om svenska rektorers identitet och meningsskapande argumenterar för att vår förståelse av vem vi är – eller upplevelsen av vilka vi borde vara – i en yrkesroll har stor betydelse för hur vi utövar ledarskap och hur vi väljer att möta arbetets utmaningar rent generellt, men också i utmanande eller lömska situationer. En grund läggande tes i boken är att vi i svensk skola under gångna decennier har tappat bort frågor som rör rektorers identitet. Det har också medfört att det har smugit sig in en obalans, med ett obefogat stort fokus på det som boken benämner ”professionell” identitet – på bekostnad av lokala och personliga identitetspositioner. Boken menar att en mer balanserad identitet ger en vidare syn på rektorers ledarskap och på de processer som de förväntas leda i förskola och skola. En god balans kan också ge fördelar när rektorer ska skapa mening i och hantera komplexa situationer i sitt ledarskap. Att uppmärksamma detta förhållande – identitetens betydelse – hjälper oss därför att förstå rektorers ledarskap och de utmaningar som de ställs inför i dag, särskilt när det kommer till skolförbättringsfrågor i både förskola och skola. Vi ska alldeles strax fördjupa oss i identitetsperspektivet, men först ska du som läsare få bekanta dig med en rektor, vi kallar hen för Kim. Kim finns inte på riktigt men är verklig såtillvida att hen konfronteras med samma typer av utmaningar och dilemman som vanliga rektorer möter i vardagen. Kim återkommer i texten för att illustrera viktiga resonemang och

1 R ektor ers identitet

poänger. Nedan illustrerar Kim, i något mer djup, varför det är viktigt att närma sig rektorsrollen ur ett identitetsperspektiv.

En fiktiv men ändå verklig rektor Kim är en nyanställd rektor som är i färd med att initiera ett större utvecklingsarbete på sin skolenhet. Kim har arbetat drygt tio år som rektor och har förutom den formella rektorsutbildningen också läst olika kurser både på grund- och avancerad nivå. Kim har ”head huntats” till skolan eftersom både enheten och kommunen under en längre tid brottats med sjunkande skolresultat. Kraven och förväntningarna på förskolan/skolan är generellt sett låga bland invånarna i kommunen, vilket också visar sig när det kommer till pedagogers förväntningar på barn och elever. Kim anställs med tydliga förhoppningar om att ”vända utvecklingen” på skolan och leda ett framgångsrikt och långsiktigt förbättringsarbete. De initiala samtalen med skolhuvudmannen och skolchefen innefattar bland annat att stärka det systematiska kvalitetsarbetet och förändra den rådande skolkulturen. Det handlar också om att höja kunskapsresultaten generellt på skolan, men specifikt i vissa ämnen. Kim funderar mycket på hur hen ska ta sig an uppgiften och sin betydelse för förbättringsarbetet. Hen känner sig väl rustad för uppdraget och har medvetet sökt sig till en skola där det finns tydliga utmaningar. Kim inser också att det är ett komplext uppdrag att leda ett förbättringsarbete i den här storleken och att rektor måste ha en tydlig helhetsidé, samtidigt som det blir viktigt att kunna växla mellan olika perspektiv för att arbetet ska bli framgångsrikt. Utifrån detta scenario kan det vara intressant att ställa sig frågan: Var börjar Kim sin resa? En möjlighet för Kim skulle kunna vara att utgå från aktuell forskning om skolförbättring och skoleffektivitet. I likhet med

1 R ektor ers identitet

många andra rektorer undersöker hen då vad som definierar framgångsrika skolor samt hämtar vägledning för hur förbättringsarbetet kan drivas mer konkret. I den internationella forskningslitteraturen finns en rik flora av modeller och strategier för hur Kim skulle kunna utforma ett sådant arbete. Kim skulle också kunna utgå från relevanta skrifter och råd från Skolverket och Skolinspektionen, som på senare år arbetar betydligt närmare kommuner och fristående huvudmän, innan hen slutligen formar och presenterar arbetet för sin personal. En annan möjlighet är att Kim förankrar förbättringsarbetet i lärarnas kollegiala utvecklingsarbete – något som också har fått ett stort genomslag under senare år. Med en sådan utgångspunkt identifierar pedagogerna själva vilka kunskaper och förmågor deras barn och elever behöver för att i nästa steg ringa in de didaktiska kunskaper och kompetenser de själva behöver. Helen Timperleys numera klassiska fråga: ”Vad måste vi lära oss för att våra elever ska nå måluppfyllelse?” syftar just till att ringa in behovet av kompetensutveckling som ska leda fram till förändrade arbetssätt. Kim skulle med en sådan utgångspunkt bland annat behöva organisera och kanske ibland leda de kollegiala samtalen, se över vilken kompetensutveckling som behövs samt regelbundet ge feedback på de kollegiala lärprocesser som pågår i kollegiet. En tredje möjlighet är att Kim snarare börjar med sig själv och mer på djupet reflekterar över vem hen är som person och rektor. Ett sådant perspektiv vilar mer på antagandet att vem man är eller vill vara som ledare också påverkar hur man tar sig an och förstår ett förbättringsarbete. Hur ser Kim på sig själv som rektor och hur påverkar den förståelsen det kommande förbättringsarbetet? Vilka strategier tror hen på och varför? Hur ser det ut i den specifika kontext just Kim arbetar i och hur kan det komma att påverka det kommande förbättringsarbetet? Det blir också viktigt för Kim att

1 R ektor ers identitet

ställa sig frågan vad som blir meningsfullt både för hen som rektor och övriga pedagoger i det arbete som ska ske. Här står vi nu inför tre möjliga ansatser eller perspektiv på ledarskap och skolförbättring – så hur ska vår rektor Kim tänka och agera? Finns det något riktigt eller korrekt sätt att initiera och leda kommande förbättringsarbete? På den frågan kanske någon läsare reagerar med att det nog inte finns ett rätt sätt, utan att alla tre perspektiven kan vara viktiga och bör kombineras med varandra. Så är nog fallet, men som vi ska diskutera i kommande kapitel finns det en tendens i utbildnings-Sverige i dag att premiera framför allt den första av de tre ansatserna – den professionella dimensionen. Inom ramen för den dimensionen betonas att man som rektor har god kännedom om befintlig forskning. Man ska också vara förtrogen med lagar och förordningar, rådande styrsystem samt med direktiv, rekommendationer och råd från statliga skolmyndigheter. Men frågan här är huruvida de här kunskaperna och perspektiven räcker för att Kim och andra rektorer ska kunna förstå och hantera de utmaningar som de kan ställas inför, eller om det finns andra perspektiv som är lika viktiga för att nå framgångar som rektor. Som ett led i att besvara frågan utforskar boken den professionella identiteten, som har varit och fortfarande är stark i en svensk skolkontext. Boken syftar också till att påvisa varför fler dimensioner av identitet blir viktiga när det kommer till ledarskap och förbättringsarbete i förskola och skola. Vi ska därför titta närmare på vilka möjligheter en mer balanserad identitet skapar – där lokala omständigheter och personliga drivkrafter ges ett större utrymme – vilket naturligtvis inverkar på hur man som rektor förstår sig själv, sitt arbete och sitt ledarskap. Med detta sagt har boken också en ambition att rikta strålkastaren mer mot personen rektor och där igenom tillföra lite mer ”kött och blod” till diskussionen om skolans ledarskap och utveckling.

1 R ektor ers identitet

Om identitet I den internationella forskningen lyfts goda argument för att uppmärksamma och dra nytta av kunskap om rektorers identitet. Vikten av att bygga en stark identitet har exempelvis visat sig vara betydelsefullt för ett framgångsrikt ledarskap och för skolors utveckling (Ritacco & Boliviar 2019). Andra studier har visat att en stark identitet kan vara viktigt för rektorer för att navigera i komplexa situationer (Saarukka 2014). I den internationella forskningen kan vi också se att rektorers identiteter inte ska ses som statiska utan att de snarare är dynamiska och kan förändras över tid (Whiteman, Paredes-Scribner & Crow 2015). Det betyder bland annat att man kan skriva fram specifika roller och uppdrag för rektorer (t.ex. i nationella och lokala policyer), men man kan inte utforma de identiteter som kommer att konstrueras genom dessa uppdrag och roller. Mot den bakgrunden menar forskarna Gary Crow och Jorunn Møller (2017) att ett identitetsperspektiv blir en viktig motvikt till en mer teknokratisk syn på rektors arbete och profession där rektorer mestadels implementerar direktiv och följer givna normer. Enligt dem tillför också begreppet viktiga dimensioner på ledarskap i den tid vi nu lever i eftersom det återför det ”verkliga livet” till diskussionen om skolans ledarskap och utveckling. Den här boken delar den uppfattningen och att vi behöver tillföra andra perspektiv på rektorers arbete i förskola och skola än de som dominerar i dag. Vad vet vi egentligen om de rektorer i alla våra förskolor och skolor som dagligen leder sin personal och sitt förbättringsarbete runtom i vårt avlånga land? Vilka är de här personerna och varför är deras identitet betydelsefull? Frågor av den här karaktären ges stort utrymme i boken.

1 R ektor ers identitet

Tr e identitetsdimensioner Ett centralt argument i boken är alltså att vi behöver inleda en bredare diskussion om rektorers arbete och vad de förväntas ha eller utgå från i sitt ledarskap. Som stöd för diskussionen utgår vi här från Gary Crow, Christopher Day och Jorunn Møllers (2017) forskning, som delar in rektorers identitet i tre dimensioner: • professionell dimension • lokal dimension • personlig dimension. En bärande idé i Crow med fleras (2017) arbete (och i den här boken) är att de tre dimensionerna, var för sig och gemensamt, är viktiga för att förstå rektorers arbete i förskola och skola. En annan utgångspunkt är att det måste finnas en balans mellan de tre dimensionerna, eftersom de tillsammans utgör en viktig grund för rektorers meningsskapande. Boken argumenterar för att vi i en svensk kontext behöver fundera mer på hur balansen mellan de tre dimensionerna ser ut och vilka konsekvenserna skulle kunna bli för rektorers ledarskap. Mer specifikt eller tillspetsat ställs frågan: Om den lokala och den personliga dimensionen tappas bort – vad händer då med det ”verkliga livet”, som Crow och Møller efterfrågar?

Varför r ektor ers identitet? Att förstå rektorers identitet och vad den består av blir också ett sätt att vidga insikten i hur rektorer förstår och tar sig an olika utmaningar i sitt ledarskap. I dag talar vi mer och mer om så kallade wicked problems1, det vill säga problem som ledare och chefer ställs inför där 1 I svensk översättning används ofta begreppet lömska problem.

1 R ektor ers identitet

kanske inga givna svar eller lösningar finns. I stället handlar det till exempel om att problemet är föränderligt och/eller tvetydigt och att det finns olika sätt att hantera och förstå en situation beroende på vilket perspektiv som tas. Inte minst i fråga om det egna jaget och här finns en tydlig koppling till bokens två centrala begrepp, identitet och meningsskapande. Den här typen av ”lömska” problem kommer vidare, med all sannolikhet, att öka snarare än minska framöver och då blir det centralt att resonera om hur rektorer kan stå väl rustade när de ställs inför problemen. Svenska rektorer står i dag som bekant inför en rad viktiga utmaningar, bland annat brist på utbildad personal, begränsad tid för pedagogiskt ledarskap och skolförbättring, ökade krav och förväntningar från föräldrar och en utbredd segregation. Vi kan också lägga till de utmaningar som följt i spåren av covid-19-pandemin under 2020 där många svåra eller olösliga frågor uppstått i rektorers ledarskap. I ljuset av detta menar boken att vi behöver vidga vår förståelse för hur rektorer tänker och agerar när de ställs inför dessa utmanande eller komplexa situationer. I dagsläget har vi dock begränsad kunskap om rektorers identitet, upplevelsen av att vara rektor i Sverige och vilka utgångspunkter de tar när de skapar mening och hanterar komplexa situationer. Mer ingående blir det också intressant att fundera över om det finns relevanta skillnader mellan olika grupper av rektorer och vad det i så fall skulle kunna bero på? Eller, om variationen mellan olika grupper är liten eller obefintlig, det vill säga om identiteten är väldigt likriktad, hur skulle vi kunna förstå det och vilken betydelse skulle det kunna ha för rektorers arbete och meningsskapande?

1 R ektor ers identitet

Bokens ambition Ambitionen med boken är att utforska rektorers identitet och meningsskapande. Närmare bestämt önskar den besvara följande frågor: • Vad vet vi om svenska rektorers identitet och varför är begreppet relevant för att förstå svenska rektorers arbete i dag? • Hur påverkar rektorers identitet deras meningsskapande och handlande i komplexa situationer? • På vilket sätt kan ett identitetsperspektiv vidga vår förståelse för rektorers arbete i förskola och skola, till exempel när det kommer till ledarskap och skolförbättring? Som stöd för att besvara frågorna kommer boken att använda det analytiska ramverk som Gary Crow och hans kollegor har utvecklat, där identiteten förstås utifrån tre huvudsakliga dimensioner: en professionell, en lokal och en personlig. Därtill integreras empiriska resultat från en större enkätstudie till svenska rektorer som genomfördes under 2018–2019 och som bland annat undersökte svenska rektorers identitet (se Nordholm, Arnqvist & Nihlfors 2020a; b).

Bokens disposition Kapitel 2 presenterar bokens teoretiska utgångspunkter. I kapitlet görs också en historisk tillbakablick på det svenska skolsystemet och hur relationen mellan den samhälleliga kontexten och rektorers identitet sett ut tidigare. Kapitlet avslutas med ett resonemang om svenska rektorers identitet i dag kopplat till de tre dimensionerna och bokens empiriska studier. Därefter följer tre kapitel som behandlar de tre dimensionerna mer i detalj. Kapitel 3 behandlar den profes sionella dimensionen, kapitel 4 fokuserar på den lokala dimensionen

1 R ektor ers identitet

och kapitel 5 på den personliga dimensionen. I kapitel 6 återvänder vi till rektor Kim och hens resa, som mynnar ut i en diskussion om ledarskap och skolförbättring. Kapitel 7 sätter bokens resonemang och resultat i ett större sammanhang genom att återvända till begreppet ”lömska” problem och ett antal områden där den här typen av problem aktualiseras. Bokens sista kapitel, kapitel 8, innehåller några avslutande tankar och en framtidsspaning på vägval och olika valmöjligheter för rektorers arbete i förskola och skola.

Daniel Nordholm är universitetslektor vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. I sin forskning har han ett övergripande intresse för rektorers arbete och skolutveckling. Han har också en bakgrund som rektorsutbildare vid flera lärosäten.

REKTORERS IDENTITET – EN BOK OM LEDARSKAP, MENINGSSKAPANDE OCH LÖMSKA PROBLEM

Varifrån hämtar en rektor stöd när denna ställs inför ett problem eller står i begrepp att påbörja en utvecklingsprocess? Från forskningen? Styrdokumenten? Eller kanske tar rektorn utgångspunkt i personliga värderingar och i kulturen på den egna skolan? I Rektorers identitet argumenterar författaren för att rektorers handlingsalternativ i stor utsträckning bestäms av deras identitet. Eller annorlunda uttryckt, förståelsen för vem vi är – eller upplevelsen av vilka vi borde vara – i en yrkesroll har stor betydelse för hur vi utövar ledarskap och för hur vi väljer att möta arbetets utmaningar rent generellt, men särskilt i svåra eller lömska situationer. Författaren föreslår ett analytiskt ramverk där identiteten delas in i tre dimensioner – en professionell, en lokal och en personlig del – och visar hur svenska rektorer i dag hämmas av en obalanserad identitet, där det professionella jaget överskuggar andra dimensioner av betydelse för ledarskapet. Rektorers identitet riktar sig till verksamma och till blivande rektorer i förskola och skola, men den är även relevant för lärare med lednings- eller utvecklingsuppdrag, samt för skolchefer och anställda på skolförvaltningar på central kommunal nivå.

Art.nr 43254

studentlitteratur.se