9789144140285 by Smakprov Media AB

ATT STUDERA studera på PÅAtt HÖGSKOLAN högskolan studieteknikoch ochmotivation motivationpåpåvägen vägen ––studieteknik

Marina Bergman Tredje upplagan

Marina Bergman

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38780 ISBN 978-91-44-14028-5 Upplaga 3:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015, 2022 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning och ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning Formgivning omslag: Jens Martin Omslagsbild: Shutterstock Författarfoto: Jonas Bilberg Printed by Dimograf, Poland 2022

INNEHÅLL

1 Din resa!  Bokens upplägg  Särskilt pedagogiskt stöd  Dokumentera din resa  Min resa

7  9  10  11  11

2 Tänka nya tankar  Tänk med hjälp av frågor  Sök efter förståelse och mening  Fokusera på en sak i taget  Håll kvar tanken  Få kunskapen att fastna  Anteckna lagom mycket  Du har ett bra minne  Ha roligt  Skapa kopplingar med hjälp av ord  Tänk innan du glömmer  Känna igen kontra kunna  Faktakunskap är viktig!  Jag vill lära!  Reflektionsfrågor

15  16  19  22  25  26  27  30  32  33  35  37  37  38  42

3 Mål med utbildningen  Kompetens i arbetslivet  Utbildning för hållbar utveckling  Examensmål i din utbildning  Lärandemål  Älska processen  Passion och uthållighet  Reflektionsfrågor

43  46  53  58  62  66  68  72

Innehåll

4 Planera ditt lärande  Överblick  Förberedelse  Tydliga och realistiska mål  Detaljplanera en vecka  Tid för paus och vila  Utvärdera  Detaljplanera en aktivitet  Det egna ansvaret  Fusk och plagiering  Stress och återhämtning  Bli bra på att prioritera  Hantera stress vid tentamen  Gör studierna roligare  Vanor på gott och ont  Ha koll på dina belöningar   Skapa vanor som hjälper dig att lära  Mina nya studievanor  Handlingsplan för vanor  Bara gör  Se och belöna din insats  Reflektionsfrågor

100  100  102  103  104

5 Samarbeta konstruktivt   Fatta medvetna beslut  Vanliga tankefel  ”Jag är bättre och bidrar mer”  Sex tänkande hattar  Tre talkaraktärer  Vad föredrar jag?  Vad ger dig energi?  Fakta eller idéer?  Objektiv eller subjektiv?  Strukturerad eller spontan?  Z-modellen

105  106  107  109  110  112  113  115  117  119  122  124

73  74  76  77  78  80  81  81  83  84  87  88  89  90  91  94  96

Innehåll

Handlingsplan för samarbete  Del 1: Gruppens styrkor och utvecklingsområden  Del 2: Arbetsformer och regler  Del 3: Resurser och tidsplan  Del 4: Utvärdering av arbetet/processen  Reflektionsfrågor

125  126  128  130  132  136

6 Kritiskt tänkande  Teorier och hypoteser  Samband och orsakssamband  Perspektiv och metoder  Strukturen i en vetenskaplig artikel  Granska en vetenskaplig artikel  Bli vän med vetenskapliga artiklar  Kritiskt tänkande i vardagen  Internet och svenskarna  Engagerade medborgare  Problemlösning och kreativitet  Brainstorming  Disneystrategi  Problemlösning  Reflektionsfrågor

137  139  141  143  144  146  149  149  150  152  156  159  160  161  163

7 Läsa  Förbered dig innan du läser  Läs aktivt med reflekterande frågor  Nytt sätt att läsa  Gör Google oss korkade?  Syftet med läsandet  Fler minnestekniker  Gör en tankekarta  Skapa en minnespromenad  Gör en bildberättelse  Reflektionsfrågor

165  167  168  171  173  175  176  176  178  180  181

Innehåll

8 Skriva  Skriva för att lära  Läsa för att skriva  Kamratrespons  Skriva med egna ord  Hänvisa till källor  Referera med skärpa  Skriva med den röda tråden  Snygga till det på slutet  Presentera muntligt  Reflektionsfrågor

183  185  187  188  190  192  194  195  199  201  208

9 På väg mot ett jobb  Arbetsmarknadsdagar  Analysera jobbannonser  Inventera din egen kompetens  Mina värderingar  Mina främsta egenskaper  Mina främsta färdigheter  Mina HUR-historier  Hur andra ser på mig  Min personliga profil  CV  Ansökningsbrevet  Intervjutillfället  Vanliga intervjufrågor

209  210  211  213  213  214  215  216  218  218  220  226  230  232

Slutord 235 LISTA ÖVER ÖVNINGAR

237

REFERENSLISTA

239

SAKREGISTER

243

PLANER A DITT LÄR ANDE

”Hur ska jag hinna lära mig allt?” Jag vet att en del studenter ääääälskar att planera. Men alla är inte lika entusiastiska. En del kämpar och vill planera men har svårt att komma i gång. Ibland gör de ett ryck och får till en planering men den faller sönder innan de ens hunnit börja. För något dyker upp, eller något tar betydligt längre tid än de tänkt sig och då tappar de motivationen att försöka hålla sig till sin planering. Att planera innebär att avsätta tid för något specifikt. Att se till att man skapar tid för det man tänkt göra och lära i stället för att se om man får tid över. Att vänta på tid brukar sällan fungera. För kunna planera ditt lärande krävs att du har förmåga att:

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

förstå vad det är du ska lära dig på kursen förstå kursens upplägg, vad du behöver göra, när och hur kunna prioritera i vilken ordning saker bör göras förstå vilka konsekvenser det skulle få om något blir försenat eller inte gjort alls Ǵ förstå helheter och detaljer i kursen, var saker hör hemma Ǵ vara realistisk i din tidsbedömning – saker tar ofta längre tid än man tror Ǵ sätta tydliga mål kring ditt lärande. Som du ser är planering en avancerad färdighet som kräver stor analysförmåga av dig, samma som krävs för att kunna arbeta självständigt. Båda dessa färdigheter finns med i examensmålen på alla utbildningar och det är också något arbetsgivare efterfrågar, vill att du är bra på. © F Ö R F AT TA R E N O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

4 Pl aner a dit t l är ande

De flesta studenter jag träffar känner till att heltidsstudier innebär att de förväntas behöva lägga ner minst 40 timmars arbete i veckan för att kunna lära sig det som kursplanens lärandemål kräver. Ibland krävs det ännu mer tid. Det är en del timmar och många av dessa timmar är inte heller schemalagda utan du förväntas studera på egen hand, vilket kräver disciplin och en bra planering. Min förhoppning är att du vill bli bra på att planera (om du behöver bli det) så att du hinner lära dig det du ska, men också får tid över till annat än studier, för det behövs också. En bra planering hjälper dig också att undvika stress. Nedan följer några exempel på vad du medvetet behöver avsätta tid för i din planering.

ÖVERBLICK Överblick innebär att avsätta tid för att orientera dig om kursen så att du får ett helhetsperspektiv på vad du ska lära dig och hur kursen är upplagd. I kursplanen framgår lärandemålen och vilka examinationer som ingår. Ta dig tid och försök att förstå vad lärandemålen betyder. Lärandemålen kan göras om till frågor eller uppmaningar. Då kan du se hur examinationen övergripande kommer att se ut och får en förståelse för vad kursen handlar om. Till de flesta kurser finns någon form av kursinformation som studiehandledningar, kurs-PM eller information på en kursplats som Canvas, Blackboard eller liknande. Många lärare lägger ner mycket tid och omtanke när de tar fram detta material och här finns som regel viktig information om kursens innehåll och upplägg och förklaringar till vad som ska göras och i vilken ordning. Där framgår också ofta vilken litteratur som ingår och vad som ska läsas och i vilken ordning. Går du en kurs på 7,5 hp innebär det att du förväntas lägga ner 200 studietimmar för att hinna och kunna lära det du ska. Går du en 15 hp-kurs är det 400 studietimmar som gäller. Vissa av dessa timmar är redan planerade åt dig, via föreläsningar, laborationer, seminarier och så vidare. Hur mycket som är schemalagt varierar beroende på vilken utbildning du går, men högskolestudier innebär som regel egenstudier i någon grad. I figur 4.1 har jag gjort ett exempel med en 7,5 hp-kurs och skrivit in det som är schemalagt för att verkligen få syn på hur mycket tid som är kvar att planera själv.

4 Pl aner a dit t l är ande

Vecka 1

Vecka 2

Vecka 3

Vecka 4

Vecka 5

Introduktion 2 tim

Föreläsningar 6 tim

Föreläsningar 8 tim

Repetition 2 tim

Föreläsningar 8 tim

Seminarier 4 tim

30 tim kvar att schemalägga

Tentamen 4 tim 32 tim kvar att schemalägga

32 tim kvar att schemalägga

33 tim kvar att schemalägga

FIGUR 4.1 Exempel på schemalagda moment på en 7,5 hp-kurs på helfart under fem veckor.

Som du kan se är 42 timmar schemalagda på kursen, vilket innebär att du har 158 timmar kvar att schemalägga själv under 5 veckor. Det är ganska många timmar att planera in på egen hand. Du kan så klart ha fler schemalagda moment än i detta exempel, men på vissa kurser är en stor del av tiden eget lärande. Läser du två kurser parallellt behöver du så klart titta på båda kurserna. För att få överblick är det också bra att orientera sig kring examina tionerna på din kurs. I detta exempel finns fyra olika examinationer. Jag har inom parentes också angett hur mycket de motsvarar i timmar som helhet på kursen. 1,5hp motsvarar en veckas studier, det vill säga 40 timmar.

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

INL1 (1hp, 26 tim) SEM1 (2 hp, 54 tim) PRO1 (1,5 hp, 40 tim) TEN1 (3 hp, 80 tim)

För att skaffa sig överblick kan man göra en tidslinje med en ruta för varje dag och skriva in när examinationerna sker (se figur 4.2). (En tabell i Word funkar bra.) Det kan vara bra att se hur många dagar en kurs verkligen

INL1

SEM1 SEM1 INL1

PRO1 TEN1

M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F L S M T O T F

FIGUR 4.2 Exempel på planering av tentamenstillfällen under en kurs.

4 Pl aner a dit t l är ande

pågår. Ett datum en bit fram kan lätt lura oss att tro att vi har mer tid på oss än vi faktiskt har. Att visuellt se deadlines kan vara till stor hjälp. Reflektera en stund kring vad det här kan säga dig om en kurs, hur det kan hjälpa dig att planera, fördela din tid på att läsa, skriva, samarbeta med andra eller vad du behöver göra.

FÖRBEREDELSE Tid för förberedelser är viktigt att få med i en planering. Det handlar om att avsätta tid för att skaffa dig en översiktlig kunskap, få ett hum om vad något handlar om inför en föreläsning, innan du läser litteraturen med mera. Det handlar om att du behöver förbereda dig, värma upp – innan du går på en föreläsning, innan du läser en bok eller gör något annat. Då har du något att relatera till, hänga upp de fakta och den information som presenteras och du kan fortare komma framåt i din förståelse. Har du förberett dig är det också ofta lättare att komma på frågor att ställa både till dig själv och till läraren. Om du inte förbereder dig kommer all information att vara ny och det tar mycket kraft och energi av dig att försöka förstå den. Hjärnan går på högvarv och maler: ”Vad är det här? Och vad är det här? Jag fattar ingenting!” Ofta finns anvisningar i studiehandledningar om vad du ska förbereda innan ett moment. Gör det till en vana att söka upp ord och begrepp i NE (Nationalencyklopedin, www.ne.se) eller i andra uppslagsverk, googla, sök på Wikipedia, men var kritiskt medveten. Läs innehållsförteckningar och sammanfattningar i kurslitteraturen, skumläs texten. Ta reda på vad du tror att något betyder. Tanken är inte att du ska förstå allt innan, det är inte meningen. Men att ha orienterat sig ger dig bättre förutsättningar att lära. Lika viktigt som att förbereda sig inför ett moment, lika viktigt är det att avsätta tid till att reflektera och repetera efter en aktivitet du precis varit på. Avsätt tid för att bearbeta dina anteckningar medan de fortfarande är färska och gör kunskapen till din. Du minns säkert den branta glömskekurvan1 (figur 2.2 på s. 36) ifall vi inte reflekterar och tänker kring det vi ska lära oss. Gör det till en vana att stanna upp och reflektera direkt efter en aktivitet. Då sätter sig kunskapen mycket fortare. 1 Klingberg, Den lärande hjärnan.

4 Pl aner a dit t l är ande

TYDLIGA OCH REALISTISKA MÅL Att enbart skriva att du ska plugga på torsdag hjälper dig sällan. Det är lika flummigt som om jag skulle skriva att jag ska jobba på torsdag i min kalender. När torsdagen kommer finns det risk för att du ägnar halva förmiddagen åt att fundera på vad du ska göra. Det är slöseri med dyrbar tid. Nej, du behöver bli konkret, tydlig med vad det är du avser att göra och vad du ska börja lära dig. För många innebär studietiden att läsa en hel del kurslitteratur och för att hinna med allt som ska läsas skriver en del i sina planeringar att de ska läsa 125 sidor eller tre artiklar en viss dag. Det är bra att ha ett mål och vi kan behöva ha ett hum om hur mycket vi behöver läsa varje dag för att hinna, och det kan fungera för en del. Men för andra blir det inte lika bra. De läser och läser och bockar sedan av att de plöjt igenom 125 sidor och sina tre artiklar. Får en dopaminkick och mår toppen. Problemet är bara att de inte har en aning om vad de läst eftersom fokus låg på antal sidor. Och vad hjälper det då att ha läst? Samma sak gäller för när vi gör ett visst antal instuderingsfrågor. Fokus hamnar lätt på antal frågor vi ska svara på i stället för vad det är vi ska lära oss, förstå. Det gäller också för dig som håller på med beräkningar av olika slag. Du bestämmer dig för att räkna 25 tal varje dag och tar dig igenom alla tal, och bockar av. Men du har ingen aning om vad det är du räknar på eller i vilka olika sammanhang de olika formlerna bör användas, ditt fokus har varit att få det gjort, antalet stod i fokus snarare än det du skulle lära dig. Här spelar hjärnan oss lite av ett spratt. Den registrerar antal sidor eller antal frågor eller antal mattetal du tänkt räkna och när du gjort det får du en dopaminkick och mår bra eftersom du nått ditt uppsatta mål. Du känner dig nöjd med dig själv, men har kanske inte lärt dig så mycket. Om det är så för dig kan det vara bättre att sätta upp mål där du utgår ifrån vad det är du ska (börja) lära dig och som manar till handling.2 Exempel på hur du kan skriva i din planering:

Ǵ Läsa så mycket att jag börjar förstå vad dissonansteorin går ut på. Ǵ Sammanfatta kapitel 1–4 i en tankekarta. 2 Rozental & Wennersten, Dansa på deadline.

4 Pl aner a dit t l är ande

Ǵ Räkna så mycket att jag kan förklara för min sambo vad derivata innebär, så att vi båda fattar vad jag menar.

Ǵ Räkna så mycket att jag kan tillämpa formlerna XX i ett annat sammanhang.

Ǵ Börja skriva på min inlämningsuppgift. Sätt upp konkreta mål för vad det är du ska göra, vilken kunskap eller förståelse det ska leda till, i din planering. Gör du det förbereder du dig också mentalt och har lättare för att komma i gång. Hjärnan är förberedd, införstådd med vad du ska göra – börja förstå, lära dig. Alla mål du formulerar i din planering måste dock vara realistiska att genomföra. Att klämma in för mycket i en planering gör ingen människa glad. Man blir bara stressad och tappar sugen. Att sätta tydliga mål som är meningsfulla för oss är det som visat sig ha mest effekt för att få oss att förändra vårt uppskjutarbeteende. Har vi ett tydligt mål ökar det vår motivation och det gör också själva jobbet roligare. Men det gäller att sätta upp realistiska mål så att de går att nå och genomföra.3

DETALJPLANERA EN VECKA Nu har vi gått igenom saker som är bra att få med i sin planering och det är dags att göra en veckoplanering där du detaljplanerar. Här skriver du konkret vad du ska lära dig, vad du ska göra för att lära, när du ska göra det och det kan vara bra att tala om var du ska vara när du studerar. Så slipper du fundera över det i stunden. Nedan finns en enkel mall (figur 4.3) du kan använda dig av och där har jag delat in dagen i tvåtimmarspass. Tanken är inte att du ska studera från åtta på morgonen till tio på kvällen eller äta på de tider jag angett. Vi är alla olika och föredrar att studera vid olika tider och du justerar så att det passar dig. En planering bör också innehålla det du gör utanför studierna. Du kan använda ett vanligt A4- eller A3-papper, göra en tabell i Word eller Excel. En del studenter jag träffar tycker om att göra planeringen på en whiteboard som de kan ha framme i köket eller på en byrå. Då ser de vad som ska göras i veckan och kan ställa in sig på vad som är på gång. 3 Rozental & Wennersten, Dansa på deadline.

4 Pl aner a dit t l är ande

Hjärnan är med på tåget. Det går också lätt att justera på en whiteboard ifall något dyker upp eller förändras. Bestäm gärna en tid när du ska göra din veckoplanering, till exempel varje fredag eftermiddag, så att det blir till en rutin, en vana. Då kan du också släppa tankarna på studierna över helgen och göra annat, och vara redo när en ny vecka börjar. Vi är många som planerar i en elektronisk kalender, vilket kan fungera utmärkt också, men initialt kan det vara bra att göra en mer visuell planering. Då kan du se hela tidslinjen för att få en förståelse för vad som ska hända de kommande veckorna. När planeringen är klar, titta på den en stund. Är den realistisk eller behöver du prioritera bort något? Att trycka in för mycket i en planering gör ingen glad. Räcker antalet timmar för att hinna lära dig det du ska, eller kommer du att behöva lägga ner mer tid för att kursen är svår eller för att området är helt nytt för dig? Det är ofta svårt att avgöra hur lång tid det kommer ta att lära sig Tid

Måndag

Tisdag

Onsdag

Torsdag

Fredag

Lördag

Söndag

8–10 10–12 12–13

LUNCH

13–15 15–17 17–18

MIDDAG

18–20 20–22

FIGUR 4.3 Mall för veckoplanering.

4 Pl aner a dit t l är ande

något, och därmed också svårt att bedöma hur många timmar du behöver lägga på att läsa och reflektera över en text så att du förstår innehållet, eller hur många timmar du behöver lägga på att skriva en rapport som blir begriplig för dig själv och andra, och så vidare. Här får du helt enkelt prova dig fram och på sikt kommer du att lära dig hur mycket tid som krävs. Vanligast är att saker tar längre tid än man tänkt sig. Vilken överraskning eller hur? Skriv gärna in i din planering vad du tänker belöna dig med när du nått ett visst mål. Det sporrar och ger dig motivation. Det ska vara roligt att plugga!

TID FÖR PAUS OCH VILA Kom ihåg att ta pauser då hjärnan i lugn och ro ges möjlighet att bearbeta det som du jobbar med. Att ta upp mobilen då är ingen bra idé, då puttar du bort det hjärnan behöver bearbeta. Det är bättre att resa sig upp, ta en bensträckare, gå runt kvarteret, eller titta ut genom fönstret en stund, stretcha ut kroppen, äta en frukt och dricka ett glas vatten. De flesta av oss klarar av att hålla koncentrationen i femton till tjugo minuter innan den klingar av.4 Är vi riktigt motiverade kan vi hålla den längre, och har vi tur kan vi hamna i ett flow. Det är ett härligt tillstånd, det vet alla som haft det. Vi blir så engagerade i något att vi upplever en djup koncentration och närvaro i det vi gör. Allt flyter och känns lätt och vi upplever att det gått en halvtimme när det i själva verket passerat fem timmar. Utan att vi märkt det.5 Sitter du mycket framför en datorskärm är det viktigt att lämna skärmen när du tar en paus. Dina ögon behöver få vila genom att du tittar på något längre bort, då slappnar ögonmusklerna av. Det finns inga regler på hur kort eller lång en paus bör vara, men den ska helst inte bli för lång. Ta hellre korta pauser ofta. Tio till femton minuter per timme räcker. Din tid är dyrbar.

4 Hattie & Yates, Hur vi lär. 5 Rozental & Wennersten, Dansa på deadline.

4 Pl aner a dit t l är ande

UTVÄRDERA Det kräver träning och åter träning för att bli bra på något, det gäller planering också. Därför är det viktigt att du utvärderar din planering när veckan har gått:

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Hann jag med allt jag tänkt? Vad fungerade bäst med min planering? Varför fungerade det bra? Vad fungerade mindre bra? Vad var det som gjorde att jag inte höll planeringen?

Fortsätt med det som fungerat bra och träna vidare på sådant som inte fungerat lika bra. Att vara bra på att planera kommer att vara en viktig konkurrensfördel när du söker jobb i framtiden. Se studietiden som en chans att bli bra på att planera. Du fixar det!

DETALJPLANERA EN AKTIVITET Vill du utveckla din förmåga att planera ytterligare finns här ett förslag på hur du kan detaljplanera en specifik aktivitet. Välj ut ett avsnitt i en pågående kurs eller ett kapitel i din kurslitteratur. Tanken är att du ska dela upp ditt lärande i flera pass, där du arbetar aktivt på olika sätt, med full koncentration. Jag visar här ett exempel på hur det kan se ut, men du utformar planen själv så att den passar dig, din kurs och det du ska lära dig.

Förberedelser Ǵ Avsätt 30 minuter dagen före föreläsningen för att skaffa

en överblick över vad som ska behandlas och hur det är kopplat till litteraturen. Ǵ Brainstorma och associera utifrån det du redan känner till och vad du tror att du ska lära dig. Reflektera över vad som kom fram i brainstormingen och formulera frågeställningar. Ǵ Skumma litteraturen som hör till avsnittet och sök kortfattad information i NE, Wikipedia eller annan källa.

4 Pl aner a dit t l är ande

Föreläsningen Ǵ Var aktiv – 100 procents koncentration på föreläsningen (inget på mobiltelefonen). Tänk på det som behandlas. Associera och koppla samman det nya med det du redan kan. Dra slutsatser och sammanfatta. Ǵ Anteckna stödord och frågor sparsamt så att du hinner lyssna och reflektera över det som sägs. Ǵ Använd tio minuter efter föreläsningen till att tänka igenom/ reflektera över vad den handlade om.

Bearbeta föreläsningen Ǵ Avsätt minst två timmar inom ett dygn för att bearbeta, reflektera kring föreläsningen. Kom ihåg att ta paus.

Ǵ Sammanfatta dina anteckningar från föreläsningen i en

tankekarta eller ett dokument som du kan spara och använda när du repeterar. Du kan med fördel göra detta tillsammans med dina kurskamrater. Ǵ Har du fått svar på dina frågeställningar och har du fått nya frågor? Ǵ Läs kurslitteraturen som hör till avsnittet, anteckna och komplettera din sammanfattning.

Kommunicera vad du lärt dig Ǵ Avsätt 30 minuter för att diskutera vad du lärt dig med andra kurskamrater eller berätta för någon vad du kan. Om ingen annan har tid får du berätta för katten eller spela in och lyssna på dig själv.

Repetera Ǵ Avsätt tio minuter inom en vecka och minst två korta repetitioner till inom en månad.

Ǵ Använd dina sammanfattningar när du repeterar och komplettera

om du fått nya insikter till exempel i samband med litteraturstudier.

Utvärdera din planering Ǵ Räckte tiden för de olika momenten? Ǵ Vill du ändra på något? Ǵ Hur ska du fortsätta att utveckla din förmåga att planera? 82

4 Pl aner a dit t l är ande

DET EGNA ANSVARET Det talas en hel del om det egna ansvaret och förmågan att arbeta självständigt när det gäller högskolestudier, vilket hänger ihop med att planera sitt lärande. När jag träffar studenter händer det att de ställer följande frågor till mig:

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Måste jag köpa boken? Måste jag läsa det här? Måste jag gå på alla föreläsningar? Måste jag vara med på seminarier och ställa frågor och diskutera? Måste jag skriva en labbrapport, jag har ju gjort alla övningar? Måste jag lämna in uppgiften i tid? Måste jag…?

Jag svarar med en motfråga – skulle du ställa de här frågorna till din chef om du precis börjat på ett nytt jobb?

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Måste jag läsa rapporten du skickade? Måste jag delta på alla avdelningsmöten? Måste jag förbereda mig inför ett möte? Måste jag läsa rapporter och protokoll innan jag går på mötena? Måste jag vara delaktig på mötena och vara med och diskutera – räcker det inte att jag sitter där? Ǵ Måste jag skriva minnesanteckningar från mötet? Ǵ Måste jag lämna in budgetrapporten i tid? Jag förstår att du ibland inte har möjlighet att vara med på allt. Men syftet med föreläsningar, seminarier, grupparbeten, labbar, inlämningsuppgifter, examinationer och litteratur är att du ska få möjlighet att utveckla kunskap inom ditt ämnesområde och träna på alla de färdigheter och förmågor som det är tänkt att du ska lära dig under din utbildning, och nu vet du att det är ganska många. Tanken är att du ska kunna allt som står i examensmålen för din utbildning, på riktigt. Inte bara betat av examinationer. Jag hör en del studenter resonera att det är bättre att sitta hemma och läsa i stället för att delta på föreläsningar och seminarier som inte är

4 Pl aner a dit t l är ande

obligatoriska. De tänker att de är effektiva, spar tid. Jag tror att de inte helt och hållet förstår syftet med föreläsningen, seminariet eller labbövningen, eller något annat. Dessa moment läggs in i din utbildning för att du ska få möjlighet att träna på att: diskutera med andra, höra andras åsikter, vara delaktig, tolka, ställa frågor, bidra med ditt perspektiv och dina tankar. Dina tankar, reflektioner, tolkningar och frågor är viktiga – även för att andra ska lära. Det kan vara du som ställer en fråga som gör att många i klassen förstår något på ett djupare plan. Att diskutera med andra är ett av de bästa sätten att lära sig på. Att höra andras tankar, tolkningar och åsikter gör att du själv får några pussel bitar, som sedan gör att du själv förstår. Om du deltar i diskussioner lär du dig också att lyssna på andra, att få förståelse för hur andra kan tänka och se på saker och ting. Du tränar också på att hävda ditt eget perspektiv, att argumentera för din ståndpunkt. Du utvecklar dina kommunikativa färdigheter och förmågor. Vissa kurser kommer att upplevas som roliga och intressanta medan andra som kanske både tråkiga och meningslösa. Vi har lättare att engagera oss i och fokusera på det vi tycker är givande och meningsfullt för oss. Här är det bra att förstå att det egna ansvaret också innefattar att du själv måste skapa mening kring det du ska lära dig. Det egna ansvaret inkluderar också att lära sig hur lärosätets lärplattform fungerar, att kunna använda verktyg och de mjukvaror som används på din utbildning, att läsa instruktioner noga innan man frågar om saker. Jag vill att du ger dig själv de bästa förutsättningarna för att kunna lära genom att delta på föreläsningar och seminarier och allt annat som är schemalagt. De finns där av en anledning. Se alla tillfällen som olika träningspass där du har möjlighet att träna och delta aktivt; sitt inte bara av tiden. Sätt upp konkreta mål för dig själv som att du ska bli bra på att diskutera, ställa frågor, argumentera, föra fram din åsikt och så vidare.

FUSK OCH PLAGIERING Det är också viktigt att förstå att i det egna ansvaret finns en skyldighet att ta del av och följa de regler, anvisningar och föreskrifter som gäller för exempelvis examinationer och disciplinförseelser, såsom fusk och plagiering. Det går inte att skylla ifrån sig och hävda att man inte kände till regelverket ifall något blir ”galet”. Det blir lika tokigt som att hävda

4 Pl aner a dit t l är ande

att jag inte visste att maxhastigheten på en sträcka var 70 km/tim där jag susade fram i 100 km/tim. Det håller inte. Se till att du vet vad som gäller så att du inte hamnar i en sådan situation av ren okunskap. I högskoleförordningen, kapitel 10, finns information om disciplinära åtgärder.6 Det finns fyra olika fall av disciplinförseelser som kan leda till disciplinära åtgärder:

Ǵ Försök till vilseledande när studieprestation ska bedömas – fusk. Ǵ Om du stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan.

Ǵ Störande verksamhet vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan.

Ǵ Om du utsätter någon annan för trakasserier. Vanligast är att studenter anmäls på grund av det som kallas för fusk. Det är bra att känna till att det inte är något krav på att ”fusket” ska ha lyckats för att du ska kunna bli anmäld. Det räcker med att du förberett dig för att fuska, exempelvis haft med dig en fusklapp i avsikt att fuska. Exempel på fusk är att använda otillåtna hjälpmedel – det kan vara kalkylator vid en examination som inte tillåter det. Det kan vara att plagiera andras texter från internet eller att samarbeta på ett otillåtet sätt vid individuell examination. Att hjälpa någon annan att fuska betraktas också som fusk. Det kan vara att skriva upp en frånvarande person som närvarande på ett obligatoriskt moment. Eller att låta en student kopiera svar vid en examination. Åtgärder om man fälls i disciplinnämnden är avstängning eller varning. Det vanligaste är att studenter fälls för att ha använt andras texter, ändrat lite i dem och inte tydligt visat vem som är källan. Det är inte okej – det är plagiat. (I kapitel 8 ger jag exempel på när en text ligger för nära originalet och hur en text kan skrivas om så att den inte gör det.) En examination handlar om att du ska visa vad du kan och förstår genom att formulera egna tankar, skapa en egen struktur på det du vill berätta. Att stjäla någon annans tankar, struktur, argumentation, skriftliga formuleringar med mera, är inte tillåtet. Det händer att flera av de studenter som anmäls för plagiat avslöjas 6 www.uka.se

4 Pl aner a dit t l är ande

då texten de kopierar ifrån har stavfel eller andra fel, vilket gör att de får med samma fel i sin text. Det kan vara små saker men som avslöjar att de använt någon annans text på ett otillåtet sätt. Flertalet lärosäten använder sig av något webbaserat system för att upptäcka och förebygga plagiat. De fungerar på så sätt att studentens text jämförs med källor som internet, förlagsmaterial och tidigare inskickat studentmaterial. Tänk på att även om en text inte fastnar i ett sådant system kan texten räknas som plagiat och du kan bli anmäld och fälld för fusk. Se till att du verkligen har koll på vad som gäller så att du inte hamnar i en tråkig situation av misstag. Lär dig hur du skriver med egna ord, hur du använder källor och citat. I kapitel 8 finns material och övningar som kan hjälpa dig utveckla ditt skrivande.

DET HÄR LOVAR JAG MIG SJÄLV Det är du själv som satsar energi, tid och pengar på att du ska lära dig så mycket som möjligt under din studietid. Ett sätt att tydliggöra ditt ansvar är att skriva ett kontrakt med dig själv om vilka spelregler som gäller, vad du förväntar dig av dig själv. Ange hur mycket tid du ska lägga ner på studierna. Konkretisera vad du ska lära dig och hur du ska förbereda dig. Beskriv hur självständig du ska vara. Beskriv hur du ska motivera dig att vara uthållig, fast det ibland är tufft och det du ska lära dig är svårt, och hur du ska se till att du mår bra. Här ska du bara koncentrera dig på din egen insats, inga krav på lärare och kurskamrater. Har du svårt att formulera dig kan du låtsas att du betalar studierna för någon annan och därmed skriver vad du förväntar dig för motprestation av personen i fråga i form av hur hen ska förhålla sig till sina studier. Du kan göra övningen som en punktlista eller som en tankekarta. Sätt upp den på en synlig plats så att du ser den ibland. Som en påminnelse. Hjärnan tycker om humor, så gör gärna något som gör dig glad, får dig att må bra.

4 Pl aner a dit t l är ande

STRESS OCH ÅTERHÄMTNING Även om vi planerar är det ofta en hel del att göra och många studenter jag träffar uttrycker att de är stressade. Men vad är egentligen stress? Stress är en fysisk reaktion när vi upplever en fara, ett hot av något slag. När vi blir stressade ökar pulsen, vi får in mer syre i blodet, vi blir mer skärpta, fokuserade. Vi är redo att ”slåss” mot faran. Vår ”savann-hjärna” går på högvarv och gör allt för att vi ska kunna springa ifrån lejonet som är på väg att attackera oss.7 Stressreaktionen i sig är inte farlig. Vi kan likna den med en motor som varvar upp, för att kunna köra. Men kommer vi aldrig ut ur det uppvarvade tillståndet och får tillräckligt med återhämtning kan det bli farligt. En motor som varvas upp för länge havererar till slut. Och det gör vi med. Som tur är finns ett återhämtande system och som slås på automatiskt när vi inte längre känner att det finns något hot i vår närhet. Men det är här som det kan bli klurigt. I dag dras vår stress i gång av saker som oftast inte är verkligt farliga men hjärnan upplever till slut att vi har hot runt oss hela tiden och håller oss krampaktigt kvar i det uppvarvade tillståndet. Det är inte bra. På sikt kan det göra att vi får svårt att sova, får högre blodtryck, minnesstörningar, blir lättirriterade och känner oss nedstämda.8 En del tror att så kallad positiv stress, att göra sådant vi tycker är roligt, inte leder till några problem. Men att vara uppvarvad för länge utan återhämtning leder till slut till farlig stress, även om vi gjort saker vi tycker om. Kroppen måste få vila, få återhämta sig för att kunna fungera på lång sikt.9 Det gäller med andra ord om att få till en balans mellan uppvarvning och återhämtning i vårt vardagliga liv. Stanna upp en stund och fundera på vad det är som främst drar i gång din stress, om du känner stress vill säga. När du kan se vad det är som drar i gång din stress kan du börja arbeta med att förändra saker steg för steg och skapa förutsättningar för att kunna återhämta dig. Nedan ger jag några förslag på vad som kan dra i gång stress, men du vet så klart vad som skapar stress hos dig.

7 Bennich Karlstedt, A. (2017). Sjukt stressad. Stockholm: Psykologiguiden i Sverige AB. 8 Bennich Karlstedt, Sjukt stressad. 9 Bennich Karlstedt, Sjukt stressad.

4 Pl aner a dit t l är ande

Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ Ǵ

Du behöver klara av flera resttentor för att kunna få CSN. Du har svårt att hitta ditt bästa sätt att lära. Du är inte säker på att utbildningen är den du verkligen vill gå. Du ställer för höga krav på dig själv, har prestationsångest och lägger för mycket tid på dina studier. Du har en familjesituation som gör det svårt att hinna lägga tillräckligt med tid på ditt lärande och dina studier. Du blir störd av vänner som inte förstår att du behöver lägga tid på ditt lärande, lära dig på djupet. Du sover för lite och är aldrig tillräckligt pigg för att orka studera. Du spelar för mycket dataspel och hinner inte lägga tid på dina studier. Du tänker hela tiden: Jag kommer aldrig att klara det här!

Beroende på vad som drar i gång din stress behöver du nu hitta strategier för att hantera stressen. Den här boken är fylld med övningar och tips som rör precis det. Ta hjälp av dem men tänk på att göra en sak i taget och att vara snäll mot dig själv. Att jobba med sina ”stresskrokar” tar tid och kräver tålamod. Något jag noterat när jag pratat med studenter är att flera av dem upplever att vissa personer i deras omgivning inte verkar förstå att de behöver lägga tid på sina studier, att de inte kan släppa allt de håller på med för att svara på meddelanden direkt eller hänga med på något event som plötsligt ska ske. Här är det viktigt att vara tydlig mot sin omgivning, sätta gränser för vad som gäller. En god vän förstår att du behöver fokusera, inte bli störd eller kan hänga med på allt.

BLI BRA PÅ ATT PRIORITERA Att få studielivet och livet i stort att fungera handlar mycket om att bli bra på att prioritera. Att inse att vi inte kommer att kunna göra allt vi vill. Tiden räcker inte till för att göra det vi skulle vilja göra, gå på alla fester, hjälpa en vän att bygga en altan, resa jorden runt, arbeta halvtid, hänga på sociala medier, lära sig spela saxofon, ta dykarcertifikat och så vidare. Stanna upp och fundera på om du verkligen behöver göra allt just nu samtidigt som du är student, eller om det finns något du kan plocka bort,

4 Pl aner a dit t l är ande

dra ner på, för att skapa mer tid för ditt lärande och återhämtning. Studietiden är oftast en ganska kort tid i våra liv och allt det roliga finns kvar när du är klar med din utbildning. Jag lovar. (Övningen på s. 19 handlar om vad du lägger din tid på och kan vara till hjälp här.) När det kommer till återhämtning är det bra att komma ihåg att det inte nödvändigtvis innebär att vi ska vila, göra ingenting. Forskare vet i dag att sömn och fysisk aktivitet är det absolut bästa sättet att återhämta sig.10 Flera studier visar att regelbunden fysisk aktivitet förbättrar vårt minne och minskar vår oro och stress. 11 Forskarna förklarar det med att träning lär kroppen att inte reagera så starkt på stress. Men det gäller att ligga i, man måste fortsätta att träna för att effekten ska hålla i sig.12 Att börja scrolla på mobilen när vi vill vila en stund är ingen återhämtning för vår kropp och hjärna även om vi upplever det som avkopplande. Hjärnan går på högvarv för att sortera alla nya intryck den utsetts för och det är lätt hänt att allt scrollande under en dag tillsammans blir ganska många minuter av din dyrbara tid. Ta hellre en promenad, drick en kopp kaffe och titta på molnen utanför fönstret en stund, dagdröm eller gå och simma med en vän. Men, tänker du på allt du borde göra när du kommer hem efter promenaden eller simningen är det ingen återhämtning. Vi kan med enbart tankar dra i gång stressystemet igen, så ha koll på dina tankar.

HANTERA STRESS VID TENTAMEN Jag träffar en hel del studenter som berättar om sin tentaångest. När det är dags för en tentamen är allt de kan som bortblåst, fast de vet att de egentligen kan det som det frågas om. Skulle du bli mycket nervös vid en tentamen kan du prova en metod som går ut på att ta kommandot över dina tankar och som lugnar dig så att du sedan kan återgå till själva examinationen.13 Gör så här: Titta på din penna, ditt sudd eller en gardin i rummet. Sedan skriver du ner allt du ser, skriv om hur pennan ser ut, beskriv hur den känns i handen, beskriv detaljer, vilken färg den har, vilket material

10 Bennich Karlstedt, Sjukt stressad. 11 Hansen, Hjärnstark. 12 Hansen, Hjärnstark. 13 Nilsonne, Mindfulness i hjärnan.

ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN – studieteknik och motivation på vägen

Läser du din första termin på högskolan? Den här boken är till för dig. Boken beskriver vad du förväntas lära dig på högskolan, men erbjuder också konkreta verktyg och tips på hur du lyckas med dina studier och vad du ska tänka på när du söker jobb. Exempel på frågor som boken tar upp är: • • • • • • • •

Hur skapar jag goda studievanor som hjälper mig att lära? Hur blir jag bra på att planera och arbeta självständigt? Hur lär jag mig att analysera och kritiskt granska? Hur utvecklar jag min självmedvetenhet och förmåga att samarbeta konstruktivt? Hur blir jag bättre på att förstå och minnas det jag läst? Hur tränar jag och förbättrar mitt minne? Hur vet jag vilka jobb jag kan (och vill) söka när jag är klar med min utbildning? Hur skriver jag ett bra CV och ansökningsbrev?

Att studera på högskolan är en bok för hela studietiden, men särskilt viktig är den för nya studenter. Boken kan även användas av gymnasieelever som en förberedelse för högre studier. Tredje upplagan

Art.nr 38780

studentlitteratur.se