9789144137339 by Smakprov Media AB

Stödja patienter att sluta röka och snusa Rådgivning om tobak Stödja patienter att och avvänjning sluta röka och snusa

B A R B RO H O L M I VA R SS O N (R ED.) AGN E TA H JA L M A R S O N M A RG A R E TA PA N T Z A R

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 36174 ISBN 978-91-44-13733-9 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2012, 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Ombrytning inlaga: Helena Jansson Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 9 1 Inledning 11 2 Tobaksprodukter och tobaksliknande produkter 15 Konventionella tobaksprodukter 15 Nya tobaksprodukter 16 Nya tobaksliknande produkter 16 3 Skador av tobaksprodukter 19 Tobak och hälsa 19 Skador av rökning 20 Vattenpipa 27 Passiv rökning 28 Snus 30 Nya tobaksoch tobaksliknande produkter 31 4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? 37 Abstinensbesvär vid rök- och snusstopp 37 Fysiologiska förändringar av att sluta röka 38 Andra förändringar i samband med rökstopp 43 Är det farligt att sluta röka? 44 Fysiologiska förändringar då man slutar snusa 45 5 Fysiskt beroende 49 Så skapas beroendet 49 Så verkar nikotinet 50

Nikotinabstinens 52 Tobaksberoende 53 Snus 55 6 Psykologiskt beroende 57 Mekanismer i det psykologiska beroendet 57 Positiv och negativ förstärkning 59 Känslomässiga faktorer 61 Sociala faktorer 62 Särskilt om snusavvänjning 62 7 Vad forskningen säger om metoder för rådgivning och tobaksavvänjning 65 Metoder för rökavvänjning 65 Metoder för snusavvänjning 77 8 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling 81 Bakgrund 81 Samtalsbaserade åtgärder 82 Riktlinjernas rekommendationer 83 9 Att motivera till tobaksstopp 89 Inledning 89 Förhållningssätt 90 Vad är motivation? 91 Vad skapar motivation att sluta med tobak? 91 Svårigheter och hinder 95 Värderingarnas betydelse 97 Motiverande strategier 98 Om tillräcklig motivation att sluta inte finns 99 Om patienten vill använda en ”egen” metod 100 Avslutning av samtalet 101

10 Individuell tobaksavvänjning 103 Inledning 103 Modell och tidsplan 104 Behandlingsplan 108 Förberedelsefas – besök 1 110 Aktiv stoppfas – besök 2–4 130 Vidmakthållandefas – besök 5–8 148 Uppföljning 159 Förbli tobaksfri 161 11 Gruppbehandling 163 Inledning 163 För- och nackdelar med grupp 164 Att arbeta med en grupp 165 Agenda för gruppledaren (gruppmöte 1–3) 171 Agenda för gruppledaren (gruppmöte 4–8) 182 Uppföljning 186 12 Rådgivning och tobaksavvänjning på olika arenor 187 Behovet av tobaksavvänjning 187 Hälso- och sjukvård 188 Mödra- och barnhälsovård 193 Psykiatri 195 Beroendevård 199 Tandvård 199 Skola och ungdomsmottagning 201 Kommunens omsorg 205 Socialtjänst 205 Arbetslivet 206 Apotek 208 Sluta-Röka-Linjen och andra nationella resurser 208 Webbaserat stöd för tobaksavvänjning 209

13 Utvärdering och uppföljning 215 Vetenskapliga studier av tobaksavvänjning 215 Vilka bör ingå i resultatredovisningen? 217 Uppföljning av egen verksamhet 218 14 Utbildning, handledning och kvalitetssäkring 219 Viktigt inslag i grundutbildning av vårdpersonal 219 Utbildning i rådgivning om tobak 220 Handledning och erfarenhetsutbyte 221 Bokens författare 223 Bilagor 225 1 Läkemedel för tobaksavvänjning 226 2 Patientfall – hur Lena slutade röka 228 3 Patientfall – Sannas väg till rökfrihet 236 4 Patientfall – Anders slutar snusa 240 5 Frågeformulär om tobaksvanor 244 6 Registrering av tobakskonsumtion 247 7 Förberedelse inför rök- och snusstopp 248 8 Råd om hur man bryter en vana 250 9 Tidsschema tobaksavvänjning i grupp 252 10 Gruppanteckningar 253 11 Uppföljningsformulär 254 12 Telefonstöd, webbplatser, material och litteratur 255 Sakregister 259

Förord

Första upplagan av boken Stödja patienter att sluta röka och snusa kom ut 2012 och har blivit mycket uppskattad och använd. I denna andra upplaga har vi valt att helt fokusera på rådgivning om tobak och avvänjning. Därför har kapitel som handlar om det bredare tobakspreventiva arbetet fått utgå. Kapitalet om motiverande samtal (MI) har ersatts med ett nyskrivet kapitel om vad som motiverar människor som röker eller snusar att sluta med tobak, vilka tankar och föreställningar patienter kan ha och hur man som behandlare kan stimulera motivationen hos patienterna. Boken är uppdaterad med den senaste kunskapen, till exempel om skador av tobaksbruk och om effekten av olika metoder för rådgivning och tobaksavvänjning. Vi beskriver också nya tobaksoch tobaksl iknande produkter. Kapitlen om praktisk tobaks avvänjning (10–11) innehåller endast små justeringar. Social styrelsens Nationella riktlinjer om sjukdomsförebyggande metoder har ersatts med Nationella riktlinjer om prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. I de nya riktlinjerna är tobaksavvänjning fortsatt centralt, men rådgivning om tobak beskrivs på ett delvis nytt sätt. Boken innehåller ett flertal praktiska arbetsblad för vård givaren. Arbetsbladen i bilaga 1 samt 5–11 får kopieras och kan skrivas ut från bokens webbplats studentlitteratur.se/36174 och

Förord från Psykologer mot Tobaks webbplats www.psykologermottobak. org. Efter kontakt med författarna får arbetsbladen, om så önskas, förses med regionens, kommunens eller företagets logotype. Lycka till i det viktiga arbetet med att stödja patienter att sluta röka och snusa. Mars 2020 Barbro Holm Ivarsson, Agneta Hjalmarson och Margareta Pantzar

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? När man slutar använda tobak sker en stor omställning i kroppen. Hjärnans belöningssystem kommer in i en tillfällig svacka. Det är vanligt att man under en övergångsperiod får abstinensbesvär, som koncentrationssvårigheter och humörsvängningar. Många går även upp i vikt. Samtidigt reduceras hälsoriskerna snabbt efter ett rökstopp och möjligheten att bota sjukdomar eller mildra sjukdomsförlopp ökar. Det finns begränsad kunskap om de hälsomässiga vinsterna av att sluta snusa.

Abstinensbesvär vid rök- och snusstopp Abstinensbesvär vid rök- eller snusstopp är en upplevelse som har sin grund i fysiologiska reaktioner och en individuell känslighet för förändringar i kroppen. Abstinensbesvär kan variera från det ena avvänjningsförsöket till det andra. Det är inte ovanligt att en person kan berätta om svåra abstinensbesvär vid tidigare avvänjningsförsök, men att det vid det aktuella försöket går nästan problemfritt. Som orsak brukar man ange att man denna gång har bestämt sig. Man klipper av den ”inre diskussionen” om att bara ta ”en enda cigarett till”, noterar inte eller bagatelliserar eventuella besvär och väljer att i stället fokusera på de vinster som avvänjningen ska leda till.

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? Besvären färgas av psykologiska faktorer, som vilken beredskap man har inför rökstoppet, hur man mår psykiskt och vilket utrymme man har i det dagliga livet att tåla extra påfrestningar. Man kan förmoda att personer som själva väljer att sluta använda tobak har större tolerans för de besvär som kan uppkomma än personer som av olika skäl känner sig tvingade att sluta. Att exempelvis sluta för någon annans skull kan ses som en uppoffring och alla abstinensbesvär registreras därför nogsamt, medan den som valt att sluta av fri vilja tonar ned betydelsen av eventuella besvär. Likaledes kan små påfrestningar få stora dimensioner vid en tidpunkt då all kraft går åt till att klara av en i övrigt svår tillvaro. Läs mer om abstinens i kapitel 5.

Fysiologiska förändringar av att sluta röka De flesta som använder tobak är väl bekanta med hur det känns om de får vänta längre än planerat med att ta nästa cigarett. De blir okoncentrerade och lättirriterade. Samtidigt som de släcker den sista cigaretten börjar kroppen arbeta med att eliminera gifter och återställa alla funktioner till att fungera utan cigarettrök. Puls och blodtryck sjunker och hjärnans belöningssystem kommer in i en tillfällig svacka. Några av reparationerna och omställningarna är märkbara, ibland redan inom några timmar, medan andra sker i det tysta. En del av symtomen försvinner snabbt, medan enstaka symtom kan märkas i flera veckor. För de flesta förändringar gäller att de är som mest kännbara under de första 14 dagarna för att sakta klinga av under de påföljande veckorna. Alla människor reagerar dock inte på samma sätt vid ett rökstopp. Många kan sluta röka utan några särskilda besvär och en och samma person kan som nämnts reagera på olika sätt vid olika avvänjningsförsök. För personer som drabbas av abstinens besvär är frestelsen att börja röka stor, eftersom de vet att besvären upphör då. Parallellt med besvären kommer vinsterna med tobaksstoppet och tjänar som motvikt till det negativa. Konditionen ökar till exempel med tio procent bara genom att man slutar.

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? Det beror främst på att kolmonoxiden i tobaksröken inte längre blockerar syrets bindning till de röda blodkropparna. Hälsovinster efter rökstopp hos friska patienter – tid tills hälsan normaliseras • Puls och blodtryck normaliseras inom 20 minuter. • Kolmonoxidnivån i blodet normaliseras inom tolv timmar. • Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättras inom två till tolv veckor. • Lungornas slemhinnor och flimmerhår repareras inom en till tolv månader. Källa: The Surgeon General, 1990.

R EDUC ER A D R ISK AT T DR A BBA S AV SJ U K DOM A R

Rent statistiskt kan den som slutar röka före 40 års ålder i det närmaste radera ut den ökade risken att dö i rökrelaterade sjukdomar (90 procent reduktion), men även för den som slutar senare i livet innebär rökstopp en riskreduktion. Att sluta röka vid 60 års ålder minskar risken att dö i en rökrelaterad sjukdom med 40 procent. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, cancer eller KOL minskar olika snabbt. Men även inom ett och samma område varierar riskreduktionen. Den ökade risken för exempelvis cancer i bukspottskörteln kvarstår i cirka 15 år, för njure och lunga i 20 år och för urinblåsan i 25 år. Risken för lungcancer minskar succesivt efter ett rökstopp och är efter 10–15 år halverad jämfört med risken hos personer som fortsatt att röka. BÄT T R E EF F EK T AV SJ U K DOM SBEH A N DL I NG

Det är inte enbart risken att drabbas av sjukdomar som minskar då man slutar röka. Även möjligheten att bota sjukdomar eller mildra sjukdomsförlopp ökar då man slutat. Diabetiker kan genom att

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? sluta röka få bättre kontroll av sitt blodsocker. Risken att återinsjukna och drabbas av en ny stroke eller ny hjärtinfarkt inom det närmaste året halveras vid ett rökstopp. Att sluta röka förbättrar prognosen för cancerpatienter. Risken att drabbas av en ny cancertumör minskar och effekten av cytostatika- och strålbehandling förbättras. Dessutom tenderar komplikationerna vid strålbehandling att bli färre efter ett rökstopp. Dödligheten, oavsett diagnos, ökade i en studie med cirka 50 procent hos cancerpatienter som fortsatte att röka. Se även sidan 44 under rubriken Interaktion med annan medicinering. LU NG OR

Lungornas kapacitet minskar med åren hos alla människor, men försämringen går snabbare för rökare än för personer som inte röker. Ett rökstopp kan leda till att hastigheten på försämringen blir mera åldersadekvat (mätt vid spirometri [FEV1]). Många som slutar röka upplever minskade luftvägsbesvär. Redan några dagar efter ett rökstopp kan en del rökare känna av kroppens reparationsarbete när flimmerhåren växer till sig i form av irritation i luftrören, rethosta och upphostningar. Ibland är upphostningarna gråa, svarta eller till och med blodfärgade. Även personer som aldrig haft den för rökare så typiska morgonhostan kan plötsligt börja hosta. Vanligen försvinner besvären inom loppet av några veckor. Symtomen hos personer med mild till moderat kronisk bronkit minskar snabbt under de första månaderna och skiljer sig efter fem år inte från personer som aldrig rökt. Även personer med lungsjukdom, som KOL och lungemfysem, kan märka av en viss förbättring av andningsförmågan och konditionen. Deras huvudsakliga vinst ligger dock i att lungsjukdomen får ett långsammare sjukdomsförlopp. Denna grupp patienter klagar ibland över att de efter rökstoppet inte kan hosta upp, då slemmet i luftrören blivit segare efter rökstoppet. Detsamma kan gälla astmatiker. Detta är något som kan kräva extra uppmärksamhet och eventuellt medicinering.

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? H JÄ RTA OC H BL ODC I R K U L AT ION

Hjärtats arbete ökar då man röker. Cirka 20 minuter efter att man släckt sin cigarett har blodtryck och puls gått ned till en för individen normal nivå. Under de första veckorna efter ett rökstopp brukar man kunna uppmäta ett något lägre blodtryck. De flesta människor känner inte av det, men personer som redan har lågt blodtryck kan ibland klaga på yrsel, frånvarokänsla och trötthet. De perifera kärlen, som dras samman då man röker, vidgas då man slutar röka. Redan efter en halvtimme har temperaturen i händer och fötter återgått till det normala. Efter ytterligare några dagars rökstopp kan personer med latent tandköttsinflammation notera att tandköttet blöder vid tandborstning. Den förbättrade blodförsörjningen av tandköttet avslöjar sjukdomsprocesser som tidigare har varit dolda. Efter ytterligare några veckor kan hyn i ansiktet ha fått en friskare ton. Rökstopp leder till att det goda kolesterolet HDL ökar och triglyceriderna sjunker, vilket är gynnsamt för att minska åder förfettningen i kärlen. Den förbättrade blodcirkulationen tillsammans med bland annat en bättre syresättning av blodet (inom tolv timmar), mindre påfrestning på hjärtats arbete (inom 20 minuter) och lägre risk för tromboser (inom en till två timmar) bidrar till att minska riskerna för sjukdomar i hjärt-kärlsystemet. Redan efter ett år har risken halverats för att drabbas av kranskärlssjukdom och stroke och den närmar sig efter fem år risken hos en icke-rökare. I några studier är risken först efter fem till tio år nere på samma nivå som hos icke-rökare, medan man i andra kan se en liten riskökning i upp till 15 år. För personer som redan har drabbats av kranskärlssjukdom eller stroke är riskreduktionen markant under de första åren (se rubriken Bättre effekt av sjukdomsbehandling sidan 39), men en förhöjd risk kan kvarstå i upp till 10–15 år efter ett rökstopp. RÖK STOPP I N FÖR OPER AT ION

Rökare som ska genomgå en planerad operation uppmanas ofta att sluta röka minst fyra till åtta veckor före operationen och att hålla upp lika lång tid efteråt på grund av ökad risk att drabbas av

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? komplikat ioner såväl under som efter det kirurgiska ingreppet. Bättre sårläkning och färre hjärt-lungkomplikationer har noterats efter rökstopp i samband med operation. Vid oplanerade akuta operationer rekommenderas patienten att hålla upp efter opera tionen. Även korta uppehåll kan ha en positiv effekt, då kolmonoxid och nikotin försvinner ur kroppen på något dygn. Läs mer på sidorna 25, 38 och 192. PÅV ER K A N PÅ ST R E SS OC H L I VSK VA L I T ET

Rökare upplever generellt sett mer negativa känslor än icke- rökare. Det hänger bland annat samman med den nikotinabstinens som uppstår om tiden mellan två cigaretter blir för lång. Under den stunden är rökaren på något sämre humör, och hur dåligt humöret hinner bli beror på hur lång stund det tar till nästa cigarett. När man slutar röka ställer belöningssystemet om sig och man blir gradvis lugnare, mer avslappnad och får ett jämnare humör, även om en del kan uppleva en tillfälligt ökad stress och mer dåligt humör under omställningsperioden. Det subjektiva välbefinnandet och livskvaliteten ökar. På längre sikt kan rökstopp även innebära bättre kvalitet på sömnen, vilket leder till bättre återhämtning, något som i sin tur bidrar till lägre nivåer av stress. PÅV ER K A N PÅ PSY K ISK SJ U K DOM

Många inom psykiatri- och beroendevård har haft uppfattningen att det psykiska tillfrisknandet respektive möjligheten att bli nykter eller drogfri äventyras om personen försöker sluta röka. Inget av detta stämmer. Rökstopp försämrar inte patientens psykiska hälsa. Hos personer med schizofreni som slutat röka finns en tendens att rökstopp minskar såväl ångest, depressivitet och brist på motivation som känslomässig förflackning och social tillbakadragenhet. När det gäller depressiva patienter tyder studier på att depressiva symtom respektive risken för att få en ny depression i regel antingen är opåverkad eller minskar, medan andra visar ökad risk för en ny depression. I en metaanalys kunde man se att det var patienter med återkommande depressioner som hade en ökad risk

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? för återinsjuknande i samband med rökstopp. Hos patienter med ångestsjukdom kan rökstopp medföra minskad ångest. En metaanalys av 26 studier, som använt sig av frågeformulär för att mäta psykiskt välbefinnande, visade att rökstopp signifikant minskade ångest, depression och stress och ökade positiva känslor och livskvalitet hos personer som slutat röka jämfört med personer som fortsatt att röka. Detta gällde såväl psykiskt sjuka som psykiskt friska personer. Storleken på förändringarna bedömdes ligga i nivå med vad man kan åstadkomma med anti depressiv medicinering.

Andra förändringar i samband med rökstopp Många av problemen i samband med rökstopp kan härledas till de störningar som nikotinabstinensen ger upphov till. Svårigheter att koncentrera sig, irritation, känslomässig labilitet, oro, sömnstörningar och svettbyar är några exempel, liksom mag-tarmbesvär, vanligen förstoppning. Ett annat problem är afte-liknande blåsor i munnen, där orsaken är okänd. Det är ett fåtal som drabbas och för de flesta försvinner blåsorna efter några veckor. Hos några kan de dock kvarstå under lång tid. H U NGER OC H V I K TÖK N I NG

Det är välkänt att nikotin har en aptitdämpande effekt. Rökning komplicerar också blodsockerregleringen. Många som slutar röka får en ökad hungerkänsla eller längtan efter sött. En förklaring kan ligga i den uteblivna centralnervösa belöningen av nikotin och att rökaren försöker ersätta denna med annan form av belöning, som mat eller sötsaker. Den starkare upplevelsen av smak och dofter efter rökstoppet kan också verka stimulerande på aptiten. Dessutom förbränner man färre kalorier efter rökstopp eftersom nikotin tillfälligt höjer ämnesomsättningen. Alla som slutar går inte upp i vikt, men många gör det. Efter ett år har ex-rökarna i genomsnitt ökat fem kilo i vikt. Efter några år har viktökningen ”normaliserats” och skiljer sig fortsättningsvis inte statistiskt från den årliga viktökningen hos rökare eller icke-rökare. © Författarna och Studentlitteratur

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak? I N T ER A K T ION M ED A N NA N M EDIC I N ER I NG

Det är viktigt att läkare ser över ordinationslistan då en patient slutar röka. Vid behovsmedicinering sker det en automatisk förändring av intaget, till exempel för astmatiker och lungsjuka. De brukar kunna sänka sin medicinering, då rökstoppet gör att medicinerna får större chans att fungera optimalt. Diabetiker kan vanligen minska intaget av insulin. Behandling med kortison får större effekt, liksom de biologiska läkemedel som används vid ledgångsreumatism. Patienter som får Tarceva, ett nytt målinriktat cancerläkemedel, rekommenderas att sluta röka. Rökning påskyndar utsöndringen av läkemedlet och vid rökstopp kan dosen därför sänkas. Teofyllin (läkemedel vid astma och KOL) är ett bland flera läkemedel som specifikt bryts ned av leverenzymet CYP1A2. Vid rökning ökar enzymets aktivitet av tobaksrökens benzpyren. Rökare, men inte snusare har således en snabbare nedbrytning. Vid ett rökstopp tar det en till två veckor för enzymet att normaliseras. Opiater, barbiturater, bensodiazepiner, tricykliska antidepressiva läkemedel och antipsykosläkemedel kan ofta minskas, bensodiazepiner med omkring 25 procent och antipsykosläkemedel med upp till 50 procent (mer om antipsykosläkemedel på sidan 197). Se även sidan 39 under rubriken Bättre effekt av sjukdomsbehandling.

Är det farligt att sluta röka? Ibland stöter man på föreställningen att ”det är farligt att sluta röka eftersom man kan bli sjuk”. Kanske har personen hört talas om någon som har fått en sjukdom i samband med rökstopp. Det är emellertid vanligt att man efter ett rökstopp kopplar ihop allt som händer med rökstoppet oavsett om det finns ett samband eller inte. Generellt sett avråds ingen människa från att sluta röka med motiveringen att man skulle kunna bli sjuk av att sluta. Den inflammatoriska grovtarmssjukdomen ulcerös kolit har dock en tendens att bli sämre när man slutar röka, vilket utgör ett undantag till rökstoppets i övrigt positiva effekter på hälsan.

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak?

Fysiologiska förändringar då man slutar snusa Effekter på hälsan av att sluta snusa är ett i det närmaste outforskat område. Ett undantag är en svensk studie av patienter under 75 år som drabbats av en hjärtinfarkt. Data är baserade på uppgifter insamlade vid besök två månader efter infarkten och därefter fortlöpande under studieperioden. Risken att dö inom en tvåårsperiod halverades vid snusstopp jämfört med fortsatt snusande. Symtom och varaktighet vid snusabstinens liknar abstinens efter rökstopp, men risken för nedstämdhet verkar vara mindre än för rökare. Abstinensen kan dock vara kraftig, särskilt för dem som använt snussorter med högt innehåll av nikotin. Erfarenhetsmässigt finns risk för viktuppgång. En del av de lokala skador som snuset kan ge i munnen läker, medan andra blir bestående även om en person slutar snusa.

Källor Anthonisen NR, Connett JE, Kiley JP, Altose MD, Bailey WC, Buist AS, et al. Effects of smoking intervention and the use of an inhaled anticholinergic bronchodilator on the rate of decline of FEV1. The Lung Health Study. JAMA. 1994; 272(19):1497–1505. Arefalk G, Hambraeus K, Lind L, Michaëlsson K, Lindahl B, Sundström J. Discontinuation of Smokeless Tobacco and Mortality Risk after Myocardial Infarction. Circulation. 2014; 130(4):325–32. Burchfiel CM, Marcus EB, Curb JD, Maclean CJ, Vollmer WM, Johnson LR et al. Effects of smoking and smoking cessation on longitudinal decline in pulmonary function. Am J Respir Crit Care Med. 1995; 151(6):1778–85. Clair C, Rigotti NA, Porneala B, Fox CS, D’Agostino RB, Pencina MJ, et al. Association of smoking cessation and weight change with cardio vascular disease among adults with and without diabetes. JAMA. 2013: 309(10):1014–21. Doll R, Peto R, Boreham J, Sutherland I. Mortality in relation to smoking: 50 years observations on male British doctors. BMJ. 2004; 328(7455):1519.

4 Vad händer i kroppen då man slutar använda tobak?

Foto: Carl Bredberg

Dresler CM, León ME, Straif K, Baan R, Secretan B. Reversal of risk upon quitting smoking. Lancet. 2006; 368(9533):348–9. Farley AC, Hajek P, Lycett D, Aveyard P. Interventions for preventing weight gain after smoking cessation. Cochrane Database Syst Rev. 2012; 1:CD006219. Lindström D, Sadr-Azodi O, Wladis A, Tønnesen H, Linder S, Nåsell H, et al. Effects of a perioperative smoking cessation intervention on postoperative complications: a randomized trial. Ann Surg. 2008; Barbro Holm Ivarsson (red.) (t.v.) är leg. psykolog och jurist. Hon är en välkänd 248(5):739–45. profil inom och T, motiverande samtal MI, har både arbetat Møller AM,tobaksavvänjning Villebro N, Pedersen Tønnesen H. Effect of och preoperative kliniskt och skrivit en rad böcker på dessa områden. smoking intervention on postoperative complications: a randomised Agneta Hjalmarson (mitten) docent, leg. psykolog och psykoterapeut. clinical trial. Lancet. 2002;är359(9301):114–7. Hon R, harDarby arbetat medH, tobaksavvänjning såväl med forskning Peto S, Deo Silcocks P, Whitley E,kliniskt Doll R. som Smoking, smokingpå Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och utvecklar nu diplomutbildningen. cessation, and lung cancer in the UK since 1950: combination Margareta Pantzar (t.h.) är leg. och psykoterapeut, och har arbetat of national statistics with twopsykolog case-control studies. BMJ. 2000; med tobaksavvänjning i Region Uppsala. Hon arbetar nu med utveckling av 321(7257):323–9. diplomutbildningen, rådgivning för ungdomar och digital avvänjning. Pirie K, Peto R, Reeves GK, Jane Green J, Beral V. Million Women Study

Collaborators. The 21st Century Hazards of Smoking and Benefits of Stopping: A Prospective Study of One Million Women in the UK. Lancet. 2013; 381(9861):133–41. Piper ME, Kenford S, Fiore MC,och Baker TB. Smoking cessation and Rådgivning om tobak avvänjning quality of life: changes in life satisfaction over 3 years following a Denna lärobokAnn i tobaksavvänjning skriven av några av landets främsta quit attempt. Behav Med. 2012;är 43(2):262–70. experter på området. Boken är praktiskt inriktad. Tobaksavvänjning Taylor G, McNeill A, Girling A, Farley A, Lindson-Hawley N, Aveyard P. individuellt i grupp utförligt steg försystematic steg liksom tillämpning Change in och mental healthbeskrivs after smoking cessation: review and metaanalysis. BMJ. 2014; 348:g1151. på olika arenor i hälso- och sjukvården, kommunen och arbetslivet. US Department of Health andkunskap Human Services. The health benefits tobaksLäsaren får även gedigen om skador av tobaksbruk, of smokingvad cessation: a reporti of the Surgeon General. Rockville, beroende, som händer kroppen när man slutar, vetenskaplig MD: U.S. of Health and Human Services, Public evidens förDepartment olika metoder för rådgivning och tobaksavvänjning, Services, for Diseaseriktlinjer Control, Center fortobaksliknande Chronic utHealth värdering samtCenters Socialstyrelsens och nya Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and komprodukter. Patientfall och praktiska arbetsblad för vårdgivaren Health; 1990. pletterar handboken. U.S. Department of Health and Human Services. The Health Stödja patienterofatt sluta röka och snusa riktar sig till allaofinom Consequences Smoking: 50 Years of Progress. A Report the vård, omsorg, beroendevård, friskvård, tandvård, skola, ungdomsmottagning, Surgeon General. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and socialt arbete ochCenters arbetsliv behöver kunskap för att stödja rökare Human Services, forsom Disease Control and Prevention, och snusare till tobaksstopp. BokenPrevention vänder sig även till studerande på National Center for Chronic Disease and Health universitet och högskolor. Promotion, Office on Smoking and Health; 2014.

Stödja patienter att sluta röka och snusa

Andra upplagan 46

Art.nr 36174

studentlitteratur.se