9789144136844 by Smakprov Media AB

ÄLDREVÅRD OCH OMSORG I MIGRATIONENS TIDEVARV

SA N D R A TO R R ES FIN N U R MAG N Ú S SON (RED.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40707 ISBN 978-91-44-13684-4 Upplaga 1:1 ©Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Stefania Malmsten/Malmsten Hellberg Ombrytning inlaga: Team Media Sweden AB Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Eurographic Group, 2021

Innehåll

Författarpresentation  Förord

11   13

1. Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg  Sandra Torres & Finnur Magnússon

Inledning   Den europeiska och den svenska forskningskontexten  Den etniska och kulturella mångfalden i det svenska samhället  Etnicitet, invandrarskap och minoritetsskap: särskiljande begrepp  Bokens disposition  Litteraturförteckning

15   16   18   19   27   30

Del 1 Migrationens konsekvenser för äldrevård och äldreomsorg 2. Den offentliga omsorgen och äldre i migrationssammanhang  Emilia Forssell

Inledning   Universalism, enhetlighet och ökad individanpassning av svensk välfärd  Individens ställning stärks  Välfärdsstaten och de äldre medborgarna  Omsorgsgivande anhöriga  Äldre i migrationssammanhang   Biståndshandläggare om att möta sent-i-livet-invandrare

36   37   38   40   41   43

Omsorg och mobilitet över nationella gränser: en utblick  Äldre som aktörer och omsorgsgivare i olika sammanhang  Anhörig eller ”anhörig” och välfärdsstatens betydelse  Diskussion  Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

47   48   50   51   59   59

3. Arbetskraftsbrist och invandrarskap i äldreomsorgsarbetet  Linda Lill

Inledning    65 Omställningar, värderingar och personalbrist inom äldreomsorgen   67 Vad är professionalism i äldreomsorgen?    69 Kvinnostämplade arbetsplatser för invandrare    72 Invandrarskapets betydelse i äldreomsorgsarbetet   74 Global omsorgskedja som svensk angelägenhet   75 Avslutande reflektioner    77 Litteraturförteckning    79 4. Framställningar av invandrare i dagstidningar   Sandra Torres & Jonas Lindblom

Inledning  Huvudteman och huvudaktörer i dagstidningarnas rapportering  Äldreomsorgstagare med invandrarbakgrund i behov av kulturanpassad äldreomsorg   Kulturbegreppets olika bruk i dagstidningarnas rapportering  Äldreomsorgssektorns behov av omsorgsgivare med invandrarbakgrund  Anonymisering och identifikation som strategier i dagstidningarnas rapportering  Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

85   87   88   90   93   94  97   99

Del 2 Perspektiv på äldre invandrare inom äldrevård och äldreomsorg 5. Forskning om äldre med invandrarbakgrund: föreställningar och fakta   Finnur Magnússon

105

Inledning  Från homogenitet till heterogenitet  Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

105   107   112   114

6. Hälsoojämlikheter i ljuset av välfärds- och invandringspolitiken   Hannah Bradby & Sandra Torres

119

Inledning  Den svenska välfärdsstaten  Invandring och den etnokulturella mångfalden: vad innebär dessa för jämlikhetsidealen?  Äldre invandrare: en försummad grupp i den invandringspolitiska debatten  Äldre invandrare: en institutionell kategori i policydokument om äldreomsorgen   Forskning om äldre invandrares hälsa: konsekvenserna av uppdelningen mellan ”vi” och ”de”   Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

119   120   122   132   133   136   138   140

7. Äldre invandrares ekonomiska levnadsförhållanden   Björn Gustafsson, Hanna Mac Innes & Torun Österberg

145

Inledning   Migranter och migrationsförlopp   Arbetsmarknadssituationen bland invandrare i Sverige – en översiktsbild   Ålder vid invandring och arbetsmarknadssituation

145   146

152   154

De äldres försörjning   Ekonomisk utsatthet bland äldre med invandrarbakgrund   Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

157   161  167   169

Del 3 Perspektiv på tvärkulturella möten inom äldrevård och äldreomsorg 8. Äldre i biståndshandläggningsdokumentation: hur beskrivs invandrarskapet?  Anna Olaison, Sandra Torres & Emilia Forssell

173

Inledning   Biståndshandläggningspraktik inom den svenska äldreomsorgen   Hur beskrivs klienter i socialtjänstens dokumentation?   Akter i äldreomsorgen: introduktion till det empiriska materialet   Hur beskrivs äldre i socialtjänstens akter?  Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

173  174   176   177   179   190   193

9. Tvärkulturella möten i äldreomsorgen: språk, kommunikation och demenssjukdom  Charlotta Plejert & Gunilla Jansson

197

Inledning    198 Äldreboendet som tvärkulturell mötesplats    199 Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom    199 Forskning om flerspråkig kommunikation inom äldreomsorgen    200 Metoder för att studera språk och kommunikation i tvärkulturella möten    202 Exempel – språkliga barriärer och känsliga situationer     203 Flerspråkighet som resurs    210 Exempel – kommunikation är mer än ett gemensamt talspråk     212 Avslutande reflektioner    215 Litteraturförteckning     216

10. Vård- och omsorgspersonal samtalar om äldre döende patienter med invandrarbakgrund  Pernilla Ågård

219

Vad är palliativ vård?   Hur organiseras palliativ vård i Sverige?  Vad vet vi om palliativ vård av etnokulturella minoriteter?  Några ord om empirin  Avslutande reflektioner  Litteraturförteckning

219   220   221   225   237   239

Ordlista  Register

243   247

1. Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg Sandra Torres & Finnur Magnússon

Inledning På svenska socialkontor, vårdcentraler, sjukhus och andra inrättningar som är förknippade med åldrande och äldreomsorg möts omsorgsgivare och omsorgstagare med olika kulturella och etniska bakgrunder. I takt med de senaste årens ökande invandring har dessa tvärkulturella möten blivit allt fler och deras karaktär alltmer komplex. Detta gäller inte endast i en svensk kontext, utan speglar i allra högsta grad globala mönster. I brännpunkten för denna bok står delar av den komplexa mångfald av aspekter som utgör bakgrunden till dessa möten. Syftet är att diskutera betydelsen av invandrarskap, etnicitet och kulturrelaterade frågor utifrån olika äldrevårds- och omsorgsaktörers perspektiv, i praktik såväl som i teori. Som läsare får du möjlighet att ta del av forskningsfronten. Du får exempelvis inblick i en undersköterskas, en biståndsbedömares eller en sjuksköterskas resonemang kring sitt arbete i migrationens tidevarv. Du får bekanta dig med äldre invandrares ekonomiska villkor och hälsa. Du får dessutom kunskap om hur de i olika offentliga sammanhang tenderar att betraktas som bärare av egenskaper som majoritetsbefolkningen gärna vill se som kulturburna. Denna bok har tillkommit i syfte att göra olika välfärdsprofessioner bekanta med frågor som berör invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg. För att förstå det sammanhang i vilket boken tillkommit ter det sig relevant att ge en inblick i hur det kommer sig att de frågor som boken behandlar väckt intresse bland forskare runt om i världen. Det första avsnittet i detta kapitel behandlar just denna fråga. Efter det ger vi

Sandra Torres & Finnur Magnússon

lite demografisk information om hur mångfalden inom äldrevården och äldreomsorgen ser ut, och därpå tar vi upp skillnaderna mellan olika betydelsefulla begrepp, såsom etnicitet och invandrarskap. Sist men inte minst presenterar vi bokens disposition.

Den europeiska och den svenska forskningskontexten Vi som arbetat med denna bok har olika lång erfarenhet av att bedriva forskning i skärningspunkten mellan IMER-forskning (den förkortning vi i Sverige använder för forskning som handlar om internationell migration och etniska relationer) och samhällsvetenskaplig forskning om äldre, åldrande och äldreomsorg, som internationellt kallas för socialgerontologi. Vi som är redaktörer var tidigt ute bland forskare i Sverige med att uppmärksamma diverse frågor som denna skärningspunkt väcker. Intresset resulterade i en antologi på temat som vi redigerade för ett decennium sedan: Invandrarskap, äldrevård och omsorg, utgiven på Gleerups 2010. Sandra Torres var dessutom bland de första som redigerade böcker på engelska inom området, den ena, tillsammans med Ute Karl, med titeln Ageing in Contexts of Migration, och den andra, tillsammans med Sue Lawrence, med titeln Older People and Migration: Challenges for Social Work. Bägge dessa antologier utgavs på Routledge 2016. På så vis var svenska forskare tidigt ute med att ge ut den här sortens antologier. Mycket har dock hänt på området. Därför har vi velat ta fram en ny antologi med bidrag dels av några av dem vilkas forskning figurerade i den på Gleerups utgivna antologin för tio år sedan, dels av ett par nya forskare som arbetat i diverse forskningsprojekt av relevans för temat. Intresset för migrationsrelaterade frågor väcktes i en större skala runt om i Europa kring 2001, då en av Europas forskningsnätverksfinansiärer, European Science Foundation (ESF), samlade forskare i nätverket International Migration in Europe: Welfare Policy and Practice Implications for Older People. Syftet med nätverket var att inventera forskningsläget när det gäller den internationella migrationens betydelse för äldrevård, äldreomsorg, äldrepolitik och äldrepraktik. Nätverket, i vilket den ena av redaktörerna för denna antologi ingick (Torres), träffades ett antal gånger mellan 2001 och 2003 för att samordna inventeringen av forskningsläget runt om i Europa. Inom ramen för nätverket publicerades bland annat ett par artik-

1 • Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg

lar som ökade uppmärksamheten för heterogeniteten inom gruppen äldre med invandrarbakgrund (se t.ex. Warnes m.fl. 2004). Exempel på andra publikationer är temanummer i de två renommerade tidskrifterna Ageing & Society 2004 och Journal of Ethnic and Migration Studies 2006. ESF finansierade ytterligare ett äldreforskningsinitiativ 2003 med rubriken Explorative Workshop on Intergenerational Relationships, Migration and Aging: Policy and Behaviour. Den ena av oss (Torres) deltog också i detta nätverk. Här i Sverige var forskningsfinansiärerna ganska tidiga med att erbjuda nätverksstöd för forskare som bedrev studier om invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg. Mellan 2007 och 2010 finansierade Forskningsrådet för arbetsliv och socialforskning nätverket Foreign-born elderly persons situation in health care and social service. Det var inom ramen för detta som den första svenska antologin på temat tillkom, Invandrarskap, äldrevård och omsorg. I både Sverige och Europa väcktes intresset för frågan tack vare äldreforskare som uppmärksammade att globaliseringen och den ökande internationella migrationen i spåren av denna skulle komma att innebära en del utmaningar för vård- och omsorgssektorn. Med tanke på att det första europeiska nätverket med finansiering etablerades 2001, är det intressant att notera att det dröjde ett helt decennium innan migrationsforskare började förstå att deras bristande intresse för de högre åldrarna måste omprövas. Det första nätverket för migrationsforskare med intresse för äldre invandrare etablerades av International Migration, Integration and Social Cohesion (IMISCOE). Denna organisation, den största i sitt slag på migrationsforskningens område, etablerade 2010 en intressegrupp för äldre invandrare. Intresset för ämnet är dock betydligt äldre om vi ser till initiativ på andra sidan Atlanten. Äldreforskningsorganisationen Gerontological Society of America var den första som etablerade ett forskningsnätverk om migration och äldre. Denna så kallade interest group, som inte är någon lobbyorganisation utan enbart ett nätverk som samlar forskare från hela världen vilka forskar om frågor i skärningspunkten mellan IMER-forskning och äldreforskning, tillkom redan 1994. Sedan 2006 leder den ena av oss (Torres) denna grupp tillsammans med den som etablerade den (dvs. Allen Glicksman från Philadelphia Corporation for Aging). Intressant i sammanhanget är att fokus för alla forskningsinitiativ som vi hittills nämnt har varit äldreomsorgstagare med invandrarbakgrund, inte

Sandra Torres & Finnur Magnússon

äldreomsorgivare med sådan bakgrund. Det första europeiska forskarnätverk som hade det senare fokuset var NORFACE-ERA NET Research Network on Migrant Labour in Eldercare Sector (MILES). Detta nätverk träffades mellan 2007 och 2008 för att diskutera de utmaningar och möjligheter som äldreomsorgssektorn stod inför när en stor andel av äldreomsorgsgivarna runt om i Europa började ha en annan etnisk bakgrund än merparten av äldreomsorgstagarna. Även denna gång var det Torres som ingick i nätverket och satte den svenska forskningen i dessa frågor (både sin egen och andras) på den europeiska kartan. Oavsett om intresset har legat på invandrarskapets betydelse för äldrevårds- och äldreomsorgstagande eller äldrevårds- och äldreomsorgsgivande, står det klart att vi som har sysslat med forskning inom området åldrande och migration är relativt ensamma om att tycka att temat erbjuder intressanta spörsmål. Mycket av äldreforskningens teoribildning har byggt på antagandet om att kontinuitet i livsloppet är en förutsättning för det goda åldrandet, medan äldre med invandrarbakgrund har haft ett livslopp som kännetecknas av det motsatta, diskontinuitet. Detta öppnar andra perspektiv på frågan om vad som behövs för att åldras väl (Torres 2001 & 2006a). Vi som medverkar i denna antologi hoppas att på detta och andra sätt inspirera en ny generation forskare och praktiker med intresse för äldrevård och äldreomsorg. Vi pekar bara på vissa möjligheter och kunskapsluckor och skrapar på sätt och vis endast på ytan av vad som är möjligt att forska om när det gäller skärningspunkterna i frågan. Boken är främst skriven med tanke på studenter inom hälso- och omsorgssektorn, men vår förhoppning är att den ska vara en tillgång för alla med intresse för det vardagliga, praktiska arbetet i en mångkulturell äldrevård och äldreomsorg.

Den etniska och kulturella mångfalden i det svenska samhället När frågor om den etniska och kulturella mångfalden i det svenska sam hället diskuteras, brukar andelen utrikesfödda människor lyftas fram. I nästa avsnitt kommer vi att definiera begrepp såsom etnicitet, invandrarskap och utrikesfödd, eftersom dessa är relevanta då den etniska och kulturella mångfalden i ett samhälle diskuteras. Men innan vi fördjupar oss i dessa begrepp är det relevant att ge en inblick i hur Sveriges befolkning ser ut. Värt att

1 • Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg

notera är att Statistiska centralbyrån (SCB) inte samlar in statistik om befolkningens etniska och kulturella ”bakgrund”, utan bara om var vi är födda. Enligt SCB:s senaste statistik var Sveriges folkmängd i slutet av 2019 över 10 miljoner. Nästan 20 procent (19,56 procent) är utrikesfödda (SCB 2020a). En anledning till att den etniska och kulturella mångfalden av befolkningen i vårt land blivit föremål för samhällsdebatt – och fokus för denna antologi – är att motsvarande siffra år 1990 var 9,2 procent (SCB 2020b). Vi har alltså bevittnat en ökning av antalet utrikesfödda. Eftersom denna bok framför allt handlar om en välfärdssektor där hög ålder utgör huvudfokus, ter det sig dessutom relevant att uppmärksamma att 32,68 procent av den utrikesfödda delen av befolkningen i slutet av 2019 tillhörde ålderskategorin 50 plus, medan 9,44 procent av denna del av befolkningen var över 70 år (egna beräkningar utifrån SCB 2020c). Det är i dessa åldersgrupper som de som kan tänkas behöva äldrevård och äldreomsorg finns. Den stora majoriteten av befolkningen som i dag är 50 plus och utrikesfödda är födda i Finland, följt av Jugoslavien, Irak, Iran och Polen. Den del av den utrikesfödda befolkningen som är 70 plus består även den framför allt av personer födda i Finland, följt av Tyskland, Jugoslavien, Norge och Danmark (SCB 2020c). När det gäller den utrikesfödda delen av befolkningen som helhet kommer de flesta från Syrien, följt av Irak, Finland, Polen och Iran. Eftersom SCB inte för statistik över orsaker till att människor migrerat till Sverige, vet vi inte hur många av dessa äldre som kommit som arbetskraftsinvandrare, som flyktingar och som anhöriginvandrare. Statistik över utrikesfödda som arbetar inom äldrevård och äldreomsorg är svårtillgänglig, men forskare inom detta område menar att andelen med sådan bakgrund har ökat kontinuerligt. Hur som helst kan vi konstatera att äldreomsorgs- och äldrevårdssektorn har sett en ökning av den etniska och kulturella mångfalden bland brukare såväl som bland dem som arbetar inom dessa sektorer.

Etnicitet, invandrarskap och minoritetsskap: särskiljande begrepp För att förstå varför diskussioner om mångfald brukar kräva att vi använder begrepp såsom etnicitet, invandrarskap och minoritetskap, måste vi till att börja med nämna att dessa begrepp brukar anses viktiga för hur vi uppfattar andra och ibland även oss själva. Kategoriseringar är centrala för

Sandra Torres & Finnur Magnússon

vår uppfattning och förståelse av de människor vi träffar. Socialpsykologen Torun Lindholm (2005) beskriver den sociala kategoriseringens betydelse på följande sätt: /… ett grundläggande drag i vårt sociala tänkande, något vi gör rutin mässigt och automatiskt, och för det mesta utan att vi över huvud taget lägger märke till det. När vi möter en person för första gången tenderar vi att betrakta honom eller henne inte i första hand som en individ, utan som en medlem i en specifik social grupp, t.ex. som man eller kvinna, barn eller vuxen, svensk eller invandrare osv. Kategoriseringen går på en bråkdel av en sekund, och utgör grunden för hur vi uppfattar personen, vad vi förväntar oss av, och hur vi agerar gentemot honom eller henne. Lindholm, 2005, s. 395

Anledningen till att kategoriseringen kan vara så viktig för hur vi uppfattar varandra är att vår förmåga att bearbeta information är begränsad. För att hantera den oändliga mängd information som vi möts av i varje ögonblick använder vi genvägar. Den sociala kategoriseringen är en sådan genväg. Genom att sortera information i olika fack och individer i olika kategorier kan vi fokusera på den typ av information som vi tror är viktig i stället för att försöka bearbeta all information som kommer i vår väg. Kategoriseringsprocessen vägleder oss med andra ord i den tillskrivning vi ägnar oss åt då vi försöker att dra slutsatser om andra människor utifrån våra antaganden om vilka de är, det vill säga vad vi tror om deras identitet. När det gäller identitet använder vi oss av breda sociala kategoriseringar, som till exempel kön, ålder och etnicitet, då vi försöker att tolka de personer vi träffar. Socialpsykologer brukar säga att en anledning till att kategoriseringen av människor är mer komplicerad än kategoriseringen av till exempel platser, objekt eller sammanhang är att denna typ av kategorisering alltid sammanhänger med hur vi ser på oss själva. När vi kategoriserar människor som medlemmar av en grupp som vi själva tillhör eller en grupp som vi inte tillhör, drar vi alltså medvetet eller omedvetet en gräns mellan ”oss” och ”dem”. Kategorierna i fråga är dock inte riktigt fasta, utan kan förändras över tid, och eftersom de är situationsbestämda är det vanskligt att förlita sig på dessa gränsdragningar då vi bildar oss en uppfattning om varandra. När vi försöker bestämma andras etniska tillhörighet brukar vi använda vad vi vet, eller tror oss veta, om ursprungsland, modersmål och religion.

1 • Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg

Vi tenderar också att använda utseendeledtrådar för att bestämma någons etnicitet, med andra ord de fenotypiska drag som förknippas med olika folkgrupper. Etnicitet handlar alltså delvis om den identitet vi tillskrivs utifrån vad som anses vara etniskt relevanta kategorier. I samhällen med stor etnisk mångfald, såsom Sverige, är det dock inte ovanligt att man är född här men identifieras eller identifierar sig med en annan etnisk grupp än den svenska. Etnisk tillhörighet kan alltså vara svårbestämd därför att den som tillskrivs tillhörighet till en viss etnisk grupp inte alltid identifierar sig med denna grupp och/eller därför att personen i fråga visserligen kan identifiera sig med denna grupp, men ändå ha sin egen syn på vad denna identifikation innebär. Det finns med andra ord många varianter av svenskhet, och det är inte alltid så att de som tillskrivs en viss grupptillhörighet identifierar sig med denna.

Olika perspektiv på etnicitet Det essentialistiska/primordiala perspektivet på etnicitet (se Cornell & Hartmann 1998) bygger på antagandet att människor som är födda och socialiserade i samma land kan förväntas ha likartade kulturella värderingar, som skiljer sig från värderingarna hos dem som är födda någon annanstans. Eftersom det inte finns något samförstånd om olika etniska gruppers särskiljande drag har emellertid forskningen om etnicitetens betydelse sedan länge övergivit tanken på att etnicitet kan likställas med vissa determinerande kulturella värderingar. En annan omständighet som bidragit till att kopplingen mellan födelseland, etnicitet och kulturella värderingar har komplicerats är att tekniska landvinningar såsom flyg har gjort det möjligt för oss att förflytta oss på ett helt annat sätt än för hundra år sedan. Internet har bidragit till att vår verklighet har blivit global: vi lever inte längre så isolerade som vi en gång gjorde. Det essentialistiska perspektivet bygger vidare på antagandet att skillnaderna mellan etniska grupper är viktigare än skillnaderna inom etniska grupper. Många nutida etnicitetsforskare menar att detta perspektiv gör det näst intill omöjligt att se skillnader inom grupper. Det verkar homogeniserande eftersom det enbart är antagna skillnader mellan olika grupper som tas för givna. Enligt dessa forskare har det i vår globaliserade värld blivit betydligt svårare att se sådana mellangruppsskillnader. En annan problematisk aspekt hos detta perspektiv på etnicitet är att det finns mycket forskning som

Sandra Torres & Finnur Magnússon

empiriskt belägger att likställande av födelseland, etnicitet och kulturella värderingar inte alltid fungerar, eftersom vi använder andra ”bakgrunder” – såsom ålder, klass och kön – för att förhålla oss till den kultur, den etnicitet och de värderingar inom vilka vi socialiseras (för en genomgång av de många olika sätt på vilka kulturella värderingar kan förstås, se Small m.fl. 2010). Ytterligare en anledning till att det essentialistiska perspektivet har övergivits är att det finns många människor som inte lägger någon vikt vid sin etnicitet. Deras sätt att nonchalera sin etniska bakgrund utgör i sig ett ifrågasättande av ett av de mest grundläggande antagandena hos detta synsätt, nämligen att etnisk bakgrund är avgörande för vilka vi är. Sist men inte minst har essentialismen ifrågasatts därför att den inte kan hantera det faktum att etnicitetens betydelse kan förändras över tid, att den kan se olika ut beroende på kontext och att den kan värderas olika av människor som anser sig tillhöra samma kategori. På grund av allt detta har det essentialistiska synsättet i mångt och mycket övergivits som förklaringsmodell inom samhällsvetenskaperna. Visserligen är det inte ovanligt att människor som inte är skolade att tänka på etnicitet på andra sätt förhåller sig essentialistiskt till etnicitet (och i det här fallet invandrarskap), men i det stora hela har de flesta IMER-forskare övergivit detta perspektiv på etnicitet. Numera tenderar de flesta IMER-forskare att betrakta etnicitet som en ”position” som varierar i betydelse allt efter sammanhang.1 Antropologen Barth (1969, 1989) var en av dem som lanserade det socialkonstruktivistiska perspektiv på etnicitet då han argumenterade för att de etniska identiteter som vi tillskriver antingen oss själva eller andra alltid är situationsbundna. För honom, och för merparten av nutida etnicitetsforskare runt om i världen, är etniska gruppers definitioner av andra inte begripliga om inte de ställs i förhållande till deras definitioner av sig själva. Barths (1969) huvudargument är alltså att både den etnicitet som andra tillskriver oss och den som vi själva gör anspråk på uppstår i samspelet mellan tillskrivelse, vad andra påstår att 1 I en genomgång av de senaste 20 årens internationella forskning som berör äldre med etniska minoritetsbakgrunder har Torres (2019) funnit att de flesta publikationer med detta fokus fortsätter att utgå från det essentialistiska perspektivet. En anledning till att äldreforskare inte har låtit de senaste rönen inom etnicitetsforskning prägla sina äldreforskningsstudier av etniska minoriteter är att deras fokus ligger på hög ålder snarare än etnicitet (Torres 2020).

1 • Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg

vi är, och självhävdelse, vilka vi påstår att vi själva är. Etnicitet får alltså sin betydelse genom att vi gör den till något märkvärdigt och tillåter den att verka bestämmande för oss och andra. Det antas förekomma ett växelspel mellan kategorin som man tillskrivs och kategorin som man gör anspråk på. Det socialkonstruktivistiska perspektivet utgår alltså från att etniska kategorier kräver ett aktivt vi och ett lika aktivt de. Det utgår från att etnicitet är något föränderligt, eftersom kontext och historiska skeenden är avgörande, men att det emellanåt kan uppfattas som fixerat då människor kan välja (och/eller bli tvungna) att identifiera sig med sina etniska bakgrunder för att skapa mening. Etnicitet handlar alltid om gränsdragning, vilket Cornell och Hartmann (1998) beskriver på följande sätt: Att åberopa en etnisk identitet (eller att försöka tillskriva någon annan en etnisk identitet) är att särskilja oss från andra; det är att dra en gräns mellan ”oss” och ”dem” på basis av vad ”vi” påstår om oss själva och om ”de Andra”. Cornell & Hartmann, 1998, s. 2

Det ”vi” som vi åberopar när vi beskriver ”dem” är dock alltid lika flytande som det ”de” vi åberopar då ”vi” försöker att avskilja oss från ”de Andra”. Om vi utgår från svenskhet som exempel, skulle vi kunna säga att anledningen till att det är så svårt att säga vad det faktiskt innebär att tillhöra den ena eller den andra etniska gruppen är att den så kallade svenskheten betyder (minst) en sak i Sverige och (minst) en annan sak i exempelvis Norge. Därför omtalar etnicitetsforskare ofta etnicitet som något som i viss mån kan förhandlas via interaktion (Jenkins 1997, 2000).

Invandrarskap Liksom etnicitet kan invandrarskap förstås som en kategoriseringsgrund som får sin betydelse beroende på det sammanhang vi befinner oss i. Det finns länder (såsom England) där invandrarskap anses vara en tillfällig ”identitet” som hänger samman med den geografiska förflyttningen hos dem som invandrat. I vårt land är invandrarskap tyvärr något annat, eftersom vi tenderar att betrakta invandrarskapet som en beständig identitet, som tillskrivs både dem som är födda utomlands och dem vilkas föräldrar är födda utanför Sveriges gränser. I ett av Socialstyrelsens lexikon över begrepp som används inom IMER-forskning stod det redan i slutet av 1990-talet:

Sandra Torres & Finnur Magnússon

I Sverige har begreppet invandrare kommit att få en folklig betydelse av icke-svensk. Denna innebörd har blivit en negligering av allt det som det svenska står för, och har inte nödvändigtvis någon relation till invandring som sådan. Westin m.fl., 1999, s. 101

På svenska använder vi med andra ord ordet invandrare som motsats till ordet svensk. Svanberg och Tydén (1994) var tidigt ute med att påpeka att tesen att invandrarna är annorlunda än svenskar härrör från de samhällsdebatter vi haft om invandrare, invandrarpolitiken och alla invandrarinriktade byråkratier i Sverige. Eftersom det är relativt vanligt att förknippa det svenska med det vi är vana med, eller med andra ord med det som anses vara normen, utgår vi oftast implicit ifrån att invandrarna med sin ”kulturella, språkliga och religiösa annorlundahet” avviker från den antagna svenska normen (se bl.a. Sernhede 2000 & Öhlander 2004). Mattsson (2001, s. 259) påpekar att det antas råda ett motsatsförhållande mellan ”svenskhetens homogenitet och invandrarskapets absoluta annorlundahet”. En anledning till att det är problematiskt att förhålla sig till invandrarskap på det sätt vi tenderar att göra i Sverige är att invandrarskap egentligen bara handlar om att man har förflyttat sig från ett land till ett annat, medan svenskhet handlar om tillhörighet till en grupp med en gemensam historia. Heterogeniteten bland de så kallade invandrarna är enorm, eftersom många geografiska, nationella, kulturella, etniska, sociala, utbildningsmässiga, språkliga och religiösa bakgrunder finns representerade bland människor som har invandrat till Sverige genom åren. I denna antologi tar flera för fattare upp denna heterogenitet. Värt att notera i detta inledningskapitel är dock att det förstås finns en stor heterogenitet även bland etniska svenskar, men att vi tenderar att bortse från detta när vi använder dessa gruppbeteckningar som om det fanns något samförstånd om vad de betyder. Svanberg och Tydén (1999) påpekade tidigt att / ... när vi på 1990-talet skriver invandrarnas svenska historia riskerar vi därför ständigt göra oss skyldiga till anakronismer, att etnifiera där etniska skillnader inte fanns, att ställa utländskt mot en förment svenskhet som knappast tagit form, att tillskriva olikheter en betydelse de aldrig haft. Svanberg & Tydén, 1999, s. 10

1 • Invandrarskapets betydelse för äldrevård och äldreomsorg

Åtskilliga etnicitetsinriktade forskare i Sverige har dessutom, med utgångspunkt i analyser av bland annat de bilder av invandrare som förmedlas i dagspressen (Bredström 2002; Brune 2002, 2008), den offentliga diskursen om invandrare och invandrarpolitik (Peralta 2005) och den faktiska svenska invandrar- och integrationspolitiken (Södergran 2000), visat att invandrarskap ofta antas innebära främlingskap, traditionsbundenhet, annorlundahet, ojämställdhet, avvikande värderingar och beteende, social isolering och utanförskap, bakåtsträvan, kompetensbrist och inte minst problem. På grund av allt detta uppmärksammar denna bok äldrevårdens och äldreomsorgens villkor i migrationens tidevarv. Vi vill bidra med kunskap om vad den internationella migrationen innebär för dessa välfärdssektorer och hur invandrarskap förstås inom olika verksamheter.

Invandrarskapets betydelse inom äldrevård och äldreomsorg Äldrevårds- och omsorgssektorn var en av flera välfärdsinstitutioner som tidigt lade kraft på att särskilja äldre på basis av invandrarskap. Etno logen Owe Ronström (1996: 356) uppmärksammade redan på 1990-talet att ålderdomen höll på att etnifieras och att etnicitetsdebatten höll på att få en åldersaspekt den inte tidigare haft. I takt med att invandrare ”[upptäckte och urskilde] sina äldre” och den svenska äldreomsorgen bestämde sig för att erbjuda särskilda lösningar för invandrarna, hade vi börjat föreställa oss ålderdomen som ett stadium som skiljer sig åt beroende på etnisk bakgrund. Ett decennium senare studerade Torres (2006b) på ett systematiskt sätt den kunskapsbas som fanns i Sverige när det gäller de så kallade äldre invandrarna. Hon menade att föreställningen om att dessa äldre har särskilda behov var central för antagandet om att dessa äldre innebär en utmaning för den svenska äldreomsorgen eller ett välfärdsproblem (se också Torres 2008). Äldrevården och omsorgen var en välfärdsinstitution som tidigt gjorde mångfald till en organisationsidé (Schölin 2008). Så här skrev Linda Lill (2005), som också bidrar med kapitel 3 Arbetskraftsbrist och invandrarskap i äldreomsorgsarbetet i den här boken:

Sandra Torres (red.) är professor i sociologi, särskilt socialgerontologi vid Uppsala universitet. Finnur Magnússon (red.) är professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

ÄLDREVÅRD OCH OMSORG I MIGRATIONENS TIDEVARV Vad har den internationella migrationen inneburit för äldrevården och omsorgen? Den här boken presenterar forskning om vad den ökande etniska mångfalden innebär för olika välfärdssektorer samt hur äldre invandrare framställs i socialpolitiska, såväl som massmediala sammanhang. Författarna tar upp forskning om hur äldre invandrares ekonomiska situation och hälsosituation ser ut i dag men också vad mångfalden innebär för olika vård- och omsorgsyrken. Äldrevård och omsorg i migrationens tidevarv vänder sig främst till studerande inom socialt arbete och vid vårdutbildningar men också till yrkesverksamma inom dessa områden. Författarna till boken kommer från skilda akademiska miljöer och har lång erfarenhet av forskning inom olika områden.

Art.nr 40707

studentlitteratur.se