9789144136523 by Smakprov Media AB

KONTEXT SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

KONTEXT SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 Elevpaket – Digitalt + Tryckt I den andra upplagan av Kontext Svenska som andraspråk 1 har innehållet uppdaterats och kopplingen till kursplanen ytterligare stärkts (GY11). Genrepedagogik, cirkelmodellen och formativt lärande genomsyrar bokens alla delar.

ELEVBOK Läromedlet tar utgångspunkt i engagerande texter som mynnar ut i språkutvecklande övningar. Efter varje text finns uppgifter som tränar läsförståelse och reflektion samt ger eleverna möjlighet att fundera över språkets olika användningsområden och samtidigt göra jämförelser med sitt förstaspråk.

DIGITALT LÄROMEDEL Elevpaketet består av en digital inläst bok så att eleverna kan läsa boken på skärmen och lyssna på den samtidigt. I paketet ingår även interaktiva övningar som tränar ord och olika språkliga moment.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

K O N T E X T

Svenska som andrasprĂĽk 1 Eva Hedencrona Karin Smed-Gerdin

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Liza Greczanik, Henric Arfwidsson Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard Omslag: Johanna Szemenkar Remgard Art.nr 36369 ISBN 978-91-44-13652-3 © Författarna och Studentlitteratur AB 2020 Upplaga 2:1 Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll Välkommen till Kontext Svenska som andraspråk 1! . . . . . . . . . . . . . 9 Dina redskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Genrer – situationsanpassat skrivande i Kontext 1 . . . . . . . . . . . . . . . 9 Plugga smart – strategier för att läsa, skriva, tala och lyssna . . . . . 10 Läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Läsa på olika sätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Läs och anteckna! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Kolla källan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Använd cirkelmodellen! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Den retoriska arbetsprocessen – ett klassiskt arbetssätt . . . . . . . . . 14 Kolla texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Respons – skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Samtala, diskutera och debattera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Förberett tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Respons – tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Lyssna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Ordinlärning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Formativ bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

1 Språk i kontext

– språk i olika sammanhang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Kommunikationssituation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Skriftspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Syfte, mottagare, situation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Basgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Kombinera basgenrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Formellt och informellt språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Utdrag ur namnlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Tvillingsyskon i UFC-match . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Så svårt är det att lära sig svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

2 Bloggar och biografier

– skriva om det allmänmänskliga i livet . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Personligt berättande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Sms och chatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Blogg och dagbok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Ett nytt språk – Zinats blogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Självbiografier och biografier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Biopics . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Självbiografiska utmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Klättringen i blodet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Den globale entreprenören . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

3 Skönlitteratur

– berättelser om livet från olika kulturer . . . . . . . . . . . . . . 65

Vad är skönlitteratur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Skönlitteraturens betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Konsten att läsa skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Analysera text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Ett litet hål i mörkret. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 Och detta är Tornedalen av Mikael Niemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Sagan – en klassisk genre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Berättelsens struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Den dramaturgiska kurvan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Berättelsens ingredienser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Novellanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Gåtan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Arbeta med en novell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 Fler skönlitterära genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Motiv – hjältar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Tala om en bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Låna och läs en bok! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Läslogg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Genrearbete – reflektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Böcker som blivit film . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Lyrik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93

4 Tala, presentera och informera

– muntlig framställning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Om att tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Förberett talande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Talspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Vad händer när vi pratar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Samtalssituation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Sagt om att tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Språkets melodi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Träna uttal genom högläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Om att presentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Checklista – bildspel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Upphovsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Creative commons . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Arbetsgång – bildspel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Andra presentationstekniska hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Tänk på detta inför framförandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

Informerande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Spänd eller nervös? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Om talängslan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Den retoriska arbetsprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Arbetsgång – informerande tal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Skapa samband i anförandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Informerande tal – tips inför en resa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

5 Lässtrategier för faktatext

– i tryckta och digitala texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

Läsa faktatexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Läsning av olika genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Hur är en bra läsare av faktatexter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Lässtrategi – innan du läser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Medan du läser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Lässtrategi 1 – att zooma in . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Koffeinet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Lässtrategi 2 – att ställa frågor och göra inferenser . . . . . . . . . . . . 132 Lässtrategi 3 – att avgöra vad som är viktigt . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Lässtrategi 4 – att göra kopplingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Lässtrategi 5 – att transformera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Läsa digitala texter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Nationella provet

– råd inför att tala och att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Råd för att tala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Råd för att skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Kontrollera texten! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

6 Kritiska röster

– referera, kolla källan och skriva inlägg . . . . . . . . . . . . . . 145

Referat med källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 När skriver man referat? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Arbetsgång – referat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Så genomskådar du fejk på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Kritiska röster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Ur Ängeln i Groznyj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Kritisk granskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Upphovsrätt och integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Upphovsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Skriva inlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 Hur skriver man ett inlägg – en utredande text? . . . . . . . . . . . . . . 164 Ett inlägg – ett exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165

7 Samhällsliv i media

– argumentera och skriva debattinlägg . . . . . . . . . . . . . . . . 171

Nyheter i media . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Nyheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Flygplan fick störtdyka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Reportage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Kritisk granskning av bild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Reklam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Debattera och argumentera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Muntlig argumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181 Alla borde vara feminister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 185 Debattinlägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188 Sluta kasta bort mat! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 188

8 Vardagsliv

– repetera inför np med inlägg och debattinlägg . . . . . . . 195

10 råd för att må bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Therése Lindgren – Ibland mår jag inte så bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Alternativa lösningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Ska vi byta grejer med varandra? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205 Sightseeing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Drömmen om ett hem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Parfait med olika smaker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217

9 Språksociologi

– varför och hur språket varierar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221

Språksociologi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Språklig repertoar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Kommunikation – avstånd och samhörighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Attityder till språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Hur pratar ungdomar egentligen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Rinkebysvenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 Slang . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 Ludvig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 229 Svordomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Kronolekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Språk och kön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 Dialekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk . . . . . . . . . . . . 240

10 Rätt eller fel?

– språkets struktur och grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Meningsbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Huvudsats och bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Ordföljd i bisats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Finit verb och fundament . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Styckeindelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Sambandsmarkörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Stor bokstav . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254 Interpunktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Komma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Frågetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Utropstecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Kolon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Dialog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 Språkriktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Ordklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Genitiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Adjektiv och substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Subjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Räkneord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Interjektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266

Kapitel 8

Vardagsliv – repetera inför np med inlägg och debattinlägg Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion . Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter ämne, syfte, situation och mottagare . Användning av digitala verktyg för text bearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter . Textuppbyggnad, textmönster och språkliga drag i (…) argumenterande texter . Referat och citatteknik samt hänvisningar till olika källor . Läsning av och samtal om texter som används i vardags, samhälls, studie och arbetsliv . Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer . Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål . Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket . Ur Centralt innehåll för Svenska som andraspråk 1

I detta kapitel kommer du att ➽ få råd för att må bra ➽ läsa om när livet känns svårt ➽ läsa om konsumtion ➽ arbeta med inlägg och debattinlägg ➽ skriva en instruktion ➽ arbeta med prefix och suffix ➽ arbeta med partikelverb .

195

Kapitel 8 Vardagsliv

Innan du börjar Hur mår du? ”Bara bra”, svarar du oftast utan att riktigt tänka efter. Vad innebär det att ha ett bra liv? Vilka ingredienser är viktiga? 1 . Skatta hur ditt liv ser ut. Stämmer inte alls

Stämmer fullständigt

Jag motionerar regelbundet.

9 10

Jag äter en varierad kost.

Jag sover ca 8 timmar/dygn.

Jag sover bra på natten.

Ibland äter jag bara godis.

Jag är sällan stressad.

Jag känner mig nöjd med tillvaron.

Jag har tillräckligt med pengar.

Jag har drömmar om framtiden.

2 . Vad äter du? Hur ser din matcirkel ut? Vad äter du mest eller minst av? Rita en matcirkel som visar hur du äter idag och en som visar hur du vill/borde äta.

10 råd för att må bra Använd först lässtrategin zooma in (se sidorna 129–132) och därefter lässtrategi 2 när du arbetar med denna text. 1. Mat

Utgå från matcirkeln och se till att äta grönsaker och frukt varje dag. Undvik sötsaker, läsk och chips. Börja dagen med en rejäl frukost, dagens kanske viktigaste mål. Ät lunch, middag och kvällsmat på regelbundna tider. 2. Motion

Rör på dig cirka en halvtimme varje dag. Ta en promenad, jogga eller cykla. Varför inte pröva yoga eller gym? Rörelse frigör endorfiner i kroppen och de hjälper dig att må bra. 3. Sömn

Sömn är viktigt för att kroppen ska återhämta sig. Hjärnan bearbetar intryck från dagen och ”städar upp” inför nästa dag. 4. Fånga dagen

Försök leva och göra det bästa av varje dag för det är just nu som livet pågår. Det är ingen idé att deppa över det som har varit utan det är bättre

196

Kapitel 8 Vardagsliv

att se framåt och fundera över vad som kan förändras. Oro och stress inför framtiden innebär ofta spilld energi, så ta istället itu med problemen först när de dyker upp. 5. Familj och vänner

Var rädd om din familj och dina vänner. Visa att du bryr dig om dem. Red ut konflikter på ett tidigt stadium genom att prata direkt med varandra. 6. Ekonomi

Gör en budget över de pengar du har och för kassabok så att du ser vart pengarna tar vägen. Försök spara pengar så att du alltid har en reserv att ta till om det behövs. Köp kläder i andrahandsbutiker eller handla på loppis. Där kan man hitta bra saker billigt. Ställ dig frågan inför varje inköp om just den saken är nödvändig. Kanske du kan skaffa ett extrajobb för att dryga ut ekonomin. 7. ANT

Alkohol, narkotika och tobak är beroendeframkallande ämnen, som betyder att de kan leda till missbruk. Alla dessa ämnen påverkar kroppens celler negativt, även i små doser. Kanske är det lättare att avstå om du tänker på att andra tjänar pengar på att du förstör din kropp. 8. Stress

Planering brukar vara ett bra medel mot stress. Skaffa en kalender och gör en långtidsplanering. Fördela sedan arbetet över en längre tid. Var realistisk och se vad som är rimligt att hinna med varje dag. Motverka också stress genom att försöka koppla av en stund varje dag. Ligg ner och tänk på ingenting i en kvart eller en halvtimme. 9. Uppmuntran och beröm

Alla behöver få lite uppmuntran och beröm ibland. Positiv förstärkning gör att självförtroendet växer och man vågar tro på sig själv. Glöm inte att berömma andra när de gjort något bra. 10. Drömmar

Det är viktigt att ha drömmar om framtiden. Kanske vill du resa, förverkliga en idé, utmana dig själv. Drömmarna är bara dina så du kan välja om du vill berätta om dem eller hålla dem för dig själv!

197

Kapitel 8 Vardagsliv

➽ Reflektera Diskutera igenom råden med en kamrat. Håller ni med eller inte? Vad mer skulle man kunna säga om respektive punkt? Lägg till fler råd om du saknar något.

➽ Uppgift – Vad vill du ändra på i ditt liv? A . Lista fyra saker som du ganska lätt kan ändra på för att må bättre. 1 . 2 . 3 . 4 . B . Skriv en sammanfattning som bygger på din lista. Reflektera över vad du tycker är bra och vad som kan bli bättre i din tillvaro.

➽ Personliga egenskaper Här följer ett antal ord som beskriver olika sidor av personligheten. Para ihop dem med en passande förklaring. Om du har alla dessa egenskaper är du antagligen ganska nöjd med tillvaron. 1 . generös

a . hoppfull

2 . harmonisk

b . lugn och lycklig, i balans

3 . optimistisk

c . full av drivkraft

4 . stressad

d . visar respekt för andras åsikter

5 . motiverad

e . livskraftig, ungdomlig (om äldre personer)

6 . tolerant

f . kunnig

7 . flexibel

g . smidig, anpassar sig lätt

8 . engagerad

h . givmild

9 . kompetent 10 . aktiv

j . kraftfull, företagsam

11 . autonom

k . självständig

12 . dynamisk

198

i . mycket intresserad

l . energisk, nitisk, målmedveten

13 . receptiv

m . verksam, sysselsatt

14 . vetgirig

n . instinktiv, omedelbar

15 . visionär

o . orolig, problem med påfrestningar

16 . ambitiös

p . reagerar omedelbart, impulsiv

17 . produktiv

q . framsynt, se vad som ska hända

18 . alert

r . frågvis, nyfiken

19 . intuitiv

s . läraktig, mottaglig

20 . spontan

t . flitig, effektiv

Kapitel 8 Vardagsliv

➽ Uppgift – beskriv dig själv

Genrearbete sidan 76

Använd dig av orden i övningen och skriv i din loggbok. 1 . Vilka fem ord kan du använda om dig själv? 2 . Vilka egenskaper tror du en arbetsgivare uppskattar? Plocka ut fem. Välj gärna andra än dem i listan. 3 . Varför är dessa egenskaper viktiga, tror du? 4 . Vad behöver du göra för att åstadkomma en utveckling inom dessa områden?

➽ Vad skulle du göra? När du tar ställning i olika frågor påverkar du inte bara ditt eget liv utan även andras. Här följer ett antal situationer som du först ska tänka igenom själv innan du diskuterar dem i en grupp om 3–4 personer. Vad skulle du göra om du: 1 . hör att någon sprider osanna rykten om din kamrat? 2 . ser att en person som är berusad tänker köra bil? 3 . upptäcker att en kamrat dricker regelbundet varje helg? 4 . förstår att din kamrat kräks upp maten på toaletten? 5 . får reda på att någon lägger upp bilder och skriver hemska saker på nätet om en person du känner? 6 . får reda på att en kamrat snattar regelbundet? 7 . vet att en kamrat är mycket deprimerad? 8 . vet att en kamrat har börjat ta droger? 9 . hör att någon är mobbad? 10 . vet att någon skolkar för att han/hon spelar dataspel halva nätterna?

199

Kapitel 8 Vardagsliv

Therése Lindgren – Ibland mår jag inte så bra

Therése är en svensk youtuber som skapade sin egen kanal 2013. Hon har bland annat utsetts till "Årets Youtuber" på Splay Networks Guldtuben åren 2015, 2016 och 2018. Flera gånger har hon varit sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Therése Lindgren har skrivit boken Ibland mår jag inte så bra, som gavs ut 2016. Den behandlar hennes psykiska ohälsa och hur hon gör för att försöka leva med den. Inledning

Genom de nedvevade rutorna hörs deras skrik redan innan bilen kommit över krönet och man kan se dem. Där, utanför Cirkus på Djurgården, står hundratals tjejer och killar tryckta mot kravallstängslet, den kalla marskvällen till trots, och möter youtuber efter youtuber som kliver ur de mörka bilarna som sakta rullat upp till entrén. Stora väktare motar försiktigt men bestämt bort fans för att man ens ska kunna ta sig ur bilen och ut på den röda mattan som leder till en upplyst vägg där alla gäster fotograferas. Ett par tjejer kupar sina händer mot de tonade rutorna på den senast ankomna bilen i hopp om att se vem som gömmer sig där inne, ”Vi älskar dig!” ropar några andra tjejer med breda leenden. När blev det såhär egentligen? När gick det från att vi youtubers satt ensamma i våra rum utan någonting annat än en kamera som sällskap, till att vi fick fans som nu skriker våra namn och sträcker sig för att få röra vid oss? Väl på mattan är det svårt att ta sig fram mellan Youtubekollegor och fans som hänger över stängslet för att kunna ta en selfie eller kramas. Kamerablixtarna smattrar så frekvent att det är svårt att överhuvudtaget se någonting när man efter ett stopp vid fotoväggen möter journalister från kvällspress och tv. ”Hur känns det?”, ”Vad är dina förväntningar på kvällen?” frågar de med intensiv blick när de sträcker fram mikrofonen. Volymen inne på Cirkus är hög redan från början, men stegras ännu mer i takt med att allt fler youtubers ansluter sig. En och annan balanserar en tallrik med kyckling i handen, men de flesta står bara med ett glas bubbel. ”Åh, det var längesen”, säger en youtuber till en annan, ”vi borde göra en collab snart igen!” Vi måste vara hundratals inbjudna, för det är proppfullt och varmt. Det är som att man kan ta på stämningen, luften liksom vibrerar av härlig förväntan. Där står Tova Helgesson klädd i sin Superwomandräkt, Clara Henry i silverfärgade loafers, bröderna Norberg i stiliga flugor och Misslisibell i svart spets. Alla är där.

200

Kapitel 8 Vardagsliv

Kvällen till ära har jag köpt en lång grå klänning med bar rygg, matchande högklackade skor och en söt kuvertväska från Stella McCartney. Jag brukar aldrig vara så uppklädd, men Guldtuben är youtubers motsvarighet till skådespelarnas Oscarsgala så när, om inte nu, är rätta tillfället att gå all in? På Sveriges största gala för youtubers koras vinnare som röstats fram av tittarna i flera olika kategorier, bland annat Årets stjärnskott, Årets humor, Årets action och Årets youtuber. Galan har föregåtts av månader av röstfiske, planering av outfits och upphaussade förväntningar. Cirkus klockor ringer och alla gäster rör sig in i stora salongen för att hitta sina platser och nu; nu drar Guldtuben 2016 igång. […] Ut på scen studsar de tre gruppmedlemmarna i rosa, lila och blå peruker och presenterar de nominerade i kvällens första kategori: Årets style. Anty, Misslisibell, Thomas Sekelius, Helen Torsgården och slutligen: jag. Den övertaggade publiken applåderar och jublar för varje namn som läses upp och delar ur våra videor spelas upp på en stor duk på scenen. En mörk berättarröst meddelar med stor dramatisk inlevelse att de två som fått flest röster är … trumvirvel … Thomas Sekelius och Therése Lindgren! När publiken VRÅLAR ryser jag så att håret på armarna reser sig och jag tror inte du kan föreställa dig hur det känns i min mage när jag ser mitt namn jämte Thomas på den stora duken på scenen. Det liksom knyter sig så att det gör ont och pirrar härligt på samma gång. Kameramannen zoomar in på Thomas, som chockat håller handen framför munnen, och jag vill att tiden ska stanna samtidigt som jag bara vill snabbspola i ultrafart nu, nu, NU! ”Det är så spännandeee!” skriker en av Dolly Style-medlemmarna i micken från scenen när de öppnar kuvertet som ska avslöja vinnarens namn. Publiken skriker ”Therése!” och ”Thomas!”. Ena Dolly Style-tjejen säger till slut: ”Och vinnaren i kategorin Årets style är … THERÉSE LINDGREN!!! Till publikens öronbedövande jubel flyger mina händer reflexmässigt upp framför min öppna mun, mina ögon tåras, hjärtat klappar och jag ställer mig upp, men: Jag är inte där. Jag är inte på Cirkus i Stockholm. Jag är inte på Guldtuben och jag tar inte emot mitt pris på scenen. Jag står med händerna för min vidöppna mun i en mörk studio fyra kilometer därifrån och följer galan via livesändningen. Min för ändamålet nyinköpta klänning med bar rygg hänger fortfarande på galgen hemma i sovrummet, klackskorna ligger prydligt i kartongen de kom i, för här sitter jag i mina trasiga jeans, sneakers och en vit t-shirt med texten ’’I’m a lot cooler on the internet”. Jag bländades aldrig av kamerorna den kvällen, jag tog inga selfies med några tittare och upplevde aldrig den förväntansfulla stämningen på Cirkus. Jag har fått allt berättat för mig i efterhand, för jag var inte där. För ibland mår jag inte så bra.

202

Kapitel 8 Vardagsliv

➽ Textfrågor 1 . Var är alla? 2 . Var står alla tjejer och killar? 3 . Vilken månad är det? 4 . Vilka kliver ur de mörka bilarna? 5 . Vad frågar journalisterna? 6 . Hur många är inbjudna? 7 . Vad har hon på sig? 8 . Vilka vinnarkategorier finns? 9 . Vad inleds galan med? 10 . Vilka har fått flest röster? 11 . Hur känner sig Therése Lindgren när hon hör sitt namn ropas ut? 12 . Var är hon när priset meddelas? Ord på jobbet sidorna 50–51

➽ Reflektera 1 . Varför är bilrutorna tonade? 2 . Vad är en youtuber? 3 . Varför är inte Therése Lindgren på galan? 4 . Hon säger i inledningen ”När gick det från att vi youtubers satt ensamma i våra rum utan någonting annat än en kamera som sällskap, till att vi fick fans som nu skriker våra namn och sträcker sig för att röra vid oss?” Kommentera citatet.

➽ Reflektera mera 1 . Vad stressar en ung människa idag, tror du? 2 . Vad kan man göra åt problemen?

➽ Ordarbete Para ihop rätt ord med passande förklaring. 1 . tonade

a . forma

2 . kupa sina händer

b . darra mycket

3 . smattra

c . höjas, bli högre

4 . stegras

d . här: försöka att inte tappa; hålla jämvikt

5 . balansera

e . utse

6 . kora en vinnare

f . mycket högt

7 . upphaussad

g . smälla

8 . rysa så att håret reser sig

h . färgade

9 . öronbedövande 10 . vidöppen

i . helt öppen j . med överdrivet stort intresse för

203

Kapitel 8 Vardagsliv

➽ Uppgift – tala om miljön Arbeta tillsammans i en grupp. Ta ställning och rangordna 1–10 där 1 är det ni anser det viktigaste bidraget till en bättre miljö. • Källsortera • Släcka lampor som inte används • Duscha istället för att bada • Aldrig kasta mat • Köpa kläder på secondhand • Kompostera avfall • Cykla • Återanvända plastpåsar • Sluta flyga • Sänka temperaturen inomhus

Alternativa lösningar Innan du börjar Läs detta utdrag ur Marie Kondos bok Konsten att städa. När du stöter på ett föremål du inte kan göra dig av med ska du fundera på varför du skaffade dig detta föremål. När kom det i din ägo, och vilken funktion eller betydelse hade det då? Utvärdera vilken roll det spelar i ditt liv. Om du till exempel har kläder du köpt men aldrig använt, ska du undersöka dem plagg för plagg. Var köpte du det, och varför? Om du bara köpte det för att det såg fräsigt ut i affären så har det redan fyllt sin funktion, du fick en kick när du köpte det. Varför har du det aldrig på dig? Var det för att du insåg att det inte riktigt var din stil när du provade det hemma? Om du inte längre köper kläder av samma typ eller färg har plagget fyllt en annan funktion, det har lärt dig vad som inte passar dig. Detta plagg har redan spelat ut sin roll i ditt liv, och du kan säga: »Tack för att du gjorde mig glad då jag köpte dig« eller »Tack för att du hjälpte mig förstå vad jag passar i« och sedan släppa taget. Diskutera

1 . Vad vill Kondo säga i sin text? 2 . Har du någon gång undrat varför du köpt något, till exempel ett klädesplagg? 3 . Vad är det som får dig att handla ett visst plagg?

204

Kapitel 8 Vardagsliv

Ska vi byta grejer med varandra?

Emma Tideström ställer fram fika på uteplatsen mellan husen på Banjogatan medan Edgar, fyra och ett halvt år, och Irma, två och ett halvt år, leker vattenkrig med grannbarnen. Bara genom att titta sig omkring går det att se en rad exempel på delande av resurser. Uteplatsen och möblerna har bostadsrättsföreningen fixat med gemensamma krafter och pengar. Den stora tunnan med leksaker som står i sandlådan har barnen fått ta över från gården intill, sedan barnen där blivit stora. Och utspridda på gården står trehjulingar och sparkcyklar som med tiden har blivit allas, berättar Emma Tideström. – Barnen vet nog vem de tillhör från början, men de brukar inte hänga upp sig så mycket på vems de är. Det blir att de tar den som finns ledig. I en av huskropparna finns tvättstuga, samt ett gemensamt förråd som alla har nyckel till. Där finns trädgårdsredskap, verktyg och en del maskiner. Däremot finns där ingen slipmaskin. Så när Emma och hennes man Erik skulle slipa utemöblerna för ett par månader sedan tog de hjälp av Swinga Bazaar, en webbtjänst för att dela saker med grannar. Genom webbsidan fick de kontakt med en familj, ett par kvarter bort, som hade en slipmaskin att låna ut. Emma Tideström i Karlstad är en av alla dem som försöker hitta alternativa lösningar till att köpa nytt. Det grundar sig delvis i att både hon och hennes man pluggar och därmed har en tajt ekonomi. Men också i en vilja att minimera konsumtionens negativa effekter på människor och miljö.

205

Kapitel 8 Vardagsliv

Vi går in i lägenheten och hon slår upp dörrarna till sin garderob för att visa och berätta om några av sina kläder. De kommer från alla möjliga håll: den rödvit-mönstrade Lewisklänningen hittade hon på en second handbutik i stan. De ljusa jeansen, gröntonade på utsidan och gula på insidan, fyndade hon på Tradera. – De passade jättebra, så jag fortsatte handla av samma person. Nu har jag tre par jeans som jag köpt av henne, så jag behöver inte köpa nya på länge. Emma Tideström bläddrar vidare bland kläderna och lyfter ut en ärmlös blus i skirt svart tyg. Den är ett av många plagg som hon har bytt till sig på en klädbytardag. – Jag tycker att det är ett roligt sätt att förnya sin garderob. Jag kommer ofta hem med plagg som jag inte hade sökt upp själv, men som sätter lite ny prägel. De nyproducerade plaggen i Emmas garderob är lätträknade. Så ser det även ut i barnens garderober. – Jag är ganska äcklad av klädindustrin som den ser ut i dag. Tjänster som gör det möjligt att dela på bilar och låna eller hyra ut rum inledde utvecklingen inom den kollaborativa ekonomin. På senare tid har det även dykt upp nya lösningar för att låna och hyra saker och kläder. Många utgörs av fysiska mötesplatser – klädbytarträffar organiseras både i stor skala på offentliga platser och i mindre skala, mellan kompisar till exempel. Fastighetsägare har inrättat bytesrum, där hyresgäster kan ställa in saker de inte längre vill ha och hämta upp saker andra lämnat. På förskolor börjar det dyka upp bytesskåp, där föräldrar enkelt kan förmedla vidare sina barns urvuxna kläder och en del kommunala bibliotek har börjat låna ut föremål. Till exempel finns det en biblioteksfilial i Malmö som lånar ut verktyg, och en i Göteborg som lånar ut gåstavar och stegräknare. av Fatima Grönlund

➽ Textfrågor 1 . Hur många barn har Emma Tideström? 2 . Vad ligger i den stora tunnan? 3 . Vad finns i det gemensamma förrådet? 4 . Hur fick familjen tag på en slipmaskin? 5 . Varför vill inte Emma köpa nytt? 6 . Var handlar hon kläder? 7 . Hur kan man låna eller hyra saker? Ge exempel. 8 . Vad kan man låna på ett bibliotek?

206

Kapitel 8 Vardagsliv

➽ Reflektera 1 . Vad innebär delade resurser? 2 . Vad innebär det att ”vara äcklad av klädindustrin”? 3 . Vad menas med en ”kollaborativ ekonomi”?

➽ Reflektera mera

Ekonomi sidorna 51–52

1 . Varför väljer människor att byta varor, köpa begagnat eller låna av grannen? 2 . Vad är positivt med att inte köpa nytt? 3 . Vad kan vara negativt med att inte köpa nytt? 4 . Många människor bryr sig om miljön idag. Vad kan man göra för att motverka miljöförstöring?

➽ Ordarbete Svara på frågorna tillsammans med en kompis. 1 . Vad kan en fika bestå av? 2 . Hur kan en uteplats se ut? 3 . Kan du ett annat ord för fixa? 4 . Hur gör man när man använder gemensamma krafter? 5 . När man hänger upp sig på något hur gör man då? 6 . Vad kan man använda en slipmaskin till? 7 . Vad är en tajt ekonomi? 8 . Kan du ett annat ord för minimera? 9 . Vad är motsatsen till negativ? 10 . Om man fyndar hur är priset då? 11 . Hur ser en ärmlös blus ut? 12 . Ge exempel på ett plagg. 13 . Ge exempel på en fysisk mötesplats. 14 . Vad är ett urvuxet plagg? 15 . Vad är en gåstav?

207

Kapitel 8 Vardagsliv

Sightseeing

Rattawut Lapcharoensap, är både amerikan och thailändare. Han är född i Chicago 1979, uppväxt i Bangkok och universitetsutbildad och bosatt i USA, i Michigan. Sightseeing ingår i en novellsamling som utspelar sig i dagens Thailand, mestadels Bangkok.

Varje lördagsmorgon ackorderar mamma med försäljarna på marknaden i Chatuchak. Också de mest omedgörliga försäljare har fallit till föga för hennes enträgna böner. Det är inte enbart charm hon använder, med charm kommer man inte långt; mamma prutar och lyckas pressa ner priset rejält tack vare sin oefterhärmliga kombination av humor, ekonomiskt bondförnuft, stor teaterkonst och gamla hederliga psykologiska knep. När vi var på marknaden den lördagen, några dagar innan vi for, var mamma i sitt esse. Försäljaren var en ung flicka som såg rätt alldaglig ut. Massor av människor strömmade förbi hennes stånd. Jag stod en bit bort medan mamma letade igenom de hundratals bågar som låg prydligt ordnade på bordet. ”Vad tycks?” frågade mamma och satte på sig Armanibågarna. ”Dom är fina, mamma.” ”Tycker du verkligen det?” ”Ja. Du ser ut som Jackie Kennedy.” Det gillade hon. Med handen gjorde hon en fladdrande liten gest, log, böjde sig ner och synade sig själv i den lilla spegeln. ”Vad kostar dom?” frågade hon till slut och tog av sig solglasögonen med en snabb, teatralisk gest. Försäljaren sa tolvhundra. Mamma la upp ett tjut. ”Dom är äkta, damen”, sa försäljaren. ”Äkta Armanibågar.” ”Äkta eller inte, det är förfärligt mycket pengar.” Flickan skrattade – ett pipigt, mjäkigt ljud. Ett medelålders kinesiskt par steg in i ståndet, mannen med frånvarande blick. Mamma undrade om hon inte kunde få rabatt. ”Det går inte, damen. Vinstmarginalen är låg som det är.” ”Snälla nån. Var lite hygglig mot en gammal kvinna.” Flickan log. Hon sa elvahundra. Mamma la upp ett nytt tjut. ”Jag är väl ingen utlänning heller? Här är vi alla thailändare. Ge mig det thailändska priset.” Försäljaren bad mamma föreslå något. Inte elvahundra, sa mamma. Försäljaren kom med ett motbud: Ettusenfemtio. Mamma la tillbaka solglasögonen på bordet. ”Var inte löjlig”, sa hon och skakade på huvudet, men jag hörde en illmarig underton i hennes röst. Jag förstod att det var först nu som köpslåendet skulle börja på allvar. ”Nu går vi”, sa mamma kort, och låtsades vara besviken. Det kinesiska paret sneglade på oss och log, jag försökte återgälda vänligheten. Hustrun återgick till att botanisera bland varorna och mannen till att se ut som om han önskade att

208

Kapitel 8 Vardagsliv

han var någon annanstans. ”Har du hört på maken?” frågade mamma när vi gick mot mittgången, med så hög röst att flickan skulle höra. ”Tolvhundra för Armanikopior.” ”Mamma –” ”Försök inte. Tycker du inte att det är lite väl dyrt?” ”Jo –” ”Hutlöst är vad det är.” Det finns tillförsikt i mammas sätt att köpslå, i vårt sätt att vända flickan ryggen och gå. Den dagen gav tillförsikten utdelning. Flickan kallade tillbaka oss. ”Hallå, damen! Hallå!” Mamma släppte min arm, vände sig om och såg på försäljaren. ”Ska vi säga tusen, damen?” sa flickan och reste sig från stolen. ”Nej, nej.” Mamma skrattade och tog mig under armen igen. ”Varför skulle jag betala så mycket pengar för Armanikopior?” I ögonvrån såg jag den kinesiske mannen fnissa tyst för sig själv. ”Det är inga kopior, damen.” ”Jaså inte?” ”Nej, damen. Min pojkvän tog dom från fabriken.” ”Så dom är stulna?” ”Inte alls!” ”Piratkopior, alltså. Det är piratkopior. Du vet att jag skulle kunna –” ”Men, damen!” ”Jag bara skojar. Att skoja lite skadar väl aldrig?” sa mamma. ”Ta inte en gammal kvinna som mig på allvar. Nå. Låt mig titta på dom igen.”

209

Kapitel 8 Vardagsliv

Mamma provade dem en gång till. Flickan sa att hon var jättesnygg. ”Jag gillar dom”, sa mamma och tog av sig solglasögonen. ”Men etttusen? Så mycket gillar jag dom inte.” Flickan bad återigen att mamma skulle föreslå ett pris. Mamma tog fram plånboken, gav mig solglasögonen och fiskade upp några sedlar. ”Hör nu på. Jag lägger sexhundra baht här på bordet. Sen tar jag solglasögonen och går.” ”Hallå! Det går inte, damen.” ”Det är klart det gör.” ”Nej, damen, det är omöjligt.” Flickan såg på mig. Jag ryckte på axlarna. ”Okej”, sa mamma. ”Låt mig fråga en sak. Hur mycket betalade du för solglasögonen?” ”Det vet jag inte, damen. Det var min pojkvän som –” ”Få höra nu. Vad skulle det göra om en gammal kvinna som jag fick reda på det? Din pojkvän är väl inte här nu? Hur ska jag annars kunna ge dig ett rimligt bud?” ”Jag kan inte tala om det. Men jag skulle gå back om jag lät er få dom för sex hundra.” ”Då säger vi sex hundra”, sa mamma med eftertryck och la pengarna på bordet. Nu hördes ett bullrande skratt från den kinesiske mannen och flickan gav honom en blick som plötsligt lät förstå att hon var betydligt äldre än jag hade trott först. ”Jag kan inte gå med på det.” Nu var försäljarens röst kraftfull och barsk, ansiktet fick en ny blekhet. ”Så ska det låta”, retades mamma och log. ”Det finns ingen anledning att kalla mig damen hela tiden. Nu kan vi prata som vuxna. Vad betalade du för dom?” Flickan ruskade på huvudet. Sexhundrafemtio, bjöd mamma. Flickan ruskade på huvudet igen. Mamma drog upp ännu en hundrabahtsedel ur plånboken. Sjuhundrafemtio. ”Nej.” Mamma höll sedeln i handen och en stund bara stod de där – försäljaren och mamma – inbegripna i en tyst strid. Jag hade sett den sortens kraftmätningar många gånger förr. Jag tyckte synd om flickan. ”Hur gammal är du?” frågade mamma plötsligt. ”Ursäkta?” ”Hur gammal är du?” ”Tjugosex år, damen.” ”Tjugosex, det är en härlig ålder”, sa mamma. ”Du kanske inte tror mig, med tanke på hur jag ser ut nu, men det var inte så länge sen jag var i din ålder. Det var inte alls så länge sen – fast du är mycket vackrare än jag nånsin var på den tiden.” Flickan bara blinkade förvånat åt mammas smicker. Den kinesiska kvinnan såg åt vårt håll för första gången.

210

Kapitel 8 Vardagsliv

”Så här ligger det till.” Mamma la hundrabahtsedeln ovanpå de andra sedlarna på bordet, klappade på högen med pengar som en vadhållare som välsignar sin insats. ”Jag ska berätta för dig om mina problem och sen får du avgöra om du ska låta mig få dom här solglasögonen för sjuhundrafemtio i dag eller inte. Saken är den att för mig är dom här solglasögonen inte accessoarer. Dom är ingen onödig lyx. Du förstår, jag håller på att bli blind. Vid den här tiden i morron kanske jag inte ser överhuvudtaget. Förstår du vad jag säger? Här ser du en kvinna som håller på att bli blind. Läkarna säger att dom här solglasögonen kan innebära att jag ser i ett par dagar till – fråga min son om du inte tror mig. Och du verkar inte vara den sortens flicka som låter en kvinna bli blind på grund av ett par hundra baht. Men det kanske du är. Du kanske är den sortens flicka …” ”Men kära barn, var nu lite bussig.” Det var den kinesiska kvinnan, med en röst sträv som sandpapper. Senare på dagen, när vi vindlade oss fram i gångarna på marknaden, tog mamma påsen som jag bar i handen, satte på sig Armanibågarna och skrattade ett vilt triumferande skratt, som fick många på den varma marknaden att vrida på huvudet. Rattawut Lapcharoensap, Sightseeing

➽ Textfrågor 1 . Vad var mamman intresserad av att köpa? 2 . Vilket var ursprungspriset och vad blev det till slut? 3 . Varför är försäljaren inte intresserad av att sänka priset? 4 . Ge några exempel på mammans sätt att pruta.

➽ Reflektera 1 . Vad menar mamman med att hon inte är någon utlänning? 2 . Vad menar den kinesiska kvinnan med ”Men kära barn, var lite bussig.”?

➽ Reflektera mera 1 . Hur vanligt är det att man prutar i Sverige? 2 . I vilka sammanhang skulle du försöka pruta? 3 . Ge exempel på någon situation där man kan köpslå om priset. 4 . I vissa kulturer ser man på pris som något som ska förhandlas om och i andra kulturer ser man på det som något som ligger fast. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med fasta priser respektive att pruta. 5 . Vilka fördelar finns med att ha en budget för sina omkostnader varje månad?

211

Kapitel 8 Vardagsliv

➽ Ordarbete 1 A . Para ihop orden med rätt förklaring 1 . ackordera

a . köpslå

2 . barsk

b . envis, outtröttlig

3 . bondförnuft

c . går inte att imitera

4 . botanisera

d . sunt förnuft

5 . enträgen

e . vara i högform

6 . hutlöst

f . granska sig själv

7 . illmarig

g . tillgjord

8 . kraftmätning

h . alltför snäll

9 . mjäkig

i . listig

10 . oefterhärmlig

j . betala tillbaka

11 . syna sig själv

k . plocka bland

12 . teatralisk

l . fräckt

13 . tillförsikt

m . hoppfullhet

14 . vara i sitt esse

n . sträng

15 . återgälda

o . kamp

B . Vilket ord från listan ovan, passar i vilken mening? Orden behöver böjas ibland. 1 . Vilka

priser. Här kan man inte handla!

2 . Han är verkligen slutar inte förrän han är klar.

Han jobbar hårt och

3 . Byggherren var stor och kraftig och talade med 4 . Det är alltid roligt att

röst. bland fyndvarorna.

5 . Min kompis

när det är rea.

➽ Ordarbete 2 Använd nedanstående ord och gör en övning som den i Ordarbete 1. Det betyder att du först slår upp rätt förklaring och sedan skapar fem meningar. Byt sedan med din kamrat. Utvärdera övningen. Hade ni samma förklaringar på orden? 1 . omedgörlig

6 . fladdra

11 . återgälda

2 . falla till föga

7 . gest

12 . köpslå

3 . rejäl

8 . pipig

13 . rimlig

9 . mjäkig

14 . barsk

10 . snegla

15 . sträv

4 . knep 5 . prydlig

212

Kapitel 9

Språksociologi – varför och hur språket varierar Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung och bostads ort, ålder, kön och social bakgrund . Attityder till språklig variation . Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk . Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat och skrivet språk . Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer . Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål . Reflektion över språkinlärning, med tonvikt på hur muntliga situationer och texter kan användas för att bygga upp ordförrådet och utveckla språket . Ur Centralt innehåll för Svenska som andraspråk 1

I detta kapitel kommer du att ➽ läsa om attityder till språk ➽ läsa om hur språk hänger ihop med ålder, kön, social bakgrund, ursprung och bostadsort ➽ läsa om digitaliseringens inverkan på språket ➽ arbeta med ett språkprojekt ➽ arbeta med tempus och dialog ➽ språkarbete – repetition .

221

Kapitel 9 Språksociologi

Språksociologi Innan du börjar 1 . Vilka svenska dialekter känner du till, det vill säga hur man talar på olika sätt i olika delar av Sverige? 2 . Kan du uppfatta att yngre och äldre människor inte alltid talar på samma sätt? Ge exempel.

socialgrupp grupp som bestäms av utbildning och inkomst

Till det mänskliga hör att vi uttrycker oss på olika sätt. Vi talar olika beroende på var vi bor i landet, hur gamla vi är, vilken socialgrupp vi tillhör och i vilken situation vi befinner oss. Därför talar vi om dialekter som avslöjar geografisk tillhörighet, kronolekter som visar på ålder och sociolekter som avslöjar social bakgrund. I ett språk finns det dessutom många så kallade gruppspråk eller varianter, till exempel ungdomsspråk, skolans språk, juristspråk, handbollens språk och språket inom ett yrkesområde. Dessa gruppspråk har speciella ord och uttryck. I skolan talar man om kunskapskrav, inom sporten om backlinjer och inom juridiken om lagar och paragrafer. Ditt eget språk består av alla olika gruppspråk du har tillgång till och ditt eget unika sätt att uttryck dig på. Det är din idiolekt. Det är svårt att föreställa sig ett land där alla människor uttrycker sig på exakt samma sätt.

■ Men vi kommunicerar inte bara genom språket, utan också med kläder, frisyrer, gester – allt vi gör och uttrycker är kommunikation.

■ Allt detta benämns språksociologi, en vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle och språkanvändning som del av ett socialt beteende. Med andra ord hur används språket i den omgivande kulturen?

Språklig repertoar Precis som när man skriver så beror det man säger på vilket syfte man har med det man vill förmedla, den situation man befinner sig i och vem som är mottagare. ■ En trafiklärare har syftet att lära någon att köra bil och en lärare i matematik har syftet att lära sina elever att räkna. Både trafikläraren och matteläraren får anpassa sitt språk efter den nivå eleven, mottagaren, befinner sig på. De använder ett ”språk” för nybörjare och ett annat ”språk” för elever som har kommit längre i sina studier. Situationen är olika för de bägge lärarna, en handlar om bilkörning och den andra om matematik.

222

Kapitel 9 Språksociologi

Vilken språkvariant du använder beror alltså på kommunikationssituation, syfte och mottagare. Varje individ har en mer eller mindre bred repertoar av olika språkvarianter. Vilka ”språk” man har tillgång till beror till en stor del på vilka grupper man tillhör. En gymnasieelev som spelar fotboll och som är redaktör för skolans elevtidning kan använda både ungdomsjargong, idrottens språk och tidningsspråk. Vi hör alla till flera grupper samtidigt och därför har vi också flera olika gruppspråk i vår repertoar.

repertoar h. en samling ord, ordförråd ungdomsjargong ungdomsspråk

■ Dina gruppspråk utgör tillsammans din språkliga repertoar. Din förmåga att veta vilket språk du ska använda kallas kommunikativ kompetens. ➽ Diskutera 1 . Vad är ett gruppspråk? 2 . Vilka olika gruppspråk talar du på svenska? Jämför med ditt förstaspråk – hur många gruppspråk har du tillgång till där? 3 . Ge exempel på ord och uttryck från olika gruppspråk. 4 . Ge exempel på att det i dagens arbetsliv är viktigt att ha en bra kommunikativ kompetens.

223

Kapitel 9 Språksociologi

Kommunikation – avstånd och samhörighet

associationer tankar

Det finns en önskan, ett behov hos många människor att berätta, att dela med sig av sina upplevelser och tankar. En rolig fest kan leva vidare och en olöst konflikt få sin lösning genom att vi berättar. Men samtidigt som vi talar, förmedlar vi direkt och indirekt i vilket socialt sammanhang vi hör hemma. Vi visar vår livsstil och grupptillhörighet med bland annat klädsel och genom det språk vi väljer. Låt oss från början göra klart att det inte finns något ”fint” eller ”fult” i själva språket. Vad som till exempel är ”fult” språk ligger i människors värderingar och förhållande till språket. Om vi tar ordet ”brud” som exempel, så är det ett ord som i samband med ett bröllop ger goda associationer. Om ”brud” däremot används om en kvinna på en dansrestaurang får ordet en nedsättande klang. Det finns med andra ord ingenting i själva orden som är positivt eller negativt, utan det är vi som ger dem en värdeladdning.

Attityder till språk Innan du börjar 1 . Har du någon känsla för vad som kan anses som ”fint” eller ”fult” i svenska språket? Kan man till exempel använda svordomar när söker ett jobb? Kan slang ibland uppfattas på ett negativt sätt? Motivera. 2 . Vem bestämmer vad som är ”fint” eller ”fult” i språket? 3 . Hur tycker du olika dialekter låter?

förespråkare talesperson

224

Språkattityder är hur vi värderar olika människors sätt att uttrycka sig och det kan handla om att man helt enkelt tycker illa om vissa ord, dialekter eller uttryck. Man gillar inte svordomar, tycker skånska låter hemskt och uttryck som ”ha det!” retar upp en. Eller så är man en ivrig förespråkare av att bevara dialekterna för att de ger en språklig mångfald. I begreppet språkattityder ligger också hur vi värderar språket beroende på talargruppens status eller makt. Standardspråket (ungefär skolspråk och språk med uttal nära skriftspråket) har ofta hög status eftersom det lärs ut i skolan, hörs i massmedia och talas av människor med inflytande. Standardspråket har vad man kallas öppen prestige eftersom samtliga språkbrukare är medvetna om dess status. Slang och dialekter har generellt lägre status men kan i vissa sammanhang ge en annan slags status då det inom vissa grupper kan anses häftigt och tufft att till exempel svära. Detta benämner man som omvänd prestige.

Kapitel 9 Språksociologi

I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra

Pontus Herin,har en bakgrund som ekonomijournalist på bland annat Affärsvärlden, Veckans Affärer och SVT. Han är uppvuxen i Djursholm och bor i Stockholms innerstad. En nyfikenhet på segregationen i Sverige fick honom att flytta till Tensta med sin familj. I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra är en personlig beskrivning av hans möte med en typisk invandrarförort och en kritisk granskning av segregationen i Sverige.

Jag åker tåg från Göteborg, på väg till Stockholm. Mitt emot mig sitter en muslimsk kvinna i slöja, hon ser ut att vara i tjugoårsåldern men det är svårt att säga. Vi har artigt nickat mot varandra men inget mer, båda är inne i sitt eget, jag i en kvällstidning och hon i musiken i sina hörlurar. Jag noterar förvånat att det låter som soulmusik, som hon spelar på hög volym. Det kan knappast vara renlärigt, tänker jag. Hon passar på att lyssna på förbjuden musik i smyg. Konduktören kommer och kontrollerar våra biljetter. Flickan mittemot saknar platsbiljett och säger att hon vill betala för sin plats nu istället. ”Jag hann helt enkelt inte köpa en biljett på stationen”, förklarar hon på perfekt svenska. Konduktören börjar förklara – på småländska – att man måste ha en platsbiljett för att åka på tåget och tycks inte ta någon notis om att hon vid flera tillfällen upprepar att hon vet det, tack, och nu vill betala. ”Tar du kort?” avbryter hon konduktören. ”Nu hade du tur”, säger konduktören och samtidigt som han förklarar att kortmaskinerna inte alltid fungerar på tågen.

noterar h. märker renlärigt rätt enligt en viss tro

ta notis om bry sig om

225

Kapitel 9 Språksociologi

häpen förvånad

tafatthet klumpighet

iakttagelser något man ser och märker auktoritär bestämmande

förståsigpåare de som tror sig veta bäst

förbryllad förvånad ordinärt vanligt

”Nu hade du tur”, härmar flickan konduktörens breda småländska efter att han har lämnat vagnen, och lägger till med en min där hon fångar konduktören perfekt, ”annars hade jag slängt av dig och dina sjalar i Skövde”. Hon tittar på mig, söker en reaktion. Det är väldigt komiskt, min typ av humor faktiskt. Men hennes medvetenhet och träffsäkerhet är så oväntad att jag glömmer bort att le tillbaka. Jag är för häpen. Det blir en konstig situation och hon är på väg att sätta på hörlurarna igen. Jag skäms över min tafatthet men räddar situationen genom att snabbt börja prata med henne. Hon heter Amina, är född i Irak och har nu varit i Göteborg och hälsat på släktingar. Annars studerar hon idéhistoria på Stockholms universitet. Vi börjar prata om skillnaden mellan Göteborg och Stockholm, skillnaden mellan göteborgare och stockholmare. Hon är intresserad, allmänbildad och gör underhållande iakttagelser som får mig att le. Hon säger ingenting om en auktoritär pappa som inte låter henne lämna hemmet, tvångsgiftermål med någon syssling eller en undertryckt lust att slänga bort slöjan och klä sig i ett tajt linne. Jag tar upp de nu pågående upploppen i Paris, som jag just läst om i min kvällstidning. Förståsigpåare säger att det kan bli upplopp även i svenska segregerade förorter, att det är en tickande bomb. Frågan har upptagit mina tankar en hel del de senaste veckorna och, ska det visa sig, hennes också. Hon är påläst om händelserna: ”Du vet det var en muslimsk organisation i Paris som gick ut med en fatwa häromdagen, ett slags påbud om att våldet skulle sluta. Det är ju ett skämt! De där tonårskillarna som bränner bilar lyssnar inte ens på sina föräldrar och går inte i moskén, varför skulle de lyssna på några imamer?” Det låter som en klok analys. Hennes telefon ringer och jag hör hur hon pratar med någon väninna om vardagliga saker, om studier, tentor och kompisar. Hon frågar sin väninna hur det går med någon kille, ”har det hänt något än?” Jag är förbryllad. Men samtidigt som jag är överraskad är jag glad i min inskränkthet. Vi har fått kontakt och det känns naturligt och ordinärt trevligt. Jag blir nyfiken och vill veta mer om Amina och hennes liv. Men också om mig själv, varför jag blir så överraskad över att hon är som vem som helst? Hur kan jag tro så mycket men veta så lite om den här människan? Hon är den första muslimska kvinnan jag överhuvudtaget har pratat med, alltså på riktigt. Hur kan Sverige ha blivit så segregerat? Jag frågar var hon bor någonstans. ”I Tensta”, säger hon. ‘‘Men där har du aldrig varit, eller hur?” lägger hon till med ett leende. Nej, det har jag inte. Pontus Herin, I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra

226

Kapitel 9 Språksociologi

➽ Textfrågor 1 . Vilka personer finns med i texten? 2 . Var befinner de sig? 3 . Vad gör konduktören när det visar sig att kvinnan inte har någon platsbiljett? 4 . Vem är den här ”tjejen” egentligen? 5 . Vilken analys gör hon när det kommer till upploppen i Paris? 6 . Var bor kvinnan?

➽ Reflektera 1 . Killen i texten har fördomar*. Vilka? Hur märks det? 2 . Konduktören har också fördomar. Hur märks det? 3 . Vad grundar de bägge männen sina fördomar på? 4 . Hur förstår man att tjejen inser att hon har blivit utsatt för fördomar? 5 . Hur kommer det sig att killen på tåget ändrar sin uppfattning om tjejen?

* En fördom är en ofta negativ, förutfattad mening om en grupp och dess individuella medlemmar.

6 . Varför tror du killen är ”glad i sin inskränkthet”? 7 . Finns det någon attityd till språket som används i texten?

➽ Reflektera mera 1 . Hur och varför uppstår fördomar? 2 . I texten hittar du ett exempel på att man kommunicerar med mer än bara talet. Ge exempel på olika klädstilar, hårfärger och ”prylar” och vad de kommunicerar till mottagaren.

➽ Ordarbete A . Fyll i orden som saknas. De kan behöva böjas. allmänbildad, förbryllad, konduktör, notera, ordinär, reaktion, segregerad, träffsäkerhet 1 . Studenten

att föreläsaren var mycket

kunnig. 2 . Du svarar alltid rätt! Vilken

3 . Hon vinner alla spel som handlar om samhälle, politik, sport och konst eftersom hon är så 4 .

. kontrollerade att vi hade biljett.

5 . Min pojkvän är en helt vanlig person, med andra ord, han är .

>>>

227

Kapitel 9 Språksociologi

6 . I många stora städer bor folk med höga inkomster på ett ställe och människor som inte tjänar lika mycket på andra ställen. Det kan man kalla för ett

samhälle.

7 . Din fråga gör mig

. Jag vet inte vad jag

ska svara. 8 . Att döma av din

blev du inte speciellt

glad över mitt förslag. B . Förklara följande uttryck för en kompis. 1 . Hur sitter man om man sitter mittemot någon? 2 . Hur talar en person som har en bred dialekt? 3 . Ett oväntat möte. Vad innebär det? 4 . Hur är en förståsigpåare?

Hur pratar ungdomar egentligen? Innan du börjar 1 . Hur gammal är en ungdom i Sverige? 2 . Vilka ord skulle du förknippa med ett ungdomsspråk? 3 . Vilka svordomar känner du till på svenska? Är det ungefär samma som på ditt språk? 4 . Använder du svordomar? Varför och när?

Först och främst, vem är egentligen ungdom? Det finns de som säger att ungdomstiden börjar vid 13 år och pågår fram till 24 års ålder. Andra pratar om tonårstiden, det vill säga från 13 till 19 år, då de flesta går på högstadiet och gymnasiet.

■ Något man ofta nämner när man talar om ungdomsspråk är användningen av ord som ”typ”, ”liksom”, ”väl” och ”ba”, små utfyllnadsord som ibland kallas onödiga. Det har dock visat sig att de fyller en viss funktion i talet. Säger man: ”Hon är 17 år” eller ”Hon är typ 17 år” så finns det en skillnad. I den sista meningen är man inte riktigt säker på hur gammal tjejen är.

pratar i munnen på varandra alla pratar samtidigt

228

■ När ungdomar pratar går det ofta fort, man byter snabbt ämne, man pratar i munnen på varandra och man använder många ljudhärmande ord som ”öööhhh”.

Kapitel 9 Språksociologi

Rinkebysvenska Rinkebysvenska, multietnisk svenska, förortssvenska eller shobresvenska brukar man kalla det sätt att tala som uppmärksammades på 1980-talet. Det används främst av ungdomar och är ett språkbruk som har både en multikulturell och flerspråkig bakgrund. Talar man rinkebysvenska betyder det inte att man inte kan svenska utan att man talar den dialekten med sina kompisar och att man kan växla till ”vanlig” svenska när man talar med någon annan. Rinkebysvenska brukar benämnas etnolekt.

Slang Något man ofta förknippar med ungdomar är slang. Dessa ord skapar en känsla av samhörighet för gruppen samtidigt som gruppen därigenom tar avstånd från andra grupper. ■ Slang innebär också att man skapar nya ord. Ett exempel är ”lyckost” som också kallas ”lyckos”, ”lycko” och ”lyllos”.

en lyckost en person som har det bra

■ Slangorden finns alltid vid sidan av det vanliga språket och är ständigt under förändring. Nya slangord uppstår och gamla slangord tas sedan upp i allmänspråket, till exempel ”tjej” och ”kille”.

Ludvig

Denise Rudberg är en svensk författare som har skrivit chick lit, deckare och ungdomsromaner.

”Är du vänlig och flyttar på dig så att jag kan se hur jag knyter slipsen?” Hans pappa var rödflammig i ansiktet och lika stressad som vanligt. ”Fast du kan ju faktiskt gå in i ert badrum.” ”Tyvärr inte, där sitter din mamma just nu och tycker synd om sig själv. Som vanligt.” Ludvig såg svettdropparna som brutit fram likt små pärlor på pappans panna. ”Måste du alltid vara så sjukt jävla otrevlig?” ”Och måste du alltid svära?” ”Men dra åt helvete, jag svär hur jävla mycket jag vill. Jag är för fan i mitt eget badrum.” Hans pappa ryckte till och vände sig mot honom, hans blick var hård, kall och obehagligt svart. ”Ditt badrum? Mig veterligen är det jag som äger den här lägenheten, inte du! Och så länge du bor under mitt tak så ser du till att uppföra dig, okej?”

mig veterligen vad jag vet

229

Kapitel 9 Språksociologi

klippa till slå

patetisk löjlig

blängde tittade ilsket

230

”Så det är din lägenhet nu? Mamma då, har du glömt henne? Och jag uppför mig fan så mycket bättre än vad du gör. Så fort du är hemma bråkar alla. Fattar du inte att alla tycker att du är en jävla idiot? Ett stort svin som ingen i den här familjen vill ha något att göra med.” Ludvig var övertygad om att hans pappa skulle klippa till honom, men ingenting hände. ”Du och jag ska ha ett allvarligt samtal om hur man uppför sig när jag kommer tillbaka från London. Och du kan glömma att du får några pengar den här månaden, har du förresten fixat något jobb? Eller är det för svårt för vår lilla akademiker?” ”Jag kan i alla fall plugga. Vad var det du hade i matte förresten? Tvåa, eller hur? Du är så patetisk med dina kostymer och all skit.” Hans pappa drog till sin slips så hårt att skinnet på halsen blev rött. Han blängde på Ludvig i spegeln. Deras blickar var lika svarta och innan hans pappa lämnade badrummet vände han sig mot honom. ”Du kommer inte att få några mer pengar det här året, och det kommer jag att säga till din mamma också. Från och med nu får du tjäna dina egna pengar, om du ska ha något. Har du förstått?” ”Tror du att jag bryr mig om dina jävla skitpengar?” Hans pappa fortsatte ut i hallen utan att se på honom. Ludvig ville rusa efter honom och slå honom hårt i ansiktet, göra honom illa. Slita av honom den där äckliga slipsen och löjliga kostymen, som fick hans pappa att tro att han var något han aldrig skulle kunna bli: en man som var respekterad. Ludvig skulle aldrig respektera sin pappa, det hade han inte gjort på väldigt länge. Kanske så länge han kunde minnas. Ytterdörren slogs igen med en smäll. Från det andra badrummet hördes dämpade snyftningar och Ludvig visste att hans mamma grät.

Kapitel 9 Språksociologi

Själv gick han ut i köket och lyfte ut ett mjölkpaket ur kylen. Tomt så när som på en liten skvätt på botten. Med en suck slängde han det i soporna och öppnade ett nytt. Han hällde upp ett glas och doserade ett par skedar O’boy-pulver. Efter viss tvekan stoppade han ner en brödskiva i rosten. Onsdagsmorgonen bjöd på dubbeltimme i matte så det var lika bra att få i sig något. Dessutom skulle de ha genomgång av vad som skulle komma på nästa veckas prov. ”Kan du lägga i en macka till mig också?” Hans storasyster Siri satt fortfarande i nattlinne och det blonda håret var uppsatt i en lös knut. Hon såg trött ut. Hans andra syster, som var lika gammal som han själv, verkade ha sovit över hos sin pojkvän. Utan att svara lade Ludvig i ytterligare en skiva i rosten och började rota runt i kylen efter pålägg. Han märkte hur hon såg på honom. ”Gick pappa, eller?” Han stirrade ner i bänkskivan och ryckte på axlarna. ”Vet inte.” ”Bråkade ni igen?” Han nickade kort. Siri suckade. ”Jag fattar inte att de inte skiljer sig. Vad håller de på med?” Han svarade inte utan koncentrerade sig på de varma brödskivorna som precis hade hoppat upp. Snabbt bredde han den ena och började äta den samtidigt som han gick ut ur köket. ”Jag måste skynda mig, jag börjar tidigt idag.” Hans syster svarade inte. Hon hade börjat ögna igenom en tidning hon hittat på bordet. Inifrån badrummet hörde han sin mamma tappa upp badvatten. Hon grät inte längre och han knackade försiktigt på dörren. ”Jag sticker till skolan nu.” Hans mamma stack ut huvudet. Hennes ögon var rödsprängda. ”Det ligger några hundralappar i min plånbok, men du får bara ta en. Jag har lovat Siri pengar till frisören. Hur har det gått med jobbletandet förresten?” ”Jag har inte hittat något. Men jag fixar det. Jag lovar.” Hans mamma blinkade och log. ”Lycka till. Och säg till om du behöver hjälp, okej?” Han skyndade sig ut i hallen och öppnade sin mammas plånbok. Först drog han ut två hundralappar men sedan stoppade tillbaka den ena. Det var bättre att han fixade ett extrajobb. Han höll med sin storasyster, det var lika bra att de skilde sig. De borde ha gjort det för länge sedan. Som det var nu ville ingen vara hemma, alla gjorde sitt bästa att undvika varandra. Denise Rudberg, Baristas, Första boken

231

Kapitel 9 Språksociologi

➽ Textfrågor 1 . Ge exempel på slang och ungdomsspråk i texten. 2 . Vem är ”det stora svinet” som ingen vill ha med att göra? 3 . Vilket straff får Ludvig för att han är oförskämd, enligt pappan? 4 . Var befann sig mamman och vad gjorde hon? 5 . Vilka lektioner hade Ludvig på onsdagen? 6 . Hur många syskon har Ludvig?

➽ Reflektera 1 . Vad är det som gör att Ludvig svär så mycket? Motivera ditt svar. 2 . Vad tycker du om Ludvigs sätt att tala till sin pappa? 3 . Vilken attityd markerar Ludvig mot sin pappas genom att använda svordomar? 4 . Vad innebär det att pappan kallar Ludvig ”vår lilla akademiker”? Vilken attityd ger han uttryck för? 5 . Varför tror du att mamman är ledsen?

➽ Reflektera mera Vad tycker du om Ludvigs sätt att använda svordomar?

➽ Dramatisera Arbeta i grupper om fyra. En person är Ludvig, en är pappan, en är mamman och en är systern. Skriv ett manus av texten, repetera in rollerna och spela upp det för klassen.

➽ Ordarbete 1 Vilket ord/uttryck i texten betyder att 1 . ansiktet är rött 2 . det droppar svett 3 . någon är riktigt, riktigt dum 4 . slå någon 5 . något är ordnat 6 . något är löjligt 7 . någon stirrade ilsket på 8 . springa efter 9 . dra av 10 . se upp till

232

Kapitel 9 Språksociologi

11 . komma ihåg 12 . något inte riktigt hörs 13 . det finns några droppar kvar 14 . mätte upp 15 . leta efter 16 . lägga all uppmärksamhet på 17 . snabbt titta igenom 18 . låta bli att träffas

➽ Ordarbete 2 Vad betyder följande uttryck eller meningar? Förklara! 1 . Att tycka synd om sig själv. När kan man göra det? 2 . Att vara sjukt otrevlig. När och om vem kan man använda ett sådant uttryck? 3 . Att bo under någons tak. Vet du några som bor under samma tak? 4 . Ytterdörren slogs igen med en smäll. Har du gjort så någon gång? Varför? 5 . Efter en viss tvekan stoppade han ner en brödskiva i rosten. Hur intresserad är han av rostat bröd? 6 . … det blonda håret var uppsatt i en lös knut. Hur ser hennes hår ut? 7 . Hennes ögon var rödspängda. Hur ser sådana ögon ut?

➽ Språkarbete – dialog När du skriver texter där det finns dialog kan du använda citattecken eller tankstreck. Sätt ut det i dessa meningar. Du kan läsa mer om detta på sidan 256. 1 . Gick pappa, eller? frågade Siri. 2 . Jag fattar inte varför de inte skiljer sig, suckade Ludvig. 3 . Lycka till, och säg till om du behöver hjälp, sa mamman.

Fortsätt nu att arbeta i ditt Språkhäfte på sidorna 57–58.

Språkhäfte sidorna 57–58

233

Kapitel 9 Språksociologi

Svordomar

väller h. kommer snabbt

skymford kränkande ord

234

Svordomar förekommer i ungdomsspråk såväl som bland vuxna. Tidigare var det vanligast med svordomar som hade med religion att göra, till exempel ”jävlar” och ”fan”. Idag är det vanligare med svordomar som handlar om sex, kroppsdelar, kroppsutsöndringar och dödshot: ”fuck”, ”kuk”, ”shit” och ”jag ska döda dig”. ”Fuck” och ”fucking” har börjat användas på samma sätt som ”jävla” och man hör också varianten ”uppfuckat”. Mammamotivet ”jag ska knulla din mamma” har nu också kommit till Sverige. Att visa eller uttrycka att man ogillar någon kan man göra på många sätt. Man kan klä sin ilska i ord eller man kan uttrycka sig med gester eller miner. Sättet man använder kan vara mer eller mindre tydligt. Det tydligaste är kanske att använda sig av skällsord – kraftuttryck som riktas till en eller flera personer. När används då ord som ”stolpskott”, ”nörd”, ”kåtbock”, ”pungmes”, ”hamnluder”, klamydiakossa” etc? Naturligtvis när människor blir arga, så arga att orden bara väller ur dem. Faktiskt är det betydligt lättare att skrika förolämpande ord till människor man inte känner, som i en kö till en bar eller till ett uteställe. Det har visat sig att det är betydligt vanligare att uttala förolämpande skymford gentemot personer som inte är närvarande och skällsorden är då ofta grövre.

Kapitel 9 Språksociologi

Det är inte roligt att bli benämnd ”pungmes” eller ”hamnluder”, men flera forskare säger att ett sådant språkbruk är en språklig reaktion på verklig ilska och fungerar då som en ersättning för fysiskt våld. Skällsordet blir en säkerhetsventil eller ett överhettningsskydd mot våldet. Tänk bara på vad som händer under en fotbollsmatch som förbjuder allt fysiskt våld – vilka skällsord uttalas inte under de två halvlekar som en match varar. Det är inte bara när man blir arg som svordomar och skällsord letar sig fram. Vill vi sätta oss på någon och visa oss överlägsna blir skällsord lätt en ingrediens. Tyvärr är det så att ett dagligt tilltal till flickor i landets skolor är ord som ”hora”, ”bitch” eller ”luder”. Politiskt aktiva kvinnor har bland annat kallats ”fittstim” och ”rosornas krig” byttes mot ”trosornas krig” när två kvinnliga politiker var inblandade. Med rosorna refererar man till socialdemokratin eftersom deras symbol är en ros. Trosorna blir då en drift med partiets kvinnliga medlemmar. Vad man åstadkommer med detta är en förminskning av den person som beskrivs eller tilltalas. Vad gäller skällsord om män respektive kvinnor är de mest dominerande orden om män sådana som beskriver mannens omanlighet och vad beträffar kvinnor handlar det om lössläppthet. Det finns fler skällsord om kvinnor än om män. Kan det betyda att män använder glåpord betydligt oftare och då riktar dem till kvinnor? Svordomar kan också fungera som förstärkningsord som i meningen ”Det var så in i helvete tråkigt”. De fungerar som en sammanhållande del i en grupp där det anses ”tufft” att svära, eller som avstånd när en revolterande tonåring gör uppror mot sina föräldrar.

drift skoj med

lössläppthet h. alltför villig att ha sex glåpord fult ord

Vill du fördjupa dig i ämnet läs då gärna Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen av Margareta Svahn.

➽ Reflektera 1 . Hur skulle du beskriva ditt språk? Passar det in på beskrivningarna ovan? Svär folk av samma anledning och lika mycket? Motivera ditt svar. 2 . Vad tycker du om svordomar? När kan det vara okej att svära? 3 . Vilka svordomar är vanliga nu? 4 . Varför svär folk i din omgivning? 5 . Är det okej att kalla sin kompis för ”hora”? Eller använda ordet ”bög” om en kille? Motivera.

➽ Språkreflektion 1 . Hur skiljer sig svenska svordomar mot de svordomar som finns i ditt förstaspråk? 2 . Hur blir man betraktad om man svär på svenska respektive om man svär på ditt förstaspråk?

235

Kapitel 9 Språksociologi

Se sidorna 261–262

➽ Grammatik – tempus igen Fyll i det verb som saknas och bestäm vilket tempus det ska vara. Välj från: regna, medge, skratta, vara (2 ggr), bli, ha, tro, bo, gå, komma, ska, få, vill, fortsätta, finnas, bestämma När Ömer

Söka jobb Här får du hjälp med att skriva ett formellt ansökningsbrev och ett cv. Dessutom finns en genomgång för hur man kan skriva en praktikrapport. Genrearbete sidan 78

ut gymnasiet

han sig för att flytta till Göteborg. Att studera på universitet var inget som familjens inkomst

och arbetslösheten i Kenya hög. Han

aldrig

varit utomlands, resan till Göteborg – Det

i början av juli och det

i tre dagar, jag sluta,

hans första.

aldrig att det han.

De tre första åren sfi Svenskundervisning för invandrare

han hos pappa och hans

nya familj. Via småsyskonen och sfi

han snabbt

in i svenskan. Och genom pappas kontakter

han

arbete som lärling på en pizzeria. – Jag hade aldrig bakat pizza innan, men det inte många andra jobb att söka och jag arbetslös,

inte vara Ömer.

➽ Språkreflektion 1 . Vilket/vilka tempus valde du i övningen ovan? Varför? Vilket tempus valde du för att markera just där Ömer pratar?

➽ Skriv Skriv om texten i preteritum (dåtid). Erik Petterson är en rutinerad försäljare och hälsar varje ny kund välkommen till butiken. Han utgår från varje kunds behov, önskemål och tidigare datakunskaper när han demonstrerar olika datorer. Utöver själva datorn presenterar han även tillbehör som programvaror, högtalare, skrivare, fodral och väskor för att skapa en fungerande helhetslösning. I samband med köpet får kunden förslag om att teckna förlängd garanti på hårdvara samt tillgång till telefonsupport. Själva ordern registreras i ett datasystem och plockas fram av lagret. Köpet slutförs i kassan eller genom att kunden faktureras.

236

Kapitel 9 Språksociologi

➽ Språkreflektion 1 . Som du märker använder man inte så många olika tempusformer i en text. Skriv en kort text som handlar om vad du gjorde igår. Analysera den sedan – vilka tempusformer använde du? 2 . Läs texten Ludvig på sidan 229 och stryk under verben (du behöver inte arbeta med hela texten utan läs mellan 10 och 15 rader). Vilka tempus används? Varför? 3 . Hur går ditt arbete med tempus i svenskan? Vad fungerar bra? Mindre bra? 4 . Vilka tempus finns i ditt förstaspråk? Jämför med svenskans tempus.

Fortsätt nu att arbeta med tempus i ditt Språkhäfte på sidorna 58–59.

Språkhäfte sidorna 58–59

Kronolekt Krono- kommer från grekiskans chronos som betyder tid och kronolekt syftar på de språkliga skillnader som har med en talares ålder att göra. Exempel på kronolekter kan vara barnspråk, ungdomsspråk, vuxenspråk och pensionärsspråk. Hur man drar gränser mellan att vara ungdom och till exempel vuxen beror på sociala livserfarenheter. Genom livet vistas man i olika sammanhang och nätverk. Man tappar första tanden, fyller 15 och får köra moped, fyller 20 och får gå på systemet, man får barn, man mister sin partner och så vidare. En del språkliga drag tar vi med oss och andra lämnar vi. Värderingar förändras också och med det de olika roller man har. Idag är förmodligen relationen mellan barn och föräldrar annorlunda än den relation som dagens föräldrar hade med sina föräldrar. Det gör också att språket mellan olika generationer kan se annorlunda ut idag än för 100 år sedan.

nätverk h. grupper

värderingar vad man tycker

Ordspråk sidorna 59–60

➽ Diskutera 1 . Hur skiljer sig ditt sätt att uttrycka dig på om du jämför med dina föräldrars sätt? Ge några exempel. 2 . Talar du på ett sätt med dina föräldrar och på ett annat sätt med personer som tillhör en äldre generation? Ge exempel. 3 . Tänk dig tillbaka till när du var fem år yngre. Talar du annorlunda idag? Ge exempel. 4 . Vilken generation använder mest slang och svordomar, tror du?

237

Kapitel 9 Språksociologi

Språk och kön anlägga h. ha

språkhandlingar hur man pratar

interaktion kommunikation

Vilken roll spelar kön när man kommunicerar? Samtalar män och kvinnor på lika villkor? Finns det speciella kommunikativa problem när män och kvinnor kommunicerar? Att anlägga ett genusperspektiv på språk innebär bland annat att visa vilken betydelse synen på kön har för både kvinnors och mäns språkhandlingar och hur de sedan tolkas, eller hur språket används för att beskriva och placera in kvinnor och män i samhälle och kultur. Idag använder man begreppet genus därför att man vill betona att det inte handlar om biologiska förklaringar till mäns och kvinnors olika beteenden. Könsrollerna är istället skapade av olika förväntningar på män och kvinnor och många språkforskare idag menar att i princip alla skillnader mellan könen är inlärda. Forskning visar också att det finns ett fåtal medfödda skillnader mellan pojkar och flickors språkbruk. Vi tillägnar oss helt enkelt en genusmarkerad identitet när vi växer upp, och genom interaktion med andra människor använder vi det språk som förväntas av oss. Genus är något vi skapar och språkforskare anser att skillnader mellan kvinnors och mäns språkbruk är socialt inlärda. De menar att barnet lär sig att använda språket på ett sätt som förväntas av en flicka respektive en pojke. ➽ Textfrågor 1 . Varför används begreppet genus? 2 . Hur skapas våra könsroller? 3 . Hur förklaras skillnader mellan mäns och kvinnors språkbruk?

238

Kapitel 9 Språksociologi

Dialekter En dialekt är ett ”språk” som talas inom ett visst geografiskt område. I Sverige finns det sex stora dialektområden: sydsvenska mål, götamål, sveamål, norrländska mål, östsvenska mål och gotländska mål. Inom varje dialektområde finns det många varianter. Det finns till exempel både bohuslänska, nordbohuslänska och kostermål. Dialekterna har olika ordförråd, uttal och intonation. I Skåne betyder ordet ”påg” kille eller pojke och man uttalar r skorrande. När en norrlänning och en göteborgare talar är det lätt att höra att de lägger betoningen på olika sätt.

intonation ordmelodi skorrande ljud man gör med tungan betoningen ett tryck

Exempel på utmärkande drag:

■ i sydsvenska mål finns skorrande ”r”.

■ i götamål används ”e” och ”ö” i stället för ”i” respektive ”y”: flecka – flicka, körka – kyrka.

■ i sveamål hittar vi uttal med bortfall av ”t” som i ”borde” (bordet).

■ i norrländska mål sker bortfall av ”-er”, då man till exempel säger ”han drick” istället för han dricker.

■ i östsvenska mål uttalas ”rs” ljudenligt. Man säger alltså Lars istället för ”Larsch”.

■ i gotlänska mål har man bevarat flera diftonger, så små uttalas till exempel ”smau”. ➽ Reflektera 1 . Vilken dialekt talar man där du bor? Hur låter den? 2 . Vet du hur skånska låter? Kan du förstå dialekten? 3 . Finns det många dialekter på ditt förstaspråk? Kan du förstå dem? 4 . Är det viktigt med dialekter? Motivera.

➽ Språkarbete

Se kapitel 10

Här kommer en repetition av de flesta språkövningar du arbetat med. Rätta följande meningar: 1 . Imorgon åker vi till Göteborg det blir jag Ludvig som tar med hans bror 2 . På Midsommarafton måste solen skina 3 . Innan jag åkte till Turkiet ringer jag min mamma

Fortsätt nu att arbeta i ditt Språkhäfte på sidorna 62–64.

Språkhäfte sidorna 62–64

239

Kapitel 9 Språksociologi

Digitaliseringens inverkan på språk och språkbruk Innan du börjar 1 . Vilka sociala medier använder du? 2 . Beskriv hur språket ser ut på sociala medier. Använder du förkortningar? Emojier? Skriver du med versaler (stora bokstäver)? Berätta och ge exempel.

påskyndar det går snabbare

udda avvikande, ovanlig

stabil trygg

240

Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan, anser att digitala medier påskyndar språkförändringar men att dess inverkan på svenska språkets struktur är ganska liten. I och med digitaliseringen har vi fått nya sätt att kommunicera med varandra, som e-post, chatt, sms och andra interaktiva forum på nätet. Idag använder vi skriftspråket för vardaglig kommunikation, vilket man inte gjorde före datorerna. Det kan innebära att man bjuder till fest genom Facebook och att man chattar med en kompis istället för att prata i telefon. När man ”pratar” på nätet ska det gå snabbt att skriva och snabbt att läsa, därför hittar vi på förkortningar, emojier och använder gemener istället för versaler som i till exempel sofia och södertälje. E-post, chatt och sms är oftast mer informella än vanliga brev. För det mesta erbjuder dessa texttyper också större utrymme för stavfel, udda interpunktion eller versaler när man vill skrika ut något, PUSS, och förkortningsteknik. Man kan egentligen inte kalla den digitala kommunikationen för talspråklig eftersom förkortningar och emojier inte hör hemma i talspråket. Språkrådet menar att de digitala mediernas påverkan på språket är ytlig. Engelska uttryck, förkortningsteknik, stavning och interpunktion och smilisar är ganska oproblematiska språkliga nyheter. Teknikutvecklingen medför att vi får fler kommunikationsmöjligheter men tekniken förändrar inte språket i allmänhet. Ungdomar använder inte sms-språk i vetenskapliga uppsatser utan är medvetna om syfte och mottagare. Det svenska språket har en stabil struktur och därför är det inte troligt att vi om några generationer kommer att skriva nyhetsartiklar som e-brev eller utredningar som chatt.

Kapitel 9 Språksociologi

PROJEKT Arbeta i grupper om 3–4 personer. Välj ett ämne att fördjupa er i. Projekten kan presenteras med stöd av ett bildspel, med hjälp av blädderblock eller att du skriver på tavlan. En annan möjlighet är att sätta ihop en film på cirka 3–5 minuter. Om de ni intervjuar ska medverka i filmen be om deras tillstånd först. Presentera projektet inför klassen eller i tvärgrupper. Idiolekter

Vilka olika språk talar du? Skriv en lista. Vilka speciella ord används? Vilka av dessa språk använder du under en dag? Jämför med en kompis. Vilka likheter och skillnader kunde ni hitta? Dra slutsatser utifrån detta.

Svordomar

Välj ett av följande ämnen: A . Är du intresserad av svordomar? Läs då Svordomsboken av Magnus Ljung eller Förortsslang av Dogge Doggelito och Ulla-Britt Kotsinas. Vilka olika svordomar finns i olika kulturer? B . Vilka svordomar är vanliga i svensk kultur? Jämför med de svordomar som används i ditt förstaspråk. Berätta vad ni kommit fram till. C . Intervjua 10–15 elever på din skola. Fråga dem om de svär mycket, vilka svordomar de använder och vad de anser om svordomar. Sammanställ svaren och reflektera över dem. Kan man kategorisera svordomarna på något sätt? Är vissa värre än andra? D . Gå till webbsidan spraakbanken.gu.se, klicka på ordet korp så kommer du till en sökfunktion där du till exempel kan söka på ”fucking”. Hur många träffar finns? Välj några kontexter och analysera hur ordet används. E . Gå till webbsidan spraakbanken.gu.se, klicka på ordet korp så kommer du till en sökfunktion. Slå först på ”fucking” och sedan på ”jävlar”. Vilket ord är vanligast? I vilka sammanhang används orden? Jämför några sammanhang där orden används och reflektera över vad ni kommer fram till. >>>

241

Kapitel 9 Språksociologi

Kronolekter

Intervjua några personer som tillhör en äldre generation än din. Välj ett antal ord som är vanliga bland dina kompisar. Fråga om de äldre vet vad orden betyder. Be dem ge exempel på ord de tror att du inte förstår. Sammanställ vad du kommit fram till och inled med en presentation av vad en kronolekt är. Dialekter

Välj ett av följande ämnen: A . Beskriv en dialekt. Vilka ljud är typiska? Vilka ord och uttryck är typiska? För att få exempel på hur dialekten låter kan du använda någon av de lokala tv-sändningarna (Mittnytt, Västnytt etc.) som finns på SVT:s hemsida. Inled med att presentera de olika dialektområden som finns i Sverige. B . En traditionell dialekt är en dialekt som är svår för utomstående att förstå. Känner du någon som kan en sådan? I så fall spela in när personen talar, be hen förklara vad som sagts och analysera sedan vad det är som är speciellt med denna dialekt.

Etnolekt

Beskriv rinkebysvenska.Var talas rinkebysvenska? Vem talar det? Vilka speciella ord används och hur har de spridits i Sverige? Vilket uttal används?

Sociala medier och nya ord

Varje år publiceras en nyordslista och ny teknik och nya kommunikationskanaler kan ligga bakom flera av dessa. Vilka är årets nyord? Vad betyder de? Vilka nya fenomen beskriver de? Intervjua också 5–10 personer på skolan för att ta reda på om de vet orden betyder. Vilka resultat kom ni fram till?

Formativ bedömning – självbedömning Utvärdera din insats. Vad använde du för presentationstekniskt hjälpmedel när du redovisade ditt projekt? Fick du med allt som efterfrågades i instruktionen? Drog du någon slutsats av det du presenterade? Hur nöjd är du med din presentationsform?

242

Kapitel 9 Språksociologi

Utvärdering Vad har du lärt dig? Du har arbetat med: ✼ attityder till språk ✼ hur språk varierar hänger ihop med ålder, kön, social bakgrund, ursprung och bostadsort ✼ digitaliseringens inverkan på språket ✼ skrivit ett projektarbete och presenterat muntligt ✼ tempus och dialog ✼ språkarbete – repetition .

243

KONTEXT Svenska som andraspråk 1 Kontext svenska som andraspråk 1 är en integrerad text- och övningsbok för kursen svenska som andraspråk 1. En digital version av boken medföljer varje tryckt exemplar. I denna andra upplaga har innehållet uppdaterats och kopplingen till kursplanen ytterligare stärkts. Genrepedagogik, cirkelmodellen och formativt lärande genomsyrar bokens alla delar. Läromedlet innehåller kapitel om muntlig och skriftlig framställning med modelltexter, lässtrategier, litteraturkunskap, språksociologi, språkriktighet samt ett avsnitt med råd inför de nationella proven. Här finns engagerande texter i olika genrer med tillhörande språkutvecklande övningar. Efter varje text finns uppgifter som tränar läsförståelse och reflektion samt ger eleverna möjlighet att fundera över språkets olika funktioner och samtidigt göra jämförelser med sitt förstaspråk. Med hjälp av det medföljande språkhäftet kan man öva vidare, utvidga sin vokabulär och bli säkrare på språkriktighet. Läromedlet är tillsammans med Kontext svenska som andraspråk 2–3 heltäckande för gymnasiets kurser i svenska som andraspråk. Bokens författare, Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin, har mångårig erfarenhet som lärare och är välkända läromedelsförfattare i svenska, svenska som andraspråk och engelska.

Art.nr 36369

studentlitteratur.se