9789144135649 by Smakprov Media AB

PROCESSORIENTERAD ELEVHÄLSA LEDA OCH UTVECKLA

JONAS ASKNE

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40664 ISBN 978-91-44-13564-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Karl Stefan Andersson Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 7 1 Inledning: Elevhälsa och processer 9 Vad är processer? 14 Syfte och innehåll 16 Bokens disposition 18 Kapitel 1 Inledning: Elevhälsa och processer 18 Kapitel 2 Vad är elevhälsa? 18 Kapitel 3 Organisation för en processorienterad verksamhetsutveckling 18 Kapitel 4 Processkartläggning 18 Kapitel 5 Implementering av processer 19 Kapitel 6 Två exempel på processorienterad verksamhetsutveckling 19 Kapitel 7 Viktiga slutsatser 19 2 Vad är elevhälsa? 21 Vad hände i rummet? 24 Tid 25 Interna och externa krav 26 Arbetssätt, roller och organisation 29 Verktyg för att leda och utveckla 31 Definition av elevhälsa 32

Styrning och ledning av elevhälsan 35 Hälsofrämjande och förebyggande 38 Hälsofrämjande arbete 40 Förebyggande arbete 42 Elevhälsans roll i det systematiska kvalitetsarbetet 47 3 Organisation för en processor ienter ad ver ksa mhetsutveck ling 51 Vad hände i rummet? 54 Ta hjälp av andra 54 Definitioner av begrepp 55 Med och inte i 56 Vilka är vi till för? 56 Processorientering 57 Processledning 59 Ledarrollen 62 Kärnprocesser 62 Process vs projekt 64 Process och organisation 64 Processer i offentlig verksamhet 66 Rutiner 70 Behövs processer om det finns rutiner? 73 Visualisering av processer 74 Processorganisationens roller 79 Processägare 81 Processledare 83 Processteam 86 4 Processk artläggning 89 Vad hände i rummet? 91 Ny erfarenhet 92

Teamets sammansättning 93 Frihet och ansvar 95 Metod för kartläggning 96 Arbetsgång i ett processteam 96 5 Implementer ing av processer 111 Vad hände i rummet? 114 Ledarens betydelse 114 Tillit 116 Mål och uppdrag 117 Implementering av de kartlagda processerna 118 Rektorns roll vid implementering 119 Modell för implementering 120 6 Två exempel på processor ienter ad ver ksa mhetsutveck ling 133 Göteborg 133 Utgångspunkt 134 Bakgrund 135 Genomförande 136 Implementering 137 It-system 139 Uppföljning 140 Skövde 140 Utgångspunkt 142 Bakgrund 142 Genomförande 144 Implementering 146 Uppföljning 148

7 Viktiga slutsatser 151 Byte av perspektiv 151 Förankring i ledarskapet 152 Oberoende av person 153 Ökad professionalitet 154 Verktyg för utveckling och förbättring 155 Plan för hälsofrämjande och förebyggande arbete 155 Referenser 157

Förord

I den här boken beskrivs hur rektorer och professioner inom elevhälsan med hjälp av ett processorienterat arbetssätt kan få verktyg för att planera och leda arbetet inom sin verksamhet. Genom att kartlägga elevhälsans processer och rutiner kan de olika professionerna skapa möjlighet till ökad samsyn och förbättrad samverkan. Det blir då möjligt för elevhälsan att på ett tydligare sätt ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete och i högre utsträckning få möjlighet att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Under många år har jag arbetat med att utföra, ingå i, leda och utveckla elevhälsans verksamhet. Jag minns min första elevvårdskonferens (som det hette då), en händelse som var en stor sak både för den inblandade eleven och för mig som ny lärare. Där och då förstod jag betydelsen av det gamla talesättet att det krävs en by för att ta hand om ett barn. Jag insåg vikten av att det finns ett sammanhang eller ett system runt omkring som tar vid och fullföljer det påbörjade arbetet när en lärares egna resurser inte räcker till för eleverna. Som rektor på tre skolor har jag haft förmånen att få arbeta med kompetenta människor från elevhälsans olika professioner. Några av dem har lärt mig mycket av det som denna bok handlar om. En annan utgångspunkt för boken har varit den förståelse som jag under min tid som chef för rektorer i Göteborgs Stad fick för vad rektorer egentligen brottas med, och för vilka behov de har av att få stöd.

Föror d

I mitt arbete på strategisk nivå i Göteborgs Stad, först på stadsledningskontoret och numera vid grundskoleförvaltningen, har jag lärt mig värdet av ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete och grunderna i ett processorienterat arbetssätt. Detta sätt att arbete har lite känts som att komma hem. Inte någonstans på vägen, på resan fram till i dag, har jag stött på ett lika användbart verktyg. Hade jag känt till det processorienterade arbetssättet tidigare, när jag arbetade som lärare eller rektor, är jag helt säker på att jag hade varit en bättre pedagog och skolledare. En bok om elevhälsa kan se olika ut till form och innehåll. I den som blev min, och som du nu håller i din hand, har jag hämtat inspiration och erfarenhet från de skolor och kommuner jag arbetat i, men slutsatserna är helt och hållet mina egna. Eventuella likheter med verkliga personer eller situationer är en ren tillfällighet. Med stöd av teori och praktik har min ambition varit att beskriva den processorienterade metoden på ett så lättillgängligt sätt som möjligt. Tack till alla som bidragit till att boken blivit till och till de människor i min närhet som varit till hjälp vid skrivandet. Först och främst till min förstående, uppmuntrande och läsande familj: Gisela, Jasmine och Alice. Särskilt tack också till Jonas Österberg som har inspirerat mig och läst mitt manus. Tack också till alla före detta och nuvarande kollegor, och alla andra som kanske inte ens vet om att de haft betydelse för att denna bok blev till. Till dig som läser denna bok vill jag önska lycka till med det viktiga och roliga arbetet att utveckla och förbättra elevhälsan. Hoppas att du kan få nytta av mina erfarenheter och att jag lyckats formulera dem på ett sådant sätt att dina kunskaper ökar. Älvängen oktober 2019 Jonas Askne

1 Inledning: Elevhälsa och processer

Elevhälsan är en viktig och komplex verksamhet. För elevernas skull är det angeläget att elevhälsan bedrivs på ett rättssäkert och likvärdigt sätt och att verksamheten känneEn så betydelsefull del tecknas av ordning och reda. Dagligen utför av skolans uppdrag ska personalen inom elevhälsan arbetsuppgifter så klart utföras på ett som kan leda till livsavgörande beslut för organiserat, systematiskt eleverna. För att ha möjlighet att utföra dessa och genomtänkt sätt. uppgifter krävs hantering av sekretessbelagd eller känslig information. En så betydelsefull del av skolans uppdrag ska så klart utföras på ett organiserat, systematiskt och genomtänkt sätt. Kartläggning och implementering av processer handlar om att få förståelse för det gemensamma uppdraget och om hur samsyn kan bidra till ökad likvärdighet för eleverna. Elevhälsan är därför ett verksamhetsområde där det processorienterade arbetssättet lämpar sig väl. Processorienterat arbetssätt innebär att en organisation eller verksamhet i förväg redogör för hur arbetsuppgifter ska utföras eller hur olika situationer ska hanteras. En process är i detta sammanhang det flöde av aktiviteter som beskriver hur olika identifierade behov ska tillgodoses. Elevernas behov ska vara utgångspunkt och de aktiviteter som beskrivs i processen ska vara till nytta för eleverna så att behoven blir tillgodosedda. Varje gång ett likadant behov

1 Inledning: Elevhälsa och processer

uppstår hos en ny elev eller en ny grupp av elever ska den beskrivna processen (flödet av aktiviteter) kunna återanvändas. Frågor och problem hanteras då på samma sätt, vilket ökar likvärdigheten och rättssäkerheten för eleverna. Genom att en organisation beskriver sina processer är den väl förberedd och vet redan innan behoven uppstår hur den ska utföra sitt uppdrag. Den definition av det processorienterade arbetssättet som används i denna bok kallas värdebaserad processmodellering (Ljungberg & Larsson, 2012). Tanken med denna definition av eller modell för ett processorienterat arbetssätt är att de aktiviteter (arbetsuppgifter) som utförs inom skolan och elevhälsan alltid ska vara värdefulla för eleven och leda till att dennas behov blir tillgodosett (ökat värde). Flödet av aktiviteter kartläggs och visualiseras i en processkarta (figur 1.1). I denna synliggörs utöver aktiviteterna även sådant som stödjer och styr processen, samt de resurser och roller som behövs för att tillgodose det identifierade behovet. Därför är en processkarta ett mer kraftfullt verktyg än andra sätt att beskriva eller styra arbetsflöden på, som manualer, rutiner eller blanketter, även om dessa vanligtvis ingår i processerna i form av mindre delar. I den visualiserade processkartan har alla objekt (rutor, pilar och symboler) en tydlig

Figur 1.1 Exempel på en processkarta.

1 Inledning: Elevhälsa och processer

funktion. Det ska med hjälp av flödet framgå varför aktiviteterna ska utföras, vilka behov som ska tillgodoses och alla inblandade ska med hjälp av processkartan förstå vad som ska göras. Med ett processorienterat arbetssätt lyfts förståelsen av organisationens uppdrag upp på en högre nivå. Alla arbetsuppgifter som ska utföras ingår i en kontext och var och en av dem ska bidra till att organisationen uppnår sitt övergripande syfte. För att de identifierade behoven ska bli tillgodosedda är det viktigt att varje del av organisationen arbetar mot samma mål; därför ska det vid visualisering av processer också framgå varför processen är viktig och i vilket sammanhang den ingår. Det görs genom nedbrytning till flera olika nivåer. Processens viktigaste flöde är det horisontella, men det finns alltså även en vertikal dimension i en visualiserad process som bidrar till att öka förståelsen för helheten. Processorienterat arbetssätt är en metod för verksamhetsutveckling som används inom många olika verksamheter. När ett processorienterat synsätt ska införas i en organisation handlar det mer om att byta perspektiv och om att anta ett nytt förhållningssätt, än om att omdefiniera organisationens syfte eller uppgift. Alla organisationer arbetar redan i processer. Arbetsuppgifter utförs alltid i en viss ordning och bästa fall veta alla i en organisation varför de gör som de gör, vilket syftet är och vilka behov som ska tillgodoses. Att arbeta processorienterat innebär dock att inte bara arbeta i, utan framför allt med, sina processer. Även när ”vad” och ”varför” är klarlagt, finns ett stort antal ”hur” som behöver identifieKartläggning och visua ras och prioriteras för att organisationen ska lisering av processer är kunna arbeta på ett effektivt sätt. Det är inte ett kollektivt arbete, som ökar hela organisationens tillräckligt att varje enskild medarbetare i en gemensamma kunskap organisation gör allt rätt och vet varför de och gör den mer effektiv. egna uppgifterna är viktiga, om inte dessa är synkroniserade med allt som kollegorna

1 Inledning: Elevhälsa och processer

gör och att alla arbetar tillsammans mot samma mål. Kartläggning och visualisering av processer är ett kollektivt arbete, som ökar hela organisationens gemensamma kunskap och gör den mer effektiv. Elevhälsan lämpar sig väl för ett processorienterat arbetssätt eftersom den består av fyra olika delar – en specialpedagogisk, en psykosocial, en psykologisk och en medicinsk – som alla innehåller både individuella och gemensamma uppdrag som behöver samordnas. Arbetet inom elevhälsan leds av skolans rektor och dess mål skiljer sig inte från skolans i övrigt. Det ömsesidiga ansvaret är att eleverna ska nå målen för utbildningen. Elevhälsans uppgift är främst att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, men det ingår även i dess uppdrag att utreda (samt åtgärda) hinder för lärande och utveckling som kan finnas på skolan, i grupper eller hos individer. Med ett processorienterat arbetssätt erhålls framför allt utvecklade rutiner för utredande och åtgärdande arbete, vilket är en vinst i sig men som även gör det möjligt att i högre utsträckning arbeta hälsofrämjande och förbyggande. Elevhälsan ingår i både skolans och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete; förbättring inom elevhälsan ger därför effekt på måluppfyllelsen även i ett vidare perspektiv. Det viktigaste skälet till varför ett processorienterat arbetssätt är lämpligt inom elevhälsan är just att det ger möjlighet att utveckla verksamheten på ett tydligt och strukturerat sätt. Petri Partanen (2012) menar att elevhälsan ibland arbetar för osystematiskt, att det saknas en samlad organisation som verkar tillsammans utifrån en gemensam förståelse och mot samma mål. Med det processorienterade synsättet skapas den förståelse som Partanen efterlyser. Ett processorienterat arbetssätt ger goda förutsättningar för att samla ihop medarbetarna i organisationen kring en gemensam bild av uppgift och mål. I en organisation där olika delar eller funktioner har för vana att arbeta var för sig, erhålls med ett processorienterat

1 Inledning: Elevhälsa och processer

arbetssätt i stället goda möjligheter till samverkan och fokus på det gemensamma uppdraget. Den samlade elevhälsan består av självständiga professioner med tydligt avgränsade funktioner och yrkesroller. I den medicinska insatsen finns till exempel traditionellt större vana än inom de andra insatserna vid att följa rutiner och beskriva sitt arbete på ett detaljerat sätt. Sådana olikheter kan bidra till att samarbetet försvåras eller blir spretigt, kanske drar insatserna åt olika håll och gör olika bedömningar om vad som bör prioriteras. Enligt Partanen (2012) finns ett spänningsfält i elevhälsan mellan befogenhet och behörighet, som enbart kan lösas med utveckling av former för utredning, kartläggning och analys. Det vill säga, när elevhälsans professioner, lärarna och rektor drar åt olika håll behövs något som enar och förenar. Hur arbetet ska utföras måste utformas tillsammans av skolans personal och elevhälsans professioner under ledning av rektorn. Ett processorienterat arbetssätt förtydligar det gemensamma uppdraget och underlättar när formerna för arbetet, dess ”hur”, ska utvecklas. Ytterligare ett skäl till att arbeta med proYtterligare ett skäl till cessorienterad utveckling inom elevhälsan att arbeta med process är att detta arbetssätt alltid sätter eleven i orienterad utveckling centrum. I en skola ska inga arbetsuppgifter inom elevhälsan är att utföras slumpmässigt eller utan orsak. Det detta arbetssätt alltid finns alltid en elev för vilken det som händer sätter eleven i centrum. har ett syfte; i bästa fall tillgodoses behov som eleven har. När arbetsprocesserna kartläggs och definieras kan syftet säkerställas. Det är bättre för alla inblandade att veta varför de gör som de gör, i stället för att bara göra som de brukar eller inte alls veta varför insatsen är viktig. En processkartläggning garanterar inte att elevens behov ständigt blir tillgodosett, men den ökar möjligheterna. En organisation (huvudman, vårdgivare, skola) som vill öka kvaliteten inom elevhälsan, och har som ambition att bedriva

1 Inledning: Elevhälsa och processer

ett effektivt hälsofrämjande och förbyggande arbete samt vill se till att eleverna får sina behov av särskilt stöd tillgodosedda, bör välja det processorienterade arbetssättet.

Vad är processer? Tankarna om processorienterat arbetssätt är hämtade från industrialismens barndom (Ljungberg & Larsson, 2012) och har tidigare varit mer vanliga inom näringsliv och privat sektor än inom offentlig verksamhet. Men det är mycket i vår vardag som styrs av processer, ofta utan att vi ens är medvetna om det. Sätta på kaffe är en process som oftast ser likadan ut varje gång. Rutinen vid kaffebryggaren triggas igång av ett behov av att få kaffe och behovet är tillgodosett när kaffedrickaren sitter med koppen i handen. Eller som när en ska boka resa med hjälp av en e-tjänst på nätet. På resebolagets hemsida lotsas köparen fram steg för steg tills biljetten går att ladda ner och skrivas ut. Ingen människa finns i den andra änden och allt sker helt automatiskt, men för att det ska fungera måste någon ha beskrivit en process och programmerat en dator. Behovet att köpa en resa är tillgodosett när resan är köpt. Kunden blir nöjd, men vet inget om processer eller datorer. På resebolaget är de å andra sidan proffs på att sälja resor och har kartlagt alla steg som krävs från identifierat behov till såld biljett. It-systemet är programmerat så att det hela tiden blir lätt att ta nästa steg. Just it-system behöver processer för att fungera, men tvärtom är inte nödvändigt. Processorienterat arbetssätt måste inte automatiskt leda till utveckling eller upphandling av it-stöd. Processer fanns långt innan det fanns digital (eller annan) teknik och när en organisation har beskrivit sina processer kan dessa stödjas på många olika sätt. Att arbeta processorienterat innebär att ha god kännedom om sina processer och utifrån denna kunskap definiera vilket stöd som behövs

1 Inledning: Elevhälsa och processer

för att göra jobbet. En risk med it-system är att någon annan redan har tänkt ut hur processerna ska se ut. Den som ska använda systemet får inte själv bestämma på vilket sätt arbetet ska utföras, utan tvingas följa förutbestämda processer och rutiner. Därför är det viktigt för en verksamhet eller organisation att själv få definiera sina processer och sedan avgöra hur dessa ska stödjas. E-tjänster på nätet används såpass sällan att det är bättre att någon annan definierar och utvärderar processerna, men i vardagen, när de egna arbetsuppgifterna ska utföras, är det bättre att få göra det själv. Henry Ford blev ihågkommen för sitt framgångsrika sätt att använda ett löpande band för montering av bilar på 1910-talet, men han var inte först. Redan i början av 1800-talet användes det löpande bandet inom amerikansk köttindustri (Dillard, 1967). Vid ett löpande band används ett arbetssätt som utgår ifrån beskrivna processer, även om Ford kanske inte använde just detta begrepp. I början av bandet inleds arbetet med att bygga en bil (eller något annat) och i slutet är bilen färdig. Egentligen börjar hela processen när det finns en kund med behov av bil och samma kund får sitt behov tillgodosett när bilen levereras. Poängen är att kunden inte vet (och inte behöver veta) vad som hände inne i fabriken, bilen levereras ändå. Längs löpande bandet sker olika aktiviteter. Arbetarna står redo vid bestämda stationer och utför förutbestämda monteringsuppgifter i rätt tid och med rätt verktyg. Allt efter en förutbestämd plan, en kartlagd process, som alla känner till och följer. I moderna bilfabriker har effektiviseringen ökats ytterligare. För att minska kostnader och rationalisera tillverkningen, ser underleverantörer till att alla de bildelar som ska monteras anländer till fabriken så nära den tidpunkt de behövs som möjligt ( just in time). På så sätt finns inte lagret av bildelar inne i själva fabriken, utan på lastbilar på väg dit. För att allt detta ska fungera krävs naturligtvis rejält med planering, logistik, flöden, aktiviteter – och processer.

1 Inledning: Elevhälsa och processer

Det processorienterade arbetssättet Det processorienterade hänger ihop med ambitionen inom näringsarbetssättet hänger liv eller offentlig verksamhet att arbeta med ihop med ambitionen att utveckla kvaliteten. När en vara eller inom näringsliv eller tjänst ska tillverkas/levereras, har denna hög offentlig verksamhet kvalitet om den som ska ta del av resultatet att arbeta med att (kunden, eleven) får sitt behov tillgodosett utveckla kvaliteten. och är nöjd med resultatet (Egnell, 1994). Därför fungerar processmodellen bra även inom en så avgränsad verksamhet som elevhälsa. Ett problem som ibland uppstår vid det löpande bandet är att montörerna inte får någon bild av helheten när de enbart utför sin del. När uppgifterna är likartade och den enskilde montören ändå aldrig ser slutresultatet, spelar det egentligen ingen roll vad det är för produkt som tillverkas. Samma problem kan uppstå i alla organisationer om medarbetarna inte har en klar bild av hur verksamheten fungerar som helhet. Var och en känner till sin del, men vet inte hur den står i relation till hela systemet eller vad de andra delarna av organisationen håller på med (Rentzhog, 1998). Detta är viktigt att tänka på eftersom en poäng med att kartlägga och beskriva processer är just att det ger en bild av helheten. Mervärde uppstår när montören vid löpande bandet, eller medarbetaren inom elevhälsan som den här boken intresserar sig för, inte bara utför sina uppgifter, utan också känner till hela processen och vet varför varje del är viktigt för helheten.

Syfte och innehåll Elevhälsa är ett verksamhetsområde inom skolan där det finns behov av förbättring och utveckling. Elevhälsan får ibland kritik för att i alltför stor utsträckning arbeta åtgärdande och för lite hälsofrämjande och förebyggande, vilket är grunduppdraget. Den

1 Inledning: Elevhälsa och processer

åtgärdande inriktningen av elevhälsans arbete är en viktig del, som dessutom ofta prioriterar sig själv. För att hitta en tydlig struktur för elevhälsans alla ingående uppdrag och dessutom minska behovet av reaktivt vardagsarbete, är processorientering ett lämpligt sätt att förhålla sig till verksamheten på. Den här boken reder ut vad processorientering är för något och hur den kan tillämpas på elevhälsan. Ambitionen är även att peka på fördelarna med ett sådant arbetssätt och visa hur det kan användas för att planera, leda och utveckla denna viktiga del av skolans verksamhet. Syftet är att förmedla fördelarna med en processorienterad elevhälsa. Det finns många böcker som behandlar det processorienterade arbetssättet, men de tar som regel avstamp inom näringsliv eller administration. Tecken på det är att begreppet ”kund” ofta används för att beskriva vem verksamheten är till för. Inom offentlig förvaltning och (som i det här fallet) utbildning och elevhälsa finns en ovana vid att prata om elever eller vårdnadshavare som kunder. Skolans personal behöver för att tänka processorienterat därför antingen vänja sig vid sådana nya begrepp eller definiera och införa sina egna. Det finns fördelar med att byta perspektiv, från ett funktions- och/ eller organisationsorienterat till ett processorienterat. Det är inte konstigt att det inom offentlig verksamhet behövs andra definitioner och begrepp än inom näringslivet, men synsättet och metoden går att överföra och använda till stora delar även här. I det här sammanhanget kan just kundbegreppet dessutom ganska lätt överföras till något begrepp som är vanligare inom offentlig verksamhet. I en process är en kund inte primärt någon som köper något, utan en som får service eller har ett behov. I denna bok har så ofta det är möjligt därför begreppen skola, elevhälsa, elev och rektor använts i stället för begrepp som kund eller chef, även om dessa också förekommer vid några tillfällen.

Jonas Askne är fil.mag. i didaktik och arbetar på grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad. Han har tidigare varit verksam som rektor och områdeschef och har även erfarenhet som central processledare vid stadsledningskontoret i Göteborgs Stad. I sin roll som processledare hade han praktiskt och strategiskt ansvar för stadens processorienterade verksamhetsutveckling av elevhälsan.

PROCESSORIENTERAD ELEVHÄLSA LEDA OCH UTVECKLA En likvärdig skola förutsätter en väl fungerande elevhälsa. Den här boken beskriver en processorienterad metod för verksamhetsutveckling i syfte att stärka elevhälsans arbete. När en verksamhet arbetar processorienterat redogör den i förväg för hur arbetsuppgifterna ska utföras och hur olika situationer ska hanteras. I elevhälsans fall stärker sådana processbeskrivningar arbetet eftersom de: • utgår från elevers behov • främjar likvärdighet och rättssäkerhet • tillåter elevhälsans olika professioner att förstå varandras arbete samt se helheten • gör det lättare att integrera elevhälsan i skolans systematiska kvalitetsarbete • skapar utrymme att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Processorienterad elevhälsa ger praktisk vägledning för den som vill utveckla elevhälsan på en skola eller i en större skolorganisation. Boken vänder sig till skolledare och personal inom elevhälsan, men också till lärare, skolchefer, verksamhetsutvecklare och andra som arbetar med att höja kvaliteten i skolans verksamhet.

Art.nr 40664

studentlitteratur.se