9789144132945 by Smakprov Media AB

Vad är ekonomisk historia? Lena Andersson-Skog, Oskar Broberg Rodney Edvinsson, Kerstin Enflo, Kristina Lilja (red.)

KOPI E R I NG SFÖR BU D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40360 ISBN 978-91-44-13294-5 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Henrik Hast Ombrytning inlaga: Henrik Hast Formgivning omslag: Annika Lyth Omslagsbild: William Morris, Acanthus Vinjettbilder inlaga: Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord 11 Författarpresentationer 13

Del I Ekonomisk historia 1

Om ekonomisk historia 21

Lena Andersson-Skog, Oskar Broberg, Rodney Edvinsson, Kerstin Enflo & Kristina Lilja 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

Inledning 23 Ämnets framväxt och mångsidiga kärna 23 Ekonomisk historia i en global ekonomi 28 Etableringen av ekonomisk historia i Sverige 32 Bokens disposition 34

Litteraturlista 36 2

Om teorier inom ekonomisk historia 39

Lena Andersson-Skog, Oskar Broberg, Rodney Edvinsson, Kerstin Enflo & Kristina Lilja 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

Inledning 41 Historia och ekonomi 42 Nationalekonomisk teoribildning 49 Andra ekonomiska teorier 56 Avslutande kommentarer 65

Litteraturlista 66

Om metoder i ekonomisk historia 67

Lena Andersson-Skog, Oskar Broberg, Rodney Edvinsson, Kerstin Enflo & Kristina Lilja 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5

Inledning 69 Källor och källkritik 69 Att skriva om det förflutna 74 Att räkna på det förflutna 81 Avslutande kommentar 89

Litteraturlista 91

Del II Frågor och svar i ekonomisk historia 4

Industrialisering och teknikutveckling 95

– om den industriella revolutionen Malin Nilsson & Jonatan Svanlund 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

Inledning 97 Textil, bomull och teknisk utveckling 99 Varför skedde den industriella revolutionen där och då? 102 Den industriella revolutionens konsekvenser 106 Avslutande kommentarer 113

Diskussionsfrågor 113 Läs mer 114 Litteraturlista 114 5

Tillväxt och strukturomvandling 117

– om en ekonomisk utveckling som förändrade världen Lars Fredrik Andersson & Svante Prado 5.1 5.2 5.3 5.4

Inledning 119 Tillväxtens moderna historia 120 Att förklara ekonomisk tillväxt 127 Ekonomins omvandling 133

5.5 Modern ekonomisk tillväxt: en historisk parentes? 142 5.6 Avslutande kommentarer 149 Diskussionsfrågor 150 Läs mer 150 Litteraturlista 151 6

Ekonomi och miljö 153

– om miljöhistorien och framtiden Astrid Kander & Magnus Lindmark 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8

Inledning 155 Ämnet miljöhistoria 156 Antropocen och den industriella revolutionen 159 Sätt pris på miljön! 164 Historiska energiskiften 167 Tillväxt och energi 170 Energi och koldioxid 172 Avslutande kommentarer 177

Diskussionsfrågor 179 Läs mer 179 Litteraturlista 180 7

Befolkning och ekonomi 183

– om demografisk förändring och samhällsutveckling Martin Dribe & Anna Tegunimataka 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6

Inledning 185 Det malthusianska samhället 186 Den demografiska transitionen 188 Variationer i barnafödande 195 Invandring och integration 200 Avslutande kommentarer 203

Diskussionsfrågor 205 Läs mer 205 Litteraturlista 205

Lönearbete och samhällsutveckling 207

– om arbetsmarknaden förr och nu Tobias Karlsson & Maria Stanfors 8.1 8.2 8.3 8.4

Inledning 209 Arbetsmarknaden 210 Arbetsmarknadens utveckling över tid 212 Fördjupningar: Män och kvinnor i arbete kring sekelskiftet 1900 220 8.5 Avslutande kommentarer 231 Diskussionsfrågor 232 Läs mer 232 Litteraturlista 233 9

Ekonomisk ojämlikhet och fördelning 237

– om ekonomiska resurser och möjligheter Erik Bengtsson & Daniel Waldenström 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 9.6 9.7

Inledning 239 Vad är det vi mäter? 239 Inkomstskillnader i Sverige och Europa sedan 1800-talet 241 Förmögenheter sedan 1700-talet 244 Vad kan förklara trenderna i ojämlikhet? 246 Social rörlighet 251 Avslutande kommentarer 254

Diskussionsfrågor 256 Läs mer 256 Litteraturlista 257 10

Staten och statens roller 261

– om staten, samhällsekonomin och regleringsregimer Susanna Fellman & Jan Ottosson 10.1 Inledning 263 10.2 Stater och statsformeringar före industrisamhället 264 10.3 Staten i industrisamhället – förändring och samspel 266

10.4 10.5 10.6 10.7 10.8

Statens roller i samhällsekonomin 267 Reglering, omreglering och strukturell förändring 269 Regleringsregimer i Sverige 271 När staten fallerar 279 Avslutande kommentarer 280

Diskussionsfrågor 281 Läs mer 281 Litteraturlista 282 11

Företag och företagande 285

– om organisationsformer, entreprenörskap och omvandling Ann Ighe & Paulina Rytkönen 11.1 Inledning 287 11.2 Begreppet företag och företagsformer i historien 288 11.3 Från prismekanism till direktörskapitalism och entreprenörskap 292 11.4 Industriell omvandling och globalisering 295 11.5 Vem kan vara företagare? 300 11.6 Avslutande kommentarer 303 Diskussionsfrågor 304 Läs mer 304 Litteraturlista 305 12

Finansiella marknader och pengar 307

– om resursallokering, kriser och betalningsmedel Lars Ahnland & Anders Ögren 12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6

Inledning 309 Ekonomisk omvandling och finansiella kriser 310 Pengar som betalningsmedel och skuldsedlar 313 Pengar och bankerna 317 Finansiella regleringsregimer 323 Avslutande kommentarer 327

Diskussionsfrågor 328 Läs mer 328 Litteraturlista 329 13

Internationell handel och handelspolitik 333

– om handelns vinnare och förlorare Ellen Hillbom & Klas Rönnbäck 13.1 13.2 13.3 13.4 13.5

Inledning 335 Handelns drivkrafter 336 Handelns effekter 341 Protektionism och frihandel 348 Efterkrigstidens frihandelsavtal och utvecklingsländernas industrialisering 351 13.6 Avslutande kommentarer 354 Diskussionsfrågor 355 Läs mer 355 Litteraturlista 356 Person- och sakregister 359

Föror d

Det här bokprojektet tog sin början i pausen mellan två presentationer på ekonomisk-historiska mötet i Stockholm 2017. Jag och förläggaren Eric Rehn började prata om ekonomisk historia – om att ämnet visserligen var ganska litet jämfört med de stora samhällsvetenskapliga elefanterna, men att det trots detta tog sig an samhällsfrågor med hjälp av en mångfald av teoretiska ingångar och metodologiska verktyg. Innan kaffet var urdrucket hade vi skissat på en bok, där denna bredd skulle kunna komma till tals. Vi frågade sedan Kerstin Enflo, Kristina Lilja, Lena Andersson-Skog och Rodney Edvinsson om de ville vara med i redaktionen och deras positiva respons med vändande post var det som fick projektet att på allvar lyfta. I och med att redaktionskommittén därmed kom att representera de olika lärosäten som undervisar i ekonomisk historia på alla utbildningsnivåer, utvecklades detta också till ett unikt nationellt projekt i ämnet. Utgångspunkten har hela tiden varit att boken skall fungera som kurslitteratur på grundkurser i ekonomisk historia, som ett komplement till traditionella läroböcker inriktade på att ”berätta historien”. Vi ser ett behov av att studenter tidigt i sina studier reflekterar över själva ämnet genom att både få syn på ämnets bredd och på hur man med historiska studier kan analysera aktuella samhällsutmaningar. Vi vänder oss även till en intresserad allmänhet som är nyfiken på ämnet och som vill orientera sig i några av de aktuella ekonomisk-historiska frågorna som intresserar dagens forskare.

För redaktionskommittén Oskar Broberg

1 2 | F öror d

Redaktionskommittén tog på sig att skriva bokens tre introducerande kapitel. Därefter följer tio kapitel, där vi bett några av Sveriges ledande forskare och lärare att skriva om ett antal viktiga områden och frågor inom ekonomisk historia. Några av dessa berör klassiska områden som har format ämnets framväxt – som kapitlet om den industriella revolutionen. Andra handlar om områden som har vuxit i betydelse under senare år – som kapitlet om ekonomisk miljöhistoria. Som sagt, detta är en lärobok och inte en debattbok. Den utger sig inte heller för att vara en heltäckande beskrivning av all forskning som pågår inom vårt ämne. Däremot hoppas vi att den kan väcka nyfikenhet om ekonomisk historia och stimulera till fortsatta samtal om vad ämnet kan vara. Ett stort tack går till alla som fått projektet att flyga. Först och främst till de tjugo kapitelförfattarna som bidragit med sin tid, sin ämnesmässiga expertis och sin pedagogiska erfarenhet. Sedan till Eric Rehn, som från första kaffemuggen varit en entusiastisk påhejare och kunnig vägledare för oss i redaktionskommittén. Tacksamheten utsträcks även till Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Crafoordska stiftelsen för benäget finansiellt stöd. Och till sist, en liten mening om benämningen av ämnets företrädare. Ekonomhistoriker, ekonomi-historiker eller ekonomisk-historiker – vad skall vi egentligen kalla oss? I slutändan tycker vi olika, vilket har blivit tydligt under projektets gång. Vi har landat i ekonomhistoriker, helt enkelt för att det är det mest använda begreppet idag.

För fat ta r pr e se n tat ion e r

Lars Ahnland är doktor i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms universitet. Han forskar bland annat om inkomstklyftor, skuldsättning, banker och ekonomisk politik. Lena Andersson-Skog är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. Hon forskar om institutionell förändring och hur relationerna mellan stat och marknad förändrats och påverkat svensk ekonomisk politik sedan 1850, särskilt inom transportsektorn och företagandets villkor i olika regioner och branscher. Lars Fredrik Andersson är docent i ekonomisk historia och lektor vid enheten för ekonomisk historia vid Umeå universitet. Via sin forskning är han även knuten till Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR). Han forskar om välfärd, demografi, arbetsmarknad och finansiella marknader. Erik Bengtsson är docent och biträdande lektor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han forskar om levnadsstandard och inkomst- och förmögenhetsojämlikhet från 1600- till 1900-tal, och om historisk politisk ekonomi och politisk historia. Oskar Broberg är docent i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hans forskning har i första hand handlat om näringslivshistoria och den har bland annat inbegripit studier av aktiebolagsformens genombrott kring år 1900 och om reklammarknadens omvandling hundra år senare. Hans senaste forsknings

projekt (tillsammans med Klas Rönnbäck) behandlar kolonialism och finansmarknader. Martin Dribe är professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och föreståndare för Centrum för ekonomisk demografi. Hans forskning behandlar ekonomisk demografi, både historiskt och i nutid.

Kerstin Enflo är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hennes forskning rör ekonomisk tillväxt ur ett långsiktigt perspektiv. Hon har tagit fram historiska regionala räkenskaper för Sverige och Finland och analyserat historiska infrastrukturinvesteringars påverkan på tillväxt. Susanna Fellman är professor i ekonomisk historia med inriktning på Business History vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Fellman disputerade år 2001 vid Helsingfors universitet på en avhandling om finska industriledares utbildning och karriär i ett historiskt perspektiv. Hennes främsta forskningsintressen är konkurrenspolitisk och karteller i historiskt perspektiv, företagsledningens professionalisering och modernisering samt frågor kring arbetsgivarnas och näringslivsorganisationers intresseformulering och inflytande. Fellman har även intresserat sig för metodologiska frågor, framförallt företagsarkivens roll, inom business history. Ellen Hillbom är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hon forskar om Afrika, både regionens historia och nutida utvecklingsutmaningar. Hon har skrivit läroböcker om afrikansk ekonomisk historia och beräknar ekonomisk ojämlikhet under kolonialtid. Hon har även studerat utvecklingen inom jordbrukssektorn samt afrikanska länders naturresursberoende och brist på strukturomvandling.

1 4 | F ör fat ta r p r e s e n tat i o n e r

Rodney Edvinsson är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och studierektor för forskarutbildningen i ämnet. Hans forskar blandat annat om historiska nationalräkenskaper, monetär historia, fastighetspriser och historisk demografi.

Ann Ighe är universitetslektor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och biträdande studierektor vid Centrum för Europastudier. Hon har forskat om genus och egendom, framförallt kvinnors omyndighet och mäns förmyndarskap, om arbete och arbetsliv och om historieanvändning på museer.

Astrid Kander är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hon har forskat om ekonomisk utveckling, energi och växthusgaser de senaste två hundra åren samt om svenska innovationer. Hennes forskning behandlar exempelvis hur man bäst bör mäta länders koldioxidutsläpp när man handlar internationellt med varandra och om de koldioxidtullar EU vill införa. Tobias Karlsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning handlar om yrken, arbetsmarknader och anställningsrelationer förr och nu. Exempel på ämnen han intresserar sig för är uppsägningar, anställningstrygghet, löneskillnader, sjukfrånvaro, strejker och facklig organisering. Kristina Lilja är docent och lektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Där är hon även studierektor för forskarutbilningen. Liljas forskning behandlar bland annat frågor gällande familj, ekonomi och försörjning. Hon bedriver även forskning inom finans-, konsumtions- och företagshistoria och är verksam inom Uppsala Center for Business History. Magnus Lindmark är professor i ekonomisk historia vid Umeå Universitet och har forskat om frågor kring miljö, ekonomisk tillväxt och strukturomvandling. Han har oftast använt kvantitativa metoder och bland annat utvecklat metoder för att beräkna gröna nationalräkenskaper. Malin Nilsson disputerade i ekonomisk historia 2015. Hennes avhandling handlade om kvinnors arbete i Svensk hemindustri i början av 1900-talet. Hennes primära forskningsintressen berör frågor om genus, arbete och industrialisering.

F ör fat ta r p r e s e n tat io n e r | 15

Svante Prado är docent i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitetet. Han forskar om löner och arbetsmarknad, men hans forskning har också berört internationella jämförelser av produktivitet, teknisk utveckling och inkomstojämlikhet. Paulina Rytkönen är lektor i företagsekonomi och docent i ekonomisk historia på Södertörns högskola. Hennes forskning handlar om företagande och entreprenörskap i samtida och historisk belysning. Empiriskt har hennes forskning ofta handlat om jordbruket och livsmedelssektorn i ett lokalt och globalt perspektiv. Innovationer, strukturförändring, genusfrågor, immaterialrätt, hållbarhet och sambandet mellan företagande och tillväxt är några av de nyckelord som kan beskriva hennes forskning. Klas Rönnbäck är professor i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet. Han forskar bland annat om kolonialismen och slav handelns ekonomiska och sociala konsekvenser. Maria Stanfors är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om arbetsmarknadsutfall och familje bildning förr och nu, oftast utifrån ett könsperspektiv, och betonar att ett långt tidsperspektiv utgör en historisk lins genom vilken vi kan förklara och förstå dagsaktuella problem.

1 6 | F ör fat ta r p r e s e n tat i o n e r

Jan Ottosson är professor i ekonomisk historia vid Ekonomisk- historiska institutionen vid Uppsala universitet. Han disputerade 1993 på en avhandling om gemensamma styrelseledamöter i svenskt näringsliv. Han har tidigare bland annat varit verksam vid det dåvarande Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket och Umeå universitet. Förutom regleringar och industriella relationer har Ottosson bland annat varit verksam inom transporthistoria, bank- och företagshistoria samt institutionell teori. Han är Editor-in-Chief för referee-tidskriften Economic and Industrial Democracy, (Sage) tillsammans med professor Lars Magnusson.

Jonatan Svanlund är lektor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. Hans främsta intresseområden inom forskningen rör tillväxt och strukturomvandling, ekonomiska kriser och företagande.

Anna Tegunimataka är doktor i ekonomisk historia vid Ekonomi högskolan, Lunds universitet och är även verksam vid Centrum för ekonomisk demografi. Hon forskar främst inom områdena migration, integration och familjedemografi. Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och docent i ekonomisk historia, verksam vid Institutet för Näringslivsforskning. Han disputerade i nationalekonomi 2003 vid Handelshögskolan i Stockholm och i ekonomisk historia 2009 vid Lunds universitet. Han har varit anställd som forskare och lärare vid UCLA, Uppsala universitet och Paris School of Economics. Waldenström forskning berör framför allt frågor om inkomst- och förmögenhetsfördelningens struktur och utveckling samt skatters ekonomiska effekter. Han har haft flertalet redaktionsuppdrag i nationalekonomiska och ekonomisk-historiska vetenskapliga tidskrifter. Anders Ögr en är docent och lektor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han disputerade 2003 vid Handelshögskolan i Stockholm och har sedan dess varit verksam vid Stern School of Business New York University, Université Paris Nanterre, Sciences Po Paris och Uppsala Universitet. Hans forskning rör främst finans- och monetär historia, företagshistoria samt ekonomisk doktrinhistoria.

F ör fat ta r p r e s e n tat io n e r | 1 7

3. Om metoder i ekonomisk historia

Lena Andersson-Skog Oskar Broberg Rodney Edvinsson Kerstin Enflo Kristina Lilja

I detta kapitel introduceras det ekonomisk-historiska hantverket. Utan att vara en metodlärobok diskuterar vi här några grundläggande principer för hur man kan gå tillväga för att ”göra historia”. I grunden handlar det om att börja fundera på hur man kommer bakom scenen – att historia är ett hantverk som utförs och inte något som bara objektivt avtäcks och återberättas.

3.1 Inledning

Ambitionen med kapitlet är att ge en djupare förståelse för att historiska studier handlar om skeenden och utvecklingsförlopp över tid och i specifika kontexter. För att åstadkomma detta delas kapitlet upp i tre huvudsakliga delar. För det första går vi igenom en grundläggande metodkunskap kring källor och källkritik som är densamma för både kvalitativt och kvantitativt inriktad forskning. Sedan följer två delar som handlar om hantverket: en om att skriva historia och en om att räkna på det förflutna. Denna uppdelning är dock endast pedagogisk och inte menad som en uppdelning av själva ämnet. Kapitlet avrundas därför med en del som beskriver varför båda dessa sätten att ”göra historia” behövs och hur de kan berika varandra. 3.2 Källor

och källkritik

Samhällsvetare utgår ofta från en teori, utifrån vilken de försöker formulera hypoteser, antaganden, som sedan testas på ett empiriskt material. Metod och material går ofta att välja efter hypotesen, då det är dagens förhållanden som undersöks. Ekonomhistoriker kan dock inte gå tillbaka i tiden och direkt undersöka det studieobjekt som en källa refererar till. Forskare brukar därför ofta först bekanta sig med ett (möjligt) källmaterial, och sedan försöka hitta lämpliga teorier och metoder som kan användas på detta källmaterial. Även om det ibland ser ut som att ekonomhistoriker utgår från en färdig teori och metod, så bygger detta ofta på en tidigare god bekantskap med källmaterialet. En första svårighet är att kunna lokalisera, läsa och korrekt förstå källor. För senare tid finns mycket tryckt material. Inte minst har Sverige en omfattande statistisk publikation ända sedan 1700-talet. Tack vare den svenska statsapparatens tidigt utvecklade

Om m e t ode r i e ko n om i s k h i s t or i a |

70 | K apitel 3

folkbokföringssystem, där präster lokalt samlade material i kyrkoböcker som sedan sammanställdes centralt av föregångarna till Statistiska centralbyrån (Tabellverket), existerar individ-data gällande händelser som födslar, dödsfall och giftermål tillbaka till perioden före den industriella revolutionen. Med så långa och detaljerade serier finns det i många fall bättre möjligheter att genomföra kvantitativa studier för Sverige än för många andra länder. Många källor är dock otryckta, och dessa förvaras ofta i arkiv. Med arkiv avses de lokaler där det otryckta materialet förvaras. Den myndighet, företag eller organisation som producerat alla papper kallas arkivbildare. I stora arkiv, som exempelvis Riksarkivet, finns material från tusentals olika arkivbildare. För att det över huvud taget ska vara möjligt att hitta olika handlingar, finns det nationella och internationella regler för hur alla arkiv ska ordnas. Arkivkunskap är också en särskild inriktning inom ämnet historia som handlar om arkivens roll i samhället, hur dokument förvaras och förtecknas. Viktig är också kunskapen om vilka principer för gallring av arkiven som gäller. Med den snabba tillväxten av dokument och andra handlingar i vår dagliga verksamhet, måste det fattas beslut om vilka dokument som inte ska sparas utan slängas samt på vilka grunder detta urval görs. En central funktion i arkiven är också de olika sökhjälpmedel som utvecklas. Arkiv är därmed inte en neutral och evigt objektiv organisation, då det är människor som under skilda perioder bestämmer vad som ska bevaras och vad som inte ska bevaras. Därför är det viktigt med en överenskommen ordning för hur sådana beslut fattas i samhället. För vissa företeelser finns det dessutom en omfattande dokumentation, för andra finns det inte. Ett exempel på ett område där vi har en rikhaltig information sedan flera hundra år är befolkningsdata, de demografiska uppgifterna. För ett område som villkoren för HBTQ-personer har vi däremot en begränsad eller svag historisk dokumentation, vilket gör det till en extra stor utmaning att skapa historisk kunskap om hur villkoren sett ut tidigare. Arkiv kan dessutom förstöras. Under många sekel förvarades exem-

pelvis kyrkböcker över hela landet i träkyrkor. Vid bränder försvann då uppgifterna i dessa lokala liggare. På samma sätt innebar branden på slottet Tre Kronor i Stockholm 1697 att delar av riksarkivets handlingar som förvarades där brann upp. Sverige har visserligen varit förskonat från krig i över 200 år, men ute i Europa har vi sett att gamla arkiv och därmed kunskap om olika förhållanden förstörts i strider och bombningar. Nämnas bör även dagens förstörelse av tusenåriga handlingar i exempelvis Afghanistan, Irak och Syrien. Den långsiktiga betydelsen av de kunskapsluckor som uppstår i och med sådana händelser är svåra att bedöma i dag. Om en källa inte är tryckt, kan det också vara svårt att läsa den. Paleografi är läran om tolkning av äldre skrift, och läsning av äldre handstilar. Att lära sig tyda handskrifter från olika historiska perioder kräver mycket övning. Även det tidiga 1900-talets övergång till skrivmaskiner och längre fram stencilerings-/kopieringsmaskiner kan föra med sig svårigheter att läsa materialet. Det papper som texten är skriven eller kopierad på, är ibland tunt och nästan genomskinligt, vilket gör det svårt att läsa. En utmaning är till exempel att kunna förstå ålderdomliga monetära enheter och måttenheter. Före 1700-talet kunde exempelvis en tunna spannmål vara olika stor vid olika tidpunkter och på olika orter. Gällande myntenheter från slutet av 1700-talet kan det vara oklart om begreppet riksdaler refererar till riksdaler riksgälds eller riksdaler banco, två myntslag som användes parallellt. Källorna specificerar ofta inte själva hur begreppen använts, och det krävs då ett detektivarbete och jämförelse med andra liknande källor för att fastställa den exakta betydelsen. Mer generellt är källkritik en metod för att granska en informationskälla. En informationskälla kan vara en språklig källa eller en mänsklig efterlämning. Beroende på syftet med undersökningen kan man fastställa huruvida källan är pålitlig eller relevant. En icke-språklig efterlämning är ofta mer pålitlig än ett skriftligt dokument, men dess relevans kan vara svagare för att förstå mänskliga relationer och

Om m e t ode r i e ko n om i s k h i s t or i a |

1 Av avgörande betydelse är huruvida källan är riktig eller falsk. En källa kan ha fabricerats för att få fram ett visst resultat – och inte nödvändigtvis för att lura den forskare som efter flera sekler sliter med materialet, utan av skäl som var giltiga när källan tecknades ned. Om det kan visas att en källa är riktig ökar dess pålitlighet betydligt. 2 Ju närmare källan befinner sig en händelse – både i tid och rum – desto mer kan man lita på att den återger vissa skeenden på ett korrekt sätt. En intervju med en person tio år efter att en händelse inträffat är inte lika pålitlig som en intervju dagen efter. Dagböcker som skrivs löpande varje dag är mer pålitliga än memoarer som skrivs långt senare. Många dagböcker är mycket rika källor när det gäller att analysera olika aspekter av ekonomisk aktivitet. Dagböcker och brev är också källor för att fånga upp personer som inte vanligtvis kommer till tals i ekonomisk-historiska källor – det kan till exempel gälla offentliga personers övriga familjemedlemmar, vilka kan vara av stor betydelse för att förstå beslut som hade bäring på den offentliga personens yttre verksamhet. 3 En central fråga är vad som är underlaget för en källa. En primärkälla är mer pålitlig än en sekundär källa, som i sin tur är mer pålitlig än en tertiär källa, och så vidare. Då ekonomhistoriker ofta jobbar med statistiska källor, är det viktigt att komma så nära primärkällan som möjligt, det vill säga den ursprungliga

72 | K apitel 3

tänkesätt i det förflutna. Framför allt handlar det om att bedöma hur relationen ser ut mellan källan och det källan hänvisar till. Källkritiken som metod är i Sverige särskilt associerad till forskare som Curt och Lennart Weibull under 1920-talet och senare utveckling av exempelvis Eva Österberg, Rolf Torstendahl och Maria Ågren. Som ett resultat av denna metodutveckling har den källkritiska traditionen resulterat i ett antal procedurer som forskare behöver känna till och kunna hantera i sitt historiska hantverk:

statistiska källan. Till exempel gör vissa internationella organisationer sammanställningar av statistik som tagits fram av nationella statistiska byråer. Det kan då vara bättre att utgå från de nationella källorna, och läsa förklaringar på originalspråket. Översättningar av en text kan också vara problematiska, då översättningar kan innebära att innehållet feltolkas eller att det är svårt att hitta formuleringar på det ena språket som motsvarar det andra språket. 4 Om flera källor är oberoende av varandra, och indikerar samma sak, ökar deras trovärdighet. Det är dock viktigt att det går att fastställa att de i realiteten är oberoende av varandra. Om till exempel en källa anger att priset på spannmål var mycket högre än normalt, och en annan källa säger samma sak, så ökar trovärdigheten att så var fallet. Om den andra källan bygger på den första så har vi dock inte längre två källor som är oberoende av varandra. Ibland kan det vara väldigt svårt att avgöra om två källor verkligen är oberoende av varandra. När det gäller exempelvis priser kan en mindre avvikelse mellan två källor i själva verket tyda på att dessa två källor är oberoende. Fördelen med oberoende källor kan också motiveras sannolikhetsteoretiskt. Om sannolikheten att ett ensamt vittne talar sanning är 80 procent, och det är två vittnen som säger samma sak, ökar sannolikheten att båda talar sanning till 96 procent. Med tre vittnen ökar sannolikheten till mer än 99 procent. Om vittnen pratar ihop sig för att säga samma sak minskar däremot sannolikhetshalten till samma som ett ensamt vittne. Ibland kan flera källor kombineras på ett mer komplext sätt, till exempel om fem källor säger samma sak, men en sjätte avviker från dessa, så kan man anta att om alla är oberoende så är det mer sannolikhet att de fem källorna återger ett skeende på ett korrekt sätt än en ensam sjätte källa. 5 En källa är ofta tendentiös. Källor som är mindre tendentiösa är att föredra. Motivet bakom en källa bör därför analyseras.

Om m e t ode r i e ko n om i s k h i s t or i a |

3.3 Att

skriva om det förflutna

Liksom all annan vetenskap förutsätter ekonomisk historia att kunskapsinhämtningen är systematisk och regelstyrd. Ett grundkrav är att varje arbete med ambitionen att tas på allvar ska vara möjligt att

74 | K a p i t e l 3

Ekonomiska källor kan ibland vara mindre tendentiösa om syftet att upprätta dessa var att ge så korrekt information som möjligt. Till exempel gäller detta ofta prisuppgifter. Ett vittne som inte har något intresse av att källan förvrängs är mest pålitlig. Vissa källor är dock uppenbart tendentiösa. Svenska prästers skattning av skördar i början av 1800-talet illustrerar detta problem. Prästernas gissningar lade grunden för olika skatter, på uppgifter från bönderna. Dessa var i sin tur motiverade att ange så låga tal som möjligt. Senare ekonomisk-historisk forskning har därför kunnat visat att de verkliga skördar i Sverige i början av 1800talet kan ha varit två gånger så stora som de skattningar som präster gjorde. 6 En analys av upphovspersonen för en källa är avgörande för att bedöma dess pålitlighet. När det gäller vissa ekonomiska källor är det dock inte alltid tydligt vem som är upphovsperson och ibland har vi bara ett namn. Många statistiska publikationer har exempelvis ingen författare, men kan ändå ofta anses vara pålitliga om den institution som ansvarat för den anses vara pålitlig. 7 En källa kan också analyseras på basis av inre konsistens och logik. Analyseras tionden, den skatt på 10 procent av jordbruksproduktionen som betalades till prästerna, kan man exempelvis komma fram till att människor levde på mindre än 1000 kalorier per dag, vilket är helt orealistiskt. Å andra sidan finns andra historiska källor som pekar på ett betydligt högre kaloriintag. Utmaningen för forskare blir då att källkritiskt analysera dessa skilda resultat och landa i resultat som kan sägas vara både logiska och sannolika.

kritisera och förnuftsmässigt ta ställning till. Man kan inte nöja sig med att hävda att ”jag tycker så”. En rationell diskussion kan bara föras på basis av regler som utövarna är någorlunda överens om. I ekonomisk-historiska framställningar krävs därför att sambandet mellan olika samhällsföreteelser över tid ska framgå. Några av de frågor som måste lösas är hur kan man dela in historien i en kronologisk ordning? Hur ska man avgöra förhållandet mellan förändring och stabilitet? Hur ser detta samband ut mellan olika nivåer i samhället? Hur ska man veta när en viktig samhällsförändring sätter in, så kallade formativa moment eller möjlighetsfönster? Vad förklarar över huvud taget historisk förändring? Mot bakgrund av sådana frågor blir det tydligt att det historiska narrativet, hur författaren skriver fram berättelsen, är avgörande både för kunskapsbidraget i texten och för möjligheterna att föra en diskussion av resultatet. Närmast kommer några centrala aspekter av att skriva ekonomisk historia att beröras.

Texter och textanalys Att läsa, förstå och tolka texter är det mest självklara och grundläggande tillvägagångssättet i ett vetenskapligt arbete. Det enklaste sättet att jobba med en text är att göra en kvalitativ innehållsanalys. En innehållsanalys handlar helt enkelt om att analysera vad det står i texten du läser. Det finns även något som kallas för kvantitativ innehållsanalys – då kan det till exempel handla om att räkna förekomsten av ett visst begrepp i ett material, eller att räkna ut hur stor del av texten som handlar om ett visst tema. Att definiera de begrepp man arbetar med är därför viktigt. Begreppshistoria har under de senaste 20–30 åren etablerats som en underdisciplin inom flera discipliner, däribland historia. Forskare som tillämpar en begreppshistorisk ansats strävar efter att förnya läsningen av äldre, men även samtida, texter genom att sätta fokus på begrepps varierande betydelser beroende på det kulturella och historiska sammanhanget. Utgångspunkten är att begrepp inte har givna betydelser,

Om m e t ode r i e ko n om i s k h i s t or i a |

utan varierar över tid och i rummet. Betydelsen av ett begrepp kan därför inte fångas förrän den kontext inom vilken det används har klarlagts. Ett exempel är begreppet ”kris” som ursprungligen i antik ens Grekland innebar liv eller död, men som under historiens gång kommit att användas för att illustrera förändringar av allt från sociala relationer till ekonomiska depressioner, krig eller i dag till och med att förlora en idrottstävling.

Man brukar använda begreppet diskurs för att beskriva hur man diskuterar, debatterar, beskriver och ställer frågor kring ett visst tema eller ett visst forskningsfält. Diskurs kan definieras som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Diskursanalysen har under senare decennier blivit en populär, men också omdiskuterad, metod för att kartlägga relationerna inom ett samtal, en debatt eller i ett annat avgränsat sammanhang. Diskurs analysen sätter liksom begreppshistorien fingret på gränserna för hur människor i ett visst sammanhang tänker och handlar, men fångar därtill också relationer och maktordningar mellan aktörer. En diskursanalys innebär alltså att man analyserar hur man talar om något – genom att identifiera olika ord som används för att beskriva något, olika sätt att prata kring något, och att fundera på varför det är så och varför det finns olika sätt. Poängen är både att identifiera hur man talar om något, att se om det finns olika sätt att tala om något, och vad det får för konsekvenser att man pratar om något på ett visst sätt (för mottagaren). En viktig utgångspunkt för diskursanalysen är att vår kunskap om världen alltid förmedlas genom språk och genom att tala om något reproduceras eller förändras vissa maktförhållanden. Relationen mellan makt och språk är central i diskursanalys, vilket behandlats av bland annat Michel Foucault. Foucault intresserade sig för de regler

7 6 | K apitel 3

Diskurs och diskursanalys – den kulturella vändningen

som en diskurs sätter upp för vad som kan sägas och inte. I detta perspektiv är makt inte något som förtrycker och enbart begränsar, utan det är också något produktivt, eftersom det är genom makten som diskurser skapas – det vill säga vår sociala omvärld och hur vi förstår och talar om denna. Ett exempel på hur diskursanalys använts i ekonomisk historia är Lars Magnussons diskussion om merkantilismen som ekonomiskt idésystem i Sverige på 1700-talet. Där visar han på hur ett europeiskt tankegods användes i Sverige för att förespråka hur en reglerad manufakturpolitik kunde bidra till ekonomisk utveckling, snarare än för att generellt argumentera för en starkare stat (vilket var fallet på kontinenten).

Att jämföra historiska processer Komparativ metod, eller jämförande metod, är en vetenskaplig metod inom många samhällsvetenskapliga ämnen och forskningsfält. Det är den övergripande benämningen på undersökningar som är inriktade på att beskriva och analysera skillnader mellan olika företeelser genom jämförelser av förhållanden och processer. I huvudsak brukar man säga att det finns två sätt att jämföra ekonomisk-historiska processer. Det första är att jämföra historiska förhållanden som är väldigt lika i många avseenden i utgångsläget. Frågan är då om det problem som studeras leder till att likheterna är kvar vid undersökningsperiodens slut eller inte. Till exempel kan två jämnstora kommuner med likartad ekonomisk struktur utvecklas på olika sätt trots att samma ekonomiska politik drivs i kommunerna. Det andra sättet är att jämföra förhållanden som är väldigt olika vid undersökningsperiodens början. Till exempel kan en borgerligt styrd kommun och socialdemokratiskt styrd kommun jämföras. Valet av undersökningsobjekt att jämföra måste oavsett metod göras noga. De karaktäristika förhållanden som ska jämföras måste definieras tydligt, oavsett om det är länder, branscher eller företag som studeras. Här kan idealtyper vara ett sätt att ställa samman de viktiga dragen.

Om m e t ode r i e ko n om i s k h i s t or i a |

Att skriva historia framlänges eller baklänges? Att vi tolkar historien med den syn på samhället vi lever med i dag är ofrånkomligt. Den som skriver ekonomisk historia är per definition en person som till skillnad från de historiska aktörerna sitter med facit i hand. Detta är en stor tillgång, men också en stor risk. Det ligger nära till hands att låta ”svaret”, det vill säga kunskapsläget i dag, styra förklaringarna till varför och hur något skedde. Man kan därför tala om att vi läser historien baklänges och ser och bedömer historien efter vårt eget sätt att se på saker. Det betyder också att man bedömer historiska valmöjligheter med facit i hand. Därmed gör man inte historien och dess aktörer rättvisa. Det är viktigt att kunna sätta sig in i andras tänkande och så lite som möjligt döma människor efter våra nutida kriterier, med vetskapen om hur det sedan gick.

7 8 | K apitel 3

Begreppet idealtyp är ett analytiskt redskap från Max Webers sociologiska verktygslåda som handlar om att renodla drag hos fenomen. Detta används ofta i jämförelser, där det gäller att definiera och klargöra vad det egentligen är som vi studerar. Dessa begrepp kan sedan användas för att jämföra olika observationer. Ett exempel på hur idealtyper används i ekonomisk-historisk forskning är den så kallade Variety of capitalism-ansatsen, som är ett ramverk utvecklat av Peter A. Hall och David Soskice för att förstå institutionella likheter och skillnader mellan industrialiserade länder. De klassificerar länderna i två huvudgrupper – som liberala marknadsekonomier eller koordinerade marknadsekonomier. De kriterier de använder för denna kategorisering är hur företagen koordinerar sina relationer till staten, marknader, anställda med mera. Den fundamentala skillnaden mellan idealtyperna är att i liberala marknadsekonomier är det marknads relationer som präglar de ekonomiska relationerna, medan koordinerade marknadsekonomier snarare sker via politiska regleringar och överenskommelser utanför marknaden.

Motsatsen är en ambition att skriva historien framlänges. Det innebär att man gör sitt yttersta för att analysera historien utifrån det tänkande och de valmöjligheter som fanns vid undersökningsperiodens början och med den begränsade information som olika typer av aktörer kan ha haft tillgång till under processens gång. Detta öppnar upp för att också misslyckanden och utvecklingsmöjligheter som valdes bort i samtiden kan få sin rättmätiga plats i historieskrivningen.

Historiebruk – att använda det förflutna i samtidens tjänst? Historiska studier har alltid använts i olika syften. Kunskap om det förflutna kan användas av olika individer, grupper och nationer för att underbygga krav i samtiden. Det vetenskapliga historieskrivandet skapar kunskap som bygger på vetenskapliga metoder och syftar till att fastställa och tolka historiska skeenden, att diskutera bakgrund, orsaker och konsekvenser av förändringsprocesser samt omtolka, granska eller ifrågasätta tidigare tolkningar. Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander lyfter dock fram olika sorters historiebruk vid sidan av det vetenskapliga. För det första finns ett ideologiskt historiebruk, där historia används för att främja eller legitimera de egna åsikterna eller ideologin, eller för att kritisera andras. I politiska sammanhang kan jämförelser av historiska händelser/skeenden med nutiden göras för att markera eller förmedla ett budskap. Ofta överdrivs likheterna mellan historia och nutid på bekostnad av skillnaderna, ibland så att slutsatserna blir felaktiga. Dagliga exempel på detta sätt att bruka historien kan man se i samband med olika sorters politiska debatter eller i sociala media. För det andra kan vi tala om ett existentiellt historiebruk, där historia används i identitetsskapande eller förstärkande syfte. Det kan till exempel gälla hur historiska övergrepp kan användas för att stärka en grupps inre sammanhållning – det kan gälla nationer, etniska minoriteter eller andra konstellationer av grupper.

Om m e t ode r i e ko n om i s k h i s t or i a |

Boken är ett unikt nationellt projekt genom dess representation av författare från samtliga svenska lärosäten som undervisar i ekonomisk historia på alla utbildningsnivåer. Bokens 25 författare är också aktiva forskare och bidragen bygger på en stor samlad erfarenhet av aktuell svensk och internationell forskning inom ämnet.

Vad är ekonomisk historia? Vad är ekonomisk historia? är en introducerande lärobok i ekonomisk historia som syftar till att väcka nyfikenhet för ämnet, samt visa på dess möjligheter som akademisk disciplin och tillämpad samhällsvetenskap. Boken visar hur ekonomisk-historiska perspektiv, teorier och metoder kan användas för att analysera olika utvecklingsförlopp med avgörande betydelse för samhällsutvecklingen då som nu. Genom att använda olika verktyg ur de historiska och ekonomiska verktygslådorna vänder och vrider forskare inom ekonomisk historia på begrepp som tillväxt, industrialisering, resursfördelning, kapital och arbete. På detta sätt bidrar ämnet till vår förståelse av mänsklighetens långa historia, samtidigt som det också bidrar med nya perspektiv på vår egen samtid. Vad är ekonomisk historia? består av 13 kapitel, de tre första kapitlen behandlar ämnets historia, teorier och metoder. De därpå följande kapitlen lyfter ett urval av de frågor som ekonomhistoriker arbetar med. Boken vänder sig främst till universitets- och högskolestudenter på grundläggande nivå och fungerar utmärkt som en introduktion till ämnet.

Art.nr 40360

studentlitteratur.se