9789144131399 by Smakprov Media AB

Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg

Maria Wolmesjö (red.)

Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg Maria Wolmesjö (red.) Maria Bennich Marie Ernsth Bravell Agneta Kullén Engström Ann-Christine Larsson Annsofie Mahrs Träff Carola Walfridson

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40308 ISBN 978-91-44-13139-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Helena Jansson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

FÖRORD

FÖRFAT TARPRESENTATION

1 Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg

Begreppsdefinitioner  Brukare, brukardelaktighet och inflytande   Äldreomsorg som kontext  Första linjens chefer  Disposition  Referenser

14  14  15  16  17  17

2 Brukardelaktighet och inflytande  Nivåer av brukardelaktighet och brukarinflytande  Individnivå  Individ- och organisationsnivå/verksamhetsnivå  Individen och systemnivå  Avslutande diskussion  Delaktighet på individnivå  Delaktighet på individ- och verksamhets-/organisationsnivå  Delaktighet på individ- och systemsnivå  Referenser

19  20  21  23  27  27  27  28  29  30

3 Aktuell lagstiftning inom området  Socialtjänstlagen, SOL  Hälso- och sjukvårdslagen, HSL  Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS  Tillsyn  Lagen om valfrihetssystem, LOV

35  35  37  38  39  39

Innehåll

Arbetsmiljölagen, AML  Offentlighets- och sekretesslagen, OSL  Referenser

39  40  41

4 Att våga släppa taget  Brukardelaktighet och inflytande  Chefers syn på brukardelaktighet och inflytande  Förutsättningar för brukardelaktighet och inflytande  Ledarskapets roll för att möjliggöra brukardelaktighet och inflytande  Hur ”skapas” brukardelaktighet och inflytande?  Hur chefer värderar brukardelaktighet och inflytande  Variationer i chefers förutsättningar  Möjligheter till delaktighet och inflytande  Avslutande diskussion  Referenser

43  45  46  47  49  51  52  53  54  55  55

5 Brukarinflytande – ett organisatoriskt perspektiv  Brukarinflytande – nationell myndighetsnivå  Jämförelser som verktyg för inflytande   Verksamhetsnivå – biståndsbedömning, ledning och personal  Biståndsbedömning och inflytande  Genomförandeplan som verktyg för inflytande  Omsorgsutförarna och inflytande  Brukares organisering  Avslutande diskussion  Referenser

59  60  61  63  63  64  66  67  68  70

6 Äldre brukares uppfattning om äldreomsorg  Delaktighet och inflytande i initiering, planering och genomförande  Behov och önskemål inte alltid tillgodosedda  Organisatoriska villkor påverkar  Avslutande diskussion  Grad av delaktighet  Olika aspekter av tid

73  74  75  77  79  80  81

Innehåll

Ledarskapets betydelse  Trygghet  Avslutande diskussion  Referenser

81  82  83  83

7 Om digital delaktighet för äldre  Testmiljö Norrköping  Digital delaktighet  Föreställningar om äldre och teknikanvändning  Ökat välbefinnande  Tillgång till utbildning och support  Avslutande diskussion  Referenser

85  85  87  88  89  90  92  93

8 Viktigt när det gäller delaktighet   95 Fokusgrupp med kvalitetskarta   95 Vad tycker brukare och medarbetare är viktigt när det gäller delaktighet?   96 Kvalitetsfaktorn bemötande/förhållningssätt   97 Kvalitetsfaktorn organisation   99 Kvalitetsfaktorn aktivitet   100 Avslutande diskussion   100 9 Balanserad delaktighet och inflytande  Dilemma  Modell för ledarskapande av brukardelaktighet och inflytande  Slutsatser  Inspiration för ledarskapare & brukarskapare  Referenser

103  106  106  109  109  110

REGIS TER

111

FÖRORD

Det här är en bok som ur olika perspektiv diskuterar ett angeläget ämne och som vill bidra till reflektioner om ett förändrat förhållningssätt till brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg. Brukarbegreppet är diskutabelt i sig vilket problematiseras i flera av bokens kapitel. Generellt används begreppet i boken för att definiera de individer och grupper som använder välfärdens tjänster inom äldreomsorgen. Äldres delaktighet och inflytande ses näst intill som en självklarhet i dagens äldreomsorg, men vilka förutsättningar finns eller ges i realiteten för enskilda individer eller grupper av äldre med varierande funktionsförmåga? Hur sker representativiteten på strategisk nivå? Vem har makten att definiera när delaktighet och inflytande fungerar? Dessa och andra frågor diskuteras i boken som vänder sig till dig som har ett intresse av äldre och äldreomsorg och vill skaffa dig ny eller fördjupad kunskap inom området. Boken kan dels fungera som en introduktion till området, dels som ett underlag för fördjupade diskussioner och reflekterande samtal i såväl praktiskt omsorgsoch vårdarbete som i utbildning på olika nivåer. Flera av bokens författare är aktiva i Nationellt forskningsnätverk för brukarinflytande inom äldreområdet. De har en gemensam ambition att bidra till kunskapsutvecklingen med fokus på äldres möjligheter till och hinder för delaktighet och inflytande inom äldreomsorg ur olika perspektiv. Bokens uppkomst är ett resultat av många möten med såväl äldre personer, anhöriga, studerande inom vård- och omsorgsutbildningar som dem som arbetar inom verksamheten i skilda professioner. I olika sammanhang mötte vi en efterfrågan på en bok som diskuterade brukarbegreppet, gav exempel från verksamheten och utmanade rådande

Förord

tankar om delaktighet och inflytande för dem som använder välfärdens tjänster inom äldreomsorgen. Den här boken bidrar förhoppningsvis till att du som läsare – oavsett om du vill definiera dig som användare av välfärdens tjänster, anhörig, studerande, politiker, chef, medarbetare eller forskare inom området – vågar utmana ditt sätt att tänka om delaktighet och inflytande inom äldreomsorg! Augusti 2018 Maria Wolmesjö

FÖRFAT TARPRESENTATION

Maria Bennich är fil.dr i sociologi och universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet samt verksam vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes forskningsintresse utgår primärt från organisering, styrning och kompetensutveckling inom olika delar av socialtjänsten, men hon är även intresserad av och forskar om frågor som berör brukarinflytande och delaktighet. Bennich undervisar på socionomprogrammet i kurser som behandlar organisering och ledning, samverkan samt äldre och åldrande. Marie Ernsth Bravell är leg. sjuksköterska, fil.dr och docent i gerontologi vid Institutet för gerontologi, Jönköping University. Hennes forsknings område omfattar främst äldre personers funktionsförmåga samt faktorer med betydelse för behov av vård och omsorg bland äldre. En betydande del av hennes forskning handlar också om äldreomsorgen i stort, sedd ur olika perspektiv. Agneta Kullén Engström är leg. sjuksköterska och doktor i folkhälsovetenskap med inriktning management och universitetslektor inom organisation och ledarskap. Hon är anställd vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås. Hon undervisar främst inom magister programmet Hållbar organisering och hälsofrämjande ledarskap inom vård och omsorg. Hennes forskning har fokus på ledarskap, organisering samt studenters lärande i verksamhetsförlagd undervisning.

F ö r f at ta r p r e s e n tat i o n

Ann-Christine Larsson är fil.dr i sociologi med inriktning arbete och arbetsliv och forskningshandledare vid vård- och omsorgskontorets FoU-enhet, Norrköpings kommun. Hennes forskningsintresse är området inkludering av deltagare i FoU-aktiviteter. Annsofie Mahrs Träff är fil.dr i äldre och åldrande, fil.mag. i ledning och styrning av hälso- och välfärdsorganisationer, leg. sjukgymnast och forskningshandledare vid vård- och omsorgskontorets FoU-enhet, Norrköpings kommun. Hennes forskning är inom området fysisk aktivitet i särskilt boende. Carola Walfridson är beteendevetare med inriktning social omsorg och verksam inom sociala sektorn i Eksjö kommun som chef för Kvalitet- och utvecklingsenheten. Hon har tidigare varit verksam som FoU-ledare i Jönköping, inom äldreområdet i kommunernas partnerskap för utveckling av socialtjänsten tillsammans med praktik och forskning. Maria Wolmesjö är fil.dr, docent och biträdande professor i socialt arbete. Hon är föreståndare för Centrum för välfärdsstudier, CVS, forsknings ledare för Arbetsliv och välfärd och verksam vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås samt samordnare för Nationellt forskningsnätverk för brukarinflytande inom äldreområdet. Hennes forskning har främst fokus på hållbart ledarskap och hälsofrämjande organisering i arbetsliv och välfärd och handlar bland annat om frågor om brukarmedverkan inom äldre- och funktionshinderområdet. Flertalet av bokens författare är aktiva forskare inom Nationellt forskningsnätverk för brukarinflytande inom äldreområdet. Forskarnätverket, som start ade våren 2009, samlar forskare och övriga forskningsintresserade med fokus på inflytande och delaktighet inom äldreområdet. Mer specifikt studeras äldres möjligheter till och hinder för medverkan inom social omsorg, service och vård ur olika perspektiv. Gruppen har tillsammans och enskilt publicerat ett antal läroböcker och vetenskapliga artiklar inom området. För mer information om nätverket kontakta samordnare Maria Wolmesjö.

BRUK ARDELAKTIGHET OCH INFLY TANDE I ÄLDREOMSORG M AR I A W OL M ES J Ö

I framtidens äldreomsorg ska det vara härligt att åldras! Alltför ofta får vi dock, genom massmedier och i andra sammanhang, ta del av äldres och anhörigas berättelser om en äldreomsorg som brister på olika sätt. Äldres möjlighet att själva vara delaktiga och ges inflytande över sin vardag och de omsorgsinsatser som ges betonas som en viktig faktor för en god äldreomsorg. Vi vet även sedan tidigare att anhöriga utför betydande insatser inom äldreomsorgen generellt och det kan tyckas rimligt att också anhörigas delaktighet och inflytande ges ett större utrymme i äldreomsorgens utformning som helhet. I realiteten tycks detta dock vara svårt att uppnå och äldreomsorgen tycks snarare vara organiserad utifrån verksamhetens befintliga resurser och givna förutsättningar än utifrån enskilda äldres behov. Samtidigt tycks det finnas en hög ambition hos både chefer och medarbetare inom äldreomsorgen att värna om den svenska välfärden och visionen om ett värdigt liv där den äldre ges möjlighet att själv påverka sin vardag. Vad är det då för faktorer som hindrar respektive möjliggör ökad brukardelaktighet och inflytande? Vilken roll har äldre och anhöriga i planering, genomförande och uppföljning av beviljade insatser inom privat och offentlig äldreomsorg? Det är bland annat dessa frågor denna bok handlar om. Författarna ger exempel från aktuell forskning och beskriver hur brukardelaktighet och inflytande kan ta sig uttryck inom omsorg, service och vård med särskilt fokus på äldre. Perspektivet är i första hand på hur verksamheten kan organiseras och ledas för att möjliggöra en ökad delaktighet och ökat inflytande. Detta i såväl den övergripande planeringen av verksamheten som i det dagliga arbetet i specifika insatser för den enskilde äldre. © F Ö R F AT TA R N A O C H S T U D E N T L I T T E R AT U R

Maria Wolmesjö

Man betonar på olika sätt att brukarinflytande är viktigt, men villkoren och gränserna för vad som görs och hur det görs sätts snarare av organisationerna än av brukarna (Eriksson 2015). Boken vänder sig till dig som vill få en bild av kunskapsläget utifrån tidigare forskning om hur brukardelaktighet och inflytande beskrivs med fokus på äldreomsorg. I boken belyses och diskuteras hur begreppen brukardelaktighet och inflytande definieras och används samt de styrdokument som stödjer brukares rätt till delaktighet och inflytande inom äldreomsorgen. Vidare presenteras exempel på hur brukare kan vara delaktiga i och ha inflytande över planering, genomförande och uppföljning av egna omsorgs-, service- och vårdinsatser. Dessutom diskuteras chefers förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap och en hållbar organisering för ökad brukardelaktighet och inflytande.

BEGREPPSDEFINITIONER BRUK ARE, BRUK ARDELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I denna bok använder vi oss av begreppet brukare. Det är ett samlings begrepp på de personer som tar del av olika omsorgs-, service- och vård insatser eller är föremål för en utredning inom kommunal eller privat äldreomsorg (Socialstyrelsen 2013). Brukarbegreppet etablerades via ideella organisationer av personer med funktionsnedsättningar för att markera att de som grupp ville arbeta för en ökad delaktighet i utformning och genomförande av omsorgsoch vårdinsatser på olika sätt och har sedan anammats av äldreomsorgen enligt nedan. Demokrati- och medborgarskapsfrågor är centrala i diskussionen om brukardelaktighet och inflytande och är lagstadgade i socialtjänstlagen (SFS 2001:453). I praktiken innebär det att brukaren ska ha möjlighet att ha synpunkter på och kunna påverka insatsen. Utrymme för olika tolkningar av vad det innebär konkret i det dagliga arbetet finns dock. Vad exakt ska delaktighet respektive inflytande gälla för? Hur och när ska det ske? Det kanske till och med är eftersträvansvärt att våga vända på maktobalansen och prata om brukarmakt? (Karlsson & Börjeson 2011). En utförligare definition av begreppen och hur de används inom äldreomsorgen utvecklas i kapitel två.

1 B r u k a r d e l a k t i g h e t o c h i n f ly ta n d e i ä l d r e o m s o r g

ÄLDREOMSORG SOM KONTEXT Styrprinciper för äldreomsorgen i Sverige är dels att den är universell, det vill säga den är offentligt finansierad och ska vara likvärdig och tillgänglig för alla. Dels styrs den av det kommunala självbestämmandet som ger kommunen möjlighet att ta beslut om organisering och verksamhets innehåll. De nationella målen som regeringen fastställt för äldrepolitiken är att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg (Social departementet 1998). Grundläggande principer för äldreomsorgen är integritet, självbestämmande, delaktighet, trygghet och gott bemötande (Socialdepartementet 2010). Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453 5 kap. 4 §) ska socialtjänstens omsorg om äldre inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialtjänstlagen är en ramlag vilket ger utrymme för olika tolkningar av vad äldres delaktighet och inflytande innebär och hur det visar sig i verksamheten. Äldre används som samlingsbegrepp för att definiera en grupp i samhället som har rätt till särskilda insatser. Betonas bör dock att äldre inte är en homogen grupp utan består av både män och kvinnor med varierande funktionsförmågor, från skilda etniska grupper, med olika sexuella preferenser och kan spänna över mer än 50 år i ålder, från 50+ till 100+ (Wolmesjö 2014). Andelen äldre som har insatser från kommunal eller privat omsorgsverksamhet för äldre har i princip varit oförändrad de senaste åren. Den förändring som skett är att omsorgsoch vårdbehovet hos dem som får hemtjänst har ökat. Detta ställer ökade krav på kompetens hos omsorgsoch vårdpersonalen och behov av stöd och handledning från närmaste chef. Insatser av mer servicekaraktär såsom hjälp i bostaden med städning, fönsterputsning och tvätt har minskat inom offentligt driven hemtjänst (Dunér & Wolmesjö 2014). Genom möjligheter till skatteavdrag för hus-

Maria Wolmesjö

hållsnära tjänster kan specifika serviceinsatser i stället köpas via andra utförare som riktat in sig på detta. Äldreomsorgen och därmed även brukardelaktighet och inflytande belyses i denna bok på flera olika nivåer. Det handlar dels om samhällsnivå där äldreomsorg kan ses som en av flera samhälleliga välfärdstjänster som tillhandahålls av kommunen genom politiska beslut. Alternativt kan insatserna erbjudas av privata aktörer. Dels handlar det om gruppnivå. Här kan delaktighet och inflytande exemplifieras av de brukarråd som finns i flera kommuner eller särskilda boendeformer för att gruppen äldre och deras synpunkter ska beaktas i olika beslut. Vidare lyfts även delaktighet och inflytande på individnivå och det exemplifieras här av att brukaren bör vara delaktig i och ha inflytande över den individuella genomförandeplan som skrivs för respektive omsorgstagare.

FÖRSTA LINJENS CHEFER Ett ytterligare begrepp som förekommer här är första linjens chefer. Chefsbegreppet avser här en formell position som oftast innebär budget-, personal- och verksamhetsansvar för ett specifikt särskilt boende och/eller ett geografiskt hemtjänstområde. Till dessa ansvarsområden kan också tillkomma ett ansvar för samverkan med brukare, anhöriga och andra professioner. Att vara första linjens chef innebär att vara den som befinner sig närmast omsorgsoch vårdpersonalen och verksamheten. En första linjens chef har i regel en eller flera överordnade chefer (Richard 1997; Wolmesjö 2005). Totalt arbetar i dag drygt 5 000 chefer i positionen som första linjens chef inom kommunal eller privat äldreomsorg i Sverige. Dessa chefer ansvarar tillsammans för cirka 235 000 anställda, flertalet omsorgsoch vårdpersonal (Thelin & Wolmesjö 2014). Förutsättningarna för ledning och organisering av verksamheten för dessa chefer, det vill säga antalet medarbetare per chef, administrativa stödfunktioner samt verksamhetens innehåll och geografisk lokalisering, varierar (Dellve & Wolmesjö 2016). Ledarskapsbegreppet används för att beskriva en funktion. En ledningsfunktion kan innehas även av personer som saknar ett formellt chefsansvar. Inom hemtjänsten finns till exempel särskilda gruppledare som utsetts för att ansvara för en specifik uppgift. På motsvarande sätt har oftast sjuksköterskan ett medicinskt ledningsansvar för omsorgsoch

1 B r u k a r d e l a k t i g h e t o c h i n f ly ta n d e i ä l d r e o m s o r g

vårdpersonal (Wolmesjö 2015). Ledarskap kan beskrivas som en kreativ process som sker i relation till medarbetare, de som verksamheten är till för, deras anhöriga och andra samarbetspartners. Genom att i stället använda begreppet ledarskapande betonas att ledarskap är något som skapas i samspelet med andra och att det kan ta sig olika former i skilda situationer (Wolmesjö 2012).

DISPOSITION Nedan ges en kort presentation av innehållet i de följande kapitlen. I bokens andra kapitel diskuteras begreppen delaktighet och inflytande av Ann-Christine Larsson och Annsofie Mahrs Träff. I kapitel tre ger Maria Wolmesjö en översikt av gällande lagstiftning inom området. I kapitel fyra presenterar Agneta Kullén Engström och Maria Wolmesjö en litteraturgenomgång av tidigare forskning med fokus på brukardelaktighet och inflytande i relation till ledarskap. I bokens femte kapitel redogör Maria Bennich för brukardelaktighet och inflytande utifrån olika organisa toriska nivåer inom äldreområdet. Bokens sjätte kapitel av Maria Bennich, Marie Ernsth Bravell och Carola Walfridson lyfter fram äldre brukares röster om hemtjänst. I kapitel sju och åtta presenterar Ann-Christine Larsson vad brukare och medarbetare anser vara viktigt när det gäller delaktighet. Avslutningsvis, i kapitel nio presenterar Maria Wolmesjö och Agneta Kullén Engström en modell kring nya former för styrning, organisering och ledning för ökad brukardelaktighet och inflytande inom äldreomsorgen.

REFERENSER Dellve, L. & Wolmesjö, M. (red.) (2016) Chefsarbete: Organisering av utvecklingsarbeten, arbetsmiljö, brukarmedverkan och brukarsäkerhet. I Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar. Högskolan i Borås. Vetenskap för profession, 35. Dunér, A. & Wolmesjö, M. (2014) Interprofessional collaboration in Swedish health and social care from a care manager’s perspective. European Journal of Social Work, 18(3), 1–16. Eriksson, E. (2015) Sanktionerat motstånd: Brukarinflytande som fenomen och praktik. Avhandling. Socialhögskolan, Lunds universitet.

Maria Wolmesjö (red.) är fil.dr, docent och biträdande professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är: Maria Bennich, Marie Ernsth Bravell, Agneta Kullén Engström, Ann-Christine Larsson, Annsofie Mahrs Träff och Carola Walfridson. Flertalet av bokens författare är aktiva i Nationellt forskningsnätverk för brukarinflytande inom äldreområdet.

Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg Hur kan äldre personer nå en ökad delaktighet och ett större inflytande i omsorg och vård? Vad kan de specifikt göras mer delaktiga i och få mer inflytande över? Hur kan det konkret ske på olika nivåer i äldreomsorgen? Vilka utmaningar finns och vilka förut sättningar krävs för att möjliggöra detta? I Brukardelaktighet och inflytande i äldreomsorg diskuterar författarna ämnet ur organisationens, ledarnas, medarbetarnas, de anhörigas och inte minst brukarnas perspektiv. Praktiska exempel och resonemang är hämtade från aktuell forskning inom området. Författarna delar även med sig av erfarenheter, uppslag och reflektioner. I det avslutande kapitlet presenteras en modell som kan fungera som stöd för styrning, organisering och ledning med fokus på dessa frågor. Boken vänder sig i första hand till studerande inom social omsorg, socialt arbete och vid vårdutbildningar. Den riktar sig också till politiker, mottagare av välfärdstjänster, anhöriga och övriga som är intresserade av brukares delaktighet och inflytande inom välfärdsområdet.

Art.nr 40308

studentlitteratur.se