KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR Elevpaket – Digitalt + Tryckt
LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR Elevpaket – Digitalt + Tryckt Kompetens är ett nyskrivet läromedelspaket för kursen företagsekonomi 2 – skapat idag, med utgångspunkt i dagens ekonomi! Betoningen ligger på att utveckla elevernas förmåga att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i företagsekonomi och därigenom utveckla ett flertal kompetenser.
ELEVBOK I övningsboken kan eleverna på olika sätt arbeta vidare med att befästa och til�lämpa sina nya kunskaper och kompetenser. Uppgifterna är av varierande typ och svårighetsgrad för att alla elever ska ha förutsättningar att nå kursmålen. De elever som har kommit lite längre får fler utmaningar. När eleverna är färdiga med ett kapitel är det dags att checka ut och stämma av vad de har lärt sig och vilka kompetenser som har tränats.
DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva övningsboken är inläst med autentiskt tal och textföljning, vilket gör den tillgänglig också för elever med särskilda behov. Ett rikt antal interaktiva uppgifter skapar stora möjligheter för eleverna att arbeta individuellt och självständigt.
Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning
Interaktiva uppgifter, genomgångar, test m.m.
Fungerar på dator, surfplatta och till stor del på mobil
klicka på bilden och prova
FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR
Magnus Eriksson, Maria Fridefors, Gunvor Sonnby Lindgren, Jenny Rundgren MacRae
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Produktionsstöd till detta läromedel har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Till boken hör även ett digitalt läromedel På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i det digitala läromedlet. I det digitala läromedlet hittar du hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen! Där finns också fler, interaktiva uppgifter, genomgångar och test. När du ser en liten symbol på sidan, betyder det att det finns något i det digitala läromedlet som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktion: Malin Kågerman Hansén & Henric Arfwidsson Omslagsbild: Shutterstock Formgivning och omslag: Johanna Szemenkar Remgard Illustrationer: Sophia Lundquist Art.nr 40236 ISBN 978-91-44-13007-1 © Författarna och Studentlitteratur AB 2022 Upplaga 1:1 Printed by GPS Group, 2022
978-91-44-13007-1_01_book.indd 2
2021-12-08 10:12
Innehåll Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Block 1: Företagets roll – att göra schysta affärer i Sverige och världen 1. Företaget och omvärlden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 2. Ett hållbart företagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Block 2: Starta och driva företag – affärsplan och produktutveckling 3. Analys av marknaden – och företaget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 4. Affärsplanen – en samlad plan för start och förändring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 5. Produktutveckling – hela erbjudandet till kunden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 6. Inköp och lagerhållning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37
Block 3: Kalkyler – en viktig del av företagets planering 7. Priskalkyler – olika metoder för prissättning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 8. Räkna med bidrag – vad är mest lönsamt?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 9. Investeringskalkyler – för lönsamhet på längre sikt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 10. Budgetar – mer om att planera ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65
Block 4: Marknadsföring – att konkurrera om och samarbeta med kunderna 11. Marknadsföring – för en lönsam framtid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 12. Marknadsundersökningar – för att skapa större värde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 13. Marknadsmix – för att positionera sig på marknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 14. Marknadsföring på internationella marknader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 15. Lagar och regler som påverkar marknadsföringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107
Block 5: Bygga ett lag – med organisation, samarbete och ledarskap 16. Konsten att styra och organisera ett företag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 17. Spelregler för chefer och anställda – kort om arbetsrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 18. Människorna gör skillnad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 19. Ledarskap i olika situationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131
Block 6: Koll på ekonomin – bokföring, bokslut och analys 20. Lagar och god redovisningssed – repetition och lite fördjupning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 21. De vanligaste affärshändelserna – en repetition. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 22. Fler affärshändelser – vid problem med kunder och leverantörer samt handel med utlandet. . . . . 183 23. Värderingen av tillgångar och skulder påverkar resultatet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 24. Hur ska räkenskapsåret avslutas?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 25. Nyckeltal – ett sätt att ta pulsen på företaget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Kortfacit till bokens övningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Räntetabell. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .260 Formler i Kompetens Företagsekonomi 2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 262 Det digitala läromedlet I det digitala läromedlet finns bland annat en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, genomgångar, fler uppgifter och test.
978-91-44-13007-1_01_book.indd 3
2021-12-08 10:12
Introduktion Jobba aktivt, fördjupa dina kunskaper och utveckla dina kompetenser Ett bra sätt att lära sig något nytt är ofta att börja med att ta del av en faktagenomgång. När man förstår hur olika nya fakta hänger samman med varandra, brukar det som först verkade svårt bli betydligt klarare! När man sedan får jobba aktivt med övningar, som i denna övningsbok är skapade för att du ska förstå mer, brukar kunskaperna bli djupare. Det du har hört och läst blir mer bestående när du också själv arbetar aktivt med materialet. Så kombinationen fakta + övningar är perfekt för lärandet! Genom att träna och göra något med det som man har läst, fördjupas också kunskapen så att man inte bara förstår det som har tagits upp som fakta, utan man också kan använda detta i andra sammanhang. Inte minst gäller det en kurs som Företagsekonomi 2, där det både finns begrepp som går att känna igen från dina tidigare studier i Företagsekonomi 1 och andra ämnen, men också en hel del begrepp som är helt nya. I Företagsekonomi 2 breddar du dina tidigare kunskaper i ekonomi till delvis nya områden, men du fördjupar dig också i sådant som du har läst om i den förra kursen. Både innehållet i kursen och övningarna kan vara svårare än vad du är van vid sedan tidigare, men det är ju också meningen i en påbyggnadskurs som ska ta dig vidare på kunskapsresan! För säkerhets skull innehåller materialet också en del repetition, ifall du behöver friska upp minnet. Här ska du alltså börja tillämpa och använda det som du möter i faktakapitlen. En del kapitel är nog inte så svåra att förstå och där handlar övningarna mer om att du ska komma ihåg och fördjupa din kunskap genom att själv undersöka och ta reda på mera. Ibland kan det även finnas ett par räkneövningar till mer teoretiska kapitel, så att du aktivt får arbeta med vad vissa regler eller förhållanden får för ekonomiska konsekvenser i praktiken. På så sätt får du dessutom en djupare förståelse för teorin och hur man räknar ut saker och ting. Andra kapitel brukar kräva ganska mycket övning för att man ska se mönster och förstå hur olika begrepp hänger ihop. Det kan bland annat handla om budgetar, kalkyler och bokföring, där man brukar behöva mycket träning för att verkligen känna sig säker. Alla övningar har som mål att du ska få öva på sådant som hjälper dig att förstå kursens innehåll, men också utveckla kunskaper och färdigheter som du kan behöva kunna och förstå om du en dag ska driva ditt eget företag. De åtta kompetenserna som går som en röd tråd genom hela läromedlet är just sådant som är viktigt att kunna när man jobbar i olika företag och organisationer längre fram i livet. Antalet uppgifter varierar en del beroende på kapitlets innehåll men det finns alltid gott om uppgifter för dig och läraren att välja mellan. Dessutom finns det en hel del extra uppgifter i övningsbokens digitala läromedel, för det fall att du känner att du behöver öva mer. Svårare uppgifter eller delfrågor är märkta med en * . Vissa övningar är märkta med . Det betyder att du kan skriva dina svar i en digital version av övningen.
Olika typer av övningar Varje kapitel i övningsboken innehåller följande delar:
◉ Testa dig själv: Börja gärna med denna del när du har läst igenom faktabokens kapitel. Här får du välja mellan olika svarsalternativ, och kan snabbt se om du har förstått de mest centrala begreppen i kapitlet.
4
978-91-44-13007-1_01_book.indd 4
© Författarna och Studentlitteratur
2021-12-08 10:12
◉ Repetera: Här hittar du instuderingsfrågor som är bra för att träna och läsa in sig på begrepp och annat faktainnehåll i kapitlet.
◉ Träna mer: I denna del finns övningar som går ut på att du ska tillämpa dina nya kunskaper och kompetenser i olika sammanhang. Det kan handla om allt från att försöka komma på fördelar och nackdelar med något, till att göra beräkningar och att bokföra affärshändelser.
◉ Fördjupa dig: Här finns övningar som ofta kräver att du tar reda på mer information om något och sedan analyserar denna.
De flesta uppgifter kan göras antingen individuellt, i par eller i en mindre grupp. Många driver UF-företag eller funderar på att starta upp ett eget företag efter studierna. I nästan alla kapitel hittar du övningar som på olika sätt kan användas om du ska utveckla en egen företagsidé men de kan också göras som fristående uppgifter. Vissa uppgifter är ganska omfattande, men om du har ont om tid kan du välja att dela upp uppgiften i mindre moment och kanske bara göra en eller ett par deluppgifter. Det bestämmer förslagsvis läraren och du tillsammans, utifrån hur mycket tid som finns avsatt för de olika avsnitten. Eftersom detta är en kurs i företagsekonomi handlar förstås övningarna mest om just företag, men det finns även en del övningar handlar om andra typer av organisationer än företag.
Övningsbokens digitala läromedel I övningsbokens digitala läromedel finns som sagt en hel del extraövningar och du kommer dessutom att se att vissa övningar förutsätter att du arbetar med digitala program, framför allt kalkylprogram och bokföringsprogram (i bokföringsblocket), exempelvis Fortnox. I det digitala läromedlet hittar du mycket annat som du kan ha stor nytta av, som genomgångar av olika ekonomiska samband, självvärderingsformulär (Checka ut), test och kortfacit till en del av övningsbokens räkneuppgifter. Som en extra hjälp finns också tips om hur du bäst kommer igång med och använder exempelvis ett kalkylprogram.
Vad du lär dig Varje kapitel avslutas med Checka ut där du kan stämma av vad du ska ha lärt dig i kapitlet. Efter varje block kommer du även att möta en uppgift där du ska utvärdera och reflektera över ditt eget lärande och arbetsinsats. I slutet av kapitlen visas också vilka kompetenser som du har arbetat med i kapitlet. Målsättningen är att du, när du avslutat kursen, ska ha utvecklat och fördjupat alla de åtta kompetenser som du behöver enligt kursplanen för Företagsekonomi 2.
Till sist Vi hoppas att du ska tycka att övningarna är intressanta, lärorika, lagom utmanande, varierade och nyttiga. Och glöm inte att genom hela kursen även arbeta med det som finns i det digitala läromedlet! Lycka till! Magnus Eriksson, Maria Fridefors, Gunvor Sonnby Lindgren och Jenny Rundgren MacRae
INTRODUKTION
978-91-44-13007-1_01_book.indd 5
5
2021-12-08 10:12
978-91-44-13007-1_01_book.indd 6
2021-12-08 10:12
BLOCK
1
1
Företaget och omvärlden
978-91-44-13007-1_01_book.indd 7
2021-12-08 10:12
Testa dig själv 1:1 Välj rätt alternativ a. De produktionsfaktorer som företag behöver för att producera varor och tjänster är arbetskraft, redskap och kunder naturresurser, arbetskraft och kapital pengar, maskiner och fabrikslokal mark, anställda och elektricitet b. Ett vanligt exempel på en stordriftsfördel är mängdrabatt när företaget köper in många varor från samma leverantör ökade tillverkningskostnader per vara att maskinerna i fabriken inte behöver köras lika många timmar per dag, eftersom man producerar färre varor anställda som arbetar fler timmar per vecka c. På EU:s inre marknad finns det många konsumenter och företag. Ungefär hur många människor bor det i EU? 272 miljoner 1 miljard 63 miljoner 446 miljoner d. Protektionism innebär att det finns lagar som skyddar det egna landets näringsliv genom att begränsa handelsutbyte med andra länder handel mellan länder kan ske helt fritt utan handelshinder smuggling är tillåtet det finns lagar som skyddar landets medborgare mot bedrägeri e. Till vem går pengarna som privatpersoner och företag i Sverige ibland måste betala för importerade varor i form av tull? Till Riksbanken Till staten Till den kommun man för in varorna i Till EU f. EU är bland annat ett stort frihandelsområde. Vad innebär det för dig som bor i ett EU-land? Alla som bor i EU måste betala tull på alla varor från andra EU-länder. Företag kan bara konkurrera om kunder från sitt eget land. Alla som bor i EU kan köpa varor och tjänster i vilket EU-land som helst, utan att betala några extra avgifter. I vissa EU-länder är det tillåtet att rikta marknadsföring direkt till barn. g. När du köper och åker på en resa till ett annat land är det ett exempel på varuexport varuimport tjänsteexport tjänsteimport
8
978-91-44-13007-1_01_book.indd 8
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR
© Författarna och Studentlitteratur
2021-12-08 10:12
Repetera 1:2 Instuderingsfrågor a. Förklara begreppet produktionsfaktorer och redogör för vilka de är. b. Personalens kompetens består av flera olika delar. Förklara vad som menas med begreppen know-how och know-why. c. Förklara vad som menas med begreppet realkapital och ge minst två exempel. d. När ett företag växer kan det ibland dra nytta av stordriftsfördelar. Förklara vad som menas med stordrifts fördelar och ge några exempel på sådana fördelar. e. Svenska företag som säljer avancerade tekniska produkter behöver ofta en större marknad än enbart den som finns i Sverige. Förklara noga vad det beror på. f. Vilka fördelar finns det för svenska företag att Sverige är medlem i EU? Ge minst fyra exempel. g. Hur påverkas konkurrensen i Sverige av det svenska EU-medlemskapet? h. Hur påverkas konsumenterna av de fria rörligheterna för varor, tjänster och kapital inom EU? Ge minst fyra exempel. i. Många svenska företag handlar med partners utanför både Sverige och EU. Ge minst tre exempel på varför de väljer att göra det. j. Varför kan ett land vilja föra en protektionistisk handelspolitik? Ge minst två exempel på skäl till det. k. Ge tre exempel på vad som är typiskt för ett frihandelsområde. l. Förklara vad det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) är för något. m. Vilka är de viktigaste typerna av varor och tjänster som Sverige exporterar? n. Vilka är de viktigaste typerna av varor och tjänster som Sverige importerar? o. Vilka länder är Sveriges viktigaste handelspartners? p. Beskriv utförligt vad organisationen WTO arbetar för.
1 FÖRETAGET OCH OMVÄRLDEN
978-91-44-13007-1_01_book.indd 9
9
2021-12-08 10:12
Träna mer 1:3 Hur viktig är exporten för BNP? Gå till www.ekonomifakta.se och ta reda på hur stor del av BNP som utgörs av den svenska exporten. Är det mycket eller lite ur ett internationellt perspektiv, till exempel i förhållande till genomsnittet i EU eller OECD? Motivera ditt svar. Tips! Sök på webbsidan på begreppen Utrikeshandel och Exportandelar internationellt.
1:4 Vad kan påverka tjänsteimporten? Om befolkningen i Sverige ökar eller minskar sina affärsresor och semesterresor utomlands, påverkas värdet av tjänsteimporten. Förklara noga hur det hänger ihop.
1:5 Mängdrabatt – en stordriftsfördel Företaget Funny T-shirts säljer tröjor med roliga tryck. De köper in t-shirts från en leverantör i Portugal, men trycker texten själva. Tröjorna kostar 6,45 euro (EUR) per styck i inköp från leverantören, men om Funny T-shirts köper in minst 200 tröjor samtidigt, får man 10 procent rabatt per tröja. Räkna ut vad det kostar att köpa in 190 tröjor respektive 200 tröjor. Bortse från kostnaden för frakt. Ange ditt svar i euro. (Om du vill, kan du också ta reda på vad priserna blir i SEK till exempel genom att kolla upp den aktuella valutakursen via någon banks webbplats.)
1:6 Marknadens storlek ACEA står för European Automobile Manufacturers’ Association och bildades 1991. Organisationen hette ursprungligen L’Association des Constructeurs Européens d’Automobile, därav förkort ningen ACEA.
10
978-91-44-13007-1_01_book.indd 10
Under det första halvåret 2021 registrerades det totalt 5 361 857 personbilar i EU, enligt branschorganisationen ACEA. Av dessa bilar var 127 097 en Volvo. (EU-landet Malta ingår inte i denna statistik). a. Hur stor var Volvos marknadsandel i förhållande till den totala personbilsmarknaden i EU första halvåret 2021? Ange ditt svar i procent. b. Vilka slutsatser kan du dra av din uträkning i a-uppgiften? Är Volvo en stor leverantör av personbilar på den europeiska marknaden? Motivera ditt svar.
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR
© Författarna och Studentlitteratur
2021-12-08 10:12
Fördjupa dig *
1:7 Vilken betydelse har internationell handel för Sverige?
*
1:8 Vad kostar klubborna?
Läs igenom intervjun med ekonomen Klas Eklund på s. 38 i faktaboken. Vilken betydelse har internationell handel för Sveriges företag, för svensk ekonomi och för utvecklingen i Sverige, enligt honom?
När du som konsument köper något online som kostar mer än 1 600 SEK från ett land utanför EU ska du betala tullavgift och moms till Tullverket. Det gör att det verkliga priset för varan kan bli betydligt högre än vad som står på företagets webbsida. Du betalar 3 procent tullavgift på priset och frakten, och 25 procent moms på priset, frakten och tullavgiften. Räkna ut vad det kostar dig att köpa golfklubbor direkt från USA. Priset är 1 300 USD, vilket blir ungefär 12 500 SEK (valutakursen kan såklart variera upp och ner över tid). Frakten kostar 500 SEK. Vad blir slutpriset inklusive frakt, tullavgift och moms?
För livsmedel är momsen 12 procent och på till exempel böcker är momsen 6 procent.
1:9 WTO och gemensamma regler för internationell handel WTO arbetar aktivt för att underlätta internationell handel och skapa gemensamma regler för handeln mellan medlemsländerna. En viktigt sådan regel är Most favoured nation principle. Ta reda på vad den principen innebär och gör en kort sammanfattning. Du kan hitta information på internet eller genom att titta här på videon från WTO.
*
1:10 Distributionskedjor – viktiga länkar i handeln Ge tre exempel på hur svenska företag skulle påverkas om de internationella distributionskedjorna av någon anledning skulle få längre störningar i sina transportflöden.
FLER ÖVNINGAR
CHECKA UT Jag känner till flera viktiga orsaker till utrikeshandel. Jag kan redogöra för vilka produktionsfaktorerna är och vad de innebär. Jag kan redogöra för några viktiga stordriftsfördelar. Jag känner till Sveriges viktigaste export- och importprodukter. Jag kan redogöra för skillnaden mellan protektionism och frihandel. Jag känner till hur distributionskedjor fungerar och vilken roll de har för företagen.
FRAMSTEG Affärskompetens
Analytisk kompetens Digital kompetens Entreprenöriell kompetens Etisk kompetens Global kompetens Hållbarhetskompetens Kommunikativ kompetens
1 FÖRETAGET OCH OMVÄRLDEN
978-91-44-13007-1_01_book.indd 11
11
2021-12-08 10:12
978-91-44-13007-1_01_book.indd 44
2021-12-08 10:12
BLOCK
7
3
Produktkalkylering – olika metoder för prissättning
978-91-44-13007-1_01_book.indd 45
2021-12-08 10:12
Testa dig själv 7:1 Välj rätt alternativ a. Tar man ut ett självkostnadspris går man med förlust varken vinst eller förlust vinst b. I offentliga verksamheter är självkostnaden oftast ett lägsta pris rekommenderat pris högsta pris c. Pålägg läggs på inköpspriset försäljningspriset marginalen i kronor d. Om inköpspriset är 150 kronor (bortse från moms) och man gör ett pålägg med 60 procent blir försäljningspriset 150 kronor 210 kronor 240 kronor e. Om försäljningspriset är 900 kronor (bortse från moms) och man har en marginal på 40 procent blir inköpspriset 400 kronor 540 kronor 643 kronor f. Om man har gjort ett pålägg på 25 procent i en priskalkyl, hur stor marginal motsvarar detta? 20 procent 25 procent 30 procent
Repetera 7:2 Instuderingsfrågor a. Vad används en produktkalkyl till? b. Beskriv hur man räknar i en genomsnittskalkyl. c. Förklara vad som menas med ett pålägg. d. Vad avses med ingående varukostnad? e. Förklara skillnaden mellan pålägg och marginal. f. Vad menar man med direkta och indirekta kostnader? Ge exempel på sådana. g. Vad är ett kostnadsställe? h. Vad är en produkts självkostnad? i. Vad kan affärsomkostnader (AffO) handla om?
46
978-91-44-13007-1_01_book.indd 46
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR
© Författarna och Studentlitteratur
2021-12-08 10:12
Träna mer 7:3 Pålägg och marginal för byxorna Ett par manchesterbyxor har ett inköpspris på 230 kronor. För att täcka butikens kostnader används i det här fallet ett genomsnittligt pålägg på 48 procent. a. Vad blir försäljningspriset (utan moms)? b. Hur stor är marginalen i procent?
7:4 Pålägg och marginal för en kökskniv En kökskniv har ett inköpspris på 80 kronor. För att täcka de övriga kostnaderna används i det här fallet ett genomsnittligt pålägg på 120 procent. a. Vad blir försäljningspriset (utan moms)? b. Hur stor är marginalen i procent?
7:5 Ost som pålägg En firma importerar och säljer franska delikatessostar. Inköpspriset för en viss ostsort är 53 kronor per kilo. Försäljningspriset till butik är 78 kronor per kilo. Både inköps- och försäljningspris är utan moms. a. Hur stort pålägg i kronor och procent har man gjort? b. Hur stor är marginalen i kronor och procent?
7:6 Pålägg och marginal för en ljusstake Inköpspriset för en ljusstake i mässing är 250 kronor. a. Hur stort blir pålägget i procent vid ett försäljningspris på 400 kronor? b. Vilket försäljningspris måste man få ut för att nå en marginal på 45 procent?
*
c. Utgå från en marginal på 35 procent. Med hur mycket förbättras företagets resultat om företaget skulle sälja ytterligare 10 000 ex av denna ljusstake?
7:7 Vilken typ av kostnad? Ett företag tillverkar fem olika produkter som de levererar med egen lastbil till kunderna. Ange om följande kostnader normalt är fasta eller rörliga och dessutom om de är direkta eller indirekta. a. Bränslekostnad till bilen. b. Lön till den tillsvidareanställda föraren av bilen. c. Lön till transportledaren. d. Lön till två personer som tillverkar en av produkterna. e. Material som behövs till en annan av produkterna.
7 PRODUKTKALKYLERING – OLIKA METODER FÖR PRISSÄTTNING
978-91-44-13007-1_01_book.indd 47
47
2021-12-08 10:12
7:8 Vad innebär rabatten för godisgrossisten? Hur stor marginal man har varierar mycket mellan olika branscher. Grossister har exempelvis ofta ganska små marginaler, men i stället en högre omsättning. Tänk dig att du är säljansvarig på Godisgrossisten AB. Du kan konstatera att livsmedelsbutiker och andra kunder gärna vill förhandla om rabatt för att de ska köpa. I tabellen nedan visas vilken marginal ditt företag skulle ha med det ordinarie priset. Försök räkna ut hur mycket mer ni måste sälja för att kompensera för en rabatt på 5 procent. Marginal (ordinarie pris)
Rabatt i %
5%
5%
10 %
5%
30 %
5%
50 %
5%
Nödvändig försäljningsökning i %
7:9 Självkostnad för giveaway-prylar Företaget Give4Sale AB tillverkar giveaway-prylar. I företagets budget framgår följande normalvärden: • Fasta kostnader (för bland annat el, hyror, avskrivningar och räntor): 800 000 kronor • Rörliga kostnader (material med mera): 400 000 kronor • Normal tillverkningsvolym: 30 000 styck Beräkna självkostnad per styck med hjälp av en genomsnittskalkyl.
7:10 KramGos självkostnad och pris med vinst Företaget KramGo AB tillverkar nallar och andra kramdjur och verksamheten har vanligen följande kostnader och produktionsvolym: • Fasta kostnader (el, hyror, avskrivningar, räntor med mera): 10 000 000 kronor • Rörliga kostnader (material med mera), totalt: 5 000 000 kronor • Produktionsvolym: 10 000 styck a. Beräkna självkostnad per styck med hjälp av en genomsnittskalkyl (även kallat divisionskalkyl). b. Vad blir priset per styck om det önskade resultatet är en vinst på 1 000 000 kronor?
7:11 Priser för Pool Toys Företaget Pool Toys AB tillverkar leksaker. I företagets budget framgår följande normalvärden: • Fasta kostnader (el, hyror, avskrivningar, räntor med mera): 1 400 000 kronor • Rörliga kostnader (material med mera): 400 000 kronor • Tillverkningsvolym: 50 000 styck a. Beräkna självkostnad per styck med hjälp av en genomsnittskalkyl. b. Vad blir priset per styck om önskat resultat är en vinst på 200 000 kronor?
48
978-91-44-13007-1_01_book.indd 48
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR
© Författarna och Studentlitteratur
2021-12-08 10:12
7:12 Genomsnittskalkyl för åkericentralen Västerstads Åkericentral räknar med att vara fullbelagda med uppdrag motsvarande 25 000 timmar per år. Företaget har fasta kostnader på 6 000 000 kronor per år. De rörliga kostnaderna beräknas vara i genomsnitt 250 kronor per timme. a. Räkna ut självkostnaden per timme. b. Vad skulle timpriset inklusive 25 procent moms bli om man vill nå 12 procent vinstpålägg?
*
c. Hur stor skillnad på självkostnaden skulle det bli om man räknade med att bara ha i genomsnitt 60 procent beläggningsgrad (av den normala) under denna tid?
7:13 Påläggskalkyl för konsulttjänster Ryggdunken AB erbjuder medicinsk massage för anställda med ryggproblem i större företag. Nu ska man lämna anbud för ett uppdrag på 400 timmar. Man utgår ifrån följande värden: • Timlön på 400 kronor plus 42 procent i sociala avgifter. • Pålägg för uppdragsomkostnader är 12 procent. • Speciella direkta uppdragskostnader är 30 000 kronor. • AffO-pålägg är 20 procent. a. Beräkna självkostnaden för uppdraget. b. Vad hade anbudspriset (utan moms) blivit om man också vill ha 12 procent i vinstpålägg?
7:14 Anbudspris för Transportkonsulterna Företaget Transportkonsulterna drivs av två experter på bland annat tullar och moms i samband med utrikeshandel. Nu ska de lämna anbud för ett uppdrag som beräknas omfatta 600 arbetstimmar. Lönen beräknas till 350 kronor per timme plus sociala avgifter på 35 procent. För att täcka övriga kostnader i verksamheten och en viss vinst räknar de med ett pålägg på 30 procent baserat på personalkostnaden. a. Ställ upp en påläggskalkyl och räkna ut anbudspriset (exklusive moms). b. Vad blir priset med 25 procent moms?
7:15 Pålägg och anbudspris för arkitekterna ArkVision är en stor arkitektfirma. Följande information om samlade kostnader för hela året är hämtad från företagets redovisning: • Direkt lön (dL) 30 000 tkr
Tkr tusen kronor
• Uppdragsomkostnader 10 000 tkr • Affärsomkostnader (AffO) 10 000 tkr a. Beräkna påläggen för uppdrags- och affärsomkostnader om man använder direkt lön som fördelningsbas för uppdragsomkostnaden, och projektkostnaden som fördelningsbas för AffO. b. ArkVision ska nu lämna ett anbud för ett mindre uppdrag. Man räknar med att uppdraget ska omfatta sammanlagt 300 timmar. Timlönen är 250 kronor. 40 procent i löneomkostnader tillkommer i den totala personalkostnaden. Dessutom räknar man med sammanlagt 30 000 kronor i speciella direkta projekt kostnader. Ställ upp en självkostnadskalkyl och beräkna även anbudspriset inklusive 10 procent vinstpålägg för uppdraget (bortse från moms).
*
c. Använd Excel och skriv in formler som räknar ut de olika delarna i kalkylen.
7 PRODUKTKALKYLERING – OLIKA METODER FÖR PRISSÄTTNING
978-91-44-13007-1_01_book.indd 49
49
2021-12-08 10:12
7:16 Uppdragspris för säljkursen Sales Master AB erbjuder kurser i ledarskap för säljledare. Nu ska man lämna anbud till en stor tänkbar kund. Uppdraget gäller 600 timmar. Man utgår ifrån följande värden: • Timlön på 350 kronor plus 40 procent i personalomkostnader. Pålägg för uppdragsomkostnader är 10 procent. • Speciella direkta uppdragskostnader är 20 000 kronor. • AffO-pålägg på 25 procent. a. Beräkna självkostnaden för uppdraget. b. Vad hade anbudspriset (utan moms) blivit om man också ville ha 15 procent i vinstpålägg? c. Vad blir priset med 25 procent moms?
*
d. Använd Excel och skriv in formler som räknar ut de olika delarna i kalkylen.
Fördjupa dig *
7:17 Medvind i kalkylen? Spinnakern AB tillverkar bland annat tillbehör till fritidsbåtsindustrin. Följande är hämtat från redovisningen för en period som anses vara normal för verksamheten: • Direkt material (dM) 8 000 tkr • Direkt lön (dL) 16 000 tkr • Tillverkningsomkostnader (TO) 4 000 tkr • Affärsomkostnader (AffO 10 000 tkr a. De tidigare uppgifterna i detta kapitel har mest utgått från tjänsteverksamheter, men här är det ett tillverkande företag. Sättet att räkna på är ändå ungefär det samma – du börjar med de direkta kostnaderna (här inte bara lön utan även material) och gör sedan pålägg för att de indirekta omkostnaderna. Beräkna hur stora TO- och AffO-påläggen i genomsnitt behöver vara. Man använder direkt lön som fördelningsbas för TO och tillverkningskostnaden som fördelningsbas för AffO. b. Beräkna självkostnaden för ett ex av en båtprodukt till vilket det gått åt direkt material för 220 kronor och direkt lön för 440 kronor. c. Använd Excel och skriv in formler som räknar ut de olika delarna i kalkylen.
50
978-91-44-13007-1_01_book.indd 50
KOMPETENS FÖRETAGSEKONOMI 2 ÖVNINGAR
© Författarna och Studentlitteratur
2021-12-08 10:12
*
7:18 Priskalkyl i ditt ”eget” företag Om du arbetar med UF eller något annat projekt under kursen ska du nu göra följande: Räkna ut vilket pris som du ska ta för ditt tänkta företag, till exempel genom en påläggskalkyl för den vara eller tjänst som du tänker sälja. När man gör en priskalkyl behöver man ofta arbeta samtidigt med budgetarna (se kapitel 10). Det innebär att du behöver göra en resultatbudget för att veta vilka andra kostnader och eventuell vinst som du vill räknar med, för att kunna räkna ut ett genomsnittligt pålägg i procent. För vissa verksamheter, till exempel tjänster där man inte köper in varor eller material, kan det dock räcka med att använda den enklare genomsnittskalkylen.
FLER ÖVNINGAR
CHECKA UT Jag kan upprätta olika typer av produktkalkyler, inklusive kalkyler med ett eller flera pålägg. Jag vet skillnaden mellan direkta och indirekta kostnader. Jag känner till att självkostnadsbegreppet skiljer sig i privata och offentliga verksamheter. Jag känner till att den enklaste formen av produktkalkyl kallas för genomsnittskalkyl. Jag vet att påläggskalkyler framför allt används av butiker och handelsföretag. Jag vet att marginal även kallas för bruttovinst.
FRAMSTEG Affärskompetens
Analytisk kompetens Digital kompetens Entreprenöriell kompetens Etisk kompetens Global kompetens Hållbarhetskompetens Kommunikativ kompetens
7 PRODUKTKALKYLERING – OLIKA METODER FÖR PRISSÄTTNING
978-91-44-13007-1_01_book.indd 51
51
2021-12-08 10:12
Magnus Eriksson, Maria Fridefors, Gunvor Sonnby Lindgren och Jenny Rundgren MacRae är legitimerade lärare i företagsekonomi och har tillsammans mer än hundra års yrkeserfarenhet av undervisning i gymnasieskola och vuxenutbildning. De har även erfarenhet från näringslivet och av att driva egna företag.
Företagsekonomi 2 ÖVNINGAR
Kompetens Företagsekonomi 2 fortsätter i samma omtyckta stil som i Kompetens Företagsekonomi 1. Även här är utvecklandet av ekonomiska färdigheter i form av kompetenser en röd tråd genom läromedlets alla delar. I detta läromedel presenteras företagandet utifrån ett mer globalt perspektiv, med kopplingar till hållbarhetsfrågorna. Eleverna får också arbeta vidare med att utveckla och fördjupa sina kompetenser i budgetering och kalkylering, organisationsteori, bokföring och bokslut samt analys. Det är också tänkt att fungera som en brygga till fördjupningskurser som Ledarskap och organisation, Marknadsföring och Redovisning 2. Hela läromedlet genomsyras av en nära koppling till verkligheten och till praktiskt entreprenörskap – som stöd inför det framtida yrkeslivet, egna företagandet eller UF-företagande. Uppgifterna i Kompetens Företagsekonomi 2 är av varierande typ och svårighetsgrad för att alla elever ska ha förutsättningar att nå kursmålen och de elever som har kommit lite längre får fler utmaningar. I redovisningsavsnittet kopplas övningarna till bokföringsprogram, för att göra steget till verkligheten litet. När eleverna är färdiga med ett kapitel är det dags att checka ut och stämma av vad de har lärt sig, och vilka kompetenser som har tränats. Med koden på omslagets insida får eleverna tillgång till övningsbokens digitala läromedel. I det finns bland annat en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter och test. Allt detta skapar stora möjligheter för eleverna att arbeta individuellt, varierat och självständigt. Kompetens Företagsekonomi 2 består av Fakta Övningar Kommentarer och lösningar Lärarhandledning
Art.nr 40236
studentlitteratur.se