9789144109251 by Smakprov Media AB

VÄLKOMMEN TILL SVENSKA ARBETSMARKNADEN – YRKESSVENSKA FÖR NYANLÄNDA Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

VÄLKOMMEN TILL SVENSKA ARBETSMARKNADEN – YRKESSVENSKA FÖR NYANLÄNDA Elevpaket – Digitalt + Tryckt Välkommen till svenska arbetsmarknaden – yrkessvenska för nyanlända vill på lätt svenska förmedla en mångfacetterad bild av den svenska arbetsmarknaden. Syftet är att ge de studerande möjlighet att förstå, påverka och integreras i den svenska arbetsmarknaden.

ELEVBOK Här presenteras de grundläggande begreppen, den politiska utvecklingen, stegen på vägen mot jobbet och de sociala koderna i arbetslivet. De många övningarna ger de studerande möjlighet att sätta sig in i vad som kännetecknar den svenska arbetsmarknaden och få en djupare förståelse av sin egen roll och plats i arbetslivet.

DIGITALT LÄROMEDEL Den interaktiva boken är inläst med autentiskt tal och textföljning. Dessutom finns kapitelsammanfattningar som minföreläsningar och interaktiva uppgifter.

Interaktiv version av boken, inläst med autentiskt tal och textföljning

Interaktiva övningar och kapitelsammanfattningar

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova

VÄLKOMMEN TILL SVENSKA ARBETSMARKNADEN Yrkessvenska för nyanlända

Peter Juman Jonas Lagercrantz Péter Selmeczi

Studentlitteratur Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Produktionsstöd har erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Till boken hör även en digital del På insidan av bokens omslag finns en kod och instruktioner för hur du loggar in i läromedlets digitala del. I den digitala delen hittar du hela boken inläst med textföljning, så att du kan läsa och lyssna på samma gång. Välj själv om du vill följa texten i boken eller på skärmen. Där finns också kapitelsammanfattningar och fler övningar. på sidan, betyder det När du ser en liten symbol att det finns något i den digitala delen som du kan behöva använda. Klicka på symbolen för att gå dit. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur du aktiverar den digitala delen till Välkommen till den svenska arbetsmarknaden: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Shutterstock Omslag: Francisco Ortega Grafisk form: Lennart Persson Grafisk Formgivning Art.nr 39025 ISBN 978-91-44-10925-1 © 2017 Författarna och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Interak, Poland 2017

Innehåll Så här kan du arbeta med Välkommen till svenska arbetsmarknaden 5

1 Din nya arbetsmarknad 8 Vad är en arbetsmarknad?

Från bondgård till industri

Tillsammans för jämlikhet

En idé växer fram – den svenska modellen

Skatter 14 Offentlig och privat sektor

Nya idéer om arbetsmarknaden Sverige i världen

Etnicitet, integration, segregation och rasism

2 Vägar till anställning 24 Din målsättning

Arbetsförmedlingen

Söka arbete på internet

Bemanningsföretag och vikariepooler Praktik

Sociala nätverk

Den synliga och den osynliga arbetsmarknaden Bli din egen arbetsgivare

3 Presentationen av dig själv 52 Innan du tar kontakt Cv – ditt faktablad Personligt brev

Vad du inte ska göra Anställningsintervju

67 69

4 När du fått anställning 76 Avtalet

Anställningsformer

Schema 80 Försäkringar och trygghet

Löner 84 Arbetsrätt 87 Kollektivavtal Att jobba svart Arbetskultur

97 98 100

En mångkulturell arbetsplats

103

Skyldigheter 104 Om anställningen avslutas

105

Till sist – tre berättelser 110 Murat från Turkiet 111 Niki från Ungern

113

Enan från Syrien

116

Den digitala delen I den digitala delen finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning. Där finns även kapitelvisa sammanfattningar som korta miniföreläsningar och interaktiva uppgifter.

Så här kan du arbeta med Välkommen till svenska arbetsmarknaden Den här läroboken har vi skrivit för dig som studerar på sfi C- eller D-nivå, och som är intresserad av att arbeta i Sverige. I fyra kapitel kan du läsa om den svenska arbetsmarknaden, få praktiska tips på hur du kan hitta ett jobb och information om hur det fungerar på svenska arbetsplatser. Bokens viktigaste mål är förstås att hjälpa dig att så småningom förstå din egen roll och dina möjligheter på den svenska arbetsmarknaden och se vägen fram till ditt nya arbete. I det första kapitlet – Din nya arbetsmarknad – kan du läsa om viktiga politiska beslut som har format den svenska arbetsmarknaden. Detta kapitel innehåller inga övningar, utan ska ge dig en förståelse för hur den svenska arbetsmarknaden växt fram, och hur den fortsätter att utvecklas. Däremot finns det övningar till kapitlet i den digitala delen. Det andra kapitlet – Vägar till anställning – handlar om hur du kan hitta jobben. Vi skriver bland annat om hur du kan använda internet och sociala nätverk när du letar efter jobb och hur praktik kan vara en öppning på arbetsmarknaden. Du får också information om vikariepooler och olika bemanningsföretag. I det tredje kapitlet – Presentationen av dig själv – får du flera konkreta tips om hur du kan presentera dig själv på ett så attraktivt sätt som möjligt. Här finns bland annat råd om vad du kan göra inför en anställningsintervju och tips om hur du skriver ett cv och ett personligt brev på bästa sätt. Det sista kapitlet – När du fått anställning – handlar om vad du ska tänka på när du har fått ett jobb. Då måste du bland annat veta hur ett schema kan se ut eller vad ett anställningskontrakt är. Du får också information om vad svensk arbetsrätt betyder och hur den kan hjälpa dig på jobbet. Vi skriver även om olika typer av ”sociala koder” som råder på en arbetsplats och reder ut begrepp som ”arbetskultur”. Här kan du även läsa om vad som gäller om du måste sluta på jobbet. Boken avslutas med tre personliga berättelser om vägen in i det svenska samhället.

Viktiga ord I anslutning till texterna i varje kapitel hittar du viktiga ord. Se till att du alltid förstår dessa ord, annars kan du inte förstå vad texten handlar om. Dessa ord kan också hjälpa dig att komma ihåg informationen i ett textavsnitt. Du kan dessutom använda orden för att kontrollera att du verkligen har förstått texten. Orden visas i samma form som de står i texten, men om de står i en annan form än grundformen då anger vi även deras grundform (dvs. obestämd singular hos substantiv, presens hos verb och utrum singular hos adjektiv). För substantiv anger vi alltid också den bestämda formen så att du ska veta om det är en eller ett, och pluralformen (om det är samma form i plural markeras det med -). När du är i den digitala delen (se nästa sida) och klickar på länksymbolen vid Mina ordförklaringar, kommer du till ett skrivfält där du kan skriva in förklaringar till orden.

Övningar Ett stort antal övningar hjälper dig att knyta ny kunskap till din egen situation, och fundera på vad du tycker är bra, dåligt eller kanske annorlunda med att arbeta i ditt nya hemland Sverige. Övningarna är tydligt markerade i boken så att du inte missar någon. Det är bra om du gör alla övningar, eftersom de hjälper dig att förstå den här boken. Det är inte så viktigt att du skriver ner alla dina svar. Det viktigaste är att du funderar och diskuterar innehållet och övningarna med dina kurskamrater och din lärare i klassrummet.

Den digitala delen I bokens digitala del finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning. I den kan du läsa texterna, lyssna på en inläsning med textföljning (det vill säga du ser samtidigt var i texten du är), infoga bokmärken, markera text, göra anteckningar och enkelt söka efter det som du är intresserad av att läsa om. I den digitala delen finns också kapitelvisa sammanfattningar, i form av miniföreläsningar. Du kan både använda dessa sammanfattningar som introduktion inför att du ska börja med ett kapitel, eller som en repetition av det. Dessutom finns här en kort ordlista samt fler övningar, där du bland annat kan testa att du har förstått vad som står i kapitlen och vad specifika ord och begrepp betyder.

Kapitel 1

DIN NYA ARBETSMARKNAD

Va d ä r e n a r b e t s m a r k n a d ?

Vad är en arbetsmarknad? En marknad är en plats där man köper och säljer saker. Det kan till exempel vara en bilmarknad, fruktmarknad eller en klädmarknad. Men marknader har inte alltid funnits. Under lång tid bytte människor med varandra i stället för att köpa och sälja. Man bytte med grannar eller med folk från byar som låg i närheten. Runt om i världen utvecklades många olika system för hur denna byteshandel skulle gå till.

Ordlista marknad -en, -er varor vara -n, -or tjänster tjänst -en, -er arbetskraft -en arbetsgivare -n, arbetstagare -n, personal -en, -er lön -en, -er konkurrens -en arbetslösa arbetslös -a samarbete -t, -n

När den industriella revolutionen startade i Europa i slutet av 1700-talet uppstod många av de marknader som vi känner till i dag. Det var under den tiden som det blev viktigt att köpa och sälja i stället för att bara byta saker. Det mina ordförklaringar blev viktigt att tjäna pengar. Många nya företag växte fram och det blev möjligt att köpa och sälja nästan allt – även arbete blev något som kunde säljas. Sedan dess har det vuxit fram olika marknader för både varor och tjänster. Eftersom arbete kunde säljas växte också en arbetsmarknad fram. På arbetsmarknaden köper och säljer man arbetskraft. De som köper arbetskraft kallas arbetsgivare och de som säljer sin arbetskraft kallas arbetstagare.

• Finns det något man inte kan köpa och sälja? • Vad tycker du känns bäst – att byta något eller att sälja något?

Företagen vill ha personal till sina arbetsplatser, och för att få det måste de ut på arbetsmarknaden för att försöka köpa arbetskraft. De som söker arbete måste också ut på arbetsmarknaden för att hitta köpare av sin arbetskraft. Om de lyckas med att sälja sin arbetskraft får de betalt med pengar. Betalningen kallas lön. På marknader finns det ofta konkurrens. Det betyder att många vill sälja samma vara eller tjänst, till exempel apelsiner, skor eller arbetskraft. I Sverige finns det många personer som inte arbetar men som vill ha ett arbete. Men det finns inte lika många lediga arbeten. Det betyder att för varje ledigt jobb finns det oftast flera personer i Sverige som försöker sälja sin arbetskraft. Man kan därför säga att konkurrensen om arbete på den svenska arbets• Måste man alltid ha lön för ett arbete? marknaden är stor just nu. • Hur viktig är lönen för dig? Människor som inte har arbete är arbetslösa. •

• Tycker du att man alltid måste få lön i pengar?

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

• Vad betyder konkurrens för dig? • Vad betyder samarbete för dig? • Tycker du att det finns bra saker med konkurrens? • Finns det dåliga saker med konkurrens? • När var senaste gången du konkurrerade om något? • Vad tycker du är bäst – att konkurrera om jobben eller att dela på jobben? • Finns det något du tycker är fel att göra i konkurrensen om ett jobb?

Från bondgård till industri Sverige var länge ett fattigt jordbrukssamhälle. Mellan åren 1815 och 1850 ökade befolkningen i Sverige mycket, från 2,5 miljoner till 3,5 miljoner människor. Nästan alla bodde då på landsbygden i olika delar av landet. De arbetade med att odla mark och ta hand om djur på bondgårdarna.

Ordlista jordbrukssamhälle -t, -n landsbygden landsbygd -en, -er skördarna skörd -en, -ar industrin industri -n, -er fabriksägarna fabriksägare -n, arbetare -n, produktion -en, -er

Livet på landsbygden var som sagt ofta fattigt. När mina ordförklaringar skördarna blev dåliga räckte inte längre maten för alla och flera lämnade sina bondgårdar för att hitta lyckan någon annanstans. Fler än 1 miljon människor utvandrade till USA. Av dem som blev kvar flyttade många till städerna för att söka arbete på de nya fabrikerna – det vill säga i industrin. Städerna började långsamt växa under slutet av 1800-talet. Arbetslösheten var stor och de som fick arbete slet hårt i fabrikerna.

tillsammans för jämlikhet

På kort tid gick Sverige från jordbruk till Industri.

Fabriksägarna blev de nya arbetsgivarna. De gav lite i lön och arbetstiderna var mycket långa. Eftersom både fattigdomen och arbetslösheten var stor blev köerna till fabrikerna långa av människor som sökte arbete. Om en arbetare klagade på lön eller arbetstid fanns det många andra som gärna arbetade i stället. Arbetsgivarna ägde ofta även arbetarnas bostäder så om någon klagade eller blev sjuk riskerade den personen inte bara att bli av med sitt arbete utan även sitt hem. Detta gjorde att arbetsgivarna bestämde allt på arbetsmarknaden och medan de blev rikare och rikare på sina fabrikers produktion växte fattigdomen bland städernas många arbetare.

Tillsammans för jämlikhet Fattigdomen och den ökade ojämlikheten skapade många sociala problem i städerna. Alkoholism var vanligt och en arbetare levde ofta inte längre än 50 år. Detta gjorde att många arbetare blev arga och frågade varandra: Varför ska vi slita ut oss i fabriker för lite pengar när vi ser att våra arbetsgivare blir allt rikare? Denna fråga hade redan börjat ställas av arbetare i Europa där industrin funnits längre. Nu började många stå bakom de politiska idéerna om att arbetarna kunde gå ihop, organisera sig, och få makt över sin produktion.

Ordlista ojämlikheten ojämlikhet -en, -er sociala problem social + problem -et, organisera sig organiserar sig organiserade sig organiserat sig fackföreningar fackförening -en, -ar strejkkassor strejkkassa -n, -or strejk -en, -er arbetarrörelsen arbetarrörelse -n, -r rättigheter rättighet -en, -er arbetsmiljö -n, -er folkrörelser folkrörelse -n, -r strejkbrytarna strejkbrytare -n, arbetsgivarorganisationer arbetsgivarorganisation -en, -er bråkmakare -n, svartlistning -en, -ar lockout -en, -er mina ordförklaringar

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

Långsamt började arbetare organisera sig i fackföreningar. De började samla in pengar till strejkkassor. Det gjorde att de inte var lika beroende av sina arbetsgivare och kunde ställa gemensamma krav på högre löner. Om arbetsgivaren inte lyssnade på dem kunde de nu hota med strejk – de kunde hota om att sluta arbeta. Strejkkassorna gjorde att medlemmarna kunde klara sig ekonomiskt så länge strejken höll på. Många arbetare var ändå rädda för att förlora det lilla de hade, men ju fler de blev, desto starkare blev de. 1898 grundades LO, arbetarnas Landsorganisation. Där var fackföreningar från olika yrken i hela landet organiserade. Denna utveckling kallades arbetarrörelsen och gick ut på att arbetarna skulle skapa sig större rättigheter på arbetsmarknaden: högre löner, kortare arbetstider och bättre arbetsmiljö. Under denna tid grundades också många andra folkrörelser: • Nykterhetsrörelsen försökte få arbetarna att inte dricka så mycket alkohol. • Bildningsrörelsen gick ut på att arbetare skulle utbilda sig. • Rösträttsrörelsen handlade om att även arbetare skulle ha rätt att rösta i demokratiska val. Dessa nya rörelser fick mycket stor betydelse för politiken i Sverige under lång tid framöver. De gjorde bland annat att partiet Socialdemokratiska arbetarpartiet grundades år 1889. Då hade bara en liten del av befolkningen rätt att rösta, men kravet på rösträtt för alla blev allt starkare mot 1800talets slut. År 1921 fick alla vuxna män och kvinnor rätt att rösta (med några undantag, bland annat dröjde det innan folk som satt i fängelse eller behövde ekonomiskt stöd fick rösta). Att organisera sig mot de mäktiga fabriksägarna var inte lätt och många förlorade allt i den kampen. Arbetsgivarna hade ofta både polis och militär på sin sida och det hände att organiserade arbetare blev dödade eller fängslade när de strejkade. Fabriksägarna försökte också få in nya arbetare när de andra strejkade. Det blev ofta stora konflikter mellan de organiserade arbetarna och strejkbrytarna. Även arbetsgivare började organisera sig i arbetsgivarorganisationer för att behålla makten över arbetarna. De skrev listor med namn på de arbetare som de såg som bråkmakare och kom överens om att ingen skulle anställa de arbetarna. Det kallas svartlistning. Arbetsgivarna kunde också stänga sina fabriker och stoppa produktionen, vilket kallas lockout.

e n i d é Vä x e r f r a m – d e n s V e n s k a m o d e l l e n

En idé växer fram – den svenska modellen År 1932 blev socialdemokraten Per Albin Hansson statsminister. Det var under den här tiden som idén om folkhemmet växte fram. Tanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där alla medborgare skulle vara trygga – både socialt och ekonomiskt. Denna tanke fick ett stort genomslag i svensk politik och gjorde att det blev enorma förändringar på arbetsmarknaden.

Ordlista folkhemmet folkhem -met, medborgare -n, arbetsmarknadens parter arbetsmarknad -en, -er + part -en, -er den svenska modellen svensk + modell -en, -er förhandla förhandlar förhandlade förhandlat kollektivavtal -et, mina ordförklaringar

Fram till 1930-talet hade det varit mycket oroligt med stora konflikter. Arbetare hade vunnit vissa konflikter och arbetsgivare hade vunnit andra. Men ingen tjänade på konflikterna. Arbetsmarknadens parter började nu förstå att de var beroende av varandra, arbetarna behövde fabrikerna, och fabrikerna behövde arbetarna. År 1938 träffades fackföreningarnas centralorganisation LO och arbetsgivarorganisationen SAF i Saltsjöbaden för att diskutera sina gemensamma intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Det ledde till ett samarbete och en maktbalans på arbetsmarknaden som blev unikt i världen. Detta samarbete kallas den svenska modellen. Arbetsmarknadens parter träffas fortfarande varje år för att förhandla om löner och regler på arbetsmarknaden. När de kommer överens skriver de på ett kollektivavtal som gäller tills de kommer överens om ett nytt avtal (vanligen efter 1–2 år). Du kan läsa mer om det på sidan 17 och 97.

Förhandling och överenskommelse i stället för konflikt.

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

Skatter Tanken med det svenska folkhemmet var att alla medborgare skulle bidra till en gemensam välfärd. Det betyder att alla tillsammans betalar för det som alla behöver, till exempel vård, skola och vägar. En persons ekonomi skulle inte längre bestämma om personen kunde få en utbildning utan den svenska staten skulle ansvara för att alla i samhället fick samma möjligheter. För att detta skulle vara möjligt behövde staten pengar. Därför höjdes skatterna på både inkomst och kapital. De som hade mest pengar fick betala mer skatt.

Ordlista bidra bidrar bidrog bidragit välfärd -en staten stat -en, -er inkomst -en, -er kapital -et, inkomstskatt -en, -er arbetsgivaravgift -en, -er moms -en skatt på kapital skatt -en, -er + kapital -et, pension -en, -er sjukpenning -en, -ar kommunen kommun -en, -er mina ordförklaringar

Skattepengarna användes bland annat till att ge föräldrar ekonomisk hjälp efter det att de fått barn (barnbidrag), till att arbetare fick semester och kunde vila upp sig och till att sjukhus och skolor blev gratis för alla. De svenska skatterna har förändrats många gånger sedan dess men Sverige är fortfarande ett av de länder som har högst skatter i världen. I dag finns det många olika skatter men de vanligaste är inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och skatt på kapital.

Inkomstskatt Inkomstskatten betalas av alla som får en inkomst, exempelvis pengar från lön, pension eller sjukpenning. Det vanligaste är att betala inkomstskatt till

Varifrån kommer skatten?

Vart går skatten?

10 % Skatt på kapital

30 % Skatt på konsumtion: moms eller punktskatter

12 % Offentlig förvaltning

60 % Skatt på arbete

13 % Sjukvård

43,5 % Socialt skydd

8 % Näringsliv

1 % Bostäder & Samhällsutveckling 0,5 % Miljöskydd

14,5 % Utbildning

2 % Kultur & fritid 2,5 % Samhällsskydd & rättsskipning 3 % Försvar

s k at t e r

kommunen som du bor i och inkomstskatten brukar vara ungefär 30 procent av inkomsten. Om du har en mycket hög lön får du även betala statlig inkomstskatt.

Arbetsgivaravgift Arbetsgivare betalar inte bara lön till de anställda utan även ungefär 30 procent extra av varje lön i arbetsgivaravgift. Den avgiften går till pension och försäkringar för arbetstagaren men även till skatt till staten. Ungefär 60 procent av all skatt får staten från arbete, alltså i form av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

Moms Moms är en skatt som betalas av alla som köper något. Vanligtvis är momsen 25 procent av en varas pris och den skatten går till staten. Ibland vill politikerna att vi ska köpa mer eller mindre av någonting, och då kan de sänka eller höja momsen på den varan eller tjänsten. Smink har till exempel högre moms än mat (som har 12 procent moms). På vissa varor som tobak och alkohol tar staten även ut så kallad punktskatt.

Ordlista politikerna politiker -n, punktskatt -en, -er konsumtion -en mina ordförklaringar

Momsen utgör ungefär 30 procent av all den skatt som staten får in. Av varje hundralapp (100 kronor) som staten får in i skatt kommer alltså sammanlagt ungefär 90 kronor från arbete och från konsumtion. Hur mycket Sverige får in i skatt förändras hela tiden, men det brukar röra sig om mer än 1 500 miljarder (1 500 000 000 000) kronor varje år. Ett annat sätt att lättare förstå det svenska skattesystemet är att tänka igenom vad du själv använder av saker som betalas helt eller delvis genom skatt. Om du exempelvis går till biblioteket, tar bussen någonstans eller om ditt barn lagar ett hål i tanden, hur mycket betalar du? Och hur mycket betalas med hjälp av skattepengar?

• Titta på diagrammen på förra sidan. Tycker du att skatte pengarna fördelas på rätt sätt? Hur mycket tycker du ska gå till försvar, till sjukvård, till utbildning och så vidare? • Tycker du att det är bra att betala skatt när vi arbetar, handlar och sparar pengar? Finns det något annat du tycker att vi borde betala in skattepengar för?

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

Offentlig och privat sektor Vi hjälper alltså alla till att betala för det vi har gemensamt i Sverige. Detta gemensamma kallas för den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn styrs av politiker i kommunerna, landstingen och staten.

Ordlista gemensamt gemensam den offentliga sektorn offentlig + sektor -n, -er landstingen landsting -et, myndighet -en, -er den privata sektorn privat + sektor -n, -er privatiserats privatiserar privatiserade privatiserat

Om du exempelvis får jobb på en mina ordförklaringar kommunal skola, ett sjukhus eller inom en myndighet, eller du blir polis eller brandman, då jobbar du i den offentliga sektorn. Din lön betalas då med hjälp av skattepengar. Om du i stället öppnar en egen restaurang, blir taxichaufför, hantverkare eller säljare i en affär, då jobbar du i den privata sektorn. Din lön betalas då av dina kunder. Alla länders ekonomier delas upp i offentlig och privat sektor. Vissa länder har större offentlig sektor och andra länder har större privat sektor. Ett stort land som USA har en stor privat sektor och en mindre offentlig sektor. Där är de flesta arbetsplatser privata och företagen konkurrerar med varandra på en öppen arbetsmarknad. I ett annat stort land som Ryssland, har den offentliga sektorn länge varit den största. Där arbetar de flesta inom den offentliga sektorn och arbetsmarknaden styrs till stor del av staten. USA:s ekonomiska system brukar man säga är en marknadsekonomi medan Sovjetunionens ekonomiska system länge var en planekonomi, det vill säga helt styrd av staten. Under en stor del av 1900-talet fanns en konflikt främst mellan USA och Sovjetunionen, för att de hade olika ideologiska och ekonomiska system. Den konflikten kallades för det kalla kriget. Sveriges ekonomi var något mitt emellan marknads- och planekonomi och kallas för blandekonomi. De ideologier som ”krockade” under kalla kriget var kapitalismen och kommunismen. Kapitalismen stod för att privatpersoner skulle äga företagen och göra vinst på det. Och de skulle tillverka bara sådant som de kunde tjäna pengar på. Kommunismen ville att staten skulle styra allt, också vad som tillverkades. Den socialdemokratiska idén om folkhemmet kallas ibland för en ”mellanväg” mellan kapitalism och kommunism och kan ses som en blandning av dessa två system. Staten ville garantera att alla hade en grundtrygghet och rätt till utbildning och vård. Därför byggdes den offentliga sektorn ut. Men

n ya i d é e r o m a r b e t s m a r k n a d e n

man behöll även en stor privat sektor där staten hjälpte företagen att växa. Samtidigt tog politikerna i Sverige ett steg tillbaka från att styra på arbetsmarknaden. Det bestämdes i stället att arbetsmarknadens parter – alltså fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna – gemensamt skulle bestämma vilka regler som gäller. Det gjorde de genom att först förhandla och sedan skriva kollektivavtal. Tanken var att arbetsmarknadens parter vet bättre än politikerna vad arbetsmarknaden behöver. Mot slutet av 1900-talet började idén om folkhemmet förändras och mycket av det som tidigare tillhörde offentlig sektor har i dag blivit privat sektor. Posten, kollektivtrafiken och Apoteket är några exempel på företag som privatiserats under senare tid. Det betyder att staten • Kan du förklara tanken med folkhemmet? har sålt dem till privata • Hur ser skattesystemet ut i andra länder? företag. Därmed har den offentliga sektorn blivit mindre och den privata större. Det är inte bara i Sverige som dessa förändringar har skett och precis som förr i tiden påverkas Sverige av vad som händer i resten av världen.

• Hur stor är den offentliga sektorn i Sverige jämfört med andra länder? • Vet du några andra skatter? • Finns det nya skatter som inte funnits tidigare? Varför har de kommit till? • Hur tror du staten kommer få in pengar i framtiden?

Nya idéer om arbetsmarknaden Nya sätt att se på svensk arbetsmarknad har börjat märkas. Några partier i Sveriges riksdag vill till exempel skapa helt nya lagar som bestämmer hur låga de lägsta lönerna får vara. Staten har inte tidigare kunnat bestämma vilka löner som ska finnas. Det går emot den svenska modellen som du har kunnat läsa om tidigare. Den går ju ut på att det bara är arbetsmarknadens parter som diskuterar fram löner i kollektivavtal.

Ordlista sympatiåtgärder sympatiåtgärd -en, -er transaktioner transaktion -en, -er blockad -en, -er trappades upp trappar upp trappade upp trappat upp skadestånd -et, mina ordförklaringar

Om de här nya idéerna blir verklighet kommer den svenska arbetsmarknaden att förändras i grunden. Lönerna blir då mindre beroende av kollektivavtalen och mer beroende av vilka politiker som bestämmer i Sverige. Kollektivavtalen skulle då förlora sin styrka. På senare tid har vi sett exempel på hur kollektivavtalen har förändrats. På följande två sidor är ett par exempel.

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

ToysRUs Bakgrund toysrUs öppnade sin första leksaksaffär i sverige 1995. handelsanställdas fackförbund ville skriva ett kollektivavtal med företaget men toysrUs vägrade. de ville själva bestämma vilka löner som deras anställda skulle ha. för handelsanställdas förbund var det viktigt med kollektivavtal för att arbetstagarna där skulle få så bra löner och arbetsmiljö som möjligt. Konflikt den 1 maj 1995 togs alla medlemmar i handelsanställdas förbund som jobbade på toysrUs i malmö och i Göteborg ut i strejk. efter några dagar spred sig även strejken till stockholm. Utanför butikerna gick de anställda strejkvakt så att toysrUs inte kunde ta in annan arbetskraft. strejken hade mycket starkt stöd bland medlemmarna. även andra fackförbund ville hjälpa handels och utförde sympatiåtgärder. exempelvis vägrade transports medlemmar att leverera varor till toysrUs butiker. medlemmar i finansförbundet som jobbade på olika banker vägrade göra ekonomiska transaktioner. det blev en blockad – flera fackförbund protesterade tillsammans. Resultat i augusti gav ledningen för toysrUs upp och skrev på ett kollektivavtal med handels. svensk fackföreningsrörelse hade vunnit och andra stora företag förstod att kollektivavtal gäller i sverige. om det inte hade skrivits något avtal med toysrUs hade andra fackförbund fått svårare att skriva kollektivavtal med andra företag som kom till sverige.

n ya i d é e r o m a r b e t s m a r k n a d e n

Lavaldomen Bakgrund 2004 fick byggföretaget laval un Partneri ltd uppdraget att bygga om söderfjärdsskolan i Vaxholm utanför stockholm. det var företagets svenska dotterbolag l&P baltic bygg ab som skulle göra arbetet. ett stort fackförbund, byggnadsarbetareförbundet (byggnads), ville ha ett kollektivavtal med företaget. Under sommaren samma år började l&P baltic bygg och byggnads förhandla med varandra. Konflikt Under hösten samma år valde laval att i stället skriva kollektivavtal med ett fackförbund i lettland. byggnads protesterade eftersom ett sådant avtal skulle betyda mycket lägre löner för arbetarna. med det lettiska kollektivavtalet skulle l&P baltic bygg bara behöva betala 13 700 kronor i månadslön för en anställd. eftersom lönerna i ett kollektivavtal med ett svenskt fackförbund skulle bli högre togs alla medlemmar i byggnads ut i strejk. även elektrikerförbundet tog ut sina medlemmar i strejk – det blev en blockad. Under förhandlingarna hade byggnads framfört lönekrav för alla arbetare på minst 145 kronor i timmen. det var betydligt högre genomsnittslön än för de flesta svenska arbetare i branschen som hade 133 kronor i timmen. laval vände sig då till domstol och krävde att de båda facken skulle sluta strejka. lönekraven var orimliga, tyckte de. men arbetsdomstolen tyckte att facken hade rätt att strejka. konflikten trappades upp och till slut gick lavals dotterbolag l&P baltic bygg i konkurs. i stället fick det svenska byggföretaget nCC uppdraget att bygga om skolan. Resultat de lettiska myndigheterna menade att de svenska fackföreningarna hade utpressat företaget och att detta gjorde att l&P baltic bygg gick i konkurs. byggnads anmäldes till eG-domstolen – som tyckte att byggnads och elektrikerförbundet brutit mot lagen om fri rörlighet inom eU. byggnads dömdes att betala 550 000 kronor i skadestånd. dessutom fick förbundet betala 2,1 miljoner kronor i rättegångskostnader. förlusten för facket var ett faktum.

Som synes av det andra exemplet har förutsättningarna för fackföreningar förändrats sedan inträdet i EU, som numera är den högsta instansen när det råder konflikter på arbetsmarknaden.

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

Sverige i världen I mitten av 1800-talet var Sverige ett av världens fattigare länder. Hundra år senare är Sverige ett av världens rikare länder. Denna utveckling hade inte bara med politiska reformer inom landet att göra, utan berodde också på det som hände i omvärlden. Från Sveriges stora skogar exporterades mycket trä till resten av Europa och när andra länder krigade under de två världskrigen behövde de järn som kom från svenska berg.

Ordlista reformer reform -en, -er förenta nationerna, fn europeiska Unionen, eU global naturresurser naturresurs -en, -er kommunicera kommunicerar kommunicerade kommunicerat globalisering -en, -ar mina ordförklaringar

Under andra hälften av 1900-talet fortsatte världen att förändras snabbt och Sverige fortsatte att anpassa sig. Teknologi som effektivare maskiner och flygplan gjorde att produkter kunde produceras och transporteras snabbare. Detta gjorde att världshandeln växte och länder blev ännu mer beroende av varandra. För alla världens länder bildades i mitten av 1940-talet en organisation som heter Förenta Nationerna (FN). Och i Europa lades i början av 1950-talet grunden till ett samarbete som kom att kallas Europeiska Unionen (EU). Sovjetunionen, som var en union mellan Ryssland och flera grannländer, föll samman 1991. Det stora landet Kina förändrade sin ekonomi mot en mer kapitalistisk variant. Då förändrades även konflikten mellan de två ekonomiska systemen. Det kalla kriget tog slut och kapitalismen blev rådande i många av världens länder. I dag har de flesta länder i världen öppnat upp sina gränser för kapitalismen men det är framförallt den rika delen av världen som handlar med varandra. Många stora företag är inte längre knutna till något speciellt land, utan kan investera fritt där arbetskraften är billig eller där det finns naturresurser.

Nackskydd och stolvärme Norge Bakljus/bromsljus Frankrike

Dieselturbo Japan Kaross USA

Avgassystem Sverige

Hjul Tyskland

Bränsle och bromsrör England

Belysning USA/Canada

• Se dig omkring. Vad kan du hitta som är tillverkat i ett annat land? Gör en lista och skriv upp vilka länder sakerna kommer ifrån. • Vilka länder är vanligast? Varför tror du att det är så? Kofångare Holland

En Volvo – med delar från hela världen.

s V e r i G e i Vä r l d e n

Stora förändringar på den svenska arbetsmarknaden från 1890-talet.

Världen

År 1890

1900

1910

Sverige socialdemokratiska arbetarpartiet grundades 1889 lo bildades 1898 saf bildades av ca 40 stora arbetsgivare 1902 decemberkompromissen 1906 arbetsgivarna erkänner arbetarnas rätt att organisera sig och facken erkänner arbetsgivarens rätt att fritt anställa, avskeda och leda arbetet

första världskriget 1914–1918 1920

1930

andra världskriget 1939–1945

1940

fn bildas 1945 europeiska kol- och stålunionen bildas 1952

allmän rösträtt 1921

skotten i Ådalen 1931 fem arbetare dödas under en demonstration två veckors semester införs 1938, saltsjöbadsavtalet 1938 första kollektivavtalet skrivs tCo bildas 1944 saCo bildas 1947

1950

1960

internet skapas 1970–1990

berlinmuren faller 1989 och kalla kriget slutar sovjetunionen upplöses 1991 eU bildas 1993

1970

1980

40 timmars arbetsvecka införs 1970 1970-talet flera arbetslagar införs fem veckors semester införs 1978 storkonflikt 1980 100 000 strejkar och 700 000 lockoutas

1990

svensk finanskris 1990–1994

2000

industriavtalet 1997 reglerar hur förhandlingar ska genomföras inom industrin svenskt näringsliv bildas 2001 2007–2008 global finanskris

2010

2020 ?

Internet har gjort att människor enkelt kan kommunicera med varandra och byta information över gränserna. Världens länder och människor har bundits samman och blivit mer beroende av varandra när det gäller ekonomi, politik, kultur och miljö. Man brukar säga att världen krymper allt mer och denna utveckling brukar kallas för globalisering.

K A P I T E L 1 . D I N N YA A R B E T S M A R K N A D

Etnicitet, integration, segregation och rasism Sveriges utveckling under 1900-talet, globaliseringen av världen, oroligheter och krig har gjort att fler människor valt att flytta hit. Att världen krymper har också gjort att människor från Sverige kan resa ut i världen allt mer. Det har varit viktigt för svensk ekonomi, eftersom nya tankar och idéer från andra länder skapat många nya jobb.

Ordlista integration -en, -er etniska bakgrunder etnisk + bakgrund -en, -er etniciteter etnicitet -en, -er klasser klass -en, -er segregation -en kolonialismen kolonialism -en rasism -en kollegor kollega -n, -or/-er normen norm -en, -er urbefolkning -en, -ar

När människor med olika kunskaper och idéer byter erfarenheter med varandra skapas ny kunskap, vilket är ett uttryck för integration. Att människor med olika kulturer, religioner, språk och vanor lever tillsammans mina ordförklaringar gör att vi kan lära oss av varandra och detta tycker många är bra. Då får vi en större förståelse för varandra och kan gemensamt bygga ett bättre samhälle för alla. Men det finns också de som tycker att människor med olika etniska bakgrunder inte borde leva tillsammans. Det som brukar bestämma till vilken etnisk grupp man hör är det språk man talar, den religion man har, den historia och kultur man delar med en grupp människor, och det geografiska område man kommer från. När människor lever skilda från varandra i ett samhälle på grund av olika etniciteter eller olika klasser brukar det kallas för segregation.

Många politiska system i olika delar av världen har velat ha segregerade samhällen. Anledningen är att man trott att det finns så stora skillnader mellan människor att de inte kan leva tillsammans. Sydafrika är ett exempel på ett land där man delade upp människor efter hudfärg – vilket kallades för apartheid – och denna idé kom från kolonialismen. Under flera århundraden kolonialiserade europeiska länder en stor del av världen och många trodde att människor från olika världsdelar hörde till olika raser. Man trodde också att vissa raser var bättre än andra och denna idé kallas för rasism. I dag pratar man inte längre om olika människoraser men rasism finns kvar och många tycker fortfarande inte att människor med olika etniciteter eller kulturer bör leva med varandra. Kultur och etnicitet har många betydelser och kan därför användas på olika sätt. Etnicitet kommer från det grekiska ordet för folk och används ofta om människor som delar en historia, religion, ett språk och samhälle och på så sätt har en gemensam kultur. Eftersom världen krymper och kulturer blandas allt mer pratar man i dag ofta om etnicitet som en känsla av gemenskap.

e t n i C i t e t, i n t e G r at i o n , s e G r e G at i o n o C h r a s i s m

Känsla av gemenskap kan också finnas bland elever i en klass, bland kollegor eller bland människor som hejar på samma fotbollslag. Alla människor har många grupper som de känner att de tillhör och en del grupper är viktigare för oss än andra. Den etnicitet som flertalet i ett samhälle tillhör brukar bli normen i det samhället. Normen är det som de flesta i det samhället ser som det ”normala”. Vad som anses vara normen kan förändras i olika situationer. Eftersom Sverige under lång tid var ett land som fler flyttade från än till, hade många svenskar inte så stor kunskap om andra kulturer. Normen har därför länge varit infödda svenskar, och människor från resten av världen kallas i Sverige för invandrare. Samtidigt är den samiska befolkningen Sveriges urbefolkning och sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar har bott här i hundratals år. Ordet invandrare används om alla som inte är födda i Sverige, och säger därför egentligen mycket lite om personerna och deras bakgrund.

• Försök beskriva dig själv: man/kvinna/hen, religiös/icke religiös, ung/gammal, yrke, utbildning, språk, annat. • Vilka grupper ingår du i? Ge några exempel. Är några viktigare för dig än andra? • Hör ni som går denna kurs till olika etniska grupper? Vilka i så fall? Finns det en etnisk norm i klassrummet?

repetera kapitlet. arbeta med fler uppgifter.

Péter Selmeczi, Peter Juman och Jonas Lagercrantz är kollegor, med lång erfarenhet av att arbeta med vuxna invandrare inom sfi, på Arbetsförmedlingen och inom olika arbetsmarknadsutbildningar.

VÄLKOMMEN TILL SVENSKA ARBETSMARKNADEN Yrkessvenska för nyanlända Välkommen till svenska arbetsmarknaden vill på lätt svenska introducera nyanlända till en mångfacetterad bild av den svenska arbetsmarknaden. Här presenteras de grundläggande begreppen, den politiska utvecklingen, stegen på vägen mot jobbet och de sociala koderna i det svenska arbetslivet. Läromedlets många övningar ger de studerande möjlighet att sätta sig in i vad som kännetecknar den svenska arbetsmarknaden, jämföra med sina tidigare erfarenheter och få en djup förståelse om sin egen roll och plats i arbetslivet. I läromedlets digitala del finns en interaktiv version av boken, inläst med textföljning, interaktiva uppgifter och kapitelsammanfattningar. Målgruppen är alla som sökt sig till Sverige för att arbeta och leva. Läromedlet förutsätter grundläggande kunskaper i det svenska språket, motsvarande sfi C/D.

Art.nr 39025

studentlitteratur.se