Förskolans historia beroende. Spårbeorende är ett begrepp som använts för att förklara trögheter i samhället, och man kan beskriva det som att de beslut som fattas och den praktik som formas är beroende av tidigare val. Detta ger en inneboende tröghet. På ett formellt plan genom till exempel lagstiftning och föreskrifter, och informellt genom hur människor agerar i vardagliga aktiviteter – som att vara på förskolan. Historien finns på det sättet i samtiden. Utformningen av dagens förskola är med andra ord beroende av vad som hänt tidigare, samtidigt som vår tids beslut påverkar framtiden (North 1993; Myrdal 2008; Scheiwe & Willekens 2009; Willekens m.fl. 2015). Vad i dagens verksamhet är fortsättning på tidigare praktiker, och vad har förändrats och på vilket sätt? Det är först med ett längre perspektiv som vi kan säga något om mer varaktiga förändringar och vad som förblir konstant. Ett exempel är att ett historiskt perspektiv synliggör att diskussioner om barnets bästa inte enbart förekommer idag, utan att åsikter om vad som är barns bästa varierat över tid. Ett historiskt perspektiv hjälper oss därmed att uppmärksamma och reflektera kring vad som tas för givet i samtiden. Det ger uppslag till nya frågor om vår egen tid liksom om framtida utmaningar. En viktig aspekt är även att historisk kunskap kan motverka förenklingar och schablonbilder om förr i tiden, schablonbilder som i sin tur påverkar hur samtiden värderas.
Politiska och samhälleliga kontinuiteter och förändringar I den här boken intresserar vi oss framför allt för den politiska kontext som omgett förskolans verksamhet sedan 1800-talets mitt fram till idag. De politiska och samhälleliga förutsättningarna för förskoleverksamhet har förändrats dramatiskt under denna period, men kanske inte på ett så entydigt sätt som man skulle kunna tro. Vid sekelskiftet 1900 drevs institutioner av privata aktörer. Hundra år senare, vid sekelskiftet 2000, finns också många privata aktörer. En skillnad är dock att år 2000 kan dessa aktörer, även vinstdrivande sådana, få ekonomiska bidrag från staten och de ska följa läroplanen. År 1900 kunde privata aktörer få ekonomiskt bidrag från kommunen eller staden, men pengarna var inte statliga, och det fanns ingen läroplan att följa. Yngre barn som var inskrivna vid det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets institutioner uppträdde ibland för att samla in pengar till verksamheten. Exempelvis spelade de teater eller sjöng vid högtider. Idag uppträder barn i luciatåg för att skapa delaktighet och ge föräldrar och vårdnadshavare en självklar plats i förskolan. Ett gemensamt drag är således att barn uppträder i verksamheterna, men formerna för det och syftet med det har varierat. En skillnad är att kraven på utbildad personal är tydliga år 2000. Universitetsutbildning erbjuds utan avgift och granskas av en statlig myndighet (Universitetskanslerämbetet, UKÄ). Två statliga myndigheter, Skolverket och 16