9789140695932 by Smakprov Media AB

MARIA BENGTSSON

ULLA LUNDSTRÖM

• Vilken sorts vård kan ges i hemmet? • Vilka sjukdomar är vanliga i hemsjukvård? • Hur låter man vårdtagare behålla sin integritet? • Hur kan man arbeta med rehabilitering i hemmet? • Hur kommunicerar och samarbetar man inom hemsjukvård?

Maria Bengtsson och Ulla Lundström är vårdlärare med bred tvärvetenskaplig teoretisk och praktisk kompetens inom medicin, palliativ vård, teologi, etik och psykologi.

ULLA LUNDSTRÖM

Läromedlet följer kursens upplägg så att varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera punkter ur det centrala innehållet. Hemsjukvård behandlar även medicintekniska hjälpmedel och smärtbehandling samt diskuterar hur vårdtagare kan känna sig trygga och vilka etiska frågeställningar som kan uppstå under hemsjukvård.

MARIA BENGTSSON

Att vårda någon i hemmet istället för på sjukhus eller annan vårdinrättning innebär en del speciella situationer för både vårdtagare och personal. För personalen har man sin arbetsplats i någon annans hem och som vård tagare har man sitt eget hem som behandlingsplats. Hemsjukvård ställer därför höga krav på att personalen är flexibel, lyhörd och ansvarstagande. Hemsjukvård behandlar dessa svåra situationer och tar bland annat upp frågor som:

Hemsjukvård

Hemsjukvård M A RI A BE N GTS S ON UL L A L UN DS TRÖM

ISBN 978-91-40-69593-2

789140 695932

Innehåll 1. Hemmet som vårdplats . . . . . . . . . 7 Hemmet som vårdplats och arbetsplats . . 8 Anpassa hemmet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Hemvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Riktlinjer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Hemsjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Organisation av hemsjukvård . . . . . . . . . . 12 Team inom hemsjukvård . . . . . . . . . . . . . . 14 Ansvar i hemsjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Hygien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Hälso- och sjukvårdslagen . . . . . . . . . . . . 20 Socialtjänstlagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Lagen om valfrihet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Offentlighets- och sekretesslagen . . . . . . 23 Arbetsmiljölagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Tillsyn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) . . . 25 Anmäla vidare enligt lex Maria . . . . . . . . . . 25 Anmäla vidare enligt lex Sarah . . . . . . . . . . 26 Delegering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Läkemedelshantering i hemsjukvård . . . . . 27 2. Vård och omsorg i hemmet . . . . . Vanliga sjukdomar i hemsjukvård . . . . . . Observera och rapportera . . . . . . . . . . . . . Multisjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Cirkulationsorganens sjukdomar . . . . . . Kärlkramp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjärtinfarkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hjärtsvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rytmrubbningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lågt blodtryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ventrombos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Artärtrombos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andningsorganens sjukdomar . . . . . . . . . Astma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Lunginflammation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . KOL och emfysem . . . . . . . . . . . . . . . . . .

33 34 35 35 36 36 37 38 39 40 40 41 42 42 43 43

Matsmältningsorganens sjukdomar . . . . Oklart bukfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förstoppning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Magkatarr och magsår . . . . . . . . . . . . . . . Gallsten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ulcerös kolit och Crohns sjukdom . . . . . . . Divertikulit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urinorganens sjukdomar . . . . . . . . . . . . . Njursvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Prostataförstoring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Urininkontinens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Neurologiska sjukdomar och demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Parkinsons sjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . Multipel skleros, MS . . . . . . . . . . . . . . . . . Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ALS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Epilepsi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hudsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Trycksår . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Eksem och psoriasis . . . . . . . . . . . . . . . . . Tumörsjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Infektionssjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . Bältros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Svampinfektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vinterkräksjuka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Clostridium difficili . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukdomar i rörelseorganen . . . . . . . . . . . Artros . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Frakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontrakturer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Endokrina sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . Diabetes typ 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Diabetes typ 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hypotyreos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hypertyreos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sinnesorganens sjukdomar . . . . . . . . . . . Grå starr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grön starr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Gula fläcken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vaxpropp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Extern otit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hörselnedsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . Akut sjuka vårdtagare . . . . . . . . . . . . . . . . Kontrollera vitala funktioner . . . . . . . . . . . . Kända sjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rapportera vidare och larma . . . . . . . . . . .

45 45 46 47 47 48 48 49 49 50 51 53 53 55 55 56 57 58 60 60 61 62 63 63 64 65 66 68 68 69 70 71 71 72 73 74 75 75 76 76 77 77 78 79 79 82 82

Smärta och smärtbehandling . . . . . . . . . . Observera och rapportera . . . . . . . . . . . . . Skatta smärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Upplevelsen av smärta . . . . . . . . . . . . . . . Smärtbehandling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vård och omsorg vid smärta . . . . . . . . . . . Teamarbete runt smärtbehandling . . . . . . .

83 84 84 85 85 86 87

3. Hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Medicinsk teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Medicintekniska hjälpmedel . . . . . . . . . . . 93 Hjälpmedel för diagnostisering . . . . . . . . . 94 Hjälpmedel för vård och omsorg . . . . . . . . 98 Förbandsmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Förbrukningsartiklar . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Kostnadsfritt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Sårvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Hjälpmedel i hemmet . . . . . . . . . . . . . . . 109 Trygghetslarm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111

4. Rehabilitering, habilitering och egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 Rehabilitering och habilitering . . . . . . . . Teamet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Habilitering och rehabilitering i hemmet . . Bostadsanpassning . . . . . . . . . . . . . . . . . Fallprevention . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förebygga och stärka . . . . . . . . . . . . . . . Friskvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Salutogent synsätt . . . . . . . . . . . . . . . . . Empowerment . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Egenvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

116 117 118 119 120 121 121 122 123 124

5. Dokumentera och planera . . . . 129 Dokumentation och rapportering . . . . . Skyldighet att dokumentera . . . . . . . . . . Dokumentation vid livets slut . . . . . . . . . . Integritet, säkerhet och sekretess . . . . . . Det skrivna språket . . . . . . . . . . . . . . . . . Ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Vårdplanering och genomförandeplaner . . . . . . . . . . . . . . . . Vårdplanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Genomförandeplan . . . . . . . . . . . . . . . . . Kontaktperson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvalitetsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Nationella kvalitetsregister . . . . . . . . . . . .

130 131 132 132 133 134 135 135 136 137 138 138

Informationsteknik, IT . . . . . . . . . . . . . . . Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Praktiska lösningar . . . . . . . . . . . . . . . . . Akuta situationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

140 141 141 142 142 143

6. Kris och vård vid livets slut . . . . Kriser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sjukdom och kriser . . . . . . . . . . . . . . . . . Krisens faser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Copingstrategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Palliativ vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Grunden till palliativ vård . . . . . . . . . . . . . Var sker palliativ vård? . . . . . . . . . . . . . . . Riktlinjer för palliativ vård . . . . . . . . . . . . Palliativ vårdfilosofi . . . . . . . . . . . . . . . . . Att arbeta i palliativ vård . . . . . . . . . . . . . Hemmiljön under palliativ vård . . . . . . . . . Dokumentation under palliativ vård . . . . . Livets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . När döden inträffat . . . . . . . . . . . . . . . . . Efter döden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

147 148 148 148 151 153 153 154 155 156 159 160 161 161 161 162

7. Bemötande, kommunikation och samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Samtal och kommunikation . . . . . . . . . . Olika typer av kommunikation . . . . . . . . Rak eller diffus kommunikation . . . . . . . . Syfte med kommunikation . . . . . . . . . . . . Att lyssna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tolkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppmärksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ordval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utseende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Röst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Händer som kommunikation . . . . . . . . . . Härskartekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Revir och integritet . . . . . . . . . . . . . . . . . Närstående . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etik i vårdarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Etiska principer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Värdegrundsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . .

168 169 169 170 170 171 173 173 174 175 175 176 176 178 180 181 181 182

Kalle Pettersson är 72 år och bor på Storgatan på tredje våningen i ett hus utan hiss. Han har tidigare varit lokal chef för en av de större bankerna. Han är skild sedan många år men har fortfarande kontakt med sin exmaka. De har en dotter som bor i Stockholm med sin familj. För ett år sedan fick Kalle en stor stroke och rehabiliterades för den under flera månader. Han har kvarstående symtom med bortfall av halva synfältet (hemianopsi), nedsatt rörelseförmåga på höger sida (hemiplegi) och en viss svårighet att tala (afasi). Nu är han åter hemma från sjukhuset i sin lägenhet med två rum. Han är trött och nedstämd och har legat mycket stilla, och fick då ett sår vid ryggslutet. Else-Britt är undersköterska och kommer till Kalle dagligen. Hon hjälper dels till med att sätta på honom stödstrumpor, kontrollera och lägga om trycksåret samt är delegerad att hjälpa till med att ge honom hans läkemedel. Hennes uppgift är också att försöka få honom att träna språket samt stimulera Kalle att röra på sig efter de instruktioner som har tagits fram av logopeden och fysioterapeuten i rehabiliteringsteamet. Else-Britt har god kontakt med Kalle och det är Else-Britt som är hans kontaktperson. Att vara kontaktperson innebär bland annat att hon har kontakt med biståndshandläggare för att tillsammans med Kalle diskutera byte till en bättre anpassad bostad. I samtal har det framkommit att om Kalle skulle kunna komma ut lite ur sin lägenhet och delta i någon av sina tidigare aktiviteter skulle det kanske kunna hjälpa Kalle att bli mindre nedstämd och att se fler möjligheter i livet.

1. HEMMET SOM VÅRDPLATS Inom hemsjukvård ryms olika former av arbetsplatser och olika yrkesgrupper. Du kommer nu att få lära dig om vad hemsjukvård är, hur det organiseras och hur det styrs. Kapitlet tar upp: • Hemmet som vårdplats och arbetsplats • Skillnad mellan hemvård och hemsjukvård • Organisation av hemsjukvård, team och ansvar • Lagar, föreskrifter och tillsyn • Läkemedelshantering

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Hur tror du att Kalles hem har förändrats sedan han blev sjuk? Fundera!

2. Vilken typ av bostad tycker du skulle passa Kalle? Diskutera!

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: • Vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder som kan utföras i hemmet. • System och rutiner för rapportering och dokumentation av gjorda åtgärder.

Hemmet som vårdplats och arbetsplats Termer Det finns flera olika namn och begrepp för den som arbetar i hemvård och hemsjukvård. I din kommun säger man kanske undersköterska eller vårdpersonal. I detta läromedel kallas personalen för vårdoch omsorgspersonal eller vårdpersonal. På samma sätt finns olika namn och begrepp för den som får vård och omsorg i hemvård eller hemsjukvård. Ibland kallas det patient eller brukare men i detta läromedel använder vi termen vårdtagare.

När man arbetar i hemvård och hemsjukvård har man sin arbetsplats i andras hem. Det kan göra arbetet speciellt av flera anledningar. 1. Arbetet innebär ofta att man har mycket kontakt med vårdtagare och deras närstående. De flesta utvecklar en god och nära relation med sin vårdtagare och deras närstående. 2. Hemmet ska kännas som ett hem även om det också är en vårdplats. Det ställer stora krav på vård- och omsorgspersonalens kunskap och kompetens. Personalen ska göra sitt arbete på ett säkert sätt och samtidigt ta hänsyn till vårdtagarens självbestämmande och integritet. 3. Ibland kan det vara ett ensamt arbete. Inom hemsjukvård är man ofta ensam hos vårdtagaren och samarbetar med kollegor som inte är fysiskt på plats. Därför ska vård- och omsorgspersonal kunna kommunicera bra och följa regler för rapportering och dokumentation. 4. Arbetet kan innebära både uppgifter som rör hemvård och hemsjukvård. Uppdelningen är olika i olika kommuner.

Anpassa hemmet Vård- och omsorgspersonal som väljer att arbeta med hemsjukvård tycker ofta att det är ett viktigt, varierande och utvecklande arbete. En del väljer arbetet eftersom man har nära kontakt med vårdtagare och närstående. För andra är det en intressant utmaning att arbeta i någons hem istället för i anpassade lokaler i primärvården eller olika boenden. I hemsjukvård kan det vara trånga eller opraktiska utrymmen att arbeta i. Kanske ligger toaletten en våning upp eller så är sovrummet litet och man behöver ställa sängen i vardagsrummet. Detta gör det viktigt att tänka ergonomiskt och använda både din inlevelseförmåga och fantasi för att kunna ge så god vård som möjligt. Ofta går det bra att utforma hemmet så att det fungerar både för den boende och den personal som ska arbeta där. Grundprincipen är att den sjuke ska ha inflytande över den hjälp som han eller hon behöver och att den boende har rätt att utforma sin boendemiljö. Ibland krävs bostadsanpassningar, hjälpmedel samt medicinteknisk utrustning för att vården ska fungera. Då kan ibland vårdtagarens önskningar om möblering krocka med arbetsmiljölagen. Exempelvis kanske vårdtagaren vill ha mattor i sitt vardagsrum som inte fungerar med hjälpmedlen som finns där. När man anpassar hemmet ska man också tänka på de närstående. Hemmet kan vara fullt av hjälpmedel och sjukvårdsmaterial. Det kan vara jobbigt för både vårdtagare och närstående när hemmet blir en vårdplats. Det är ju inte heller enbart vårdtagarens hem utan även den närståendes. Med information, DISKUTERA OCH FUNDERA utbildning, samverkan och en god dialog går 1. Om en närstående till dig får hemvård eller hemsjukvård det att lösa de flesta i ditt hem hur skulle du vilja att vårdpersonalen bemötte svårigheter som det dig? Diskutera! kan medföra att arbeta 2. Om det behövdes hemvård eller hemsjukvård i ditt hem, och ge vård i någon anhur skulle ditt boende förändras? Vilka delar av ditt boende skulle fungera bra och vilka delar skulle behöva nans hem. ändras? Fundera!

1. Hemmet som vårdplats

Hemvård Den som på grund av funktionsnedsättning, skada eller sjukdom har svårt att klara sina dagliga sysslor kan få hjälp av hemvården. Hjälpen är individuellt anpassad så att man får hjälp med olika saker beroende på vilka behov man har. Vårdtagaren får stöd med sådant som han eller hon inte kan göra själv. Det kan vara personlig omvårdnad, promenader, inköp, tvätt, städning och leverans av mat. Eftersom hemvård är individuellt anpassad får en del vårdtagare hjälp någon gång i månaden medan andra får hjälp flera gånger per dygn. Kommunen är ansvarig för att en person får hjälp och stöd. Hemvårdens personal består av vård- och omsorgspersonal som finns tillgängliga dygnet runt. För att få hemvård betalar man en avgift. Hur stor avgiften är beror på hur mycket hjälp man får och hur stor inkomst vårdtagaren har. För att få hemvård görs en ansökan till en biståndshandläggare inom kommunen. Det är handläggaren som utreder och beslutar utifrån individuella behov och i enlighet med socialtjänstlagen.

Riktlinjer Socialtjänstens omsorg ska inriktas på att äldre och personer med funktionsnedsättning ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Därför har riksdagen infört en bestämmelse i socialtjänst lagen som säger att hemvårdens omsorg ska arbeta utifrån en natio nell värdegrund.

Socialstyrelsen beskriver det så här: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) 5 kap. 4§ socialtjänstlagen (2001:453), SoL. För att uppnå det behöver äldreomsorgen bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning.

Hemsjukvård Hemsjukvård innebär att hälso- och sjukvårdsinsatser, HSL-insatser, utförs i en vårdtagares hem. Det kan vara både i ordinärt boende, på särskilt boende samt på LSS-enheter. Hur arbetet är organiserat och vilka insatser som bedöms vara hemvård eller hemsjukvård skiljer sig åt mellan kommuner. Hemsjukvården har sin grund i den så kallade ÄDEL-reformen på 1990-talet. Då fick kommunerna ett samlat ansvar för att ge insatser enligt både hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt socialtjänstlagen (SoL). Sedan dess har antalet vårdplatser i slutenvård successivt minskat och hemsjukvården har blivit alltmer kvalificerad och heltäckande. Vårdtagaren betalar en avgift för insatserna inom hemsjukvård. Denna avgift kan variera mellan olika kommuner. Det finns dock alltid en högsta gräns för hur mycket som vårdtagaren behöver betala. Denna avgift regleras av det av riksdagen fastställda hög-

1. Hemmet som vårdplats

kostnadsskyddet för hemvård, dagvård och kommunal hälso- och sjukvård.

Ordinärt boende – Vårdtagaren bor i ett hus eller lägenhet som personen själv har ansvar för. Särskilt boende – Vårdtagaren bor i ett boende för människor som har ett större vårdbehov och som inte längre klarar av att bo i ordinärt boende. Trygghetsboende – Personer som bor i trygghetsboende är inte i behov av särskilt boende men önskar mer trygghet och social samvaro än vad som finns i ett ordinärt boende. LSS-enheter – Vårdtagaren bor i ett omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning i någon form av gruppbostad. I en sådan gruppbostad finns flera lägenheter eller rum i samma hus. (LSS står för Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade).

Organisation av hemsjukvård Det finns olika typer av hemsjukvård – såsom basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård. Det finns också olika typer av specialistteam som arbetar med att ge råd och stöd såväl till vårdtagare, anhöriga och personal. Det innebär att sjukvård kan ges i den sjukes hem under hela dygnet. Basal hemsjukvård

Basal hemsjukvård är den vård som ges när en person har stora svårigheter att på grund av ålder eller sjukdom ta sig till vårdcentralen. Det kan vara hjälp med medicinska insatser som läkemedel, sårvård, skötsel av kateter, provtagningar, rehabilitering, habilitering eller omvårdnad. För att få basal hemsjukvård skrivs man in i denna av sjuksköterska, fysioterapeut eller arbetsterapeut. Avancerad sjukvård i hemmet

Avancerad, kvalificerad och specialiserad sjukvård kan ges i hemmet till personer som lider av svåra sjukdom eller som under en

begränsad tid behöver en mer avancerad vård. Denna vård heter olika saker i olika kommuner. Det kan vara ”Avancerad sjukvård i hemmet” (ASIH). Kvalificerad vård i hemmet” (KVH) eller ”Specialiserad vård i hemmet” (SSIH). För att få denna typ av avancerad sjukvård i hemmet skriver behandlande läkare en remiss till det team som ansvarar för denna vårdform. Ett sådant team har många personalkategorier anställda, som vård- och omsorgspersonal, sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kurator och dietister. Teamet kan också samarbeta med andra funktioner i samhället som religiösa företrädare, t ex kyrkans präster och diakoner eller imamer från islamiska center. Teamet har till uppgift att ge medicinsk hjälp och symtomlindring vid svår sjukdom. Palliativ vård kan ges som avancerad sjukvård i hemmet. Socialstyrelsen har gett ut olika typer av riktlinjer för att säkerställa en god vård vid livets slut. För personer som närmar sig livets slut gäller det att vårdpersonal gör den sista tiden i livet så bra som möjligt och främjar livskvalitet. Denna vårdform skapar stor trygghet för både den sjuke och närstående.

1. Hemmet som vårdplats

Team inom hemsjukvård Det finns olika sätt att arbeta i grupp eller team inom hemsjukvård. Mobila team

På en del platser finns mobila team som består av sjuksköterska och läkare som komplement till den basala hemsjukvården. Dessa åker hem till vårdtagare för provtagning, specifika behandlingar eller undersökningar. Syftet är att minska antalet besök på sjukhus och vårdcentraler för svårt sjuka personer. Äldrevårdsteam

Många äldre är multisjuka och har ett stort vårdbehov. På många håll finns äldrevårdsteam som ska vara en resurs för de äldre. Äldrevårdsteamet ska också samordna sina insatser och samarbeta med såväl hemvård som hemsjukvård. Läkare och sjuksköterskor i äldrevårdsteamet har tät kontakt med den äldre och gör regelbundna besök i hemmet. Istället för att ringa ambulans och åka till akutmottagningar vid akuta situationer kan den äldre istället ringa direkt till äldrevårdsteamet och få hjälp av dess läkare och sjuksköterskor genom hembesök. Demensteam

Många personer med en mildare form av demenssjukdom kan bo kvar hemma med insatser från hemvård och hemsjukvård. Närstående gör också ofta en stor insats i vården av personen med demenssjukdom. I flera kommuner finns demensteam som kan ge specialisthjälp till personerna med demenssjukdom som bor kvar hemma. Det är ofta ett stort stöd för närstående. Demensteamet består av personal som har bred kunskap och erfarenhet av olika typer av demenssjukdom. De kan då ge råd och stöd om det blir problem och svårigheter i vården av personen med demenssjukdom. Demensteamet kan också göra demensutredningar och bedöma om vårdtagaren kan fortsätta att vårdas hemma eller inte. Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdomar. I dessa betonas vikten av att ge närstående till personer med demenssjukdom utbildning, psykosocialt stöd samt

avlastning. Det anges också att vården ska bygga på ett personcentrerat förhållningssätt vilket innebär att vården bör fokusera på en persons möjligheter utifrån sin livssituation och inte så mycket på sjukdomen. Detta för att bevara så många funktioner som möjligt så länge det går. Rehabiliteringsteam

På vissa håll finns speciella rehabiliteringsteam som samarbetar med hemvård och hemsjukvård. I dessa team kan det finnas arbets terapeuter, fysioterapeuter samt vård- och omsorgspersonal. Deras uppgifter är att bedöma hur rehabilitering i hemmet ska utformas samt inspirera, stödja och följa upp en vårdtagares rehabilitering. Teamet ska även ge instruktioner till den personal som arbetar i det vardagliga arbetet med vårdtagaren. Rehabiliteringsteamet kan göra att en vårdtagare kan komma hem tidigare efter till exempel stroke eller skador vid olycksfall.

Ansvar i hemsjukvård I hemsjukvården arbetar vård- och omsorgspersonal, sjuksköterskor, distriktssköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter. En del av vård- och omsorgspersonalen utför uppgifter på delegering av den legitimerade vårdpersonalen. Vanligtvis arbetar inte läkare i hemsjukvården men personalen har ofta ett nära samarbete med primärvårdens läkare vid de olika vårdcentralerna och läkare ingår ofta i det specialistteam som hemsjukvården samverkar med. Du får nu läsa om vilka ansvarsområden de olika yrkesgrupperna har. Läkare

Läkare har det övergripande ansvaret för den enskildes vård och behandling när det gäller den medicinska vården. Läkaren bestämmer vilka vård- och behandlingsinsatser som vårdtagaren behöver. Läkaren utgår från sitt medicinska ansvar och från diskussioner med vårdtagaren. Det är sedan kommunens hälsooch sjukvårdspersonal som ska följa läkarens instruktioner för att

1. Hemmet som vårdplats

ge vårdtagaren vård och behandling. Läkarna är inte anställda av kommunerna och deras ställning blir som konsultläkare i förhållande till kommunerna. MAS

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska varje kommun ha en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). MAS är ansvarig för all vård, behandling, rehabilitering och habilitering som ges i kommunens regi. MAS ansvarar för att vård och behandling är säker och av god kvalitet. Den ska också bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Därför är MAS ansvarig för:

• att journaler förs på rätt sätt • att läkemedelshanteringen med rutiner för delegering fungerar

• att se till att personalen följer förordningar, riktlinjer och föreskrifter för hälso- och sjukvård. MAS samarbetar också med Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Sjuksköterskor och distriktsköterskor

Sjuksköterskor och distriktsköterskor ansvarar för att:

• ta tillvara det friska hos en vårdtagare • tillgodose både basala och specifika omvårdnadsbehov • organisera och leda det teamarbete som krävs runt en vårdtagare. I deras arbetsuppgift ingår att leda, fördela och samordna insatser. Det kan innebära att de informerar och undervisar vårdtagare och deras närstående samt handleder och utbildar annan personal. Sjuksköterskor ansvarar också för att delegera uppgifter till annan personal, som överlämnande av läkemedel. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter

Fysioterapeuter och arbetsterapeuter bedömer vilka behov vårdtagare har och vilka insatser som kan behövas. Insatserna kan vara förebyggande eller rehabiliterande. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter kan även förskriva olika typer av tekniska hjälpmedel som ska underlätta vardagen för vårdtagare eller hjälpa till i rehabiliteringen. Hjälpmedlen väljs ut utifrån varje vårdtagares behov. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter har även som arbetsuppgift att utbilda och handleda övrig personal och se till att den fysiska arbetsmiljön är så god som möjligt. Vård- och omsorgspersonal

I hemsjukvård arbetar vård- och omsorgspersonal nära vårdtagaren. En del av vård- och omsorgspersonalen är utbildade undersköterskor. Vård och omsorgspersonal i hemsjukvård utför basal omvårdnad utifrån vårdtagarnas behov och planerade insatser. Det är ett självständigt, varierat och viktigt arbete. Omvårdnaden ställer stora krav på kompetens och kunskaper hos vård- och omsorgspersonal så att vården blir säker och bra. Det ställer även stora krav på att kunna kommunicera och förstå vårdtagarens behov. Då kan vårdtagare och närstående känna sig trygga med vård och omsorgen. Arbetet innebär att vård- och omsorgspersonal besöker olika

1. Hemmet som vårdplats

vårdtagare i ett geografiskt område och ibland krävs körkort för att kunna ta sig hem till vårdtagare. Arbetet kan, förutom den basala omvårdnaden, innebära medicinska arbetsuppgifter som ibland kräver delegering. Det är till exempel att ge medicin från apodos eller dosett, ge insulin, inhalationer och ögondroppar. Som vård- och omsorgspersonal utför man också lättare sårvård, rehabilitering och habilitering. I vissa kommuner utför vård- och omsorgspersonal stöd och service vilket kan innebära städning och inköp. I andra kommuner utförs dessa arbetsuppgifter av annan omsorgspersonal. Arbetet innebär även dokumentation i journalsystem. Kontaktperson

Inom hemsjukvård används ofta kontaktpersoner. Det innebär att man som vård- och omsorgspersonal får ett extra ansvar för någon eller några vårdtagare. Syftet med att utse en kontaktperson är att skapa förutsättningar för att den enskilde vårdtagaren ska kunna få en individuell och trygg omsorg. På så sätt finns det en person som har ansvar för att se till vårdtagarens speciella behov. I kontaktpersonens arbetsuppgifter kan det ingå att planera och genomföra välkomstsamtal för att ta del av en vårdtagares levnadsberättelse. Ett av syftena är att kontaktpersonen ska försöka ta fram och fokusera på det som vårdtagaren kan och mår bra av, istället för

Kontaktpersonen lär känna vårdtagaren och tar bland annat reda på vilka resurser vårdtagaren har.

det som är sjukt och inte fungerar. Detta synsätt kallas ett salutogent förhållningssätt. För att kunna lyckas med sitt uppdrag behöver kontaktpersonen bygga en god relation med vårdtagaren. Vårdtagaren ska känna förtroende och kunna ha en god kommunikation med kontaktpersonen. Extra kontakt med närstående och kontinuerliga uppföljningssamtal ingår ofta i uppdraget.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Du har nu läst om hur hemsjukvård organiseras. Vilka fördelar och nackdelar finns med detta sätt? Diskutera!

2. Fundera över hur hemsjukvård påverkar kvalitet i vården, samarbete mellan yrkesgrupper, kontakt med närstående och vårdtagarens självbestämmande. Hur tycker du att det verkar skilja sig mot traditionell vård? Fundera!

Hygien Basala hygienrutiner tillämpas i hemsjukvården som i övrig vård och omsorg. Basala hygienrutiner innebär att arbetskläder endast ska bäras på arbetsplatsen eller under färd mellan olika arbetsplatser inom hemsjukvård. Arbetsklädernas ärmar ska sluta ovanför armbågen. Arbetskläderna ska bytas minst en gång om dagen. För att undvika att de kommer i kontakt med exempelvis kroppsvätskor ska skyddskläder användas vid behov. Underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material. Händerna ska desinficeras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före ett vård- och omsorgsmoment. Om händerna kan antas vara smutsiga före eller efter ett moment ska de tvättas med tvål och vatten och därefter desinficeras med alkoholbaserat desinfektionsmedel. Skyddshandskar används om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- och omsorgsmoment. Ibland kan det vara svårt att följa hygienrutiner på grund av att städning är bristfällig, vatten kan vara svårtillgängligt och att tvättmaskiner är ur funktion m.m.

1. Hemmet som vårdplats

Lagar Det finns många olika lagar och föreskrifter som styr arbetet inom hemsjukvård. Det är viktigt att du som vård- och omsorgspersonal vet vad dessa lagar innebär för ditt arbete. Du får nu läsa om lagar som hjälper dig att ge säker vård med god kvalitet och lagar som skyddar dig så att du inte riskerar att skadas i arbetet.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) Hälso- och sjukvård inom både kommun och landsting, regleras av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I HSL står det att kommunerna och landstingen ska se till att den hälso- och sjukvård som bedrivs uppfyller kraven på god vård. Då ingår också att hälso- och sjukvård ska erbjuda rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till äldre och personer med funktionsnedsättning samt förebygga ohälsa. I hälso- och sjukvårdslagen betonas en vård på lika villkor för hela befolkningen och att den som har störst behov av sjukvård ska få företräde till vården. I lagen anges också att vården ska bygga på respekt för en individs självbestämmande och integritet.

Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) Socialtjänstlagen anger att den enskilde ska ges möjlighet att bo kvar hemma så länge som personen vill och kan. Vid utökat vårdbehov ska det finnas särskilda boenden tillgängliga i kommunen och för personer med funktionsnedsättning ska det finnas LSSboenden. Alla som anser sig behöva service och omsorg har rätt att ansöka om bistånd hos kommunens socialtjänst. En biståndshandläggare tar då hand om ärendet och beslutar i samråd med den enskilde och närstående vilket bistånd som kan bli aktuellt. Dessa insatser från hemvård ska underlätta det dagliga livet så att personen har möjlighet att bo kvar i ordinärt boende. Det innebär att vårdtagaren kan få insatser som både personlig omvårdnad eller

som mer handlar om service i vardagen, som hjälp med att handla och laga mat eller städa och tvätta kläder. I 4 kap. 1 § socialtjänstlagen står det: ”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.”

Lagen om valfrihet (LOV 2008:963) I Lagen om valfrihet, LOV 2008:963, har privata aktörer rätt att etablera sig som utförare inom vård och omsorg. Det är fortfarande kommunen som beslutar vilken typ av vård som vårdtagaren ska få, men vårdtagaren ska själv bestämma vem som ska ge vården. Vårdtagaren har också rätt att byta vårdgivare om man så önskar. Lagen om valfrihet gäller både hemtjänst, hemsjukvård, psykiatrisk öppenvård, primärvård samt avancerad hemsjukvård. Det ställs krav på de företag som vill etablera sig på marknaden. De ska följa vissa uppsatta kvalitetskrav gällande lagar och författningar, ha F-skattsedel och inte ha några skatteskulder. Alla vårdgivare ges samma ersättning per utförd timme och därigenom konkurrerar vårdgivarna med varandra genom att ha en god kvalitet på vården, inte lägre kostnad.

1. Hemmet som vårdplats

Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) I Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade ges människor med funktionsnedsättning rätt till insatser för att uppnå goda levnadsvillkor. De som kan få rätt till denna vård enligt LSS är personer med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning. Insatser som kan beviljas enligt LSS är:

• personlig assistans • ledsagarservice • kontaktperson • avlösarservice i hemmet • korttidsvistelse • boende i familjehem • boende i speciellt anpassade bostäder för både barn, ungdomar och vuxna

• daglig verksamhet. Hemsjukvården gör insatser även för personer som omfattas av LSS.

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400) Sekretess och tystnadsplikt i vård och omsorg innebär att man som personal inte får berätta något om en vårdtagare annat än för dem som deltar just i den vårdtagarens vård. Det är därför inte möjligt att diskutera en vårdtagares situation med någon kollega på en annan avdelning eller utanför arbetet. De uppgifter om en vårdtagare som är sekretessbelagda är:

• vem som är vårdtagare • sjukdom och behandling • vårdtagarens adressuppgifter • uppgifter om familjeförhållande • ekonomi • sociala förhållanden m.m. Dessa uppgifter kan också finnas i olika typer av journalhandlingar och anteckningar och som vårdpersonal har du ansvar för att obehöriga inte kan få tag i dem. Lagen gäller alla som är anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården oavsett befattning eller huvudmannaskap. Det innebär att den också gäller för studerande, elever, driftspersonal och lokalvårdare. I vanliga fall ska all information i myndigheter och verksamheter vara offentlig och tillgänglig för alla. Det är bestämt i offentlighetsoch sekretesslagen (OSL 2009:400). Men i lagen finns ett tydligt undantag när det gäller uppgifter om vårdtagare i hälso- och sjukvård eller socialtjänst.

Huvudmannaskap: Den som är ansvarig för något. Inom vård kan huvudmannaskapet vara hos kommunen, landstinget eller en privat vårdgivare.

Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) Arbetsmiljölagen är en ramlag som anger allmänna riktlinjer för hur arbetsgivare, anställda och skyddsombud ska förebygga skador och ohälsa i arbetet. Det finns en speciell föreskrift som gäller vårdarbete i någons egna hem, ”Omvårdnadsarbete i enskilt hem”,

1. Hemmet som vårdplats

(AFS 1990:18). I denna föreskrift anges att arbetsförhållandena i enskilda hem inte alltid kan anpassas på det sätt som görs på andra arbetsplatser. Vanliga arbetsmiljöproblem inom hemsjukvård och hemvård är:

• Dåliga arbetsställningar på grund av trånga utrymmen. Då kan det vara svårt att arbeta enligt ergonomiska principer som annars är vanliga i vården.

• Olycksfall, psykisk press och stress är vanligare inom hemsjukvård än inom andra vårdformer.

• Belysningen är i många fall bristfällig. Då kan det bli svårare att utföra vissa arbetsuppgifter som blodprovstagning och såromläggningar.

• Hot och våld kan vara en annan risk genom att personal ibland åker ensamma till vårdtagare. I regelverken anges att man ska undvika ensamarbete. Framför allt vid vård vid vård av missbrukare, psykiskt sjuka eller om en anställd har utsatts för våld, hot eller andra psykiskt påfrestande förhållanden. Det betonas också att personal som arbetar i andras hem ska få utbildning och information, speciellt om lyft- och förflyttningsteknik, för att undvika risker och skador.

Tillsyn Det finns olika sätt att kontrollera att en vårdtagare får rätt vård och omsorg och att en vårdgivare följer lagar och riktlinjer. Du får nu läsa om IVO, lex Maria och lex Sarah.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är en statlig myndighet som har till uppgift att bedriva tillsyn och kontrollera hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. IVO kan göra inspektioner och kontroller hos vårdgivare för att se att allt fungerar bra. IVO kan också få information från en privatperson eller en vårdgivare om att något behöver kontrolleras eller åtgärdas hos en vårdgivare. En vårdtagare som anser sig ha fått fel diagnos, fel vård eller ha blivit felbehandlad kan kontakta IVO och anmäla ett klagomål. IVO utreder då hela händelsen. Om det istället är en vårdgivare som har upptäckt brister i sin verksamhet så ska det anmälas enligt antingen lex Maria eller lex Sarah. Om vårdgivarens verksamhet lyder under HSL ska man använda lex Maria. Om vårdgivarens verksamhet istället lyder under SoL eller LSS ska man använda lex Sarah.

Tillsyn: Kontrollera, bevaka, se till att allt fungerar som det ska

Anmäla vidare enligt lex Maria Enligt föreskriften lex Maria har vårdgivare en skyldighet att anmäla händelser som har eller skulle ha kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård- och omsorg (IVO). Om du som hälso- eller sjukvårdspersonal själv utför eller blir vittne till någon sådan händelse måste du därför anmäla det till din chef. Om det du berättar för din chef bedöms vara allvarligt är vårdgivaren skyldig att snarast göra anmälan till IVO.

1. Hemmet som vårdplats

Anmäla vidare enligt lex Sarah Enligt föreskriften lex Sarah har en vårdgivare skyldighet att anmäla missförhållanden i omvårdnaden. Som anställd är det din skyldighet att meddela din arbetsgivare om du upptäcker brister i vården.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Har du upplevt konflikt mellan vårdtagarens medbestämmande och arbetsmiljölagen för personal? Fundera!

2. Sök i massmedia under det senaste året och ta reda på vad som har skrivits om de olika lagarna och hur de efterlevs. Vad verkar ha gått fel i vård och omsorgen? Vem hade kunnat stoppa det och hur? Diskutera!

Delegering Delegering innebär att en medicinsk arbetsuppgift överlåts från någon som är formellt och reellt kompetent till någon som saknar formell kompetens men har reell kompetens för uppgiften. Det kan till exempel vara en legitimerad sjuksköterska som överlåter åt en vård- och omsorgspersonal i hemsjukvård att ge en vårdtagare läkemedel. Detta regleras i föreskriften ”Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård” (SOSFS 1997:14). Delegeringsbeslut är alltid personliga och ska ges till en namngiven person. Delegering får endast ges till någon som bedöms vara noggrann och som har tillräcklig prakDelegering ska vara skriftlig och förnyas tisk kunskap. Den medicinskt ansvariga efter ett år och gäller alltid tydligt sjuksköterskan, MAS, i en kommun, bär specificerade uppgifter såsom t ex det yttersta ansvaret för att delegeringar läkemedelshantering. sker på ett säkert och korrekt sätt. (SOSFS 1997:14) Beslut om delegering ges under en begränsad tid, högst ett år. Delegeringsbe-

slutet ska vara skriftligt och undertecknas av både den som ger delegeringen och den som mottar den. Den som fått en delegering får aldrig delegera vidare uppgiften till någon annan. Beslut om delegering upphör att gälla när den som fattat beslutet lämnar sin befattning. Den som delegerar ansvarar personligen för att den som fått delegeringen har förutsättningar att klara uppgiften. Den som tar emot en delegering ansvarar personligen för att arbetsuppgiften utförs enligt vetenskap och beprövad metod.

Formell kompetens Formell kompetens har den som till exempel har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen. Reell kompetens Reell kompetens har den person som genom praktisk yrkeserfarenhet eller utbildning har kompetens för en specifik arbetsuppgift.

DISKUTERA OCH FUNDERA 1. Skaffa en delegeringsblankett och ”låtsas” fyll i den. 2. Är det någon vårduppgift du inte vill bli delegerad för? Prata i grupp om detta.

Läkemedelshantering i hemsjukvård Många vårdtagare i hemsjukvård använder läkemedel och det förvaras oftast i hemmet. När läkemedel förvaras i hemmet behöver man tänka på andra saker än om läkemedlet förvaras på sjukhus, vårdcentral eller annan vård- och omsorgsinstans. Du kommer nu att få lära dig om vad som är speciellt med att ha och ta läkemedel i hemmet. Följande lagar, författningar och föreskrifter styr hur läkemedel ska hanteras i hemsjukvård:

1. Hemmet som vårdplats

• Hälso-och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1)

• Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård (SOSFS 2009:6)

• Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) Den patientansvarige läkaren och sjuksköterskan bedömer tillsammans om vårdtagaren själv kan ta hand om och inta sina läkemedel. Så länge det är möjligt skall vårdtagare själv sköta sin egen läkemedelshantering genom så kallad egenvård. Om vårdpersonal ska ta över ansvaret för läkemedelshanteringen så ska detta dokumenteras i journalen. Läkemedelsordination

Läkaren ordinerar läkemedel och skriver ett recept som vårdtagare hämtar på sitt apotek och läkemedlet kan sedan doseras i en dosett av sjuksköterska. Alternativt kan läkaren istället skriva ett dos-recept för att få doserade läkemedel enligt APO-dos direkt hem till en vårdtagare. Distriktssköterskor med förskrivningsrätt kan förskriva vissa typer av läkemedel och de ska anges i ordinationshandlingen på samma sätt som läkemedel.

Läkemedelsordinationerna ska skrivas i en tydlig ordinationshandling. Det ger en samlad bild av vårdtagarens totala läkemedelsterapi. I denna skrivs också varför en vårdtagare får det aktuella läkemedlet.

Ordinationshandling: Dokument med vårdtagarens alla läkemedel Läkemedelsterapi: Läkemedelsbehandling

Förvara och iordningställa

En legitimerad sjuksköterska ansvarar tillsammans med vårdtagaren för förvaring, iordningställande, administrering och uppföljning av läkemedel. Det är sjuksköterskan som iordningställer läkemedel och doserar det i en dosett, om vårdtagaren inte har Apo-dos. Vård- och omsorgspersonal kan efter särskild delegering från sjuksköterska även iordningställa dosett, flytande läkemedel/brustabletter och vidbehovsläkemedel från originalförpackning. Individuellt iordningställda läkemedel förvaras oåtkomliga för barn i den enskildes bostad. Läkemedel som behöver kylförvaras skall förvaras oåtkomligt i kylskåpet. Överblivna och kasserade läkemedel lämnas till apoteket. Det läkemedel som vårdtagaren har fått ska signeras på en speciell signeringslista. Personalen ska också skriva öppningsdatum på insulin, flytande läkemedel, salvor samt ögon- och örondroppar.

Iordningställande: Förbereda, göra iordning, här

Vidbehovsläkemedel: Läkemedel som vård tagaren inte ska ta varje dag utan bara när de behövs, dvs när vårdtagaren får vissa symtom eller besvär.

Delegering av läkemedelshantering

Vård- och omsorgspersonal som fått en delegering kan få ansvar för att överlämna läkemedel i rätt dos, vid rätt tid, på rätt sätt, till rätt vårdtagare från dosett eller Apodos. I delegeringen kan det även finnas praktiska instruktioner som att vårdtagaren bör svälja sina läkemedel med minst ett halvt glas dryck. Då är det mindre risk att tabletterna fastnar i matstrupen. Den vård- och omsorgspersonal som fått delegering att överlämna läkemedel behöver också informera sjuksköterskan om vårdtagarens hälsotillstånd förändras. Studerande får endast iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av legitimerad personal och på dennes ansvar.

1. Hemmet som vårdplats

SAM M A N FAT T N I N G • Hemvård och hemsjukvård innebär att en vårdtagare får vård i sitt hem. Arbetet kräver god samverkan med andra personalkategorier såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och läkare.

• Hemvård är individuellt anpassat stöd för det som en person inte kan göra själv som personlig omvårdnad, promenader, inköp, tvätt, städning och leverans av mat.

• Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvårdsinsatser som utförs i en vårdtaga-

res hem antingen i ordinärt boende, på särskilt boende eller på LSS-boende. Det finns två olika typer av hemsjukvård: basal hemsjukvård och avancerad sjukvård i hemmet.

• På en del platser finns kompletterande team som kan bistå med specialkompetens och därigenom öka vårdkvaliteten och minska antalet besök på sjukhus och vårdcentraler. Sådana team är t ex mobila team, äldrevårdsteam, demensteam samt rehabiliteringsteam.

• Läkare har det övergripande ansvaret för den enskildes vård och behandling. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) har ansvar för att vården i hemmet bedrivs på ett säkert sätt. Sjuksköterskor och distriktssköterskor ansvarar för den direkta vården av en vårdtagare och att ta tillvara det friska hos en vårdtagare. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter bedömer hur en vårdtagare ska få bästa möjlighet till rörelse och rehabilitering och kan förskriva hjälpmedel. Vård- och omsorgspersonal i hemsjukvård utför basal omvårdnad utifrån vårdtagarens behov och planerade insatser. Basala hygienrutiner ska följas inom hemsjukvård.

• Vårdpersonal får ofta uppdraget att vara kontaktperson för en vårdtagare.

Uppdraget innebär att vara den som har huvudansvar för vårdtagaren och som är med vid t ex välkomstsamtal, vårdplanering och liknande. Det är viktigt att kontaktpersonen inkluderar den närstående.

• Det finns en rad olika lagar och föreskrifter som reglerar arbetet inom

hemsjukvård. Många vårdtagare använder läkemedel och vård- och omsorgspersonal kan efter delegering få till uppgift att hjälpa en vårdtagare att ta sina läkemedel. Andra lagar som du som vård- och omsorgspersonal bör ha kännedom om och arbeta efter är hälso- och sjukvårdslagen (HSL), socialtjänstlagen (SOL), lagen om valfrihet (LOV), lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), offentlighets och sekretesslagen (OSL) samt arbetsmiljölagen (AML).

• Den statliga myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kontrollerar både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Enligt Lex Maria är en vårdgivare skyldig att anmäla om en vårdtagare fått fel vård, fel diagnos eller blivit felbehandlad. Enligt lex Sarah har en vårdgivare skyldighet att anmäla missförhållanden i omvårdnaden.

• Att arbeta som vård- och omsorgspersonal i hemsjukvård är ett viktigt, intressant och roligt arbete som ställer stora krav på din kunskap och kompetens.

INST U D E R I N G S F R Å G O R 1. Vem avgör hur mycket hjälp man kan få för ex städning, inköp och tvätt? 2. Vilken personal arbetar inom hemsjukvård? 3. Vad är skillnaden mellan basal hemsjukvård och avancerad hemsjukvård? 4. Ge exempel på olika team som kan finnas inom kommunens hemsjukvård. 5. Vad står MAS för? 6. Vilka ansvarsområden ligger på en MAS? 7. Ge exempel på arbetsuppgifter som vård- och omsorgspersonal har inom hemsjukvård.

8. Vilka lagar styr hemsjukvård? 9. Hur länge varar en delegering?

1. Hemmet som vårdplats

MARIA BENGTSSON

ULLA LUNDSTRÖM

Maria Bengtsson och Ulla Lundström är vårdlärare med bred tvärvetenskaplig teoretisk och praktisk kompetens inom medicin, palliativ vård, teologi, etik och psykologi.

ULLA LUNDSTRÖM

MARIA BENGTSSON

Hemsjukvård

Hemsjukvård M A RI A BE N GTS S ON UL L A L UN DS TRÖM

ISBN 978-91-40-69593-2

789140 695932