9789140622846 by Smakprov Media AB

LĂ¤rarbok

Anne-Marie Bryntse Anita Palmkvist

Innehåll Språklig medvetenhet

Språkstegen

Inledningssaga

Rim

Lärarinformation Saga med Trulles sång Fylla i rimord Rimma till bilder Lyssna om ordpar rimmar Träna minnet med rim Mungympa Ramsa med rörelse Sifferrim Diagnos Läsa och sjunga

Meningar Lärarinformation Saga Bilda meningar Fråga och svara Använda nekande meningar Upptäcka grammatiska fel Träna minnet med meningar Mungympa Ramsa med rörelse Sifferrim Diagnos Läsa och sjunga

Ord 28 Lärarinformation Saga Dela upp meningar i ord Använda substantiv Använda adjektiv Jämföra ords längd Använda verb Använda synonymer och antonymer Träna minnet med ord Mungympa Ramsa med rörelse Sifferrim Diagnos Läsa och sjunga

Stavelser 42 Lärarinformation Saga Dela upp ord i stavelser Sätta ihop stavelser till ord Träna minnet med stavelser Mungympa Ramsa med rörelse Sifferrim Diagnos Läsa och sjunga

Ljud 50 Lärarinformation Saga Lyssna efter första ljudet Lyssna efter sista ljudet Uppfatta ljudskillnader Markera och räkna ljud Ta bort och lägga till ljud Sätta ihop ljud Träna minnet med ljud Mungympa Ramsa med rörelse Sifferrim Diagnos Läsa och sjunga

Avslutningssaga 64 Sammanställning litteratur och sånger 66 Kopieringsunderlag 68 Illustrationer till sagorna

113

Språklig medvetenhet Språklig medvetenhet är, när man kan upptäcka inte bara innehållssidan i det som sägs, utan också formsidan. Som exempel tar vi ordet tåg. Innehållssidan är VAD som sägs:

Formsidan är HUR det sägs:

tåg

Den språkligt omedvetne vet: • att det går på räls • att det är ett lok med vagnar • att det är något man åker med

Den språkligt medvetne vet: • att det är ett kort ord • att det har en stavelse • att det har tre ljud • i vilken ordning ljuden kommer

Språklig medvetenhet är att veta, att det vi säger går att dela upp i allt mindre bitar, ända ner till ljud. När man delar upp ord i ljud kallas det analys. Kan man inte dela upp ord i ljud, tappas en del ljud lätt bort, när ordet sedan ska skrivas. Språklig medvetenhet är att veta att ljud kan fogas samman till ord. När man drar samman ljud och bildar ord kallas det syntes. Här gäller det att komma ihåg ljuden i den ordning de kommer. Träningen i att dela upp ord i ljud och att sätta ihop ljud till ord är grundläggande för läsoch skrivinlärningen. Dessa moment är svårare än att lära sig bokstavsljuden.

Språklig medvetenhet är: • att veta vad språkljud är (fonologisk medvetenhet) • att veta vad ord är och hur ord är uppbyggda (morfologisk medvetenhet) • att veta vad ett ord betyder och hur det används (semantisk - pragmatisk medvetenhet) • att veta hur satser byggs upp (syntaktisk medvetenhet) Barn kan tala bra, men ändå ha brister i den språkliga medvetenheten. De kan t ex ha svårt att rimma eller att höra skillnad på om ett ord är långt eller kort. De kan också tycka det är svårt att dela upp ord i stavelser eller att identifiera enskilda ljud. Ändå låter deras tal felfritt. Som vuxen är det oftast barnets uttal vi observerar. Men barnet kan vara språkligt medvetet, även om det inte kan prestera ett fullgott tal. Vi kan alltså inte säga, om ett barn är språkligt medvetet bara genom att lyssna på hur talet låter. Det finns olika orsaker till att uttalet är dåligt, t ex hörselnedsättning, emotionella störningar, sociala problem eller ärftliga faktorer. Under klättringen på Språkstegen stärks den språkliga medvetenheten. Det är nyttigt och roligt att klättra på stegen. För barn som löper risk att få läs- och skrivproblem, t ex tal- och språkförsenade barn, är denna klättring mycket viktig. Det är också så, att den som behöver öva mest, tar åt sig det bäst. Här har vi en fin chans att förebygga att svårigheter uppstår och att bidra till att självförtroendet stärks. Genom forskning vet vi, att det finns ett starkt samband mellan språklig medvetenhet och läs- och skrivinlärning. Insatser här ger resultat, som består långt upp i skolåldern. Därför är det viktigt, att klättringen på Språkstegen sätts in tidigt, att den görs rolig och utan krav på stora prestationer!

Språkstegen Komponenter TRULLES ARBETSBOK

språk stegen

Lärarbok

Anne-Marie Bryntse Anita Palmkvist

Anne-Marie Bryntse Anita Palmkvist GLEERUPS

Komponenternas innehåll Lärarboken innehåller teoribakgrunden till Språkstegen. Arbetsgången och kopplingen mellan de olika komponenterna presenteras. I slutet av Lärarboken finns kopieringsunderlag till sifferrim, vissa gruppövningar samt bilder och protokoll för diagnos. I kopieringsunderlaget finns också material att använda till sagorna i Storbildboken. Allra längst bak finns illustrationer till sagorna. Arbetsboken arbetar barnen själva i efter genomgångna gruppövningar, som finns beskrivna i Lärarboken.

Arbetsgång Handlingen utspelar sig kring trollet Trulle och hans språkstege. I inledningssagan får vi lära känna honom och hans värld. Böckerna bygger på de fem stegpinnarna rim, meningar, ord, stavelser och ljud. Det är roligt att ha en ritad stege uppsatt på väggen. Där sätter vi upp symbolerna efterhand som vi klättrar. Vi börjar med helheten i språket och delar upp det i allt mindre delar. Till sist är vi framme vid ljud, som är språkets minsta beståndsdel. Varje stegpinne i Lärarboken börjar med lärarinformation och inledningssaga som inspiration till avsnittet. I anslutning till att du som lärare läser sagan kan du tillsammans med barnen titta på bilderna som finns längst bak i Läroboken. Därefter följer gruppövningar och sidanvisningar till uppföljande övningar i barnens Arbetsbok. Alla stegpinnar avslutas med minnesträning, mungympa, ramsa med rörelse, sifferrim, visuella övningar, litteraturtips, sångtips samt diagnos för uppföljning av enskilt barn eller i grupp. 8

Mungympa är övningar som kan upprepas många gånger för att förbättra artikulationen och ge ett tydligare tal. Ramsa med rörelse utvecklar rytmkänslan samt tränar motoriken och koordinationen. Sifferrim kombinerar rim med sifferinlärning och tränar samtidigt ramsräkning. Visuella övningar är betydelsefulla för läs- och skrivinlärningen. När man ska läsa och skriva bokstäver är det viktigt att se små skillnader mellan figurer. Varje stegpinne i Arbetsboken innehåller övningar som hör till stegpinnen samt två sidor med visuella övningar. Längst ner på sidorna står sidhänvisningar till Lärarboken. På sista sidan finns ett protokoll. Där får barnen måla stegpinnarna på Trulles stege efterhand som de är klara med ett avsnitt. Till slut är hela stegen målad. När du läser sagorna, kan du visa barnen bilderna som finns till. I Trulles värld finns mycket som ni tillsammans kan upptäcka, fantisera och reflektera kring. Sidorna kan utnyttjas många gånger. Ni kan t ex hitta färger, former, antal och samtalsämnen som egenskaper och känslor. Ni kan också komplettera med ord och siffror från kopieringsunderlaget.

De här symbolerna hjälper dig att hitta i Språkstegen Gruppövningar Uppföljande övningar i barnens Arbetsbok Kopieringsunderlag i Lärarboken Rim Meningar Ord Stavelser Ljud Visuella övningar

Inledningssaga: Välkommen till Trulles skog! I den där skogen där du brukar plocka svamp och bär, bor ett litet troll som heter Trulle. Du har nog aldrig sett honom, för han brukar hålla sig undan, när han hör att det kommer människor. Han är ett snällt litet troll, inte riktigt lika lång som du, och han går alltid klädd i kortbyxor för troll fryser aldrig om benen. Skor har har han aldrig på sig. Det skulle förresten vara ganska svårt, för han har så roliga stortår. När han är glad pekar dom rakt upp, men när han är ledsen pekar tårna rakt fram precis som dina. Därför kan man titta på hans fötter, om man vill veta, vilket humör han är på. Allra stoltast är Trulle över sin svans, för den är lite längre än andra trollsvansar. Du skulle nog tycka, att Trulle borde kamma sig lite oftare, för hans röda hår står rakt ut. Men Trulle tycker att hår och tår ska peka åt alla håll. Det har han lärt sig av sin lilla kompis Rim-Tim, som du ska få höra mer om sedan. Om det är så att du gärna vill se Trulle, så ska jag berätta, hur du kommer till hans hus. Först åker du alltså till skogen. Sen följer du en smal stig som går rakt fram. Efter en stund kommer du till en liten sjö. Det är en jättefin badsjö. På sommaren är vattnet alldeles varmt och botten är av mjuk sand. När det inte är några människor vid sjön brukar Trulle ta sig ett litet dopp där. Men du ska inte stanna vid sjön utan fortsätta på stigen. Snart ser du ett högt berg och det måste du klättra över. Det blir ganska jobbigt, för berget är så högt att på långt håll tror man det går ända upp bland molnen. I berget finns en grotta, men där ska du inte gå in, utan fortsätta till höger, när du kommit ner från berget. Sedan får du gå i ungefär en halv timma och då tar stigen slut. Där ligger Trulles hus. Han har byggt det själv av stenar, mossa, grenar och bräder. Huset är inte stort. Det finns bara ett rum i det, men det tycker Trulle räcker. Han tycker inte om att städa och så bor han nästan ensam. För Rim-Tim är ju så liten och kattungen tar inte heller mycket plats. För att du säkert ska veta, att det är rätt hus, kan du titta på skorstenen. Den är alldeles omålad. Trulle har tänkt måla den, men det vill inte bli av. Titta också, om det står en lådbil utanför huset. Den har Trulle byggt själv av bräder och riktiga hjul. En gång hittade han en gammal barnvagn, som någon slängt. Hjulen var hela och fina och det är dem han har satt på lådbilen. Titta också, om det är en gungbräda utanför huset. Den är gjord av en lång trädstam, som ligger över en stor sten. Ser du både skorstenen, lådbilen och gungbrädan så har du kommit till Trulles hus.

Jag tror inte, att Trulle visar sig för dig genast. Han vet ju inte vem du är. Men du kan försiktigt smyga fram till fönstret och kika in. Rakt fram ser du en liten svart järnspis. Bredvid spisen står en bokhylla med böcker. Trulle kan inte läsa än. Men han håller på att lära sig. Han tittar på bokstäver och låtsasläser för sin kompis Rim-Tim. På ena väggen har Trulle byggt en stor stege med fem stegpinnar. Det är ingen vanlig stege! Den som klättrar på den lär sig en massa saker på varje stegpinne. En sådan stege ska du också få klättra på ibland. På låtsas, förstås!!!! På stegpinnarna har Trulle saker som ingen annan har. Han har en klocka som det bor små djur i, ett hjul som kan prata och en ordspottarmaskin. Allt har han uppfunnit själv. Men oj, nu höll jag på att glömma en sak! Trulle har en hemlig låda. Den är så stor som en skokartong och överklädd med guldpapper. I den gömmer Trulle olika saker. Ibland byter han och lägger dit nya hemligheter. Nu vet du lite om Trulle, men du ska få höra mer längre fram.

När du läser sagan, samlar du barnen kring bilderna som hör till. Första uppslaget handlar om Trulles skog. Här finns mycket att upptäcka tillsammans.

Samtalsförslag som kan återkomma på varje uppslag Storlekar (t ex böcker, jordgubbar, grytor) Former (t ex Vad är runt? Vad är fyrkantigt?) Färger Ords längd (t ex nyckelpiga - rep) Sammansatta ord (t ex äggkopp, ryggsäck) Pluralbildning av substantiv (t ex stenar, blommor, fötter, träd) Klassificeringsövningar (t ex Vilka saker är mjuka? Vilka saker kan man äta? Vad finns det för kläder?) Ljud (t ex Vad ser du, som börjar på samma ljud? Slutar på samma ljud? Hur många ljud finns i det här ordet?) Det finns också små myror gömda. I bilden till inledningssagan finns fem myror. För varje nytt bilduppslag utökas antalet med en myra. Det slutar med tolv myror vid klockan på sista sidan.

Rim Moment: Att fylla i rimord Att rimma till bilder Att lyssna om ordpar rimmar Att träna minnet med rim

Lärarinformation En del av att vara språkligt medveten är att kunna rimma. Frågar vi ett barn som kan rimma, vilka ord som rimmar - katt, hatt eller mössa - är svaret givet. Barnet hör HUR ordet sägs. Ett barn som inte kan rimma svarar säkerligen hatt och mössa. Det barnet hör VAD som sägs och tänker på betydelsen, dvs något man har på huvudet. Syftet med rimövningarna är alltså, att öva upp den språkliga medvetenheten. Dessutom är det roligt att rimma. Det får bli både riktiga ord och nonsensord. Du läser rimsagor och låter barnen fylla i rimorden. Förslag på litteratur hittar du på s 19. Rimsagor bygger på barnens auditiva förmåga - att lyssna och hitta rimordet. Ju fler gånger du läser en saga, desto fler barn är det som hittar rimorden. En återkommande rimträning finns i sifferrimmen. I slutet av varje stegpinne tas nya sifferrim upp. Varje siffra har sin egen trollvers. Vi tar upp talen 1-12. För varje nytt troll du presenterar, räknar ni först de små trollen överst på sidan, så att talraden blir tydlig för barnen. Det nyaste trollet är det sista i ramsan. Barnen kan samla trollbilderna till en egen räknebok, eller ni kanske väljer att sätta dem på väggen. Längst bak i Lärarboken finns diagnosprotokollet. När du är färdig med stegpinnen om rim, kan du fylla i en del av protokollet. Diagnosbilder till Rim finns som kopieringsunderlag. Till flera övningar använder vi Trulles hemliga låda som är en skokartong, överklädd med guldpapper.

Saga: Trulle hittar Rim-Tim En gång, när Trulles svans bara var hälften så lång som den är nu, hittade han Rim-Tim. Det var en kall vinterkväll och Trulle skulle gå ut och hämta fler kottar att elda med i järnspisen. När han öppnade dörren, hörde han ett ynkligt gnällande. Tänk, mitt i snön låg ett litet djur! Det hade tunn päls och stora runda ögon. Benen var inte större än ditt lillfinger och fötterna var som din lillfingernagel. Det lilla djuret var alldeles stelfruset. Trulle bar försiktigt in det lilla djuret i rummet och satte det på bordet. – Vad heter du? sa Trulle. – Rim-Tim, pep djuret. – Fryser du mycket? frågade Trulle. – Allt - kallt, sa djuret. Då förstod Trulle, att han hade hittat ett litet rimdjur. Det finns rimdjur i riktigt djupa skogar och alltid när de pratar, så rimmar de. Du kanske inte vet hur man rimmar. Men om du lyssnar på Rim-Tim så hör du, att orden han säger låter nästan lika. Det värsta med rimdjur är att de är så blyga, så att de inte vill synas. Därför satte Trulle upp en slät, rund träskiva på stegens nedersta pinne och borrade ett litet hål i mitten. Träskivan var så stor som en liten tallrik. Där bakom bor nu Rim-Tim och i det lilla hålet kikar han, när han är nyfiken på vad Trulle har för sig. En dag fick Trulle en idé: – Alla mina maskar ska få bo hos Rim-Tim, sa han. Så tog han en kniv och på träskivans framsida skar han ut siffror. Han började med ett och slutade med tolv. I varje siffra fick sen en mask bo. Vid tio, elva och tolv fick två maskar bo bredvid varandra. När det var klart, satte Trulle två pinnar i hålet i mitten. Vet du, vad det liknade? – Så synd, att inte klockan kan gå, sa Trulle. – Går - tår, sa Rim-Tim och började springa bakom klockan. Trulle såg bara hans små tår under klockan. De sprang fortare och fortare och då började klockan att gå! När Rim-Tim sprang fort, gick klockan fort och när han gick sakta, gick klockan sakta. Trulle var jättenöjd med sin klocka! – Bra - hurra, sa Rim-Tim och somnade. Då stannade klockan. Du undrar kanske, hur Trulle hade lärt sig alla siffror? Det ska jag tala om för dig. En gång hittade han en bok i byrålådan. Där var det bilder på hans trollsläktingar och alla sidor hade nummer. Det började med ett och slutade med tolv. En likadan bok ska du få göra så småningom. Då lär du dig också siffror, om du inte redan kan det förstås!

s 111-112

När du läser sagan till Rim, samlar du barnen kring uppslaget med bilder som hör till. Nästa gång letar ni kanske efter rimord. En annan gång använder du kopieringsunderlaget med rimord. Fäst dem med häftmassa i boken. Nu upptäcker en del barn, att orden som låter lika, också ser nästan lika ut. Rimord på kopieringsunderlaget: mask - ask, boll - troll, sex - kex, ris spis, bok - krok, katt - hatt, hår - tår, sax - tax, lapp - knapp, råtta - potta, mössa - bössa, hand - sand, pil - bil, sten - ben. Rimorden kan användas på flera uppslag. På kopieringsunderlaget finns också ord som ofta förekommer i sagan: Trulle, Rim-Tim, Trulsa, en, ett, och, skog, stege, klocka, prathjul, ordspottarmaskin, åska, ljudgrotta, gungbräda. Ganska snart känner barnen igen orden och kan fästa dem där de passar. Det finns sex myror gömda.

Trulles sång

Det här är sången om Trulle och Rim-Tim. Den sjungs på melodin ”Greven hade en liten hund”. På stegpinnen om ljud kommer ytterligare en vers. Det är bara i sången vi säger vad bokstäverna heter. Annars är vi noga med att säga, hur de låter. 1. ||: Har du sett vårt lilla troll? Trulle är hans namn serú. :|| T - R - U - L - L - E, T - R - U - L - L - E, T - R - U - L - L - E, Trulle är hans namn, serú. 2. ||: Trulle har ett litet djur, Rim-Tim heter han, serú. :|| R - I - M - T - I - M, R - I - M - T - I - M, R - I - M - T - I - M, Rim-Tim heter han, serú.

Fylla i rimord RIMMA SOM DU VILL ”Kommer du ihåg Rim-Tim, som bor på första stegpinnen bakom klockan? Han är ju ett rimdjur. Han pratar inte på vanligt sätt. Han kan bara rimma. Minns ni hur det låter när han pratar? Nu får ni låtsas att ni är rimdjur och rimma. Det kan bli vanliga ord, eller hur tokiga ord som helst.” Du väljer korta ord, som du säger till barnen och deras rimord får bli både riktiga ord och nonsensord. Bara de rimmar, det är huvudsaken! 14

DJURRIM ”Rim - Tim är ju ett litet djur. Nu ska vi hitta på rim om andra djur.” Här gäller det att både lyssna och fylla i rimordet. Jag är frisk, sa en.…(fisk) Kan du styra? sa en….(myra) Jag bor i en ask, sa en ….(mask) Jag får svindel, sa en ….(spindel) Kom in i min stuga, sa en…(fluga) Jag är sur, sa en.…(tjur)

s 80-81

Hur mås? sa en.…(gås) Vi gör lite bus, sa en.…(mus) Jag vet bäst, sa en .…(häst) Kom till mitt hörn, sa en…(björn) Jag kommer strax, sa en…(tax) Tog du min kam? sa ett.…(lamm)

RIMSNURRA 1: VILKA ORD RIMMAR PÅ LOK? Klipp ut båda rundlarna till loksnurran. Gå igenom med barnen, vad bilderna föreställer, innan de målas. Klipp ut rundlarna och fäst ihop dem med en påsnit i mitten. Sedan går ni på jakt efter rimord till lok. Hela gruppen kan snurra samtidigt och pröva: Lok - krok. Rimmar det? Det här är också en rolig parlek. Då använder ni bara en snurra per par. Efter en tid kan barnen ta hem snurran och rimma för någon i familjen. Orden på rimsnurran är: Bok, snok, boll, klok, nyckel, gran, krok, penna. Dra streck mellan rimorden. Orden rimmar parvis.

s 4-5

Rimma till bilder

s 82-85

LYSSNA - TITTA - RIMMA 1 ”I dag har vi fått låna Trulles låda. Den där som han gömmer hemliga saker i. Den som är stor som en skokartong och överklädd med guldpapper. Vad kan han ha i den? Jo, han har lagt ner små bilder.” Du tar upp en bild i taget och barnen hittar på många rimord till den. Låt fantasin flöda. Allt som rimmar går bra, även om det är nonsensord. LYSSNA - TITTA - RIMMA 2 ”Här har vi Trulles låda igen. Vad kan han ha i den i dag? Jo, det är samma bilder som låg här förra gången.” En del barn tycker det är lättare att rimma, när de både får höra ordet och se bilden. Uppgiften här är att, av de tre till fem bilder du visar, välja ut dem som rimmar. Orden står skrivna under bilderna. Här är ett nytt tillfälleför barnen att upptäcka, att ord som rimmar ser ganska lika ut. Du gör olika sammansättningar av bilderna. Låt ibland två ord rimma: Ratt - hatt - bil. Låt ibland tre ord rimma: Blus - ljus - fluga - mus. Låt ibland flera ord rimma parvis: Sår - tår - sil - åtta - potta.

RIMSNURRA 2: VILKA ORD RIMMAR PÅ KATT? Klipp ut båda rundlarna till kattsnurran. Du gör likadant som med Rimsnurra 1. Orden på rimsnurran är: Kopp, bil, hatt, sko, ratt, natt, mössa, tratt. s 86-87

Måla orden som rimmar på katt/gris. Orden som rimmar på katt är: Hatt, tratt och ratt. Orden som rimmar på gris är: Ris, spis och is.

s 6-7

Lyssna om ordpar rimmar LYSSNA - RIMMAR ORDEN ? ”Idag är Rim-Tim på riktigt prathumör. Han rimmar och rimmar. Ibland säger han fel, för han har för bråttom. Nu ska vi höra, om det är rätt eller fel. Jag säger två ord. Tycker du att orden rimmar, så klia dig en stund på magen. Det är väldigt hemligt. Ingen får kika åt sidan! Tycker du inte att orden rimmar, så sitt alldeles stilla.” Till den här övningen finns inga bilder eller versrader att stödja sig på. Exempel: snäll - kväll tax - lax kalv - halv mage - hage rimma - springa stol - sol borr - knorr bror - syster

s 88, 82-85

s 8-9

gris - spis höna - böna lyser - solen mamma - simma baka - bröd berg - färg mössa - hatt rad - blad

GUNGBRÄDAN ”Här är Trulles gungbräda. Tyvärr kan han inte gunga på den, för han har ju ingen kompis. Vi får låtsasgunga på den idag.” Barnen sitter två och två. Varje par får en plastficka, som innehåller en gungbräda och ett antal rim-par. Beroende på hur många rim-par du stoppar i plastfickan, kan du variera svårighetsgraden. Alla bilder läggs på bordet med framsidan synlig. Med lite fantasi väger gungbrädan jämnt, när två ord rimmar. Barnen turas om att lägga bilder. När ett rim-par lyfts bort från gungbrädan läggs det vid sidan om, så att du kan kontrollera att övningen blivit rätt. Rita en ring runt orden som rimmar. Det finns två eller tre rimord. Rita en bild på något som rimmar.

Träna minnet med rim RIMKEDJA Ni sitter i ring. Du säger t ex katt. Alla upprepar katt. Den som sitter intill dig hittar på ett rimord, t ex ratt. Alla upprepar katt - ratt... Nästa barn säger ett nytt rimord, t ex platt. Alla upprepar katt - ratt - platt… Använd även nonsensord och fortsätt tills det blir stopp. Då ger du ett nytt ord att rimma på och ni fortsätter i turordning.

Mungympa GLASSFEST Den här övningen tränar upp rörligheten i tungan. Svårast brukar det vara att böja tungan uppåt. Den som inte kan göra det får svårt att forma vissa ljud, bl a det främre r-ljudet. ”Idag har vi fest! Vi har var sin stor glasspinne. På låtsas! Nu sätter vi igång och slickar på den. Ibland slickar vi med lång tunga, ibland med lite kortare tunga. Ibland slickar vi fort, ibland sakta. Det är jättegott! Men oj, vad fort en glass tar slut! Och så mycket glass det blev kvar kring munnen! Det rann ner glass på hakan. Nu slickar vi upp den. Det sitter glass i ena mungipan. Slicka bort den! Vi tar den andra mungipan också. Det värsta är, att det hamnade glass under näsan. Den blir svår att slicka upp! Det får vi göra flera gånger.”

Ramsa med rörelse OLE DOLE DOFF O-le do-le doff (paus) kin-ke la-ne koff (paus) kof-fe la-ne bin-ke ba-ne O-le do-le doff (paus) Är-tan pär-tan piff (paus) är-tan pär-tan puff (paus) Sim-me-li ma-ka, kuc-ke-li ka-ka Är-tan pär-tan puff (paus). Lätt variant av rörelse till ramsan: Handklapp vid varje markering. Lite svårare variant: Två handklapp följs av två klapp mot knäna.

Sifferrim

s 68-69

s 10-11

Här presenteras Trulles släktingar: Troll nummer ett, som har fått ett bett och troll nummer två, som går på tå. Du väljer själv, hur du vill använda verserna och trollbilderna. Se lärarinformation på sidan 12. Måla de två som är lika (två figurer är identiska). Måla alla som är lika (två eller flera är identiska).

Diagnos Här finns en diagnos, som du kan göra med de barn du är osäker på om de behärskar momenten i första stegpinnen Rim. Kopieringsunderlag för bilder och protokoll hittar du längst bak i Lärarboken. En diagnos återkommer sedan efter varje stegpinne.

s 89-90, 108

s 48

HITTA RIMORDEN Lägg fram bilderna 1a - 1c. Du säger orden och barnet pekar ut de ord som rimmar. Fortsätt med de övriga bilderna, tre bilder i taget. På sista sidan i arbetsboken finns en bild av Språkstegen med Trulles saker. Måla nu första stegpinnen! En sådan målningsuppgift återkommer efter varje avsnitt (stegpinne). Till slut är hela stegen målad.

Läsa och sjunga LITTERATUR Anderson, Lena: ABC sa lilla t Eriksson och Lindgren 1994 Beskow, Elsa: Tomtebobarnen Originalupplaga 1910, Bonniers Junior förlag AB 1980 Hansson - Torudd: Olivias nya klänning Rabén och Sjögren 1994 Klintberg, Bengt af: Pelle Plutt - ramsor och rim från gator och gårdar Tidens 1983 Sandberg, Inger och Lasse: Från A till Ö Eriksson och Lindgren 1993 VISOR Här kommer lilla Ludde, Elefantboken Ingenting, Elefantboken Kristina Kantarell, James och Karins sångbok Rim-Tim, Trulletrallar Rimtramsa, Elefantboken Trulles visa, Trulletrallar Trulleungar, Trulletrallar

ratt

hatt

blus

ljus

hus

mus

fluga

stuga

pil

bil

fil

Rim

Trulle lärarbok Trulle är ett litet troll som har byggt ett eget hus långt in i skogen. Där bor han tillsammans med sin bästa kompis, trollflickan Trulsa. Där bor också det lilla djuret Rim-Tim. Runt om i skogen bor Trulles släktingar. Trulle är uppfinnare, och han har uppfunnit en språkstege. Trullematerialet bygger på de fem stegpinnarna rim, meningar, ord, stavelser och ljud. Trulle lärarbok innehåller teoribakgrunden till arbetet med Trulle. Arbetsgången och kopplingen mellan de olika komponenterna presenteras. Varje stegpinne i lärarboken börjar med lärarinformation och en inledningssaga som inspiration till avsnittet. I slutet av lärarboken finns sagorna visualiserade. Här finns även kopieringsunderlag till sifferrim, vissa gruppövningar samt bilder och protokoll för diagnos. I kopieringsunderlaget finns också material att använda till sagorna. Trulles arbetsbok arbetar barnen själva i efter genomgångna gruppövningar som finns beskrivna i lärarboken.

Trulles arbetsbok

Trulles lärarbok Trulleteater

Räkna med Trulle

Trulletrallar

Trulle och Trulsa

ISBN 978-91-40-62284-6

7 8 9 1 4 0

6 2 2 8 4 6