9789137135908

Maria Wetterstrand

Den nya gröna vågen Om mina gröna val och de goda exemplens makt

Forum

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 3

2010-07-06 15.58

www.pontopocket.se © 2009 Johan Stenebo och Ica Bokförlag, Forma Books AB Denna pocketutgåva utgiven av Ponto Pocket 2010 Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, Bokförlaget Forum, utan Boxmedgivande 3159, 103 är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet av förlaget. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande www.forum.se genom tryckning, kopiering, bandinspelning, elektronisk lagring och spridning etc.

63 Stockholm

© Maria Wetterstrand 2010

Forma Books AB är ett dotterbolag till Forma Publishing Group Omslagsformgivning Anders Timrén som är miljöcertifi erat enligt SS-EN ISO 14001

Omslagsfoto Thron Ullberg

Omslag: Evelina Thörnberg Tryckt hos ScandBook AB Repro: Done Tryck: ScandBook, Falun 2010 ISBN 978-91-37-13590-8

i Falun 2010

ISBN 978-91-534-3573-0

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 4

2010-07-06 15.58

Innehåll Förord s. 7 En våg av gröna beteenden s. 13 1 Schysta T-shirts s. 17 2 … och äntligen en schyst bil s. 20 3 Snålbilsrally s. 24 4 Bilpooler för stadsbor s. 28 5 Videokonferensen på TeliaSonera s. 31 6 Få upp ögonen för onödiga bilresor s. 36 7 Gör som i Paris – bygg för cyklar och fötter s. 39 8 Ekoleverans av mat direkt till dörren s. 42 9 Grönare tak och torg i städerna s. 45 10 Städer i förvandling – omställnings­rörelsen s. 47 11 Småhus får nya värmesystem s. 49 12 Framtidsvillan s. 51 13 Svenska uppfinningar för en grön framtid s. 53 14 Gröna dataskärmar s. 55 15 Måste-ha-det-senaste-fällan s. 58 16 Undvik snabbhetsträsket! s. 62 17 Gröna surdegsbagare s. 64 18 Tänk globalt! s. 66 19 Förnybar energi i fattiga länder s. 68 20 Framtidsstad i Kina s. 70 Utsikter för gröna beteenden s. 71 Smartare resor och transporter s. 75 21 Hemtjänsten på Orust reser smartare s. 78 22 Modern och effektiv sjukvård i Norrbotten s. 80 23 Fler distansarbetskontor! s. 82 24 Cykla till jobbet s. 84 25 Trygg cykelparkering s. 87 26 Vid motvind – cykla med batteri s. 89 27 Lämna bilen vid pendeltåget s. 90 28 Miljöbilens revansch s. 91 29 Bygg om din bil s. 93 30 Rent skit värmer upp skola s. 95 31 Skogens rester som drivmedel s. 97 32 Har du laddat bilen, älskling? s. 99 33 Tillsammans i bilen är man mindre ensam s. 101 34 Coolare kollektivtrafik s. 103

5

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 5

2010-07-06 15.58

35 Snabbare bussystem s. 106 36 Spårvagnsstäder s. 108 37 Gods tar tåget s. 110 38 Trängsel ska kosta s. 111 39 Spårbil för framtiden s. 113 40 Höghastighetståg bra i långsmalt land s. 115 41 Grönare flyg s. 117 42 Ta tåget på charterresan! s. 119 Utsikter för smartare transporter s. 120 Smartare matvanor s. 125 43 Krav-märkningen klimatanpassas s. 128 44 Klimatcharm i närodlat s. 129 45 Plöja ner kol i marken s. 131 46 Bönder agerar klimatsmart s. 132 47 Ekokock och mattant s. 133 48 Kraftig ökning av ekomat s. 134 49 Kunglig kock gör klimatsmarta hamburgare s. 136 50 Vegotrenden s. 138 Utsikter för smartare matvanor s. 139 Smartare energianvändning s. 141 51 Bostäder i Gävle sparar energi s. 146 52 Passivhus och lågenergihus s. 148 53 Klimatsmart renovering av miljonprogrammen s. 150 54 Industrier sparar el s. 152 55 Förskola sparar el s. 155 56 LED leder vägen! s. 156 57 Egen el från sol och vind s. 158 58 Svepande vingar ger kraft s. 160 59 Medvind för kooperativ vindkraft s. 162 60 Vindkraft i större skala s. 164 61 Solen – en kraft att räkna med s. 166 62 Vågkraft – något för framtiden? s. 168 63 Kollektiva värmesystem s. 169 Utsikter för smartare energianvändning s. 171 Utmaningen s. 173 Marias topp 7-lista på vad du kan göra för klimatet s. 181

6

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 6

2010-07-06 15.58

Förord

Till vardags pratar vi sällan om vad vi verkligen längtar efter. Men när vi väl gör det upptäcker vi att vi inte är ensamma, att det är väldigt många fler som har liknande drömmar och förhoppningar om framtiden. En längtan efter att ta ansvar och agera för en bättre värld. En gemensam längtan som i sin tur inspirerar och ger oss kraft att faktiskt göra något konkret, att ta de där nödvändiga stegen i rätt riktning.

Under tonåren lappade jag ständigt mina allt trasigare jeans och farmor suckade tungt när hon såg resultatet. När jag fyllde femton år gav hon mig en symaskin. Hon var inte emot förändringar eller nya lösningar men att se mig gå omkring i trasiga jeans, där gick nog gränsen. Samtidigt kom hon från en generation där det var naturligt att lappa och laga, att ta till vara på allt; inget skulle bara slängas hursomhelst. Förpackningar, burkar eller plastpåsar, och allt från trädgården: bär, frukt och grönsaker skulle användas, saftas, syltas och konserveras. Hon såg det nog inte som viktigt att kalla sig miljömedveten, utan gjorde bara det som hon tyckte verkade vettigt och naturligt.

Jag skrev krönikor i Folket, lokaltidningen i Eskilstuna, när jag var sexton år, och tyckte redan då att det var en hel del som inte var vettigt i vår värld. Min farmor höll ibland med och planterade sedan lugnt nya plantor i sin trädgård.

7

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 7

2010-07-06 15.58

Idag måste vi, mer än någonsin, lära av varandra och ta till vara både gammal och ny kunskap om vi ska klara av fram­tidens utmaningar.

Jag lärde mig tidigt att min röst och mina handlingar är viktiga, de kanske inte välkomnas av alla, men de betyder något. Och oavsett om det handlar om att skriva krönikor om miljön, safta och sylta, baka bröd av ekologiskt mjöl, uppfinna ny miljöteknik, installera värmepumpar och solpaneler eller stifta nya miljölagar, så tror jag att alla har något som de kan bidra med.

Varje person eller företag som tar större miljöansvar, hur litet eller stort det än är till att börja med, tar ett steg i rätt riktning och kommer att inspirera andra. Varje kommun, varje land, varje samarbetsorgan mellan länder som väljer att ta större ansvar gör att fler vågar följa med. Vi kommer att välja olika vägar, men ansvaret har vi gemensamt.

Idag är det lätt att bli dyster när man tänker på framtiden och att tappa tron på mänsklighetens förmåga att tänka långsiktigt och ta ansvar. Klimatmötet i Köpenhamn var en enorm besvikelse för alla oss som är engagerade i ­miljön och klimatet.

Jag vet att det finns många saker som fortfarande går åt fel håll. Jag kan också känna mig nedslagen ibland över världsläget. Då försöker jag fokusera på det som är bra.

Jag vill i den här boken ta chansen att lyfta fram lite av allt det positiva som trots allt händer runt omkring oss.

Vi kan alla behöva höra om goda exempel för att orka tro på att världen kan förändras.

Jag tänker bland annat på ett par svenska tjejer som byggde upp en egen textilindustri med schysta arbetsvillkor i Sri Lanka och sex år senare har en affärsrörelse som

8

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 8

2010-07-06 15.58

visar att det går att förena ekologi, etik och ett vinstdrivande företag.

Jag kommer också ihåg hur jag själv som artonåring 1991 inte ville ta körkort förrän det fanns en miljöbil att köra i. Jag anade inte hur lång tid det skulle ta. Först idag, snart tjugo år senare, finns det ett hyfsat utbud. Men det här visar tydligt att även om det först verkar hopplöst kan det gå riktigt fort när utvecklingen väl tar fart. Det börjar ofta med några få pionjärer, entreprenörer och entusiaster som av många ses som mer eller mindre knasiga, men de ger ändå inte upp. Utvecklingen fortsätter och tar sedan ytterligare fart med hjälp av politiska beslut. Många av de lösningar som finns idag har kommit till därför att några har vågat gå före. Någon satsade på vindkraftutvecklingen innan det var lönsamt. Några andra ställde högre krav på bilar än vad industrin ville producera. Och plötsligt hände saker i större skala.

Politiker och företag kan fatta fler modiga beslut om det finns fungerande exempel att peka på, som visar att lösningar är inom räckhåll eller att det går att bli lönsam och samtidigt betala schysta löner.

Vi ska komma ihåg att i varje land på jorden finns människor som är engagerade och som väljer att ta ansvar.

Byalag, företagsledare, politiker och enskilda människor väljer att vara en del av lösningen. Vi som försöker är aldrig ensamma, vi är tvärtom en del av en växande global rörelse. Ingen av oss är perfekt, men det spelar roll vad vi alla gör. Det goda exemplet har betydelse, i stort som i smått. Många tänker redan långsiktigt. Deras engagemang kan bli en inspiration för oss alla.

I den här boken lyfter jag fram ett litet axplock av goda exempel. Det finns många fler. Varje vecka tar anställda initiativ till miljöarbete på sin arbetsplats, skolelever sätter igång miljögrupper för att minska skolans miljöbelast9

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 9

2010-07-06 15.58

ning och innovatörer kommer på ny bättre miljöteknik.

Min poäng är inte att rangordna eller peka ut de som är bäst. De klassiska aktörerna inom miljörörelsen gör storverk varje dag utan att de ens nämns här.

Jag vill visa mångfalden i det som görs i stort och smått.

Sådant jag sällan får chansen att prata om i politiken, där debatterna ofta fastnar i detaljer.

Jag är för ung för att komma ihåg den gröna vågen på 1970-­talet. Jag föddes samma månad och år som oljekrisen bröt ut 1973, den kris som var en av anledningarna till att många ville flytta ut på landet och bli självförsörjande.

Jag växte upp i en vanlig gammal industristad och det närmaste jag har kommit självförsörjning var min farmors och farfars odlingar av grönsaker, morötter och potatis vid sommarstugan.

Jag har stor respekt för de som en gång valde att bli gröna vågare och för de som fortfarande är det, men själv har jag ingen längtan efter att bosätta mig på landet och bli självförsörjande. Jag tror att jag och den brokiga blandning av människor som engagerar sig idag är ett exempel på att miljöengagemanget som växer den här gången ser delvis annorlunda ut. När det diskuteras självförsörjning handlar det ofta om att skapa möjligheter att odla mer inne i städerna, och det är framförallt ett helt annat fokus på tekniska lösningar än tidigare.

Tekniknördar, grönsaksodlare och vanliga vardagsmiljö­ kämpar – alla behövs. Själv tycker jag att jag är lite av varje, även om jag inser att mina vänner skulle klassa mig som tekniknörd snarare än grönsaksodlare.

Vi kan ha olika ingångar i miljöfrågan. En del älskar helt enkelt naturen och livet på jorden. Andra tänker mest på barnbarnen. Ytterligare andra ser behovet av omställning främst som en ekonomisk eller säkerhetspolitisk fråga.

10

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 10

2010-07-06 15.58

Det viktiga är att saker håller på att hända. Det går åt rätt håll. Tack vare några engagerade och envisa människor som orkar gå före och visa vägen.

En ny grön våg är här.

11

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 11

2010-07-06 15.58

Wetterstrand_Den nya groĚˆna_v3.indd 12

2010-07-06 15.58

En våg av gröna beteenden

”Sorterar ni sopor?” frågar jag några gymnasieelever. ”Näää …”, svarar de och jag tror mig först höra ett eko från förr. Sopsortering möttes en gång i tiden av stor skepsis. Folk såg framför sig hur de skulle tvingas tömma ut sin soppåse på golvet i köket och sortera ut de olika sakerna, för att sedan gå till återvinningsstationen. Det raljerades över det en hel del och många vägrade länge att ägna sig åt sådana tramsigheter som sopsortering. ”Men ni slänger väl inte glas direkt i soppåsen?” undrar jag vidare. ”Nej, det är väl självklart”, säger de. ”Metallburkar, då? Och kartong? Tidningar och reklamblad?” ”Jo, det sorterar vi förstås.” ”Vad menar ni då med att ni inte sopsorterar?” ”Vi har ingen kompost. Och så slänger vi mjukplast i de vanliga soporna.”

Så långt har det alltså gått, att ungdomar inte ens är medvetna om att de sopsorterar, för det är så självklart.

Efter åratal av positiva kampanjer, eller indoktrinering som en del kanske skulle kalla det, visar det sig nu vara en självklarhet för de flesta.

Tänk att vi faktiskt för bara några decennier sedan slängde allt skräp i soppåsen, även glasflaskor! Vilken beteendeförändring.

13

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 13

2010-07-06 15.58

Många av de exempel som kommer att beskrivas i den här boken är snillrika tekniska lösningar, både enkla och komplicerade, som minskar utsläppen och är klimat­smarta.

Men det är inte helt lätt att dra gränsen mellan vad som är en teknisk lösning och vad som är förändringar i vårt beteende. När Köpenhamn satsar på fler cykelbanor och cyklandet ökar är det onekligen en beteendeförändring, om än orsakad av en investering i infrastrukturen. I vissa fall ger tekniska lösningar upphov till beteendeförändringar, som när man byter ut flygresor mot videokonferenser.

Beteendeförändringar är en avgörande del av lösningarna och de första tjugo goda exempel som jag tar upp i den här boken visar det ganska tydligt. När vi väl börjar tänka om och ifrågasätta gamla vanor och handlingar är det lättare att gå vidare och sedan vara klimatsmart i praktiken. Senare i boken återkommer jag specifikt till de områden där påverkan på klimatet är som allra störst: transporter och resor, energi och uppvärmning samt livsmedelsproduktion.

För att klara utmaningen att skapa ett klimatsmart samhälle räcker det alltså inte med tekniklösningar, eller ens en mycket smartare samhällsplanering. Det krävs också att vi ändrar vårt eget beteende. Vi behöver bryta trender och mönster så att utvecklingen viker av från det låt-gåscenario som vi annars går till mötes.

Det talas ofta i miljösammanhang om behovet av att ändra livsstil. Men det är knappast en enkel åtgärd och absolut inte något som kan tvingas fram.

Själv fick jag en rejäl tankeställare redan i högstadiet när min mattelärare engagerade klassen i ett konkret projekt.

Vi skulle hjälpa hörselskadade barn i en skola i Kenya och ordnade bland annat så att gamla avlagda, men fullt fungerande, hörapparater från ett svenskt sjukhus skicka14

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 14

2010-07-06 15.58

des dit. Med hjälp av dessa kom barnen plötsligt ur en påtvingad isolering. Det var en fantastisk känsla att få hjälpa till och för första gången jag kände att mina egna handlingar faktiskt gjorde skillnad. Jag brydde mig om barnen i Kenya och det var början till mitt engagemang och insikten om att vi i de rika länderna måste ta ansvar, bli mer solidariska och inte slösa med jordens tillgångar.

Med solidaritetsarbetet följde också viljan att värna om miljön och när jag var fjorton år försökte jag få mina kompisar att sluta dricka läsk ur PET-flaskor. Sedan fortsatte det med sopsortering och som sagt en fåfäng idé om att jag borde vänta på miljöbil innan jag tog körkort. När jag blev äldre köpte jag vindkraftandelar och gick med i en bilpool.

Ju mer jag tog reda på om olika lösningar, desto mer inspirerad blev jag också till att fortsätta tänka klimatsmart, även om det också innebar en hel del kompromisser.

Idag är jag fortfarande tvungen att kompromissa, som stadsbo, särbo och förälder är det inte alltid tiden och orken räcker till även om viljan gör det. Detta kan göra mig frustrerad och jag tror inte att jag är ensam om det.

Därför måste tillräckligt bra och attraktiva lösningar erbjudas, de ekonomiska styrmedlen måste vara tillräckligt tydliga och våra värderingar måste förändras – då kan saker hända.

Under de senaste decennierna har konsumtionen ökat kraftigt, utan att vår upplevda livskvalitet ökat. Vi ökar alltså resursförbrukning och utsläpp, men vi blir inte lyckligare. Det visar de flesta studier om lycka som har gjorts inom samhällsforskningen i Sverige sedan 1970-talet.

Faktum är att vår upplevda livskvalitet ligger ungefär på samma nivå som 1970. Detsamma gäller i hela västvärlden enligt jämförande internationella studier.

Det görs stora ansträngningar för att bedöma hur vi 15

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 15

2010-07-06 15.58

människor kommer att agera i framtiden. Hur vi kommer att resa, jobba och använda energi. Dessa prognoser visar en ledsam utveckling.

Idag är konsumtionen av prylar en stor orsak till klimatutsläpp. Inte minst orsakar vår konsumtion utsläpp i andra länder. Naturvårdsverket bedömer att de utsläpp vi orsakar utomlands gör att våra utsläpp totalt sett är tjugofem procent högre än den inhemska statistiken visar.

Det är inköp av kläder, livsmedel, tekniska apparater och annat som orsakar dessa utsläpp.

Förståelsen för klimatförändringarnas konsekvenser har i sig ändå lett till att allt fler har börjat försöka minska sin miljöpåverkan på olika sätt i vardagslivet, till exempel med en sparsammare körstil, genom att gå med i en bilpool eller att handla ekologiskt. Det är svårt men inte omöjligt att ändra ett beteende. Det vet vi alla som har försökt hålla en sund diet eller förbättrat rutiner i hemmet.

Det hjälper om det finns ett bra alternativ och om man har ett konkret mål och dessutom en vision, en möjlig dröm att förverkliga. Fördelarna med förändringen ska helst vara tydliga och även ge kortsiktiga vinster eftersom vi har en tendens att prioritera det som ger oss tillfredsställelse eller vinst i det korta perspektivet. Det långsiktiga är mer diffust och svårare att förhålla sig till. Därför behöver beslutsfattare sätta upp delmål och styrmedel som gör att de kortsiktiga vinsterna hänger ihop med de långsiktiga målen.

Goda gröna beteenden är enligt min definition något som kan uppstå inom en rad olika områden, och det kan handla om enskilda människors initiativ eller en samordnad insats från en kommun som verkligen blivit av. Det som är gemensamt för dessa exempel är att de visar att om det finns bra och tydliga alternativ så finns det också möjligheter att påverka ett invant beteende.

16

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 16

2010-07-06 15.58

1 Schysta T-shirts

Många unga tjejer drömmer om att starta eget inom mode­branschen. Designa och tillverka kläder, öppna butik och tjäna pengar. Karin Stenmar och Annika Axelsson drömde också om detta. Två helt vanliga unga kvinnor, som inte bara drömde om mode utan om att göra världen lite bättre.

De tvekade inför klädbranschens dåliga etik och miljöansvar där kvinnor sliter över åttio timmar i veckan för knappt någon lön alls. För att inte tala om de mängder giftiga kemikalier som sprutas över bomullsfälten.

Första gången jag hörde talas om Dem Collective var för ett par år sedan. De var inbjudna till mitt kontor för att visa upp kläder. Större delen av tiden ägnade jag inte åt att prova jeans eller tröjor, utan åt att ställa frågor om företaget. Ju mer jag frågade, desto mer ramlade hakan ner. Av alla inspirerande historier jag hört genom åren är det här en av de allra bästa.

Ett par unga idealister möttes på en projektledarutbildning och började prata om varför det inte gick att få tag på schyst tillverkade T-shirts. De åkte till Indien och Sri Lanka för att undersöka saken.

De konstaterade att det faktiskt är möjligt att hitta ekologisk bomull. Men textilfabrikerna är under all kritik med arbetsvillkor som är långt ifrån acceptabla, och det finns inget hopp om bättring i sikte. Inget intresse finns 17

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 17

2010-07-06 15.58

heller från fabrikörernas sida att skärpa sig. Vilken indisk fabrikör skulle förresten lyssna på två unga kvinnor från Sverige med en idealistisk vision om schysta arbetsvillkor?

Här skulle nog många gett upp. Jag vet inte riktigt, men jag får känslan av att Karin och Annika snarare blev provocerade att fortsätta.

Att börja importera ekologisk bomull från Indien utan att känna branschen särskilt väl känns som tillräckligt komplicerat. Att dessutom börja slåss med utländska myndigheter om företagsrättigheter, produktionstillstånd och arbetsvillkor skulle avskräcka de flesta. Men Annika och Karin bestämde sig för att bygga en egen textilindustri med acceptabla arbetsvillkor – i Sri Lanka.

Efter många och långa samtal med myndigheter, sömmerskor och låneinstitut drog de igång tillverkningen. Idag får kvinnorna som jobbar där en lön som kan försörja familjen och betala barnens skolgång. Alla anställda har rätt till utbildning. De har en säker arbetsmiljö och rimliga arbetstider. De har till och med rätt att ta en kortare rast tillsammans och småprata med varandra på jobbet.

Dem Collective grundades 2004 och de tjänar pengar på att vara rättvisa.

I deras utbud idag finns mycket mer än T-shirts. De samarbetar med designers som får sina kollektioner uppsydda i fabriken. De har en egen fysisk butik i Göteborg och en butik på nätet. De har ett tiotal butiker runt om i Sverige som säljer deras kläder och till och med en butik i New York.

Vilket resultat bara för att de började prata om bristen på schysta T-shirts!

18

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 18

2010-07-06 15.58

Det är lätt att känna sig uppgiven och betydelselös ibland.

Samtidigt är det uppenbart att det enda som gör skillnad är just de insatser som verkligen blir av. Oavsett om det sker bland enskilda människor, inom företagen eller genom politiska beslut på nationell eller internationell nivå.

Det är vad var och en gör som i slutändan gör den stora skillnaden.

För de kvinnor som jobbar i Dem Collectives industri i Sri Lanka betyder det en hel del att Karin och Annika valde att ta ansvar och göra mer än vad lagen krävde av dem.

Företag kan ta större ansvar om konsumenter är mer medvetna, politiker kan agera starkare om de har folkets stöd och enskilda personer gör mer om företag och politiker ger goda förutsättningar.

Och, inte minst, de insatser som görs kan bli inspiration för andra! Dem Collective har inspirerat många fler än mig med sitt engagemang och sin envishet.

19

Wetterstrand_Den nya gröna_v3.indd 19

2010-07-06 15.58