-
I det här referensverket sammanfattas de tre senaste decenniernas viktigaste svenska och internationella forskning om undervisning. Boken bygger på författarnas fördjupade genomgång av ett mycket stort antal svenska och internationella forskningsöversikter från forskningsfronten om undervisning och lärande i klassrum och förskolor. Det är den mest omfattande studien hittills i Sverige inom detta område. Nytt i denna reviderade utgåva är att innehållet uppdaterats utifrån aktuell forskning, lagstiftning och styrdokument. Detta innebär att även förskolan integreras som en självklar del av de olika skolformer boken tar upp – förskola, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Utmärkt undervisning ger en kunskapsgrund kring framgångsfaktorer som forskare enats om, faktorer som kan fördjupa och förfina konsten att undervisa och förbättra elevernas skolresultat och barnens lärande i förskolan. Boken vänder sig till studerande på samtliga lärarprogram, verksamma lärare, rektorer, utbildningspolitiker och alla som är intresserade av den svenska skolan i ett nationellt och internationellt sammanhang.
I serien har författarna även skrivit Utmärkt skolutveckling (2016) och Utmärkt ledarskap i skolan (2018).
OMARBETAD UTGÅVA
UTMÄRKT UNDERVISNING
Daniel Sundberg är professor i pedagogik, med inriktning mot skolreformer och skolans inre arbete vid Linnéuniversitetet. Jan Håkansson är professor i pedagogiskt arbete, med inriktning mot skolledning och skolutveckling, Högskolan Dalarna.
HÅKANSSON & SUNDBERG
Vad kännetecknar utmärkt undervisning? Vilken evidens finns för de olika pedagogiska strategier och metoder som används inom skolan?
Utmärkt undervisning
Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning JA N H Å K A N S S O N & DA N I E L SU N D B E R G
ISBN 978-91-27-82795-0
9 789127 827950
UU_347x228_5_mmutfall_beige.indd 1
2020-06-09 00:16:48
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 2
2020-06-08 11:39
Innehåll
Författarnas förord till andra reviderade utgåvan 9 Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 13 Läraryrket – konstnärligt eller forskningsbaserat? 15 En översiktskarta 16 Kritik mot översikter 22 Den här boken i ny utgåva 24
1 Undervisning på vetenskaplig grund 27 Både vetenskap och beprövad erfarenhet 28 57 forskningsöversikter och 17 000 sidor forskningsresultat 29 De historiska traditionerna 32 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 52
2 Kvalitativt god undervisning 53 Måluppfyllelse eller meningsfullhet? 54 Fyra perspektiv som påverkat forskning och praktik 56 Olika ansatser i dagens forskning 62 Perspektivmöten och metodkombinationer – vägen framåt 67 Kvalitativt god undervisning – var står vi nu? 85 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 88
3 Några klassiska frågor: klasstorlek, differentiering, genus, mångkultur 89 Små klasser – bra eller dåligt? 90 Differentiering ger sällan önskade effekter 93 Flickor bättre än pojkar i skolan 98 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 110
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 5
2020-06-08 11:39
4 Elevers lärande 111 Den mångkontextuella barndomen 111 Förskolans betydelse 113 Lekresponsiv undervisning 114 Undervisning i förskolan – en framväxande praktik 117 Forskning om elevers lärande – en överblick 123 Olika teorier om lärande 126 Ny forskning om klassrumskommunikationens betydelse 131 Elevers egna lärandekapaciteter 132 Fasta ämneskunskaper eller ämnesövergripande förmågor? 136 Nedslag i den svenska ämnesdidaktiken 140 Motivation, målorientering och tillhörighet 146 Forskning om undervisning och elevers lärande – var står vi nu? 155 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 161
5 Lärares praktik 163 Vad lärare behöver kunna 164 Ämneskunskaper 169 Lärares värderingar och förhållningssätt 170 … till elever, undervisningen och sig själva 173 … till förväntningar och etikettering av elever 176 Lärares relationer och känslor 180 Lärares kompetens och elevers lärande 182 Expertlärare agerar intuitivt 184 Ledarskap i klassrummet 188 Lärarkompetens – som eleverna ser det 191 Mer om lärarkompetens 193 Visible learning – elevperspektivet 197 Visible learning – lärarperspektivet 198 Lärares undervisning – vilka hållbara forskningsresultat finns? 202 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 207
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 6
2020-06-08 11:39
6 Några särskilda undervisningspraktiker: bedömning, specialpedagogik, digitala verktyg 209 Bedömning – en del av både undervisning och lärande 210 Svensk bedömningsforskning: fokus och resultat 213 Specialpedagogik 233 Digitala lärresurser 248 Bedömning, specialpedagogik, digitala verktyg – vad har vi kunskap om? 258 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 260
7 Undervisning på vetenskaplig grund – 7 riktningsgivare 261 Forskning som en karta 262 Riktningsgivare för undervisning och lärande på vetenskaplig grund 267 1. Samlande uppdragsvision och utvecklande lärandemiljö 269 2. Kommunicerad syftes- och målrelatering 270 3. Kraftfull kunskapsförankring 272 4. Successiv fördjupning 273 5. Lärandestödjande struktur och samspel 275 6. Inkluderande lärandemiljö 276 7. Lärande bedömning 278 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 279
8 Undervisningens framgångsfaktorer – vad vet vi? 281 Frågor för reflektion och kollegialt lärande 290
Litteratur 293 Referenser 305 Register 325
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 7
2020-06-08 11:39
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 8
2020-06-08 11:39
Författarnas förord till andra reviderade utgåvan
Utmärkt undervisning är resultatet av ett långvarigt sökande efter, vissa kanske skulle säga besatthet av, svaren på vad som egentligen kännetecknar god eller utmärkt undervisning. Som lärare och som forskare har vi författare till denna bok haft många och omfattande utbyten med lärarkollegor, elever och studenter och inte minst forskare som likt oss också drivits av att söka svar på denna stora fråga. Själva boken har sin upprinnelse i ett uppdrag från Vetenskapsrådet och Skolinspektionen att utarbeta ett svar utifrån forskningsläget. I den första utgåvan av Utmärkt undervisning kom viktiga pusselbitar på plats. Många av de resultat som forskare lyfte fram har visat sig hålla över tid och rum, de äger giltighet i olika delar av världen och de håller sig stabila över tid. Men forskning når aldrig någon slutpunkt, den står aldrig still. Det finns alltid skäl att gå vidare, att ifrågasätta, att nyansera och att förfina och fördjupa. Nya rön bidrar till att kartbilden revideras allteftersom. I arbetet med denna andra reviderade utgåva av boken har vi kunnat se att de bärande principerna som lyftes fram i första utgåvan alltjämt gäller och är tillämpliga för olika undervisningspraktiker i alla skolformer – från förskola till gymnasium och vuxenutbildning. De inbegriper lärare över olika skolformer och ämnesgränser, liksom elever i alla åldrar – från barn till vuxna. Författarnas förord till andra reviderade utgåvan 9
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 9
2020-06-08 11:39
Nya viktiga forskningsresultat från internationella, nordiska och svenska forskare har emellertid förfinat och fördjupat vissa aspekter och finns med i den nya utgåvan. Det senaste decenniet har diskussionerna om evidens kring framgångsfaktorer i under visningen skjutit fart, såväl internationellt som i Sverige. Till exempel följs upp vad som har hänt i forskningen kring lärares undervisning efter John Hatties stora forskningssammanställning, Visible learning, 2009. Hur går diskussionerna bland forskare? Vad har bekräftats och vad har omprövats av andra forskare av de resultat och framgångsfaktorer som John Hattie identifierat? Ett avsnitt om olika positioner i denna så kallade evidensdiskussion har lagts till i denna andra utgåva. Likaså sätts forsknings resultaten också in i ett svenskt sammanhang och utvecklingen av undervisning i svenska klassrum och förskolor efter de senaste läroplansreformerna. Det är glädjande att Utmärkt undervisning har använts på många skolor, från förskola till högskola, i det kollegiala lärandet kring att utveckla undervisningen. För att ytterligare bidra till detta har vi lagt till frågor för reflektion och diskussion efter varje kapitel i denna andra utgåva. Vi har också utarbetat ett ramverk för utmärkt undervisning baserat på forskningsgenomgången. Det tar upp undervisningens centrala aspekter kring mål, sociala och kognitiva dimensioner, liksom utformningen av själva lärmiljön. Ramverket är utvecklat som ett stöd för kollegialt lärande kring observation, analys och förbättring av undervisning på vetenskaplig grund. Vi inser att vi kommer att behöva göra nya reviderade upplagor av forskningen kring undervisning. Forskare kommer att fortsätta jaga bättre förklaringar och djupare förståelse kring undervisningens villkor och framgångsfaktorer. Men, det är som det skall vara. Den här frågan kräver att vi hela tiden idogt söker bättre och bättre svar, svaren är nämligen avgörande för de uppväxande generationerna och deras lärande. Vi vill rikta ett varmt tack till alla kollegor, forskare och lärare, studenter och elever som alla bidrar 10
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 10
2020-06-08 11:39
i detta arbete. Tack också till förlaget Natur & Kultur och Gerda Lundberg och Ann-Sofie Lindholm som uppmuntrar och språkligt hjälper till så att svaren når långt utanför forskarkorridorerna. Jan Håkansson & Daniel Sundberg
Författarnas förord till andra reviderade utgåvan 11
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 11
2020-06-08 11:39
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 12
2020-06-08 11:39
Kunskap blir vetenskap genom metod, en systematisk enhet fastställs i vad som är känt; forskningen ser bortom den disparata mångfalden mot förenande principer. Karl Jaspers (1883–1969)
Konsten att undervisa på vetenskaplig grund
”Lär sig elever något i skolan i dag? Vad lär de sig i så fall? Och vilka metoder använder sig lärarna av?” Frågor om vad elever lär sig, hur de lär sig det, liksom huruvida det är rätt saker i ljuset av det framväxande, kunskapsintensiva och globala samhället är omdebatterade frågor som många har en åsikt om. De här frågorna har också en framträdande plats på den politiska dagordningen i de flesta länder runt om i världen. Att förbättra undervisningen och lärandet i skolan, så att alla barn, oavsett socioekonomisk bakgrund, får en hållbar grund av kunskaper, kompetenser, förmågor och värderingar inför framtiden, har blivit något som ingen kan bortse ifrån – det är en av de stora framtidsfrågorna. I den svenska grundskolan och på gymnasiet möts dagligen 1,6 miljoner elever för att ta del av undervisning och lära sig saker (Skolverket, 2020). Nu, när vi skriver det här, pågår till exempel cirka 120 000 lektioner runt om i Sveriges skolor, vilka förberetts Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 13
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 13
2020-06-08 11:39
av en eller flera lärare som varje år planerar ungefär 700 sådana lektioner (siffran gäller för grundskollärare). Som elev tillbringar du mer än 20 000 obligatoriska timmar i skolan. I dag deltar dessutom nästan alla uppväxande barn i Sverige i förskoleverksamhet, där också undervisning är ett centralt inslag i barnens lärande. Om vi, som sitter här och skriver, skulle resa oss upp från våra datorer och ge oss ut på en resa genom landet – för att slumpmässigt stanna till och besöka ett antal av de här 120 000 lektionerna – skulle vi få se och ta del av en mängd olika aktiviteter och företeelser. Samtidigt skulle vi få bevittna många saker som inte alls var olika varandra eftersom undervisning i skolan under ytan av mångfald präglas av vissa grundläggande karaktäristika: Ett antal barn eller ungdomar möts i ett rum vars fysiska organisation är i stort sett densamma i det absoluta flertalet av landets skolor. I det här rummet sitter barnen ömsom lyssnande och ömsom aktivt upptagna av det aktuella ämnesinnehållet. För läraren är varje lektion i någon mening unik – samtidigt som den sannolikt påminner om andra lektioner. Vad är det då som sker i det här klassrummet eller rummet när lärare undervisar och elever lär sig? Vad kan sägas vara kvalitativt bra undervisning? Vem bestämmer förresten vad som är bra – och på vilka grunder fattas beslut som rör skolans undervisning? Det är sådana frågor den här boken ger forskningens svar på. På de sidor som följer erbjuder vi läsaren en karta över den internationella och nationella forskningen om undervisning och lärande i förskolan, grund- och gymnasieskolan. Vår förhoppning med Utmärkt undervisning är att den ska bredda och fördjupa den dialog som finns – men som borde öka i omfattning – mellan representanter för forskarsamhället och de som undervisar, och på det sättet bidra till att utveckla en undervisning på vetenskaplig grund. All befintlig kunskap visar nämligen att lärares aktiva, professionella och ständiga vidgande av sina kunskaper också påverkar elevernas skolprestationer. Det räcker alltså inte för lärare att bara känna till att forskning 14
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 14
2020-06-08 11:39
finns, och vad den lett fram till. Den som vill bli en bra, och sedan ännu bättre, lärare måste aktivt ta del av och därefter översätta de resultat som finns till den egna praktiken. Den här boken kan då fungera som ett slags översiktskarta som visar fram forskningens olika såväl frågor som svar. Varje professionell pedagog behöver sedan själv företa själva resandet, och navigera mot de utstakade målen i sin undervisning.
Läraryrket – konstnärligt eller forskningsbaserat? Undervisning är konst i den meningen att lärare, på samma sätt som yrkesverksamma inom andra kreativa yrken, ständigt gör löpande bedömningar för sitt fortsatta handlande utifrån den aktuella situationen och/eller händelseutvecklingen, det vill säga precis som en konstnär, författare eller musiker gör. Det går inte att i förväg rationellt planera allt i en undervisningssekvens. En sådan helt mekanisk undervisning skulle varken vara särskilt enga gerande eller effektiv. Men måste man välja mellan konst eller vetenskap – mellan beprövad erfarenhet eller forskningsbaserad undervisning? Frågan ovan utgör en av de verkligt stora och klassiska kontroverserna bland både forskare och praktiker inom fältet. En av dess tidiga tongivande forskare, amerikanen Nathanael Gage (1917–2008), uttryckte på 1970-talet sitt svar som att ”undervisning är en konstart med en vetenskaplig grund”. Den är kreativ i sitt utförande, men vetenskaplig i de principer som den grundar sig på. För Gage var det uppenbart att kunskap om undervisning och lärande inte lät sig formuleras genom några universella lagar, som enkelt staplade på varandra kunde adderas till säker evidens, vilket är möjligt inom andra vetenskapsområden, till exempel matematik eller naturvetenskap. Robust och säker kunskap om undervisning går därför inte, menade Gage, att få genom enskilda, excellenta Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 15
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 15
2020-06-08 11:39
forskningsstudier, utan står att finna i konvergenser mellan många olika typer av källor, som förvisso har sina individuella svagheter, men på olika områden. Just olikheterna i svagheterna gör att resultaten ändå, sammantaget, bildar hållfast kunskap (Gage, 1978, s. 34). Frågan om den evidensbaserade kunskapens möjligheter att förbättra undervisningen som nu, ännu en gång, debatteras kraftfullt på en mängd olika arenor och av en mängd olika skäl, har alltså en lång historik inom forskningen. I denna bok kommer du att få ta del av den evidens som i dag finns för vilket slags undervisning, i vid bemärkelse, som stödjer såväl elevers lärande som skolresultat. Du kommer också att få spännande inblickar från forskningens värld vad gäller undervisning och lärande. Många människor ser undervisning och lärande som något man redan vet det mesta om – vi har ju alla gått i skolan och vet vad som fungerade, eller inte fungerade, för just oss. Sådana föreställningar kommer dock att bli utmanade längs resan in i forskningens värld, för den som antar utmaningen och ger sig ut på en sådan. De kunskaper som finns utmanar nämligen ofta vanligt förekommande föreställningar om hur undervisning bör gå till, och hur elever bör lära sig i skolan, för att uppnå bästa möjliga resultat.
En översiktskarta För att kunna få syn på vad som – faktiskt – kännetecknar evidensbaserad, kvalitativt god undervisning är det viktigt att försöka ”zooma ut” från det vardagliga och välbekanta, och försöka skapa sig en helhetsbild genom att studera och lägga samman kunskaper om undervisning och lärande från olika håll. Det är precis det man gör när man förfärdigar en forskningsöversikt, som denna. Att sammanställa en översikt är en vetenskaplig metod för att hantera stora mängder resultat. Översikter kan vara av mycket 16
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 16
2020-06-08 11:39
olika slag, men utgör en helt central arbetsmetod i allt vetenskapligt arbete. Denna bok är en populärversion av en forskningsöversikt om internationell och svensk forskning om undervisning och lärande: CARL (Håkansson & Sundberg, 20121). Kunskapsområdet undervisning och lärande är historiskt sett mycket beforskat. Det didaktiska fältet är alltså ingen ny upptäckt. Man vet tvärtom mycket om villkor, processer och resultat kring undervisning och lärande. Men, det hör inte till vanligheterna att vunna kunskaper kartläggs, ställs mot varandra, och att slutsatser över olika specialområden dras. För att göra det behöver de begrepp, frågor och gränsdragningar som gjorts inom kunskapsfältet återupptäckas och kanske även omprövas. Att göra det har varit ett av syftena med denna bok. Vi har under vårt arbete sett det som såväl forskningens som vår egen centrala uppgift att försöka rita en begriplig karta över undervisningens och lärandets kunskapsområde, och att kommunicera denna till alla som kan vara intresserade: lärarstudenter, lärare, skolledare, skolpolitiker och alla andra som har ett intresse för eller en åsikt om skolan. Att resultat från aktuell forskning har svårt att nå ut till de som arbetar med frågorna dagligen, är ett faktum som ytter ligare motiverat oss att sammanställa en översikt på området: Alla pedagogiskt yrkesverksamma förutsätts, naturligtvis, vara bevandrade i frågor om undervisning och lärande i sin professionella gärning. Samtidigt bombarderas vi alla av ständigt nya rön om och metoder för lärande, och då inte minst ”tips och tricks” av olika slag. Det är i detta sammanhang som översikter, mer än 1 Översiktsprojektet bakom denna bok, CARL, är lämpligt nog uppkallat efter Linné. Projektet startade samtidigt som vi invigde Linnéuniversitetet i Småland. Carl von Linné var en forskare som sökte systematisera florabeståndet på sin tid. Därtill var Linné också en framstående pedagog som lyckades väl i att kommunicera sin forskning långt utanför akademins gränser. En växts namn är inte en enskildhet utan får sin mening när det sätts in i större familjemönster, var hans tes. Man brukar framhålla att Linné var den förste företrädaren som kombinerade sin forskar- och lärarroll. I forskningsöversikten har vi försökt att arbeta i samma anda med att kartlägga och kommunicera ett forskningsfält.
Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 17
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 17
2020-06-08 11:39
väl, fyller sin funktion. Ändå finns det inte många sådana över den empiriska forskningen och dess resultat när det gäller didaktikens forskningsfält. Orsaken är att det är ett svårt och riskfyllt projekt att försöka rita upp kartor över ett så mångfasetterat och omdebatterat fält. Vi bestämde oss ändå för att försöka. Vi har i denna översikt2 försökt kombinera en metodisk systematik med ett öppet sonderande och explorativt undersökande av forskningsfältet. Ambitionen har varit att identifiera hur olika positioner på fältet kan beskrivas, och vilka resultat som har påvisats utifrån dem, men också hur de märker ut kunskapsområdet. Vår avsikt är också att visa hur gränsdragningarna vad gäller detta har förändrats under de senaste tre decennierna, det vill säga hur den karta som vi genom vår översikt försöker rita har förändrats. Som utgångspunkt för denna karta har vi valt att använda oss av översikter som i sig rymmer många olika typer av teorier, ansatser och metodologier. Vi har också beaktat vilka sammanhang den aktuella forskningen härrör från, genom att väga samman resultat från olika forskningsperspektiv och forskningstraditioner i en syntes. På detta sätt kan man ställa vidare frågor än vad varje enskild studie skulle tillåta. En översikt ger alltså både en sammanfattande introduktion till forskningsfältet och dess resultat, och ny kunskap genom att dessa ställs mot och jämförs med varandra. Som forskare måste man naturligtvis, när man hanterar sådant här material, vara försiktig med att ge sken av att det råder en mer samstämmig, entydig och enkel bild än vad som egentligen är fallet. 2 Boken har sitt ursprung i ett uppdrag från Skolinspektionen att presentera en karta och redovisa forskningsläget inom fältet. Rapporten är en uppföljning och fördjupning av projektet ”Vad påverkar resultaten i grundskolan?” (Skolverket, 2009). I kunskapsöversikten, som omfångsmässigt är den mest omfattande kunskapsöversikten om svensk skola, identifierades i kapitlet om skolans inre arbete undervisnings- och lärandeprocesser som ett av de mest centrala områdena för att förstå och förklara skolors och elevers resultat (Håkansson & Sundberg, 2009; Skolverket, 2009). I denna uppföljande översikt (2020) har syftet varit att både dyka djupare inom detta specifika fält och samtidigt jämföra det svenska forskningsläget med det internationella från 1990-talet och framåt.
18
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 18
2020-06-08 11:39
Vetenskaplig kunskap skiljer sig från andra typer av kunskaper, eller försanthållanden, som vi människor vardagligen åberopar. Även om det finns många olika typer av vetenskaplig kunskap kan man allmänt säga att den, för att räknas som vetenskaplig, ska vara systematiskt prövad och säkrad genom de regelverk och procedurer som genom åren arbetats fram inom vetenskapssamfundet. Ordet evidens betyder egentligen, om vi går tillbaka till dess grundbetydelse, vetenskapliga belägg. På latin är innebörden av evidens sammanlänkad med klarhet och tydlighet hos en utsaga. Evidens kan, i en något vidare bemärkelse, ses som att söka de mest tillförlitliga kunskaperna och redogörelserna kring en fråga, snarare än att förlita sig på traditioner, färdiga ideologier eller personliga åsikter. Att vi kallar den här boken för en evidensbaserad systematisk översikt innebär att den är både en genomgång och en kritisk analys, liksom en syntes, av en stor mängd forskning utifrån en systematisk, explicit och kvalitetssäkrad metod. Underlaget i Utmärkt undervisning består av ett urval av både internationella och svenska forskningsöversikter om undervisning och lärande. Närmare bestämt har vi sammanfört 20 av de viktigaste internationella forskningsöversikterna, och den internationella forskningsfront som de representerar, med 23 översikter om svensk forskning om undervisning och lärande. Genom att jämföra resultaten i dessa sammanlagt 43 översikter, cirka 12 000 sidor forskningsmaterial, har vi sedan kartlagt trender och huvud sakliga utfall av olika forskningsansatser och skolbildningar såväl internationellt som i Sverige under perioden 1990–2010.3 I denna andra utgåva av boken har översikten kompletterats och 3 Även forskningshandböcker, ”handbooks of research”, inom relevanta forskningsområden har ingått. I upplägget av det metodologiska arbetet har tre ledande internationella forskarteam som genomfört forskningsöversikter och tidigare etablerade samarbetspartners också konsulterats: Cambridge Primary Review, University of Cambridge, EPPICentre, University of London, samt Danish Clearinghouse, University of Copenhagen (dock nedlagt sedan 1 april 2019).
Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 19
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 19
2020-06-08 11:39
uppdaterats med ytterligare 14 forskningsöversikter och ett fyrtiotal andra studier från år 2010–2020, vilket innebär totalt 57 översikter och cirka 17 000 sidor forskningsresultat. Någon översikt av liknande storleksordning inom detta område har inte gjorts i Sverige tidigare. Urvalet av forskningsöversikter har skett utifrån att de vi tagit med primärt behandlar lärare, innehåll och elever i relation till varandra genom ett, som vi kallar det, didaktiskt centreringstest, det vill säga genom att de är baserade på den didaktiska triangelns (se s. 37) sätt att avgränsa forskningsfältet. Föreliggande syntes av forskning har alltså sitt fokus riktat mot undervisning och lärande utifrån en klassrumskontext. När vi valt översikter har vi testat hur väl de, vad gäller intresseriktning, fokus och täckning, placerat sig inom triangeln. Ju närmare centrum – det vill säga att såväl lärare, innehåll och/eller metod som elevers lärande behandlas utifrån en klassrumskontext – desto säkrare plats i vårt urval. Om vi tar ett exempel från forskningsfältet pedagogisk psykologi, har vårt didaktiska centreringstest inneburit att endast översikter som explicit behandlar elevers lärande i förhållande till lärares undervisning och arbetsformer i klassrummet har kommit i fråga. Vårt argument för ett sådant urval är att den avgörande frågan alltid, från ett didaktiskt håll sett, består i huruvida lärare i sin undervisning i klassrummet omsätter forskningsresultaten. Den metod som vi har använt för att komma fram till de resultat vi nu presenterar är så kallad kvalitativ metasyntes. Den innebär i korthet att olika forskningspositioner och resultatbilder ställs mot varandra och att jämförelser mellan argument och motargument, överlappningar och skillnader görs, genom så kallade argumentations- och slutledningskedjor. På det här sättet kan man successivt översätta specifik kunskap till en övergripande referensram. Genom jämförelser av det här slaget av resultat från vårt material, har vi noggrant studerat de mönster av likheter och skillnader som uppstått, och på det viset kunnat vaska fram stabila och robusta kunskaper från en mycket stor mängd källor. 20
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 20
2020-06-08 11:39
Metasyntesens styrka och kvalitativt goda egenskaper bygger inte på replikeringar, det vill säga upprepade försök, eller på en kvantitativ summering av effektstorlekar, som till exempel John Hatties mycket stora och välkända studie Visible learning (Hattie, 2009), utan på en konstruktion av slutledningskedjor från olika källor, som successivt stärker jämförande analyser och skapar mer informerade och underbyggda rekonstruktioner (McCormick m.fl., 2003). Vi har således arbetat kritiskt med översikter och forskningsresultat och betraktat dem som representanter för olika pågående diskurser som rör undervisning och lärande. Syftet med en sådan här typ av kvalitativt jämförande meta syntes är inte att förenkla, extrahera och nå en konsensusbild av ett forskningsfält. Tvärtom handlar det om att ta alla de skillnader och den stora mångfald av ansatser som förekommer som utgångspunkt, liksom att systematiskt jämföra just skillnader och komplexa samband, för att nå en rikare förståelse för kunskapsbildningen inom fältet. Vad vi eftersträvat är alltså upplysning och inte instrumentell tillämpning i form av till exempel färdiga recept. Det vi har månat om när vi skapat vår översiktskarta har varit att vara öppna, och systematiskt och löpande redogöra för våra bedömningar, samtidigt som vi beaktat de kontexter och paradigm inom vilka forskningen verkar. Eftersom vi i vårt arbete varit inriktade på att vaska fram stadiga och stabila resultat som har framkommit i många studier, har enskilda, innovativa studier inte getts något större utrymme. Den internationella forskning som vi har tagit del av kan inte utan vidare appliceras på svensk skola och undervisning. I den metodik som används inom kvalitativa metasynteser handlar det om att tolka, relatera och översätta resultaten i systematiska steg till svenska förhållanden.
Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 21
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 21
2020-06-08 11:39
Kritik mot översikter Det har ibland riktats kritik mot översikter, inte så mycket mot metoden, utan snarare mot den användning som de har kommit att få inom den så kallade evidensrörelsen (Adolfsson, Forsberg & Sundberg, 2018). Och en sund kritisk hållning är viktig, är vi de första att hålla med om. Den kritik som översikter, som sådana, fått har främst handlat om den avkontextualisering som görs i sådana, och behovet av att därför (åter)kontextualisera de översikter som produceras, genom att öppet ställa och besvara frågor som: Varför denna översikt? Varför dessa frågor? Vilka är involverade och med vad avser översikten att bidra? Etcetera. Som vi ser det rör kritik som den ovan framför allt vissa kvantitativa översikter som gör anspråk på att utifrån färdiga recept dirigera lärares undervisning i klassrummet enligt vad som brukar kallas ”what works”. Ett annat slags kritik har handlat om att forskningsöversikter ofta får ett alltför konsensusartat språk, vilket i sig slätar ut motstridiga grundläggande antaganden mellan skolbildningar och forskningsansatser. Detta är viktigt: Forskningsresultat pekar inte alltid i någon entydig riktning. Ytterligare kritiska infallsvinklar från forskarsamhället (Forsberg & Sundberg, 2019) har handlat om de mer långsiktiga konsekvenserna av att forskning och forskningsresultat kommuniceras i form av översikter. Traditionellt har metoden använts i första hand internt inom vetenskapssamhället, för att kartlägga ett forskningsfält eller forskning kring någon specifik frågeställning, eller som en metod för att popularisera forskning och sprida dess resultat till en vidare allmänhet, som medborgerlig upplysning. Den senare tidens utveckling av metoden har emellertid inneburit att den brukats aktivt i samspelet mellan forskning, praktik och politik. De ”risker” och svårigheter som kritiker lyft fram vad gäller detta, är att viss forskning på så sätt diskvalificeras och därmed diskrimineras för att den inte passar in i översikter som 22
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 22
2020-06-08 11:39
till exempel, inom detta fält, viss evidensbaserad undervisningspraktik eller enskilda, innovativa studier av något slag. Ytterligare kritik handlar om att den metodik som tillämpas i översikter är så strängt formaliserad genom givna steg och föreskrifter, att slutsatserna inte längre är att betrakta som vetenskap, utan som ett slags blint regelföljande där forskare i alltför hög grad siktar in sig på resultat som är entydiga och därmed osynliggör ovälkomna eller komplexa resultatbilder. De flesta som arbetar med översikter, och som själva är aktiva forskare inom det aktuella området, är dock i regel mycket observanta på sådana slagsidor som kan uppstå. När man, som vi, försöker bidra till att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och bygger detta vårt arbete på forsknings översikter, så finns det alltså ett antal observandum. Ytterligare ett sådant utgörs av att det också är, ska vara, lärare själva som är med och driver kunskapsutvecklingen. Vi menar att det är helt centralt att pedagogiskt yrkesverksamma också är med i överläggningar om hur frågor formuleras, metoder väljs, analyser genomförs och resultat presenteras. Forskare bör, menar vi, på det här sättet vara lyhörda för undervisningens och lärandets faktiska villkor när man sammanställer forskning och pekar ut framgångsfaktorer för undervisning. Forskningsöversikter är alltså inte slutsvaret på undervisningens frågor, de är en viktig startpunkt för ett samtal mellan forskare och lärare om hur skolan kan utvecklas både på vetenskaplig grund och genom beprövad erfarenhet. Som exempel på hur forskningssammanställningar riktade mot pedagogiskt yrkesverksamma har börjat användas inom i skolans värld kan här nämnas Skolforskningsinstitutet som etablerades 2015 (Adolfsson m.fl., 2018).
Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 23
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 23
2020-06-08 11:39
Den här boken i ny utgåva Den bok som nu väntar på sin läsare består, utöver denna introduktion, av åtta kapitel. I det första kapitlet, ”Undervisning på vetenskaplig grund”, diskuterar vi huruvida undervisning på vetenskaplig grund är något eftersträvansvärt. Vi hävdar i detta kapitel vidare att alla som vill förstå didaktisk kunskap och forskning i dag måste ha en förståelse för ämnets historik. Kunskap om undervisning och lärande behöver förstås i förhållande till de olika utbildningstraditionerna, och utifrån forskning som är relaterad till dessa traditioner. Det pågår en mängd diskussioner inom fältet undervisning och lärande, om vad som kan betraktas som säkra slutsatser och vad som är i huvudsak präglat av olika kulturella värderingar, politiska ideologier eller personliga erfarenheter. Vi går i kapitlet igenom vad som är viktigast att ha i bakhuvudet när det gäller att förhålla sig till vetenskaplig grund. I det andra kapitlet, ”Kvalitativt god undervisning”, pekar vi på några av de förändringar och förskjutningar som skett bland och mellan olika forskningspositioner inom fältet, under de två senaste decennierna. Det handlar framför allt om förändringar som gäller grundläggande antaganden om lärare, undervisning och lärande. I kapitlet redogör vi bland annat för de nya perspektiv som introducerats, för fältets ökade politiska uppmärksamhet samt för det globala fokuset på utfallet av undervisning och lärande. Vi pekar här också på några av de centrala principer för god undervisning som kan utläsas av den forskning som etablerats under det senaste decenniet. I det tredje kapitlet, ”Några klassiska frågor: klasstorlek, differentiering, genus, mångkultur”, går vi igenom ett antal klassiska och till synes tidlösa frågor om undervisning och lärande, i forskningen såväl som i den allmänna skoldebatten. Klasstorlek, nivågruppering, pojkars kontra flickors skolprestationer samt undervisning i mångkulturella kontexter är frågor som ständigt är aktuella. Forskningen har här bidragit till ett antal viktiga svar, 24
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 24
2020-06-08 11:39
som dock har haft påtagliga svårigheter att nå ut i skoldebatten och i samtalen såväl i som om skolan. Vi gör i det här kapitlet några sammandrag av forskningens viktigare slutsatser rörande ovanstående teman under den senaste tiden. I det fjärde kapitlet, ”Elevers lärande”, tar vi upp undervisning i relation till elever och deras lärande. Vi börjar här med att peka på några förändrade förutsättningar för skolan då det gäller att möta barns olika lärandeerfarenheter, men också undervisning i för skolan som en framväxande praktik. Därefter går vi igenom några av de centrala resultaten kring elevers lärande i klassrummet, som vuxit fram inom forskningen i pedagogisk psykologi. Det handlar till exempel om hur olika lärandeteorier beskriver lärande, och om hur undervisning kan stödja elevens lärandeförmågor. Ett annat stort delområde i det här kapitlet utgörs av motivationsforskningen och frågor kring elevers delaktighet i det samspel som pågår i klassrummet. I det femte kapitlet, ”Lärares praktik”, fokuserar vi på läraren. Senare tids forskning har uppvisat mycket starka belägg för att lärarens olika kunskaper, kompetenser och förmågor spelar en exceptionellt viktig roll för elevers lärandeprocesser och skolprestationer. Med det sagt så finns emellertid samtidigt risker för missvisande förenklingar. Det är inte bara läraren som person som är avgörande, utan det handlar i hög grad om hur denna förstår sitt uppdrag, väljer innehåll (som eleverna ska lära sig) och arbetsformer – och hur väl han eller hon lyckas med att ge återkommande och framåtsyftande återkoppling till varje elev. I det här kapitlet visar vi också på hur samspelet mellan lärarens förhållningssätt, värderingar och kunskapsfördjupande lärande aktiviteter och elevernas deltagande i undervisningen är avgörande för elevers sociala, kognitiva samt emotionella utveckling. I det sjätte kapitlet, ”Några särskilda undervisningspraktiker: bedömning, specialpedagogik, digitala verktyg”, behandlas några specialområden inom forskningen om undervisning och lärande, nämligen bedömning, specialpedagogik och digitalisering. Konsten att undervisa på vetenskaplig grund 25
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 25
2020-06-08 11:39
Forskningen om dessa specialområden har under det senaste decenniet lett fram till viktiga resultat som också sträcker sig över specialområdena, och utgör viktiga aspekter av undervisning och lärande över huvud taget. I kapitlet redogör vi för sådana generella slutsatser som är giltiga och centrala för pedagogiskt yrkesverksamma i deras dagliga undervisningsgärning. I det sjunde kapitlet, ”Undervisning på vetenskaplig grund – 7 riktningsgivare”, sammanfattar vi de viktigaste resultaten från samtliga kapitel, och presenterar utifrån det de slutsatser vi kommit fram till i form av riktningsgivare för verksamma lärare, det vill säga inte i form av färdiga vägbeskrivningar utan just som centrala riktmärken för navigering. Vi börjar med att visa på fem olika, möjliga sätt för lärare eller andra pedagogiskt verksamma, att förhålla sig till forskning generellt, men även i förhållande till den kunskap som presenterats i den här boken. Sju riktnings givare – för att mer praktiskt använda och navigera efter bokens genomgång av forskningsläget – pekar därefter ut vägen framåt. Boken avslutats med en sammanfattning i form av ett ramverk för utmärkt undervisning. Detta ramverk summerar de viktigaste dimensionerna, delkomponenterna och aspekterna av en hög kvalitativ undervisning som forskningen identifierat, men det säger långt ifrån allt. Vår avsikt med ramverket är att pedagogiskt yrkesverksamma här får ett verktyg för att föra de nödvändiga samtalen om hur skola och undervisning som vilar på vetenskaplig grund kan fortsätta att utvecklas i framtiden.
26
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 26
2020-06-08 11:39
Den som är förtjust i praktisk verksamhet utan vetenskaplig grund är som en lots utan roder och kompass och vet aldrig vart han är på väg. Praktik måste alltid grundas på en sund kunskap om teorin. Leonardo da Vinci (1452–1519)
1 Undervisning på vetenskaplig grund
Den systematiska kunskapsbildningen om undervisning och lärande har en mycket rik och omfattande historia. För att förstå den samtida forskningen är det därför nödvändigt att också veta att den är starkt inskriven i olika nationella utbildningstraditioner, vilka dessa är och vad de har för slags förhållande till varandra. När det gäller undervisning och lärande finns det också gott om vardagsföreställningar – liksom en livlig debatt – om vad som fungerar och inte fungerar. Alla svar på didaktiska frågor är dock inte lika sanna. Den här boken, och till att börja med det här kapitlet, har kommit till för att vi vill peka på vilka som faktiskt är det.
1 Undervisning på vetenskaplig grund 27
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 27
2020-06-08 11:39
Både vetenskap och beprövad erfarenhet För många kan det låta motsägelsefullt att tala om undervisning och vetenskap i en och samma mening. Kunskap om undervisning och lärande har traditionellt setts som praktiska frågor. I pedagogiska sammanhang ställs man ofta inför frågor som: Vad ska jag välja som undervisningsinnehåll? Hur kan jag skapa en bra lärandemiljö och lärandesituation? Vilken typ av återkoppling skulle vara bäst? Hur kan jag utvärdera utfallet? och så vidare. Sådana frågor kräver praktiska, inte teoretiska, svar. Just frågornas praktiska art, tillsammans med att de dagligen berör väldigt många människor, gör att det finns utbredda vardagsföreställningar om hur undervisning och lärande går till – och inte minst bör gå till. Sådana föreställningar övergeneraliseras ofta: Vad som visat sig fungera i en undervisningskontext antas kunna gälla även i andra tider och andra kontexter. Personliga erfarenheter eller åsikter förvandlas lätt och framställs ofta som allmängiltiga lagar. Detta faktum gör också att det finns ett stort och vildvuxet utbud av metoder, koncept och tekniker för framgångsrikt lärande. För att få hållbara svar på undervisningens och lärandets praktiska frågor behöver vi förvisso praktikgrundad och erfarenhetsbaserad kunskap. Den här boken vill visa att det också finns mycket vetenskapligt framställd kunskap som är viktig i undervisnings- och lärandesammanhang. Forskningen om undervisning och lärande utgör ett mångfasetterat, expanderande och alltmer uppmärksammat område. Det har också skett stora förändringar i synen på undervisning och lärande under de senaste decennierna. Forskningen har brutit ny mark och bidragit med viktig kunskap – som ofta har haft svårt att nå fram till såväl utbildningspolitiker och professionella praktiker som lärarstudenter. Även etablerade och ofta upprepade teser behöver granskas kritiskt och studeras vetenskapligt för att vi ska kunna veta om de stämmer eller inte. Undervisning och lärande, didaktik, är 28
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 28
2020-06-08 11:39
både ett praktiskt/professionellt och ett teoretiskt forsknings- och kunskapsfält. Utgångspunkten för denna bok är att kunskaps utveckling inom området undervisning och lärande sker genom en interaktiv, ömsesidig och långsiktig dialog mellan erfarenhetsgrundad och teoretiskt grundad kunskap, det vill säga mellan lärare och forskare. I en tid när forskningen hela tiden ökar, liksom specialiseringen inom densamma, uppstår ett behov av övergripande introduktionstexter. Sådana är också viktiga inom utbildningsforskningen för att stimulera både kunskapsbildning inom och kvalificerade dialoger mellan olika specialistområden.
57 forskningsöversikter och 17 000 sidor forskningsresultat Den som börjar söka kunskap om undervisning och lärande slås direkt av den svåröverskådliga mångfalden. Vid en första anblick kan varje enskilt land se ut att ha sin alldeles egna uppsättning av terminologier, utgångspunkter och metoder – vilka alla är nationellt och kulturellt specifika. För närvarande håller internationella terminologier på att etableras; inte minst är det önskvärt med tanke på det ökande internationella kunskapsutbytet, som bland annat uppstått på grund av internationella kunskapsmätningar som PISA och TIMSS.4 Vi kommer i den här boken att presentera ett slags karta över detta mångfasetterade fält, utifrån en internationell utblick och 4 PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) undersöker kunskaper i matematik och NO hos elever i årskurs 4 och årskurs 8. Studien organiseras av The International Association for the Evaluation of Educational Achivement (IEA) och genomförs vart fjärde år (Skolverket, 2019).
1 Undervisning på vetenskaplig grund 29
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 29
2020-06-08 11:39
en omfattande genomgång av 20 internationella och lika många svenska forskningsöversikter som tillkommit under perioden 1990–2010 och ytterligare 14 översikter 2010–2020. Samman taget rör det sig om cirka 17 000 sidor forskningsresultat. När man ritar upp en kartbild måste man, för att kartan ska kunna användas, jämföra de i det här fallet olika forskningsansatserna med varandra, och visa på hur kartbilden har förändrats över tid. Utmärkt undervisning ska ses som en översiktskarta som gör det lättare för den intresserade att urskilja de mest framträdande företeelserna i landskapet, och därmed få möjlighet att navigera någorlunda säkert inom kunskapsfältet undervisning och lärande. Forskningsfältet kring undervisning och lärande expanderar och gränserna håller på att dras om. Ny viktig kunskap har genererats, men för att förstå hur forskningen formeras behöver man också veta på vilka sätt olika utbildningstraditioner påverkar hur vi ser på och uppfattar undervisningens och lärandets frågor. För att läsaren ska förstå vilka frågor som ställts i den här boken, och hur dessa ramats in begreppsligt och metodologiskt, presenteras därför inledningsvis de historiska utbildningstraditionerna. En större internationell skiljelinje går mellan anglosaxisk ”curriculum and instruction”, som skulle kunna översättas med ”läroplaner och undervisning”, och kontinental/nordisk didaktik. De historiskt etablerade murarna håller dock på att rasa. Det finns i dag flera exempel på internationella forskarsamarbeten mellan till exempel europeiska och anglosaxiska företrädare5 som kontinuerligt och systematiskt utvecklar dialoger mellan skilda nationella traditioner, men också mellan forskare som kommit att ingå i åtskilda delfält som exempelvis läroplansforskning, ämnesdidaktik, lärarforskning och lärandeforskning.
5 Nätverket heter ”Didactics – Learning and Teaching” och skapades inom den europeiska organisationen för utbildningsforskare EERA (European Educational Association) år 2007, för att långsiktigt bygga upp en dialog mellan olika utbildningstraditioner och forskningsgrenar.
30
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 30
2020-06-08 11:39
INBLICK 1.1 Att förstå frågorna I början av 1990-talet tog forskningen om undervisning och lärande fart på den internationella arenan. En av de verkligt tongivande forskarna internationellt var amerikanen Lee Shulman (f. 1930). Med en bakgrund inom filosofi och psykologi vid Chicago University kom han genom sina träffsäkra analyser att väcka stort intresse för undervisningsfrågor. Shulman blev med tiden välkänd professor i pedagogik (education) vid Stanford University, men rörde sig fritt mellan olika ämnesgränser och vetenskapliga discipliner. Ett av hans många bidrag till kunskapsbildningen handlade om läkares professionella kliniska bedömning, som han menade kunde jämföras med lärares. Shulman blev år 1990 huvudredaktör för en viktig forskningsöversikt som gjordes på uppdrag av den amerikanska organisationen för utbildningsforskare AERA (American Educational Research Association). Vid denna tid var det många som menade att kunskapsfältet om undervisning och lärande var alldeles hopplöst vildvuxet. Som huvudredaktör för den samlande översikten drog han slutsatsen: ”För att förstå de forskningsmetoder som används inom fältet undervisning och lärande måste läsaren ha insikt i och förstå värdet av de olika variationer av frågor som föregår metoderna” (Shulman, 1990, s. 1). Shulman poängterade i och med detta att om man vill lära sig något av forskningen om undervisning och lärande, räcker det inte med att jaga svaren – man måste först bemöda sig om att förstå frågorna. Han hävdade vidare att det är viktigt att förstå att studier av undervisning och lärande sker genom olika teoretiska perspektiv, som vart och ett förvisso ringar in viktiga aspekter, men som enskilda aldrig kan göra anspråk på att täcka hela sanningen. Shulman kom med tiden att förespråka vad han kallar för disciplinerad eklekticism, vilket innebär att pluralism förvisso är av godo, men bara så länge det samtidigt finns en dialog mellan olika specialiserade kunskapsområden.
1 Undervisning på vetenskaplig grund 31
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 31
2020-06-08 11:39
De historiska traditionerna Inom forskningsfältet undervisning och lärande används en stor mängd termer, vilka har mycket olika innebörder i olika länder. Det finns goda skäl att skilja mellan den kontinentala/ nordiska (tyskspråkiga) och den anglosaxiska (engelskVilka är de dominerande språkiga) traditionen.6 Både idétraditionerna inom diinom och mellan dessa båda daktikens kunskapsfält? traditioner finns naturligtvis en stor mängd olika didaktiska teorier och metoder. De väsentliga skiljelinjerna följer dock de här nationella/kulturella och språkliga traditionerna. I den kontinentala traditionen faller kunskap och forskning om undervisning och lärande under begreppet didaktik. Denna term undviks vanligtvis inom anglosaxiska utbildningsdiskurser där didaktik refererar till praktiska och metodiska problem i konkret undervisningsförmedling. Begreppet står alltså i den anglosaxiska traditionen inte för ett eget och självständigt forskningsområde, som det gör i till exempel Tyskland liksom här i Sverige. Ordet didaktik har dock en lång, kontinental historia. Stam ordet är det grekiska didáskein som betyder att lära ut, undervisa, analysera, bevisa. Betydelsen sträcker sig alltså över både undervisning och lärande i denna ursprungsform av ordet. Didaktik var dock inte ett eget kunskapsområde i det antika Grekland när ordet började få spridning. Från början betecknade didaktikbegreppet snarast en genre i det grekiska eposet, och syftade då på det goda och lärorika exemplet. I ett mer pedagogiskt sammanhang dyker det dock upp tillsammans med de stora reformatörerna under 6 Det finns naturligtvis traditioner från andra delar av världen. Anledningen till att de inte räknas upp här är att den forskningen inte är representerad i den internationella utgivningen, vilket har varit ett av våra urvalskriterier i forskningsöversikten som ligger bakom föreliggande bok.
32
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 32
2020-06-08 11:39
1600-talet, och då framför allt hos den tjeckiske pedagogen, biskopen och författaren Johann Amos Comenius (1592–1670) i hans storverk Didactica Magna (Den stora undervisningsläran) från 1657. Det är med Comenius som didaktiken börjar formeras som ett eget och specifikt pedagogiskt område. Comenius teoribygge syftade till att utveckla en generell metod för att undervisa och främja lärande. Didaktik definieras här som en praktisk och normativ doktrin, det vill säga konsten att lära eller så kallad ”Lehrkunst”. Med den tyske filosofen och pedagogen Johann Friedrich Herbart (1776–1841) kom didaktik att inta en central position i utbildningssfären. Den systematiska överbyggnad som Herbart tillförde gjorde att didaktiken blev erkänd som ett vetenskapligt fält. Herbart själv betonade samspelet mellan läraren, innehållet och eleven. Hans senare uttolkare kom dock att reducera hans systematik till en formell överföringsmodell som skulle följa de fem stegen: förberedelse, presentation, association, generalisering och tillämpning. Arvet efter Herbart blev dessvärre i hög grad en rigid och schematisk ansats till undervisning, vilken har omprövats. Många olika skolbildningar har genom tiderna utvecklats inom den kontinentala didaktiktraditionen, som till exempel teoretisk, empirisk-analytisk och kritisk-kommunikativ didaktik. Samtidigt har den kontinentala traditionen alltid fortsatt att vara filosofisk och teoretiserande och byggt på begreppsliga modeller. Sammantaget bildar de kontinentala skolorna en tradition som fortfarande utgör grundfundamentet för utbildning och skola i Norden och Nordeuropa. Vill man förstå undervisning och lärande inom denna tradition är det omöjligt att inte förhålla sig till det här historiska arvet. Curriculum, som är det begrepp som används i engelskspråkiga länder, har också det en lång historik som går tillbaka till Skottland och University of Glasgow i slutet av 1500-talet. Antagligen var curriculum ett begrepp som kom tillsammans med protestantismen, och då särskilt kalvinismen, som fått sitt namn efter den 1 Undervisning på vetenskaplig grund 33
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 33
2020-06-08 11:39
schweiziske reformatorn Jean Calvin (1509–1564). Vid denna tid stod begreppet för den fleråriga utbildningsplan, i vid mening, som följde studenten genom studierna vid universitetet i Glasgow. Begreppet försvann därefter från det tyska språkområdet under 1700-talet, för att återupptas i anglosaxiska utbildningstexter, framför allt under den senare delen av 1900-talet. Den anglosaxiska idétraditionen har inte samma långa forskningshistoria som den kontinentala. Forskning om undervisning och lärande, utifrån en amerikansk utkikspunkt, kan spåras till pragmatismen och slutet på 1800-talet. Filosofen, psykologen och pedagogen John Dewey (1859–1952) och filosofen, psykologen och läkaren Williams James (1842–1910) kan ses som två betydande tidiga representanter. Samtidigt växte utvecklingspsykologin sig stark genom psykologen Edward L. Thorndike (1874–1949), och intog en central position i forskningen om undervisning och lärande, inte sällan i polemik med den teoretiska traditionen – pragmatismen. Och för att uttrycka det kort: Thorndike vann och Dewey förlorade 1900-talets stora amerikanska utbildningsdebatt. Fokuset, med den framväxande behaviorismen7 som teoretisk plattform, blev i hög grad praktiskt och empiriskt. (Se även kapitel 2, s. 57.) Forskningen försökte hitta de faktorer som var avgörande för effektiv och rationell måluppfyllelse. ”Mastery learning” var ett tidigt exempel på en behavioristisk tillämpning som utifrån utbildningspsykologen Benjamin Blooms (1913–1999) taxonomiska modeller försökte beskriva givna steg i lärandet, så kallade ”higher order thinking skills”. Även om en sådan empirisk-psykologisk forskning alltså varit den helt dominerande inom den anglosaxiska traditionen så finns 7 Behaviorismen är en gren av beteendepsykologin. Enligt behaviorismen är psykologins mål inte en beskrivning av människan, utan att kunna förutsäga beteenden i enlighet med lagar av betingningar. Det är alltså endast observerbara och mätbara responser (biologiska och fysiologiska), som är föremål för forskningsintresset.
34
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 34
2020-06-08 11:39
det i dag flera olika paradigm och forskningsansatser. Det är dock korrekt att hävda att tyngdpunkten fortfarande ligger på pedagogisk psykologi och effektiva metoder, inom amerikansk såväl som brittisk forskning om undervisning och lärande. Även om begreppet didaktik i dag delvis exporterats till Amerika, så är det endast vissa delar av till exempel Herbarts utbildningsfilosofi som har importerats. Utifrån Herbart fastställde de stora amerikanska utbildningsreformatörerna Granville Stanley Hall (1844–1924) och den redan nämnde John Dewey, framför allt pedagogik som en tillämpning av utvecklingspsykologin i början av 1900-talet. Det fanns helt enkelt inte något behov hos dem, vid denna tid, av en helhetsteori som kopplade samman statliga läroplaner och lokala undervisningsförhållanden i det amerikanska decentraliserade skolsystemet – vilket är den huvudsakliga anledningen till att innehållsfrågorna, men även pedagogik som samhällsvetenskap, sällan behandlats inom forskningsfälten undervisning och lärande i USA. Här utgör de i stället i mångt och mycket separata kunskapsområden: läroplans- och undervisningsforskning (curriculum and instruction) respektive forskning om lärande (educational psychology). Vad gäller den nordiska, och då särskilt den skandinaviska, didaktiken så har den sedan i slutet av 1800-talet varit mycket påverkad av framför allt den tyska didaktiken, och har vilat tungt på en kulturell och filantropisk grund där lärarprofessionen setts som ett kall. En förskjutning från substantiella och värdeorienterade didaktiska, både vokabulärer och läroplaner, mot mer formella och instrumentella, har dock skett under de senaste decennierna. Det anglosaxiska inflytandet har blivit mer framträdande i den nordiska skoldebatten. Inom forskningen utgör emellertid fortfarande den kontinentala traditionen ett centralt nav för kunskapsbildningen. Den svenska forskningen om undervisning och lärande har varit historiskt bunden till den kontinentala traditionen. Det har dock skett en avsevärd förändring rörande detta under senare tid. Bland 1 Undervisning på vetenskaplig grund 35
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 35
2020-06-08 11:39
annat har det, under de senaste tre decennierna, efterlysts jämförelser mellan de olika forskningstraditionerna. Många forskare har påpekat att det är ett stort problem inom forskningsfältet att begrepp och termer används utan den nödvändiga bakgrunden till vad de betyder. Den svenske didaktikforskaren Ulf P. Lundgren (f. 1942) har poängterat att fältet behöver organiseras och struktureras på forskningens villkor, för att ny kunskap ska kunna tas i beaktande och bygga vidare på äldre sådan, och för att en fungerande kommunikation forskare emellan ska kunna existera och utvecklas. Lundgren menar att det, om så inte sker, finns en risk för att det didaktiska forskningsfältet splittras av intressen som inte är sprungna ur vetenskap, utan ur politik och ekonomi. Med Lundgrens ord ligger risken i att ”ordet didaktik tar makten över begreppet”. Lundgren förespråkade därför redan 1992 i den viktiga artikeln ”Didaktikens namn” en medvetenhet rörande diskursen om undervisning och lärande, det vill säga en medvetenhet om vilka regler som är med och styr språket: hur ”man” talar om undervisning och lärande, vem som egentligen definierar vilka begrepp som används och på vilka grunder. Didaktikens frågor om vad ”vi” ska välja att undervisa om, varför ”vi” ska välja just detta, vilka ”vi” är att bestämma detta, hur den undervisning ”vi” har beslutat om ska gå till etcetera, kan sägas vara tidlösa. De beskriver, i såväl kontinentala som anglosaxiska och nordiska traditioner, undervisnings- och lärandemålen (Varför?-frågorna), det innehåll som följer av målen (Vad?-frågorna), de organisatoriska formerna och undervisningsarrangemangen för att målen ska uppnås (Hur?-frågorna), undervisnings- och lärandemedel och undervisningsmedia (Medel- och media-frågorna) samt de sätt på vilka lärandeutfall kan kontrolleras och bedömas (Utfalls-frågorna). Didaktik kan alltså i vid mening stå för en generell samhälls teoretisk ram för undervisning och lärande och gränsar då till läroplansteori. Begreppet didaktik kan dock även, i en snävare 36
978-91-27-82795-3_inlaga.indd 36
2020-06-08 11:39
-
I det här referensverket sammanfattas de tre senaste decenniernas viktigaste svenska och internationella forskning om undervisning. Boken bygger på författarnas fördjupade genomgång av ett mycket stort antal svenska och internationella forskningsöversikter från forskningsfronten om undervisning och lärande i klassrum och förskolor. Det är den mest omfattande studien hittills i Sverige inom detta område. Nytt i denna reviderade utgåva är att innehållet uppdaterats utifrån aktuell forskning, lagstiftning och styrdokument. Detta innebär att även förskolan integreras som en självklar del av de olika skolformer boken tar upp – förskola, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Utmärkt undervisning ger en kunskapsgrund kring framgångsfaktorer som forskare enats om, faktorer som kan fördjupa och förfina konsten att undervisa och förbättra elevernas skolresultat och barnens lärande i förskolan. Boken vänder sig till studerande på samtliga lärarprogram, verksamma lärare, rektorer, utbildningspolitiker och alla som är intresserade av den svenska skolan i ett nationellt och internationellt sammanhang.
I serien har författarna även skrivit Utmärkt skolutveckling (2016) och Utmärkt ledarskap i skolan (2018).
OMARBETAD UTGÅVA
UTMÄRKT UNDERVISNING
Daniel Sundberg är professor i pedagogik, med inriktning mot skolreformer och skolans inre arbete vid Linnéuniversitetet. Jan Håkansson är professor i pedagogiskt arbete, med inriktning mot skolledning och skolutveckling, Högskolan Dalarna.
HÅKANSSON & SUNDBERG
Vad kännetecknar utmärkt undervisning? Vilken evidens finns för de olika pedagogiska strategier och metoder som används inom skolan?
Utmärkt undervisning
Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning JA N H Å K A N S S O N & DA N I E L SU N D B E R G
ISBN 978-91-27-82795-0
9 789127 827950
UU_347x228_5_mmutfall_beige.indd 1
2020-06-09 00:16:48