Den här boken går konkret igenom hur skolor kan främja fysisk aktivitet inom ramen för skolvardagen och vilka effekter detta kan ge. Här beskrivs vad vi idag faktiskt vet om sambanden mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa med fokus på barn och ungdomar, men också vad vi behöver mer kunskap om. Med ett kritiskt förhållningssätt gör författarna en evidensbaserad genomgång av centrala begrepp inom området fysisk aktivitet med koppling till effekter på hjärnhälsa och lärande. Barn och ungdomar bör röra sig minst 60 minuter om dagen och eftersom eleverna spenderar en så stor del av sin vakna tid i skolan behöver gynnsamma förutsättningar skapas – och då inte enbart inom skolämnet idrott och hälsa. Boken vänder sig till alla lärare, lärarstudenter, skolledare och elevhälsoteam som vill bidra till ökad fysisk aktivitet, hjärnhälsa och goda vanor för livet.
Ekblom, Ekblom, Nyberg & Selinus Fysisk aktivitet och hjärnhälsa
Fysisk aktivitet gynnar förutsättningarna för lärande och psykiskt välbefinnande, men ungdomar rör sig mindre än någonsin och fysisk aktivitet har blivit en klassfråga. Detta har lett till orättvisa villkor för barns hälsa och lärande, en orättvisa som skolan kan bidra till att jämna ut.
FYSISK AKTIVITET OCH
HJÄRNHÄLSA
– EN BOK FÖR SKOLAN Maria Ekblom, Örjan Ekblom, Gisela Nyberg & Eva Norén Selinus
ISBN 978-91-27-82762-2
9 789127 827622
27-82762-2_Fysisk aktivitet och hjärnhälsa_omslag_TRYCK.indd 1,3
2021-03-30 11:09
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 1
2021-03-31 16:09:12
Innehåll
Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande beteende 2020 5 Förord 6 Skolans unika möjligheter 7 Den här boken 7 Bokens indelning 8 Författarna 9 Kroppen, evolutionen och samtiden 12 Vi är dåligt anpassade till låga aktivitetsnivåer 12 Fysisk aktivitet berör hela kroppen 13 Effekter på hälsa och välbefinnande 14
Kapitel 1
WHO:s rekommendationer 15
Hälsa, hjärnhälsa och hälsospektrumet 16 Effekter på välbefinnande i barn- och ungdomsåren 17 Effekter på risken för framtida ohälsa 18 Fysisk aktivitet ger god kondition 20 Vikten av att etablera goda hälsovanor 20 Vikten av inkluderande miljöer 21
Fysisk aktivitet som ett medel för hälsa eller mål i sig själv? 21 Blir du smart av att röra på dig? 25 Fysisk aktivitet är bra för hjärnan 25 Vad är intelligens? 28
Kapitel 2
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 3
2021-03-31 16:09:12
Samband mellan fysisk kondition och skolprestation 30 Fysisk aktivitet kontra stillasittande 31 Myter om träning 34 Blir du gladare av fysisk aktivitet? 37 Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 37 Psykisk ohälsa och fysisk aktivitet 39
Kapitel 3
Vad beror de positiva effekterna på? 40
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 41 Adhd 41 Autism 47
Fysisk aktivitet under skoldagen 53 Insatser med fysisk aktivitet i skolan 53 Vad är mest effektivt? 56 Vad visar forskningen? 57 Insatser som fungerar 58
Kapitel 4
Positiva effekter på kognitiva funktioner 58 Förbättrade skolprestationer 61 Effekter på psykisk hälsa 62
Hur vet vi vad som fungerar? 65 Barns och ungas fysiska aktivitetsmönster 65
Kapitel 5
Hur man mäter fysisk aktivitet: självrapportering och accelerometer 66 En kombination av mätningsmetoder 68
Representativt urval 70 Varför är studiernas utformning viktigt? 71 Vilken studiedesign passar bra eller dåligt? 72
De vanligaste studiedesignerna 73 Icke-experimentella designer 73 Longitudinella observationsstudier 76 Experimentella designer 78
Litteraturstudier 81 Metaanalys 81
Avslutning 85 Referenser 87
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 4
2021-03-31 16:09:12
Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande beteende 2020 BAR N O CH UNG D OM AR 5–17 ÅR
• Barn och ungdomar (5–17 år) rekommenderas ett dagligt medel om 60 minuters fysisk aktivitet. Aktiviteterna kan vara i form av strukturerad idrottsträning, men lika gärna i form av lek, spel, transporter och vardagliga aktiviteter. Aktiviteterna ska vara varierade och anpassade till barnets ålder och förmåga.
• Aktiviteten bör vara främst av aerob karaktär och intensiteten måttlig (ökad puls och andning) till hög (markant ökad puls och andning).
• Intensiva aktiviteter som stärker muskler och skelett bör genomföras minst tre gånger i veckan.
• Barn och unga rekommenderas att begränsa stillasittandet, i synnerhet stillasittande skärmtid på fritiden.
WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande beteende 2020 (3). Tolkning och översättning av författarna. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande beteende 2020 | 5
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 5
2021-03-31 16:09:13
Förord
På senare år har en mängd studier undersökt vilken betydelse fysisk aktivitet har för barns och ungdomars hälsa samt skolprestationer. Det är tydligt att barn med god kondition mår bättre och presterar bättre i skolan; och det finns idag både globala och nationella rekommendationer för fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. I de nationella riktlinjerna för fysisk aktivitet skriver man [1]: Den fysiska aktiviteten bör främst vara av aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp. Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska.
6 | Förord
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 6
2021-03-31 16:09:13
Socialstyrelsen sammanfattar detta som att barn och ungdomar i skolåldern bör röra på sig minst 60 minuter om dagen, och i tillägg till det tre gånger per vecka utöva någon form av muskel- och skelettstärkande aktiviteter (https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysiskaktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/). Men trots dessa rekommendationer så visar en ny rapport att en majoritet av de unga inte når upp till 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Detta gällde särskilt äldre ungdomar, och flickor i större utsträckning än pojkar [2].
Skolans unika möjligheter Barn och ungdomar rör sig överlag mindre nu än tidigare i historien och fysisk aktivitet har dessutom blivit något av en klassfråga. När livsstilsfrågor förpassas helt till hemmiljön riskerar skillnader mellan barn och unga med och utan möjligheter att få stöd hemifrån att bli för stora, vilket kan komma att få ett avgörande inflytande över deras start i livet. Den obligatoriska skolan har därför en unik möjlighet att skapa jämlika förutsättningar för elevernas lärande och mående. Eftersom eleverna spenderar en så stor del av sin vakna tid i skolan är det rimligt att tänka sig att åtminstone en del av den rekommenderade fysiska aktiviteten kan utföras där, och då inte enbart inom skolämnet Idrott och hälsa. Kanske kan det till och med gynna deras skolutveckling, och på så sätt verkligen vara ett kraftfullt verktyg för att åstadkomma jämlika förutsättningar för både hälsa och akademisk prestation.
Den här boken Vi vänder oss med den här boken till lärare, lärarstudenter, skolledare och skolhälsovården och ger en genomgång av centrala begrepp inom området fysisk aktivitet och hjärnhälsa. Förord | 7
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 7
2021-03-31 16:09:13
Boken beskriver vad vi idag faktiskt vet om sambanden mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa med fokus på barn och ungdomar, men visar också på de områden där vi fortfarande behöver mer forskning. Boken går konkret igenom hur skolor kan främja fysiska aktivitetsmönster inom ramen för skolvardagen och vilka effekter detta kan ha. Vi som skriver denna bok är aktiva sedan många år som lärarutbildare, barnpsykiatriker och forskare med särskilt fokus på fysisk aktivitet och hjärnhälsa. Vår förhoppning är att ge dig som läsare en nyanserad bild av vad forskningen på området faktiskt visar. Vi vill också ge dig som är aktiv i skolan kunskap om hur du konkret kan främja och motivera barn och unga till ökad fysisk aktivitet.
Bokens indelning Kapitel 1 ger en överblick över det rådande kunskapsläget kring vilka effekter stillasittande respektive fysisk aktivitet har på hälsa hos barn och unga. Här definieras också begreppet hjärnhälsa. Kapitel 2 beskriver hur fysisk rörelse och stillasittande påverkar hjärnans struktur och våra kognitiva förmågor, som en del av begreppet hjärnhälsa. Här beskrivs och diskuteras även så kallade kunskapsluckor, det vill säga viktiga men ännu obesvarade frågor kring hur vårt rörelse beteende påverkar kognitiva förmågor. Kapitel 3 beskriver kunskapsläget kring hur stillasittande respektive fysisk aktivitet påverkar barn och unga med psykisk ohälsa, framför allt ångestrelaterade problem eller depression och neuropsykiatrisk problematik med fokus på adhd och autism. Denna grupp har möjligen särskilt stor nytta av regelbunden fysisk aktivitet. Kapitel 4 beskriver pågående forskning om hur skolmiljön kan främja fysisk aktivitet på ett sådant sätt att den kan påverka lärandet och måendet positivt. 8 | Förord
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 8
2021-03-31 16:09:13
Kapitel 5 hjälper läsaren att tolka motstridande budskap om kunskapsläget genom att förklara vad olika studiers resultat beror på. Kapitlet förklarar och diskuterar också hur studiers design (utformning och upplägg) påverkar vad man kan lära sig av dem.
Författarna Maria Ekblom är neurofysiolog och legitimerad sjukgymnast. Hon har forskat i cirka 20 år om hur nervsystemet kontrollerar rörelser och hur den neuromuskulära kontrollen påverkas av uttröttning och träning. Under de senaste åren har forskningen inriktats på hur vårt fysiska aktivitetsmönster samvarierar med och eventuellt påverkar blodkärlens och nervsystemets fysiologi, kognitiva funktioner och psykiskt mående. Maria Ekblom har också lång erfarenhet som lärarutbildare, framför allt inriktat på studiedesign (studiers utformning och upplägg), och tycker om att stödja människor i att evidensbasera sin praktik, det vill säga hjälpa dem att väga samman sin erfarenhet med bästa tillgängliga kunskap. Eva Norén Selinus är specialistläkare i barn- och ungdomspsykiatri och har arbetat kliniskt inom barnpsykiatrin i drygt 20 års tid. Hon har skrivit en avhandling om adhd och psykosociala problem hos barn och ungdomar, och har föreläst och undervisat i många olika sammanhang inom sitt ämnesområde, bland annat för läkarstudenter, farmaceuter, poliser, föräldrar och skolpersonal. Eva Norén Selinus har numera inriktat sin forskning på betydelsen av fysisk aktivitet, kost och andra livsstilsfaktorer för barn och ungdomar med adhd. Gisela Nyberg är utbildad lärare i idrott och engelska. Hon har forskat i cirka 20 år och har lång erfarenhet inom interventions- och implementeringsforskning (forskning där man genom att införa åtgärder eller geFörord | 9
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 9
2021-03-31 16:09:13
nomföra olika aktiviteter kan få fram nya resultat), där Gisela Nyberg initierat, genomfört och utvärderat projekt för att främja goda mat- och rörelsevanor hos barn, ungdomar och familjer. Gisela Nyberg har även forskat kring fysiska aktivitetsmönster hos ungdomar och samband mellan fysisk aktivitet, stillasittande och hjärnhälsa, det vill säga kognitiva funktioner, psykisk hälsa och akademisk prestation hos ungdomar. Örjan Ekblom är fysiolog och folkhälsovetare. Under 20 år har han studerat om, hos vilka och varför fysisk aktivitet kan stötta eller återställa hälsa i vid bemärkelse. Under de senaste tio åren har Örjan Ekblom studerat kopplingen mellan fysisk aktivitet, stillasittande och kondition å ena sidan och psykisk hälsa samt kognitiva förmågor å den andra, genom både epidemiologiska studier och studier av olika fysiologiska mekanismer som kan förklara effekterna.
10 | Förord
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 10
2021-03-31 16:09:13
Fysisk aktivitet och hjärnhälsa.indd 11
2021-03-31 16:09:13
Den här boken går konkret igenom hur skolor kan främja fysisk aktivitet inom ramen för skolvardagen och vilka effekter detta kan ge. Här beskrivs vad vi idag faktiskt vet om sambanden mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsa med fokus på barn och ungdomar, men också vad vi behöver mer kunskap om. Med ett kritiskt förhållningssätt gör författarna en evidensbaserad genomgång av centrala begrepp inom området fysisk aktivitet med koppling till effekter på hjärnhälsa och lärande. Barn och ungdomar bör röra sig minst 60 minuter om dagen och eftersom eleverna spenderar en så stor del av sin vakna tid i skolan behöver gynnsamma förutsättningar skapas – och då inte enbart inom skolämnet idrott och hälsa. Boken vänder sig till alla lärare, lärarstudenter, skolledare och elevhälsoteam som vill bidra till ökad fysisk aktivitet, hjärnhälsa och goda vanor för livet.
Ekblom, Ekblom, Nyberg & Selinus Fysisk aktivitet och hjärnhälsa
Fysisk aktivitet gynnar förutsättningarna för lärande och psykiskt välbefinnande, men ungdomar rör sig mindre än någonsin och fysisk aktivitet har blivit en klassfråga. Detta har lett till orättvisa villkor för barns hälsa och lärande, en orättvisa som skolan kan bidra till att jämna ut.
FYSISK AKTIVITET OCH
HJÄRNHÄLSA
– EN BOK FÖR SKOLAN Maria Ekblom, Örjan Ekblom, Gisela Nyberg & Eva Norén Selinus
ISBN 978-91-27-82762-2
9 789127 827622
27-82762-2_Fysisk aktivitet och hjärnhälsa_omslag_TRYCK.indd 1,3
2021-03-30 11:09