9789127825147 by Smakprov Media AB

XBT

existentiell beteendeterapi betraktar de existentiella frågorna genom KBT-glasögon. Författarna reflekterar kring frihet, ansvar och val och hur dessa begrepp kan begränsa oss eller hjälpa oss genom livet. Hur talar vi om döden, mening, ensamhet, sorg och kärlek? Hur hjälper vi våra klienter? Boken bygger på den inlärningsteori som B.F. Skinner grundlade och som sedan utvecklats genom relationsinramningsteorin. XBT är skriven för utbildningar i KBT och för behandlare som intresserar sig för existentiella frågor.

THROWNESS CIT Y Tänk dig livet som en stad. Du har inte valt staden. Du har hamnat där. Din existens är där. Ända tills den dag då vägen du går på tar slut och du faller ut ur staden. I staden finns vägar, korsningar, fina kvarter och skumma kvarter, byggnader, dörrar, stoppskyltar, parker och en massa andra människor som

Foto: Mia Carlsson

existerar precis samtidigt som du. Det

niklas Möller är leg. psykolog och

gå. Men av de vägar och möten som

snarare än till undervisning. Jag får ta del av dialoger, både

finns i din närhet – vilka väljer du?

med patienter och mellan författarna själva. Med fjäderlätta pennor ger de sig i kast med de tunga frågorna och hur vi som arbetar med KBT kan förhålla oss till dem. Inlärningsteorin i deras tappning får plötsligt liv, färg och nyanser.» Ur förordet av Anna Kåver, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare.

verksam vid samma arbetsplats. De har tidigare, tillsammans med Ulf Gustavsson, skrivit boken Krig, tortyr och

flykt (2017).

ISBN 978-91-27-82514-7

9 789127 825147

XBTKorrad2.indd 1,5

hinna träffa, vägar du aldrig kommer

enkelt nödvändig. Jag är inbjuden till ett reflektivt samtal,

Vilka väljer du bort? Varför gör du

Existentiell beteendeterapi

isabel petrini är leg. psykolog och

»Jag har längtat efter den här boken! Den är bra – ja, helt

N ik l a s Möl l er & isa bel Pe t r iN i

verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.

finns människor du aldrig kommer

dessa val? Är du nöjd med vägarna och mötena? Gillar du utsikten? Känner du dig trygg? Är blommorna vackra? Om inte, vad kan du göra åt det? Stadens villkor är svåra, nästintill outhärdliga ibland, men det är så det är. Hur förhåller vi oss till dessa villkor? Och hur förhåller vi oss till smärtan som vägarna och vägvalen ofrånkomligt kommer kantas av? Hur förhåller vi oss

Existentiell beteendeterapi Livet, döden och Skinner Niklas Möller & isabel PetriNi

och hur hjälper vi andra att förhålla sig? Det finns ingen tid att förlora. Existensen är nu. Bara nu.

2020-07-15 12:35

Innehåll Förord av Anna Kåver 11 Inledning 15

•••••••••••••••••••••••••••••••••••

DEL 1 STARTEN 23 KAPITEL 1 Thrownness – att bli inkastad i livet och dess villkor 25 Thrownness 27 Våra evolutionära livsvillkor 28 Människans natur: samarbete – konkurrens 30 Den symboliska, sociala apan 32

Sociala villkor 33

Att avvika från normer 33 Makt och intersektionalitet 34 Fördelning av ekonomiska resurser 36

De biologiska villkoren 37 Thrownness City 39

Julmiddag i Thrownness City 39 Rubens vägar i Thrownness City 43 Hur fria är vi att välja väg? 44

KAPITEL 2 Att existera – vem eller vad är jag? 46 Vem sitter bakom spakarna? (Och styr hen?) 47 Självet, Thrownness City och identitet 50 Hur utvecklas upplevelsen av ett själv? 51 Betoning av kontexten möjliggör förändring 52 Tre nivåer av självet 53 Utforskaren eller självet-som-process 53 Observatören eller självet-som-kontext 55 Berättaren eller självet-som-innehåll 57

På kvällspromenad med tre (ständiga) följeslagare 64 Mer medvetna och hållbara val i livet 65

•••••••••••••••••••••••••••••••••••

9789127825147_001-262.indd 6

2020-07-15 10:36

DEL 2

VÄGEN 67

KAPITEL 3 Jag existerar, alltså lär jag mig – jag lär mig, alltså existerar jag 69 Beteenden – hur kan vi förstå dem? 70 Förstå handlingar i sitt sammanhang – beteendeanalys 71 Hur stor del av sammanhanget är relevant? 73 Motiverande omständigheter 75

Lära via association 76 Lära via konsekvenser 78

Bestraffning och förstärkning 79 Förstå tidigare inlärning via beteendeanalys 80 Skapa ny inlärning via beteendeanalys 82 Att vara autentisk 85 Att analysera känslotillstånd 86

KAPITEL 4 Lära via relationer 88 Kognitiva nätverk av relationer 93 Verbala händelser – en sko är en sula är av gummi som ett bildäck som ett hjul som kan snurra man blir yr måste vila kanske sova utan kudde ont i nacken lite ledsen lite ensam allt är hopplöst vi ska dö 95

Verbal beteendeanalys 96

Ensam, ensammare, ensammast ur RFT-perspektiv 99 Olika vägval 102 Att ta ett steg tillbaka och få överblick 103 Ingen kan älska mig 104 Att identifiera destinationen 107

KAPITEL 5 Understanding peace and love 109 Pratar vi om samma sak? 109 Betydelsen av etiketter och begrepp 112 Operationalisering för att förstå klienten(s begrepp) 113 Kärleksbeteenden 114 Att i stället närma oss kärlek utifrån ett mer beteendenära språk 116 Fri från ordens makt? 121

KAPITEL 6 Regelstyrt beteende 122 Regler styr våra handlingar 123 Konsekvenser av regelstyrt beteende 124

9789127825147_001-262.indd 7

2020-07-15 10:36

Fördelar med regler 125 Nackdelar med regler 125

Outtalade eller latenta regler 127 Följa regeln eller göra vad som är hjälpsamt? 127 Regler formas även av våra erfarenheter 128 Vidgat regelstyrt beteende 130 Walk the walk 132

•••••••••••••••••••••••••••••••••••

DEL 3 VALEN 135 KAPITEL 7 Den begränsade friheten 137 Determinism och fri vilja – motsatser eller partners? 139 Hård eller mjuk determinism 142 Frihet ur ett beteendeanalytiskt perspektiv 144 Kan terapi öka klientens upplevda frihet att välja sina handlingar? 145 Mjuk determinism och psykologisk flexibilitet 149

KAPITEL 8 Ansvar och frihet – hur mycket har vi och hur mycket vill vi ha? 151 Att äta en kexchoklad eller inte – det är frågan 152 Fria val – oavsett kontext? 155 Den livsviktiga illusionen om frihet 156 I terapirummet med David och det orimligt tunga ansvaret 157 Att (hjälpa klienten) få syn på sina vägval i Thrownness City 163 Acceptans och ansvar 166

KAPITEL 9 Frihet och val – på Robben Island 167 Upplevelse av agens och ansvaret att välja 168 Vår upplevelse av val 170 Val är centrala i psykoterapi 171 Att arbeta med val i terapirummet 173 Utforska över- och underskott i valets tjänst 174 Utforska val med funktionell analys 176

Utforska olika tidsperspektiv 177 Friheten inom sin givna ram 179

På en parkbänk i Emmas korsning 179 Alis försök att lämna Thrownness City – kan vi hjälpa honom finna andra alternativ? 181

•••••••••••••••••••••••••••••••••••

9789127825147_001-262.indd 8

2020-07-15 10:36

DEL 4

SLUTET 185

KAPITEL 10 Livet – meningsfullt eller värdefullt? 187 Ett värdefullt liv 188

Värdeförtydliganden kan underlätta hjälpsamma handlingar 189 Endast på natthimlen syns stjärnorna – om ändlighet och mening 190

Reflektioner i utkanten av staden 192

Att leva ett liv i enlighet med mina värderingar 193 Att arbeta för att leva eller leva för att arbeta, det är frågan 196 Jag är rädd, jag kan flyga – känslor 198 Drömmen om gemenskap 199 Att välja lycka 200

KAPITEL 11 Att bli utkastad – att dö 203 Dödsungar 204

Dödstyst 205

Dödsrädd 207

Dödstrött – att skjuta bort döden 210 Livstrött – att skjuta bort livet 214 och Darwin säger … 217 Om … så … 218

Förlust och saknad 222

Och vad säger Darwin? 223 Sorgens förlopp 223 Bearbeta och behandla sorg 225

Dönära 227 Behov i slutskedet 230

••••••••••••••••••••••••••••••••••• KAPITEL 12 Den tillfälliga medresenären 234 Ett resande i perspektiv: att gå från det mest intima till att skaka någons hand 235 Ett underbart sista andetag 237

Att uppmärksamma: en förutsättning för existens 239

De existentiella frågorna, mötena, finns där. Ser vi dem? 241

Mod att försöka – och misslyckas ibland 243 Att vara modig: psykolog över bord 243

I utkanten av boken 247 Tack 249 Referenser 250 Register 256

9789127825147_001-262.indd 9

2020-07-15 10:36

9789127825147_001-262.indd 10

2020-07-15 10:36

Förord

LÅT MIG BÖRJA MED vad läsningen av den här boken väcker i mig. Jag lovar att komplettera med underlaget till mina reaktioner lite senare. Jag startar förväntansfull och nyfiken över hur författarna har lyckats med sitt aningen kaxiga projekt – att låta beteendeterapin på allvar gifta sig med de filosofiskt existentiella perspektiven. Perspektiv som länge legat mig varmt om hjärtat. En bit in i manus dyker känslotanken upp: Jag har längtat efter den här boken! Den är bra ja, helt enkelt nödvändig. Vartefter läsningen sedan fortskrider infinner sig mer av ett allvar och en glädje över bokens budskap, ton och sätt att tala till mig. Jag är inbjuden till ett reflektivt samtal, snarare än till undervisning. Jag får ta del av dialoger, både med patienter och mellan författarna själva. De bidrar generöst med egna erfarenheter och sårbarheter. De många exemplen – både fiktiva och verkliga – ger förståelse och igenkänning. De är kunniga och erfarna, både i livet och i psykoterapin, och deras öppna förhållningssätt skapar under läsandet en fin känsla av delaktighet i livets och yrkets utmaningar. Det är ingen liten och enkel uppgift som författarna har tagit på sig. Boken kräver också en del förkunskaper, och de riktar sig tydligt mot professionen, inte mot allmänheten. Men med fjäderlätta pennor ger författarna sig i kast med de tunga frågorna och hur vi som arbetar med KBT kan förhålla oss till dem – frågor om livet, döden, om det oss redan givna och det vi måste välja, om frihet och ansvar, mod, om lidande och mening. Inlärningsteorin i deras tappning får plötsligt liv, färg och nyanser och ger oss ingångar till det kollektivt kända, det som verkligen berör oss. Hur många av oss har exempelvis betraktat döden ur ett beteendeanalytiskt perspektiv? Och hur stort utrymme i samtalen har vi egentligen givit begreppet frihet? FÖRORD

9789127825147_001-262.indd 11

⎮⎮⎮ 11

2020-07-15 10:36

Det är förstås inte så att allt i boken är nytt. De flesta KBT-utbildade psykoterapeuter är bekväma med att närma sig frågor om livets utmaningar och lidande med sina patienter. Vi talar om acceptans och närvaro, och vi arbetar med värdekompasser för att hjälpa patienten att hitta mening och gå i sin värderade riktning. Men det nya som författarna har lyckats med är att förena och teoretiskt förankra de existentiella perspektiven inom ramen för våra välkända teorier om inlärning. Den funktionella analysen kompletteras med den ”mjukvara” som, enligt mig, är helt nödvändig. En existentiell beteendeanalys så som den presenteras här går inte att anklaga för att missa kärnan i livet eller syssla med trivialiteter. I deras XBT får båda perspektiven utrymme – det livet egentligen handlar om vid sidan om klassisk betingning. Författarna hänvisar systematiskt till hur de existentiella frågorna kan lyftas i terapirummet. Varför, kan man fråga sig, är detta så viktigt? Behöver verkligen KBT detta bidrag? Enligt mitt perspektiv: ja. Psykoterapi förväntas ge förklaringar och svar, bidra med lösningar på patienternas lidande och guida dem framåt mot hälsa och mening. Filosofin utger sig inte för att ha svar och lösningar, snarare hjälper den oss till reflektion och att stå ut med det ovissa och obesvarade. Min utgångspunkt är att psykisk hälsa befrämjas av båda perspektiven. Vi behöver få perspektiv, inte bara på vad det innebär att vara jag, med mitt eget lidande, utan också på vad det innebär att vara människa. Att i en ostörd och bekräftande miljö få resonera över existensen och dess villkor kan ge oss en djupare förståelse för vad livet är och vad vi kan och inte kan förvänta oss av det. Det kan med andra ord göra oss lite mer accepterande och ödmjuka, mindre hårda i tonen, särskilt mot oss själva. Författarna åskådliggör XBT på många olika sätt, bland annat via existentiella metaforer. De inleder med att döpa människans givna kontext till Thrownness City – en avgränsad stad som vi kastas in i via födseln och med vissa givna förutsättningar i bagaget (i existentialismen kallad vår fakticitet). Men också med frihet och möjligheter att göra val som får konsekvenser för våra liv och de vi formas till att 12 ⎮⎮⎮ FÖRORD

9789127825147_001-262.indd 12

2020-07-15 10:36

bli. I Thrownness City bär vi alltså själva på ett ansvar för att förvalta vår vandring, att göra så kloka vägval som möjligt och bete oss så att vi vandrar dit vi vill. Många klarar förstås inte av dessa utmaningar och behöver hjälp av en medvandrare, ofta en psykoterapeut. De båda författarna är väl bevandrade i både ACT och RFT, och den som inte redan förstått innebörden i begreppet självet har mycket att hämta här. I vår vandring i Thrownness City kan vi inta olika perspektiv på oss själva, en sorts inre följeslagare: Utforskaren, Observatören eller Berättaren. Hur hjälpsamma de blir för oss beror på vart de leder oss under vandringen. I det sista kapitlet vänder sig författarna till oss som kollegor och reflekterar över vår sårbarhet och våra behov. Det är ett berörande kapitel. De reflekterar bland annat över vårt behov av mod, det som vi ofta ber våra patienter visa. Låt mig citera dem: ”De existentiella frågorna är djupa i sig, troligen de djupaste vi möter, frågor om skräck inför döden, plågsam ensamhet, alltings meningslöshet. Vi kan känna igen oss i vissa, känna kontrollförlust inför dem, vattnet är djupt och mörkt. Vattnet är också djupt i den bemärkelsen att vi behöver bege oss ut i det utan våra vanliga hjälpmedel (manualer, protokoll), och vi vet inte riktigt vart vi ska eller hur långt det är dit.” I skrivande stund pågår en global pandemi kallad corona. Många blir sjuka, alltför många dör och inget läkemedel finns ännu som botar. Situationen är ny och omvälvande och har på någon månad försatt mänskligheten i ofrivillig isolering för att minska smittspridningen. Pandemin aktualiserar i allra högsta grad de existentiella perspektiven. Vi är många som nu reflekterar över döden och över våra liv och vad som är viktigt i det. Jag och många kollegor märker också hur vår KBT-vardag färgas av oro över ovissheten och hur pandemin ska drabba patienterna. Också därför är denna bok så aktuell och viktig. KBT är en spännande och rik terapiform som aldrig stelnat. Den har, i dialektisk anda och under många år, utvecklats och fördjupats av sina utövare, både inom akademin och i den kliniska vardagen. Utvecklingen har förstås inte skett i ett vakuum, utan måste också FÖRORD

9789127825147_001-262.indd 13

⎮⎮⎮ 13

2020-07-15 10:36

förstås utifrån ett omvärldsperspektiv. Denna bok innebär på olika sätt ett steg framåt i processen att utveckla KBT. Att anpassa den till de verkliga behov som patienterna har, även i ett samhälle som ställs inför hårda prövningar. Jag har länge saknat ett seriöst försök att väva in det existentiella perspektivet i vår alltför regelstyrda och manualiserade dagliga KBT-verksamhet. Nu finns det. Jag är förvissad om att du har en trevlig läsning framför dig. Uppsala den 13 april 2020 ANNA KÅVER

Leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare

14 ⎮⎮⎮ FÖRORD

9789127825147_001-262.indd 14

2020-07-15 10:36

Inledning

– Vad ska boken heta? frågar vår mycket erfarna psykologkollega. – XBT. – XBT? – Ja, som i Existentiell Beteendeterapi. – Jaha. Är det ett begrepp? Eller har ni hittat på det? – Vi har hittat på det. – Vilken ekivok titel …

EKIVOK. Synonymer är vågad, oanständig, tvetydig, fräck. Motsatsord är respektabel och oskyldig. Ja, vi får lov att hålla med. Den är vågad. Hela den här resan – att skriva den här boken – är vågad för oss. Så varför inte drämma till med en helt ny akronym, vara lite fräcka? Att det här är den andra boken vi skriver tillsammans utmärks nog av just det: vi har vågat lite mer, skrattat mycket mer, grubblat mer (det är ändå existentiella frågor vi skrivit om). I den ekivoka titeln ryms därför också en ödmjukhet, så som det ofta gör när man vågar mer än brukligt. Vi är väl medvetna om att vi rör oss i vatten där vi inte riktigt bottnar, tårna snuddar långt ner, nästippen strax över ytan. Men varför inte ta med er läsare medan vi utforskar dessa vatten? Kanske är det fler än vi som önskat en XBT-bok till hjälp i navigerandet av de stora frågorna om livet. Existentiella frågor om vad livet egentligen har för mening eller värde, den begränsade tid vi är här, förluster av människor vi håller av, att inte känna sig sedd, vårt ansvar och våra val är frågor vi alla förr eller senare konfronteras med. Begreppet existentiella frågor är starkt kopplat till en filosofisk tradition, existentialismen, eller mer korrekt till de existentiella filosoferna (då dessa inte utgör en homoINLEDNING

9789127825147_001-262.indd 15

⎮⎮⎮ 15

2020-07-15 10:36

gen grupp eller står för ett helt gemensamt perspektiv), men även till mer religiösa traditioner. Inom den psykoterapeutiska traditionen har begreppet existentiell och det som inbegrips i begreppet beskrivits av framför allt den humanistiska och såklart den existentiella psykoterapeutiska traditionen. Den kognitiva beteendeterapeutiska traditionen har bedömts, med visst fog, sakna beredskap inom detta område, då mycket av det som presenterats om KBT varit manualbaserat och riktat mot specifika avgränsade symtom. Detta är synd, eftersom existentiella frågor ofta dyker upp i alla terapier då de är gemensamma för oss människor. Grunden i beteendeanalys som vetenskap – och i behaviorism som dess bakomliggande filosofi – är den teoretiska ansatsen att beteenden kan förklaras, förutspås, förstås (och sedermera påverkas och förändras) genom att titta på kontextuella faktorer. I vår hereditet och i vår kontext finns hela förklaringen till det som leder fram till de beteenden vi uppvisar. Detta kallas determinism. Och med kontext menar vi både vår nuvarande och vår föregående, det vill säga alla erfarenheter vi gjort fram till nu och det sammanhang som vi existerar i. Det beteendeanalytiska perspektivets deterministiska syn på intentioner och val har ofta setts som ett motiv för omedelbar diskvalificering för att röra sig i den traditionella existentiella psykologin. Kritiken har bland annat låtit så här: Hur kan en teori som är deterministisk i sin hållning till fri vilja röra sig i de olika existentiella rummen? Det går väl inte? Teorin är för fyrkantig och tar inte hänsyn till människans djup. KBT handlar väl om att följa manualer (som om människor vore maskiner)? KBT skrapar väl bara på ytan av människans existens? Därför vill vi nu i denna bok problematisera dessa frågor och den kritik som finns och har funnits. Jag sitter på ett styrelsemöte med andra psykologer och studerande. En psykologstudent på mötet funderar över sitt kommande val på psykologprogrammet. 16 ⎮⎮⎮ INLEDNING

9789127825147_001-262.indd 16

2020-07-15 10:36

– Jag vill helst välja KBT. Men samtidigt är jag intresserad av existentiella frågor och då borde jag väl välja psykodynamisk riktning. – Har man inte valbara kurser termin 9? Då kan du ju sätta ihop en existentiell kurs? Du kan kalla den Existentiell KBT! Här brister alla runt bordet ut i ett rungande skratt över absurditeten i förslaget. Jag lägger en hand på min bruna läderportfölj, som om jag klappar den, tröstar den lite. I portföljen ligger en färdig bokidé som vi i morgon ska skicka till Natur & Kultur. Den har arbetsnamnet ”Existentiell KBT”.

Beteendeanalytiskt orienterade perspektiv har sedan många år rört sig i en terräng som ligger långt från de klassiska behavioristernas laboratorium. Men bilden av behavioristen som instrumentell verkar vara seglivad. Redan för många år sedan presenterades resultat av forskning (Schaap, Bennun, Schindler & Hoogduin, 1993) som visade att klienter uppfattade beteendeterapeuter som bland annat varma, empatiska och förstående. De skrev då att beteendeterapeuten och klientens samspel kan ses som ett partnerskap. För oss som jobbar kliniskt med beteendeanalys är det inte en konstig beskrivning. Att stötta människor i att våga möta det smärtsamma, som de fram till nu kämpat med att undvika, kräver förstås värme. Annars skulle ingen gå med på de utmaningar vi föreslår i behandling. Beteendeanalys gör anspråk på att förklara människans handlingar, och i dessa ingår mer än de symtom som klassificerats i diagnosmanualer som DSM-5 eller ICD-10. Men den kliniska vardagen skapar behov av fler perspektiv för att möta människor, frågor som framför allt adresserats av den humanistiska psykoterapeutiska traditionen. Som psykologer inom KBT-fältet möter vi och arbetar med existentiella frågor dagligen. Det är sällan (nästintill aldrig) någon kommer till oss med en tydligt avgränsad frågeställning som inte på något sätt berör livsvillkoren. I andra fall är orsaken till kontakten frågor/obehag/rädsla gällande själva livsvillkoren, såsom ensamhet, meningslöshet, sjukdom och död. INLEDNING

9789127825147_001-262.indd 17

⎮⎮⎮ 17

2020-07-15 10:36

•

Jag var till ett hamam förra veckan. Vet du vad det är? Det kallas också arabiskt bad. Du frågade mig för några samtal sedan något om jag hade existentiella funderingar, och jag visste inte vad jag skulle svara. Jag har faktiskt aldrig fått en sån fråga innan. Hamambesöket innehöll varianter på alla existentiella funderingar jag någonsin haft. Först var det miljön. Orientalisk inredning. Olika bassänger med olika temperatur. I den varmaste var det så vackert. Ett mörkt rum med stearinljus. De hade gjort ett välvt tak med små fönster i form av stjärnor, där dagsljuset sipprade in. Jag låg på rygg i vattnet, tittade upp mot stjärnorna och tänkte att jag var död, att jag var i någon sorts underjord och tittade upp mot livet. Du vet hur ljudet blir när man är under vatten? Det förstärkte den där känslan av att vara död och separerad från andra. Jag fick massage. Massören tvättade mig och skrubbade mig. Sedan hällde hon varmt, löddrigt vatten över mig. Löddret vällde över min rygg och in i mellanrummet mellan mina sidor och mina armar. Som en varm omfamning. Vad är det jag känner? tänkte jag. Jo, vet du? Jag kände mig älskad. Som ett barn. Tryggt och varmt och älskat. Löddret åstadkom det. Sedan försvann löddret och värmen, och det uppstod en överväldigande känsla av ensamhet i mig. Jag ville gråta. Jag ville dö. Och samtidigt ville jag leva så mycket mer. Ja, det gjorde ont. Inte fysiskt. Själsligt. Vad nu det betyder? Efter massagen gick jag tillbaka till en av bassängerna. Också där fanns ett kupoltak av trä. I mitten av kupolen fanns en cirkel av trä med en mindre cirkel av järn. När jag simmade på rygg såg det ut som att ett öga såg ner på mig. Att öronen var under vattenytan gav en upplevelse av att allt inom mig – hjärtslaget, andetaget – var så nära, samtidigt som allt runt om mig försvann långt bort. Jag fick en intensiv längtan av att vilja tro på en gud. Att ögat var en gud som såg mig, som var god, som skulle ta emot mig när jag dör. Men jag kunde inte förmå mig att tro det. Återigen kände jag mig väldigt, väldigt ensam. Ensam i en existentiell bemärkelse. Och ensam i bemärkelsen att jag upplevde en så stark längtan efter att få bli omhändertagen och skyddad. Och jag blev medveten om att jag

18 ⎮⎮⎮ INLEDNING

9789127825147_001-262.indd 18

2020-07-15 10:36

ofta förnimmer den här längtan, jag har bara inte kunnat definiera och uttrycka den förrän nu. Så märkligt. Och så tänkte jag att det här måste jag berätta för dig under nästa samtal. Att jag har en massa existentiella funderingar. Jag har bara inte fått frågan tidigare …

•

Begrepp som acceptans, allians, empati och validering finns i direkt motsvarighet i KBT-traditionen som till dels inspirerats av den humanistiska psykologin (2003). Dialektisk beteendeterapi (Linehan, 1993), mindfulnessbaserad kognitiv terapi (Segal, Williams & Teasdale, 2014), acceptance and commitment therapy (Hayes, Strosahl & Wilson, 2014), motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2013), funktionell analytisk psykoterapi (Kohlenberg & Tsai, 1991) och compassionfokuserad terapi (Gilbert, 2010) är några inriktningar där humanistiska tankegångar är väl representerade. Men när det kommer till mer klassiska existentiella frågor är det glesare, även om man i det psykoterapeutiska arbetet direkt berör frågor kopplade till frihet, val, ansvar och tillvarons meningslöshet.

Existentiell beteendeterapi – XBT Är vi verkligen fria att välja i alla situationer? Och om vi inte är det, vari ligger då vårt ansvar? Hur kan vi i ett KBT-sammanhang tänka och arbeta med frågor som rör människans grundläggande behov och villkor? Hur arbetar vi terapeutiskt och utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv med ensamhet? Med upplevelsen av meningslöshet som ligger kvar även efter en depressionsbehandling där symtomen lättat? Med sorgen som inte vill släppa greppet? Eller med den intensiva längtan efter att få bli omhändertagen, som i exemplet ovan? I boken du håller i din hand kommer vi att försöka ta oss an denna utmaning, försöka bena ut och tillsammans med dig reflektera över dessa frågor. Vi tror att en psykologisk analys som ger förståelse för mänskliga beteenden i sitt sammanhang kan tillföra mycket till hur vi möter situationer som berör våra existentiella livsvillkor. Vi har valt att kalla detta XBT, det vill säga existentiell beteendeterapi. Med andra ord kommer vi att utgå från den beteendeanalytiska traditionen som INLEDNING

9789127825147_001-262.indd 19

⎮⎮⎮ 19

2020-07-15 10:36

B.F. Skinner (1976) representerade och perspektiv som växt fram ur relationsinramningsteorin (Hayes, Barnes-Holmes & Roche, 2001), vilka ingår i det som kallas funktionell kontextualism. Ambitionen med boken är att närma oss mer allmänmänskliga frågor utifrån ett inlärningspsykologiskt perspektiv, då vi finner frågor som adresserats av den existentiella och den humanistiska skolan relevanta och intressanta. Vi håller med om att frågor som rör gränssituationer, autenticitet, intentionalitet, val, ansvar och frihet är frågor vi behandlare och våra klienter brottas med. Ambitionen är dock inte att förklara hur den existentiella eller den humanistiska skolan ser på dessa frågor, utan hur vi kan formulera liknande mänskliga upplevelser utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt ramverk. Syftet är i slutändan att hjälpa fler människor att hantera existentiella dilemman de hamnar i. Vägen till detta är att genom boken stötta och/ eller bekräfta kollegor i att det de gör har betydelse och mening ur ett existentiellt perspektiv – vi hjälper människor till ökad upplevelse av frihet och kvalitet genom den behandling vi ger. Vi ämnar förklara detta genom att ställa oss på den beteendeanalytiska traditionen. I boken kommer vi att varva teori och praktik när vi behandlar existentiella begrepp som thrownness, fri vilja och autenticitet, och hur dessa kan dyka upp och presentera sig i våra terapirum, för att sedan formulera ett sätt att arbeta med dessa frågor och dilemman så att våra klienter kommer närmare ett liv som är i linje med deras värderingar och med det de upplever meningsfullt. De exempel vi använder är inspirerade av möten vi haft, men avidentifierade för att skydda våra klienter. En av svårigheterna med den beteendeanalytiska traditionen är språkbruket som är fullt av teknisk jargong. Avsikten är att uppnå precision, men texterna blir tyvärr svårtillgängliga för många läsare. Vi kommer att försöka beskriva både beteendeanalys och relationsinramningsteori med ett mer lättillgängligt språk, samtidigt som vi försöker behålla en viss grad av precision. I valsituationer kommer vår ambition att vara att prioritera det pedagogiska framför det precisa. Önskar man en mer precis beskrivning, hänvisar vi till referenslistan. 20 ⎮⎮⎮ INLEDNING

9789127825147_001-262.indd 20

2020-07-15 10:36

Om bokens (o)ordning: – Tror du inte att den som läser boken förväntar sig en indelning i klassiska existentiella teman som döden, meningen med livet och så vidare? Vi har ju inte byggt boken så. – Mmm. Tror du läsaren blir besviken? Att det blir otydligt? – Kanske. Någonstans skulle vi behöva förklara det. Att den uppdelningen inte tillför så mycket. Om vi använde en metafor, skulle jag kunna tänka mig beteendeanalysen som en matematisk formel, som en ekvation kanske. När man förstått formeln och känner sig trygg med den kan man stoppa in vilka siffror som helst i den. Så när man känner sig trygg med beteendeanalysen kan man i den stoppa in vilka existentiella teman som helst, förutsatt att man då också känner till siffrorna. – Och då tänker vi oss att man också bekantar sig med siffrorna i den här boken? Att siffrorna i detta fall skulle vara en förförståelse för människans livsvillkor, en reflektion över människors möjlighet till val och hur vi kan vara behjälpliga i dessa val? – Ja. Bra sammanfattat. Fast … – Vad? – Kanske borde vi hitta en annan metafor än ekvationen? Annars spär vi kanske på den där fördomen om att vi (behaviorister, beteendeterapeuter, KBT:are) är kantiga och därför mindre lämpade att hantera det djupa och svåra. – Ja. Eller så får man väl läsa hela boken. Och se om fördomen kvarstår. – Ok. Till något annat. En hönan-och-ägget-fråga. Ska vi börja med kapitlet om människan eller ska vi börja med det om livsvillkoren? – Du menar om vi ska börja med att beskriva den som blir inkastad i livet eller om vi ska börja med att beskriva vad den blir inkastad i för något? Tror att det är vilket som. – Men vi måste ju välja. – Ja, det kanske vi måste. NIKLAS MÖLLER OCH ISABEL PETRINI Våren 2020 INLEDNING

9789127825147_001-262.indd 21

⎮⎮⎮ 21

2020-07-15 10:36

9789127825147_001-262.indd 22

2020-07-15 10:36

DEL 1

Starten Hur börjar vår existens? Vilka villkor gäller för existensen? Hur upplever vi oss själva när vi går omkring och existerar?

9789127825147_001-262.indd 23

2020-07-15 10:36

9789127825147_001-262.indd 24

2020-07-15 10:36

KAPI TEL 1

Thrownness

– att bli inkastad i livet och dess villkor Samhället attackerar tidigt, när individen är hjälplös. skinner, 2012b, s. 127

THROWNNESS – att bli inkastad – är ett begrepp som filosofen Martin Heidegger myntat (Heidegger, 2010). Han använde det för att beskriva hur vi blir inkastade i livet och dess villkor, hur vi inte väljer att börja existera, det är inte ett fritt val. Vi väljer inte att börja existera. Vi väljer inte heller var eller när vi börjar denna existens. Vi väljer inte föräldrar. Vi väljer inte gener eller våra förutsättningar medan vi växer i livmodern. Vi väljer inte att födas i ett land med krig eller fred, i en tid med eller utan elektricitet eller wifi, eller i en miljö med överflöd eller med kamp för överlevnad. B.F. Skinner (2012b) säger att samhället attackerar oss i ett tillstånd där vi inte har en chans att göra motstånd – vi landar i livet, fyller våra lungor med luft för första gången, och runt om oss finns faktorer, sammanhang och ett samhälle som omedelbart börjar forma oss. Så om vi liknar livet vid ett pokerspel, har vi blivit inslängda i ett rum där vi förväntas spela, och vi tilldelas ett antal kort som vi inte kan byta ut. Det är bara att köra på, göra det bästa av det. Tills THROWNNESS

9789127825147_001-262.indd 25

⎮⎮⎮ 25

2020-07-15 10:36

spelet är slut och vi dör. För vi väljer inte heller att sluta existera, vi kommer alla att dö vare sig vi vill eller inte. Kanske kan man se det som ett slags val att i något skede avsluta sitt eget liv avsiktligt, men mycket finns att problematisera när det gäller den frågan, och det är också troligt att ett självmord inte upplevts som ett fritt val utan som en enda möjlig utväg. Martin Heidegger (2010) beskriver döden just så: the end of possibilities – alla möjligheters slut. Vi författare har valt att föreställa oss dessa satta villkor som en stad, Thrownness City, med givna stadsgränser och med vägar, korsningar, byggnader, dörrar. Utanför gränsen finns inget liv. Vi är redan från födelsen på väg mot gränsen, men våra vägar dit är olika långa. Och vi är inkastade i denna stad, ingen har frågat oss om vi vill – lite likt berättelsen om storken som kommer med en bebis. – Hej du, Niklas! Det är jag, Isabel. Minns du mig från storkfabriken? Vi brukade jollra. – Heeej! Det var länge sen! Du kan prata! Jag flög ju iväg något år före dig. – Ja. Jag landade 1976. – Jaha. Var är du? – I Alicante. Och du är i Stockholm, ser jag på riktnumret. – Ja, visst. I söderförort. När jag kom fanns redan ett barn här. En storebror. – Ok. Samma här. En storebror. Fast han bor med en annan förälder. De föräldrar som jag bor med jobbar natt på en bingo. Jag är med en farfar då. Jag har något som heter astma som blir jobbigt på natten. Genetiskt tydligen. – Vad tufft. Tror du att våra vägar kommer att mötas i staden? – Oj. Vet inte. Så många vägar. Och just nu bestämmer de där föräldrarna nästan allt åt en. Det var bara en tillfällighet att jag hittade en fungerande leksakstelefon som hade ditt nummer inprogrammerat. – Senare då kanske. Den som lever får se, brukar min förälder säga. Tja, tja!

26 ⎮⎮⎮ DEL 1

9789127825147_001-262.indd 26

STARTEN

2020-07-15 10:36

Däremellan då, mellan födelse och död, mellan att bli inkastad och att få slut på möjligheter, är vi då fria att vilja och handla? Finns det möjlighet att under livets – pokerspelets – gång få byta sina kort? Att inte vara låsta vid den giv vi fick när vi blev inslängda? Får vi det valet? Vi återkommer senare till frågan om val.

Thrownness Begreppet thrownness tolkas olika stramt av olika företrädare inom fältet. Allt från att det endast rör de betingelser vi helt saknar makt över, som att födas och dö, till att även inkludera betingelser som i teoretisk mening är påverkbara, som samhällsfaktorer och kultur. Vi författare väljer den senare bredare, mer inkluderande, innebörden av begreppet. Thrownness är inte ett beteendeanalytiskt begrepp eller ett begrepp som används inom KBT-fältet. Men vi tycker dels att det är trevligt om vi kan knyta an till begrepp som är kopplade till den existensfilosofiska traditionen, dels att det är ett begrepp som anspelar på något som är centralt inom beteendeanalysen: att vi ställs inför yttre faktorer. Dessutom tycker vi att metaforen att kastas in i ett sammanhang är ett, i denna kontext, utmärkt sätt att beskriva något mänskligt. Det får oss att tänka på historien om lille Kal-El. Hans föräldrar, forskarna Lara och Jor-El, visste att deras planet snart skulle explodera. För att rädda sin lille son byggde de en kapsel och skickade iväg honom i rymden i hopp om att han skulle hitta ett nytt hem, på en ny planet. Strax efter hans avfärd exploderade hans hemplanet Krypton. Kal-El landade så småningom på planeten Jorden, klev ur sin kapsel. Vad var det här för plats? Vart skulle han gå? Hur skulle han bete sig? Föga anade han då att han senare skulle bli en kändis under namnet Stålmannen. Thrownness är även en passande titel på det inledande kapitlet i denna bok, ett kapitel där vi vill ge en bild av vad vi kastas in i när vår existens tar sin början. Även vi författare kastar oss in i det här projektet, eller det var THROWNNESS

9789127825147_001-262.indd 27

⎮⎮⎮ 27

2020-07-15 10:36

snarare våra tidigare höga ambitioner som kastade oss in i detta. Att både försöka förhålla oss till en tradition som inte är vår naturliga, existentiell filosofi, och använda oss av beteendeanalytiska principer på ett hjälpsamt och samtidigt korrekt vis känns lite skrämmande.

Våra evolutionära livsvillkor När vi pratar om vad vi som människor kastats in i, våra livsvillkor, vår situation, tycker vi att en rimlig utgångspunkt är att utgå från vårt ursprung: från Big Bang, encellig organism, via årmiljonerna till dagens Homo sapiens. Människan och de mänskliga villkor vi lever i och med har formats under en lång tid, med mänskliga mått mätt. Med variation och selektionstryck har vi som art anpassats att möta de utmaningar vi ställts inför. Som enda biologisk art har människan under några tiotusentals år vandrat ut från vad som i dag benämns Afrika och spridit sig över jordklotet, anpassat sig till alla klimatzoner och bosatt sig inom hundratals ekologiska nischer (Villaette, Villaette & Hayes, 2019). Under evolutionen har vi utrustats med verktyg för överlevnad och fortplantning, verktyg eller förmågor som ingen individ skulle kunna lära sig över en livstid och som därmed är en del av vårt arv, våra förutsättningar. En evolutionär analys börjar med att studera ett specifikt fenomen och den kontext i vilket fenomenet uppstår. Därefter vill vi förklara fenomenet som en funktion av sin kontext. Det vi kastats in i och det vi kastats in med har formats under mycket lång tid. Genetisk evolution är, återigen med mänskliga mått mätt, en långsam process, samtidigt som samhällsutvecklingen de senaste århundradena varit snabb. Ofta nämns att vi är formade för att leva på savannen och inte i dagens miljonstäder, att många av våra reflexer och handlingssystem är anpassade för att möta svåra yttre förhållanden som rovdjur och krävande väderlek. Betingelser som en gång i tiden var ett hot, men som i dag inte utgör våra främsta utmaningar, påverkar fortfarande hur vi lever våra liv. Verktyg som 28 ⎮⎮⎮ DEL 1

9789127825147_001-262.indd 28

STARTEN

2020-07-15 10:36

utvecklats i miljöer där de varit användbara ställer i dag till bekymmer för många människor. Trots fullt normalt fungerande hjärnor kan vem som helst av oss utveckla ett lidande som påverkar vår funktionsnivå till en grad där vi behöver söka hjälp. Med andra ord: egenskaper som är adaptiva utifrån ett evolutionärt perspektiv är inte alls hjälpsamma i dagens samhälle. Kortsiktiga mål tenderar per automatik att styra våra val på bekostnad av långsiktiga mål. Det senare till följd av inlärningsprocesser som går att härleda till tidsperioden kambrium för 488–542 miljoner år sedan – associativ inlärning eller respondent och operant betingning (Ginsburg & Jablonka, 2010). Det är inlärningsprocesser som vi i någon bemärkelse är underkastade och inkastade i och som beskriver hur inte bara människan, utan de flesta organismer, utformar beteenderepertoarer kopplat till den yttre miljön. Dessa inlärningsprocesser är även en del av grunden i beteendeanalytiska terapier. Émile Durkheim, fransk sociolog och ansedd som en av sociologins grundare, formulerar något centralt med att vara människa i ett samhälle med frasen: ”Individens natur är endast en obestämd massa som de sociala faktorerna formar och omvandlar” (1982, s. 131, vår översättning). Formuleringen överensstämmer även med det perspektiv B.F. Skinner förespråkade (2012b). Han använder sig dock av en mer dramatisk formulering som vi inledde kapitlet med: ”Samhället attackerar tidigt, när individen är hjälplös.” Människan är inte bara en odefinierad massa, utan också en hjälplös sådan som samhället eller de externa faktorerna skoningslöst attackerar. Vi kan alltså inte forma oss själva, utan valsas genom alla de möten och relationer vi har med omgivningen; vi formas av vad omgivningen gör med oss och mot oss med ord eller andra handlingar. Ibland tillskrivs företrädare för dessa utgångspunkter ett ”blank slate”-perspektiv, det vill säga att vi människor skulle vara som oskrivna blad när vi föds. Dock är bladet inte helt tomt. Evolution inbegriper mer än genetisk evolution, och fyra ärftliga mekanismer har identifierats: (1) genetik, THROWNNESS

9789127825147_001-262.indd 29

⎮⎮⎮ 29

2020-07-15 10:36

(2) epigenetik, (3) beteende (social inlärning) och (4) symbolik (språk och kognition som verkar vara distinkt för människan) (Jablonka & Lamb, 2006). Att det är mer som bestämmer vårt arv än genetiken påverkar hur både forskare inom det traditionella evolutionsteoretiska fältet tänker och hur forskare inom de sociala och humanistiska vetenskapstraditionerna förhåller sig till frågan. Charles Darwins teori om selektion genom överlevnad (2009) förklarar att de egenskaper som är bäst anpassade till omgivningens förändringar förs vidare. Skinner (1976) benämner selektion genom konsekvenser som en evolutionär process, där organismer i någon mån ”väljer” den miljö som är mest belönande. Detta är en parallell till Darwins selektion genom överlevnad, men processen utspelar sig även inom en generation och inte endast mellan generationer. Om vi kopplar detta till begreppet thrownness då? Ja, vi kastas in, och letar i staden (livet) efter miljöer som är belönande eller, i brist på belönande, fria från negativa inslag. Precis som en variation i de genetiskt formade egenskaperna hos en art varit och är nödvändig för gruppens anpassning vid yttre förändringar är variation i handlingsalternativ viktig för individen vid yttre förändring. Vi kan ”evolvera” under vår livstid med hjälp av en ökad psykologisk flexibilitet genom att vi anpassar oss till nya situationer och förhållanden. Just att öka den psykologiska flexibiliteten, det vill säga den upplevda rörligheten och antalet möjliga handlingsalternativ i en given situation, ser vi författare som det elementära syftet i psykoterapi.

MÄNNISKANS NATUR: SAMARBETE – KONKURRENS Ett utmärkande drag hos oss människor är vår förmåga att samarbeta. Till och med hos små barn syns denna tendens. Om du leker med ett litet barn och börjar stoppa leksaker i en låda och därefter pekar på en leksak, kommer barnet sannolikt att stoppa leksaken i lådan (Liebal, Behne, Carpenter & Tomasello, 2009). Om ett litet barn ser en person samarbeta med någon, medan ytterligare en annan person inte samarbetar, kommer barnet att belöna den som samarbetar 30 ⎮⎮⎮ DEL 1

9789127825147_001-262.indd 30

STARTEN

2020-07-15 10:36

(Hamlin, Wynn, Bloom & Mahajan, 2011). Barn till människor kommer i större utsträckning än andra primater att följa blicken från en person de iakttar eller interagerar med. Detta är exempel som pekar mot att barn har en tendens att samarbeta redan innan de socialiserats. Även detta kastas vi in i, vi väljer inte att vi ska läsa av och känna med våra medmänniskor. Evolutionärt blir det begripligt. Prosociala handlingar bidrar till gruppers överlevnad. Varför existerar då så mycket av det motsatta, antisociala beteenden och konflikter mellan människor? Forskaren Anthony Biglan lyfter i sin bok The nurture effect (2015) fram att om vi tittar närmare på hur grupper utvecklas, kan vi se att samarbetet endast rör den egna gruppen. Samtidigt blir det viktigt med konkurrens gentemot andra grupper. Så selektionsprincipen har lett till ingruppssamarbete och samtidigt till att snabbt uppvisa aggression mot andra grupper. Ytterligare en faktor är att människan i perioder har behövt hantera olika former av deprivation och yttre hot och att samarbete då inte alltid har varit prioriterat. Dessa situationer har krävt en förberedelse för fara och att kunna svara snabbt på faran i fråga. Det har alltså funnits ett stort överlevnadsvärde för oss att kunna vara både prosociala, för att inte hamna utanför gruppen och tvingas försöka överleva på egen hand, och antisociala, för den egna gruppens överlevnad i förhållande till andra grupper. Detta innebär att människan både har en predisposition att handla prosocialt och en predisposition att handla antisocialt. Utifrån evolutionsteoretisk lupp är detta beroende av de yttre förutsättningarna, dem som vi kastats in i. En mer resursrik, men framför allt en mer vårdande miljö, kommer att leda till högre grad av prosociala handlingar mellan människor. Och fler prosociala handlingar tycks hänga ihop med både välbefinnande och hälsa. Med dessa båda predispositioner tänker vi oss att vi behöver förhålla oss till dessa handlingstendenser under olika yttre förhållanden. Perspektivet erbjuder även ledtrådar till hur vi kan öka ett mer prosocialt beteende. Biglan (2015) sammanfattar vad vi lärt oss de senaste åren inom fältet prevention med frasen: ”Vi behöver se till att alla lever i en vårdande THROWNNESS

9789127825147_001-262.indd 31

⎮⎮⎮ 31

2020-07-15 10:36

(nurturing) miljö.” Om vi författare, i Biglans fotspår, ska vara visionära, kommer fred och frid inte att uppstå så länge vi delar in varandra i in- och utgrupp. Först den dag då vi ser mänskligheten och oss själva som en grupp kommer vi att agera prosocialt mot alla våra medmänniskor.

DEN SYMBOLISKA, SOCIALA APAN Vi människor är den symboliska apan, apan som lärde sig att använda symboler för stimuli och med det lade grunden för den kultur vi i dag lever i. Vår kultur har utvecklats via språket, vår förmåga att samarbeta, lösa problem och skapa system av normer och förhållningssätt. Vissa evolutionsteoretiker kallar vår art eusocial, ett begrepp som introducerades av entomologen Suzanne Batra när hon studerade bin på 1960-talet (1966). Andra arter som benämns på liknande sätt är till exempel myror och vissa biarter, det vill säga arter som lever i kolonier men som verkar som en organism. Eusocialitet präglas också ofta av altruism, det vill säga en förmåga att sätta samhällets bästa framför ens eget bästa. Vi är helt enkelt en enormt social art, på gott och ont. Andra människors, eller mer korrekt, samhällets inverkan på dem vi är, på vad vi upplever som sant och korrekt är enorm. Detta, att födas in i ett samhälle, i vårt samhälle, är en del av att vara människa, en del av våra livsvillkor – vår fakticitet. Symboliskt tänkande, språk, utvecklades inte utifrån slumpen utan sannolikt från att vi tenderar att i grunden vara samarbetande som art. Det tidigare exemplet, med barnet som stoppar leksaker i lådan, verkar vara särskilt utmärkande för människan, och inte ens våra närmaste släktingar schimpanserna verkar ha en lika utvecklad förmåga till samarbete. Evolutionärt har detta med stor sannolikhet belönats i de, vad man antar, små gruppkonstellationer förmänniskan levt i. Psykologiprofessorn Steven Hayes (2019) konstaterar att vi helt enkelt är den typen av apa och fortsätter med att konstatera att människans barn kommer till världen med en viss grad av theory of mind som innebär att vi genom observation kan förstå i alla fall lite av vad andra vill. Att möta andras önskan som i exemplet 32 ⎮⎮⎮ DEL 1

9789127825147_001-262.indd 32

STARTEN

2020-07-15 10:36

med leksakslådan verkar i grunden vara viktigt för oss. Utifrån relationsinramningsteori (RFT, en teori om mänskligt språk och tänkande) menar man att denna förmåga till samarbete lade grunden för utvecklingen av det symboliska tänkandet, där individer lyssnat till andra medlemmars läten (tal) i närvaro av objekt. Att ta upp och räcka detta objekt till talaren har expanderat samarbetsmöjligheterna och erbjudit fördelar för gruppen (Wilson, Hayes, Biglan & Embry, 2014).

Sociala villkor I varje samhälle finns en överenskommelse som rör normer och praktiker, ofta utformade utifrån traditionella, religiösa och politiska berättelser. Dessa berättelser inverkar även på hur vi fördelar våra tillgångar. Våra ursprungliga förutsättningar och villkor, de som existensfilosoferna säger att vi kastas in i, kommer att påverka oss.

ATT AVVIKA FRÅN NORMER Som människor tenderar vi att kategorisera vår omgivning, och detta gäller även när vi bedömer andra människor. Ofta sker denna kategorisering utifrån attribut som visar på den andres sociala identitet. Detta kategoriserande reducerar den andre från att vara en hel person till vissa attribut, och ibland leder detta till vad den kanadensiske professorn i antropologi och sociologi, Erving Goffman (2014), benämnde stigma. Begreppet stigma myntades av de gamla grekerna och refererade till kroppsliga tecken eller märken som tillfogats vissa individer med syftet att visa på något moraliskt ovanligt eller dåligt hos bäraren. Dessa märken skars eller brändes in i bäraren och signalerade till omgivningen att hen var någon som skulle undvikas. Goffman beskriver tre olika typer av stigma. En av dessa är kopplad till kroppsliga variationer, en annan är karaktärsegenskaper och den sista är baserad på grupptillhörighet. Vidare skriver han att den som inte tillhör den stigmatiserade gruppen ser på den stigmatiserade som mindre mänsklig och utövar olika former av diskriminering THROWNNESS

9789127825147_001-262.indd 33

⎮⎮⎮ 33

2020-07-15 10:36

XBT

Foto: Mia Carlsson

existerar precis samtidigt som du. Det

niklas Möller är leg. psykolog och

gå. Men av de vägar och möten som

snarare än till undervisning. Jag får ta del av dialoger, både

finns i din närhet – vilka väljer du?

verksam vid samma arbetsplats. De har tidigare, tillsammans med Ulf Gustavsson, skrivit boken Krig, tortyr och

flykt (2017).

ISBN 978-91-27-82514-7

9 789127 825147

XBTKorrad2.indd 1,5

hinna träffa, vägar du aldrig kommer

enkelt nödvändig. Jag är inbjuden till ett reflektivt samtal,

Vilka väljer du bort? Varför gör du

Existentiell beteendeterapi

isabel petrini är leg. psykolog och

»Jag har längtat efter den här boken! Den är bra – ja, helt

N ik l a s Möl l er & isa bel Pe t r iN i

verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.

finns människor du aldrig kommer

Existentiell beteendeterapi Livet, döden och Skinner Niklas Möller & isabel PetriNi

och hur hjälper vi andra att förhålla sig? Det finns ingen tid att förlora. Existensen är nu. Bara nu.

2020-07-15 12:35