9789127824027 by Smakprov Media AB

FÖRSKOLA används den? Som avkoppling, eller som pedagogisk aktivitet med utgångspunkt i läroplanen? Hur kan bilderboken berika arbetet med exempelvis språk, identitet eller allas lika värde? Varför är högläsningen så viktig och vilken roll kan boksamtalet spela?

författare, barnbokskritiker och läsinspiratör. Hon är en flitigt anlitad föreläsare för förskollärare, lärare och bibliotekarier, hon håller kurser i att skriva barnlitteratur och verkar som frilansredaktör och lektör. 2002 fick hon Svenska Barnboksakademins Eldsjälspris.

Boken lyfter metoder som högläsning, dialogisk läsning och boksamtal. Den ger argument, idéer och strategier för daglig läsning och givande bokstunder, varvat med inspirerande boktips. Här får du också en teoretisk baskunskap, exempelvis om bilderbokens form och normkritiska perspektiv, som hjälper dig att göra kvalitativa bokval efter barngruppens behov och förutsättningar. Nytt i denna reviderade utgåva är att faktaboken också behandlas, även om den skönlitterära bilderboken fortfarande är i fokus. Boken riktar sig framför allt till blivande eller verksamma pedagoger i förskolan, men även till övriga pedagoger, bibliotekarier och andra som vill använda bilderboken som ett självklart verktyg i sin verksamhet.

OMARBETAD UTGÅVA ISBN 978-91-27-82402-7

»Bilderboken är en genial pryl fastslår litteratur-

Bilderbokens mångfald och möjligheter

Agneta Edwards är litteraturpedagog,

Bilderbokens mångfald och möjligheter är en lustfylld handbok där teori och praktik går hand i hand när vi betraktar bilderboken som litteratur, som konst, som pedagogiskt redskap och – förstås – som läsupplevelse! Agneta Edwards visar hur ett medvetet arbete med bilderböcker kan ge alla barn möjlighet att upptäcka litteraturen och utveckla språk och litteracitet.

Agneta Edwards

BILDERBOKEN HAR ALLTID funnits med i förskolan. Men hur

pedagogen Agneta Edwards i sin bok om bilderbokens mångfald och möjligheter. Med en mycket smittande entusiasm levandegör hon bilderboken som en konstnärlig och pedagogisk resurs i livet.

BILDER

BOKENS mångfald och möjligheter

Boken är komponerad kring fyra huvudfrågor: Varför? Vad? Hur? och Vilka? Med lika stort allvar som kompetens förklarar hon tekniker och begrepp som rör litteratur för unga. Historiska återblickar samsas med nedslag i samtiden och visar att Sverige har en fantastisk skatt av duktiga författare och illustratörer, men blicken skådar även ut över nationsgränserna. Tematiska boktips, bl.a. med rubriker som »Med genusglasögonen på« och »Mångkulturellt« avslutar. Ett av bokens uttalade syften är att läsaren ska våga göra medvetna, varierade och djärvare bokval efter läsningen. Jag är fullständigt övertygad om att så är fallet. Den fylliga litteraturlistan är bara ett av bokens många verktyg för den som vill uppleva bilderbokens mångfald och möjligheter. Den riktar sig framför allt till pedagoger inom förskolan.« Bibliotekstjänsts lektör Ulf Malmqvist, BTJ-häftet 2009:02

Agneta Edwards

9 789127 824027

Bilderboken_omslag_gk_variant2.indd Alla sidor

2019-07-08 14:49

Förord Att författare och läsare genom att vara överens om hur skrivtecken ska tolkas kan kommunicera med varandra över kontinenter och genom århundraden, överföra information, minnen, sagor och berättelser, är väl ändå ett av människans mest makalösa påhitt? Och detta stora bjuder vi in barn till när vi introducerar dem för rim, ramsor, sånger, sagor, högläsning och bilderböcker – där börjar deras resa mot att bli läsande människor. Du som arbetar inom förskola, skola eller bibliotek och möter så många barn har en otroligt viktig roll på många sätt, inte minst som läsinspiratör och litteraturförmedlare. Även om fokus i Bilderbokens mångfald och möjligheter ligger på litteratur och läsning i förskolan, är boken i många delar användbar även för dig som undervisar i de första skolåren, arbetar på bibliotek eller förlag – eller rätt och slätt har ett brinnande intresse för yngre barns läsning och för bilderböcker. Första gången den här boken kom ut var år 2008. Då hade jag arbetat i tio år med läsfrämjande samverkansprojekt mellan förskolor och bibliotek i flertalet kommuner i Skåne, och erfarenheterna därifrån lade grunden till Bilderbokens mångfald och möjligheter. Sedan dess har det hänt mycket, i samhället och inom förskolan. Inte minst den nya skrivningen i Lpfö 18 som sätter ökat fokus på litteraturen: ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” Min förhoppning är att Bilderbokens mångfald och möjligheter, nu uppdaterad med ny forskning om läsning och litteracitet och perspektiv som flerspråkighet, digitalisering och normkritik, ska fortsätta vara precis den inspirerande ögonöppnare förlaget en gång önskade sig. Att boken väcker nyfikenhet på bilderboken, öppnar din blick för hur spännande, intrikat och komplex den kan vara, och ger många idéer och metoder för att arbeta med bilderböcker tillsammans med barnen på din förskola, i din klass eller på ditt bibliotek.

Bilderbokens mångf_orig.indd 3

2019-07-09 14:43

Allt du läser här om metodik och praktik på förskolan har vi – du och jag – ett antal förskollärare och bibliotekarier att tacka för, erfarna, kompetenta och nyfikna pedagoger och läsinspiratörer som delat med sig av sina erfarenheter. I Bilderbokens mångfald och möjligheter får du ta del av goda exempel från såväl enskilda pedagoger som förskoleavdelningar och hela kommuner. Jag hoppas att det ska inspirera dig att arbeta lika medvetet och envetet för att lyfta litteraturen och läsningen. Några av de vars röster du möter i boken är Anette Lindberg och Emma Welin som jobbar på förskolan Lönnen i Lund och Karna Nyström, litteraturpedagog i Simrishamn. Många författare och illustratörer har generöst berättat om sitt arbete – ett särskilt tack till Stefan Casta för givande samtal om att skriva faktaböcker kontra bilderböcker. Tack också till hela nätverket Förskolebibliotek i Lund för att jag har fått ta del av era tankar under workshops och studiebesök, och till Faïka Ammar vars uppsats om faktaboken gav många uppslag. Och sist men långt ifrån minst: Ingrid Aulin-Larsson, förskollärare och litteraturpedagog på Raus Planterings skolområde i Helsingborg, som med brinnande entusiasm och professionalism omsätter teorier till praktik. Vi har nu samarbetat i tjugo år och jag brukar kalla Ingrid för mitt alibi i verkligheten. Hon visar att bokläsningen på förskolan – utifrån de mest skiftande förutsättningar – med envishet, kreativitet och ett klockrent barnperspektiv går att utveckla till ett kraftfullt och lustfyllt pedagogiskt redskap utan att glömma det estetiska perspektivet. Ulla Rhedin, vars tvärvetenskapliga forskning och skarpa analyser har lärt och inspirerat alla oss som på olika sätt utforskar bilderbokens väsen, tog sig tid att läsa det första manuset 2008. Det trasslade mig då ur teoretiska fallgropar och tillförde mycken klokskap. Karin Jönsson, som är forskare och lärarutbildare på Malmö universitet, har granskat det första kapitlet i denna nya utgåva och barnbibliotekarien Eleonor Pavlov har tittat på valda delar med sina skarpa normkritiska glasögon. Vad vore författaren utan dessa så pålästa och engagerade barnbibliotekarier i sitt nätverk? Ett stort tack till Malin Lundqvist, som provläste första versionen av det reviderade manuset och

Bilderbokens mångf_orig.indd 4

2019-07-09 14:43

bidrog med kloka synpunkter, katalogsökningar och många boktips, och till Anna Fogelqvist-Ehinger och Anna Hällgren som oförtröttligt svarat på mejlfrågor, föreslagit böcker, delat erfarenheter och peppat. Jag hoppas att du som läsare också kommer att känna dig som en del av det inspirerande flöde av kunskap och idéer som format Bilderbokens mångfald och möjligheter. Att dela varandras erfarenheter och läsupplevelser utvecklar såväl kompetens som intresse. Om ni vill jobba tillsammans med boken, till exempel i personalgruppen, finns en studiehandledning att ladda ner på Natur & Kulturs hemsida.

Studiehandledningen finner du på nok.se/bilderbokensmangfaldochmojligheter

Mycket läsnöje, Agneta Edwards

Bilderbokens mångf_orig.indd 5

2019-07-09 14:43

Innehåll Inledning 8

VARFÖR? 13

Läsning – en akt av frihet och tuff hjärngympa 14 Den läsande hjärnan 14 Intresset som drivkraft 15 Varför behöver barn böcker? 16 Vad säger läroplanen? 17 Sju perspektiv på läsning 18 Språket 18 Läsning och litteracitet 22 Identitet 24 Livsfrågor 26 Omvärldsfrågor 27 Konst och litteratur 27 Långsamhetens lov 28

Sjutton skäl för barnboken 28

VAD? 31

Vad är en bilderbok? 32 Vad är en faktabok? 33 Fakta och fiktion i kombination 33 Bilden – uttryck och teknik 35 Bilden signalerar 38 En brokig bildvärld 41 Illustratörens verktygslåda 42

Texten – stildrag, rytm och mönster 45 Det rätta ordet 45 Lyriskt eller rappt? 46 Rim, rytm och poesi 47 Berättarstrukturer 48 Vanliga berättarmönster 51 Lekfull interaktivitet 52

Bilderbokens byggklossar och pusselbitar 53 Handling 54 Kronologi 54 Personer 54 Miljö 56 Tid 57 Berättarperspektiv 58

Text och bild i samverkan 59 Från bild till text? 60 Verbalt plus visuellt 60 Tre bilderbokskoncept 61

Bildberättelser – silent books 66 Att läsa bilder 67 Bildkomposition 68 Färg och ljus 69 Var är kameran? 71 Parallella skeenden 76 Läsa mellan raderna 77 Symbolik 80 Läsaren vet mest 80 Metafiktion och intertextualitet 81

Nyfikna och kompetenta barn 84

Bilderbokens mångf_orig.indd 6

2019-07-09 14:43

HUR? 87

Aktivt, medvetet och synligt 88 Läsande pedagoger 89 Alla barns rätt till läsning 90 Hur många böcker? 91 Var är böckerna? 91 Läsa hemma 93 Biblioteket 95 Bokstunden på förskolan 97 Bokstundens När? Var? Hur? 99

I. Rätt tid 99 II. Rätt plats 101 III. Magiska ritualer och rutiner 107 IV. Förbjudet att störa läsande barn 112 V. Rätt bok 113 VI. Presentera författare och illustratör 122 VII. Läs på! 123 VIII. Förförståelse och bearbetning 124 IX. Läs och läs om! 128 X. Boksamtal 132

VILKA? 141

Kvalitet – vad är det? 142 Bredd, djup och sammanhang 143 Identitet 144 Normer och värden 145

Mångfald, representation och inkludering 146 Livsfrågor 155

Silent books 158 Kapitelböcker 159

Litteraturlista 160 Webbadresser 167 Bildförteckning 168

Bilderbokens mångf_orig.indd 7

2019-07-09 14:43

Inledning Ibland får jag frågan varför jag jobbar med just bilderböcker. Men åh, bilderboken är väl en genial litteraturform? Två konstnärliga uttryck, litteratur och bildkonst, förenade i intentionen att berätta något och förpackade på ett sätt som för historien framåt i exakt den takt läsaren vill. Detta spännande i bläddringen – vad väntar på nästa sida? Det växelvisa avkodandet, från text till bild och tillbaka igen – vad berättas här? Titta, vilken rolig hatt! Och där står en rollator – vems är den, tro? Alla dessa signaler och ledtrådar som är gömda i detaljerna! Bilderboken är en plats för utforskning, där fantasin får stort spelrum. En bra bilderbok lämnar luckor åt läsaren. Shaun Tan, ALMA-pristagare 2011, formulerar det så bra: ”Jag tänker ofta på ord och bilder som motpoler i ett batteri. För att sluta kretsen måste läsaren använda sin egen fantasi.” Precis som musik kan en bild omedelbart beröra – slå an en ton i oss, en känsla. Bilderboken har ett brett stämningsregister, från skratt och knasighet till varm empati eller svindlande vackerhet och förundran. Utifrån bilderna kan vi utläsa miljöer och känslor och tolka situationer, bilden talar direkt till oss utan den avkodningsomväg som en text måste ta. Så bilderboken bjuder in även den som (oavsett ålder) själv inte kan läsa – kanske kan man kalla det för en demokratisk litteraturform? Spännvidden inom olika ämnen såväl som i berättelsernas komplexitet är stor. Från att gå hand i hand med de allra yngsta läsarnas tidiga upptäckter av världen till existentiella betraktelser och psykologiskt djupborrande inre draman om svåra livsfrågor. Ibland uppstår det därför förvirring om vad som är en bilderbok och vem den riktar sig till. Vilka böcker tänker du själv på när du hör eller läser ordet bilderbok? Elsa Beskow? Eller modernare klassiker som böckerna om Max, Bu och Bä, Alfons, Gittan eller Mamma Mu och Kråkan? Kanske ser du framför dig bibliotekets låga tråg, där böckerna är placerade nära golvet för att vara tillgängliga för de

Bilderbokens mångf_orig.indd 8

2019-07-09 14:43

läsare som de flesta bilderböcker riktar sig till: barn 1–6 år och deras medläsande vuxna. Så hur ska vi tänka om en bok som Sara Lundbergs prisade Fågeln i mig flyger vart den vill som är en berättelse om ett konstnärsliv och tjock som en roman, är det också en bilderbok? Eller Shaun Tans Ankomsten som i enbart bilder berättar en historia lika komplex som vilken dystopisk film eller roman för vuxna som helst. För mig som arbetar utifrån en litteraturvetenskaplig grund är begreppet bilderbok synonymt med skönlitterär bilderbok, alltså en berättelse eller fiktion. I Bilderbokens mångfald och möjligheter ville jag teckna en så bred bild som möjligt, därför berör boken till viss del även andra litteraturformer och genrer, till exempel poesi, som också förmedlas i bilderboksdräkt. Och i denna nya reviderade utgåva har även faktaboken givits utrymme, även om den skönlitterära bilderboken fortfarande står i fokus. BOKENS SYFTE

Syftet med Bilderbokens mångfald och möjligheter är både att lyfta bilderboken som konstform och litterärt verk och att visa på bilderbokens styrka som pedagogiskt verktyg. Jag försöker svara såväl brett som djupt på den grundläggande frågan ”Varför ska jag jobba med litteratur, med bilderböcker?”. Utifrån det pedagogiska perspektivet fördjupar vi oss lite extra i det som i förskolans läroplan explicit kopplas ihop med högläsning och litteratur: som en förutsättning för barnen att utveckla sitt språk. Boken lyfter också vilken betydelse såväl bilderboken som faktaboken kan ha för barnens litteracitetsutveckling. Vi tittar även på hur bilderböcker kan stötta självkänsla och skapa empati, och hjälpa till att sätta fokus på grundläggande värden som jämställdhet och solidaritet, normer, mångfald och alla människors lika värde. Och på hur såväl faktaboken som den skönlitterära bilderboken bidrar till barnens utveckling av kunskap genom att skapa intresse för många olika ämnen, och öppna för samtal om allt mellan himmel och jord. För att arbeta medvetet med bilderböcker behöver man som pedagog även en baskunskap om sitt verktyg, om bilderboken i sig. En bilderboksberättelse kan ju förmedlas på en mångfald

Bilderbokens mångf_orig.indd 9

2019-07-09 14:43

olika sätt. Med kunskap om bilderbokens form blir det lättare att välja bok och läsmetod, och det bidrar också till fördjupade boksamtal. Man kan se Bilderbokens mångfald och möjligheter som en katalog över olika glasögon eller perspektiv att betrakta bilderboken med. Merparten av exemplen är bilderböcker företrädesvis utgivna de senaste tio åren, enstaka titlar finns i skrivande stund enbart tillgängliga på bibliotek. Litteraturlistan ska absolut inte betraktas som någon kanon, som att detta skulle vara precis de böcker alla förskolor bör läsa. Titlarna är mina personliga val utifrån att de representerar något som jag tycker är intressant att visa läsaren – det finns förstås många fler fantastiska bilderböcker. BOKENS UPPLÄGG

Bilderbokens mångfald och möjligheter utgår från de didaktiska frågorna Varför? Vad? Hur? och Vilka? Första kapitlet Varför? handlar om varför läsning är så viktigt som kompetens och vad litteraturen och här särskilt bilderböckerna mer kan tillföra. Kapitlet tar också upp vilken roll förskolan kan spela för barns möte med böcker och för att bli läsande människor. I kapitlet Vad? undersöker vi bilderbokens form mer på djupet, bland annat textstrukturer som lockar till läsning och relationen mellan bild och text. Mina exempel har inte ambitionen att vara heltäckande utifrån ett bilderboksteoretiskt perspektiv utan är valda utifrån de belysanden, analyser och diskussioner som under mina tjugo år som utbildare intresserat deltagare i fortbildningar och föreläsningar mest. Somligt är direkt användbart för läsning och boksamtal med barnen, annat är mer att betrakta som en höjning av den egna litterära kunskapen och kompetensen att analysera och tolka bilderböcker. En del av de faktaböcker som nämns har sin primära läsarålder något högre än förskolan, men tas ändå upp för att de visar på något intressant och kan ge dig som pedagog en läsupplevelse. I kapitlet Hur? resonerar vi kring det praktiska: Hur ser en läsinspirerande förskola ut? Hur kan en bokstund eller ett boksamtal läggas upp? Hur kan förskolan samverka med familjen och med biblioteket?

Bilderbokens mångf_orig.indd 10

2019-07-09 14:43

Sista kapitlet Vilka? lyfter ett antal perspektiv som kan (och bör) påverka vilka bilderböcker som förskolan väljer att arbeta med, till exempel kvalitet, normer och mångfald. Där finns också förslag på bilderböcker i några centrala teman/frågeställningar liksom tips på kapitelböcker och silent books. Om du har använt boken tidigare kan det vara bra att notera att två kapitel har bytt namn och plats i den här utgåvan, främst på grund av att vi ville lägga det teoretiska avsnittet före det metodiska för att göra det lättare att förstå till exempel varför det är så viktigt att se bilden under högläsning. Men det går förstås att läsa och arbeta med kapitlen i valfri ordning. För mig är utgångspunkten alltid frågan Varför?, så låt oss inleda med det.

Bilderbokens mångf_orig.indd 11

2019-07-09 14:43

Bilderbokens maĚ&#x160;ngf_orig.indd 12

2019-07-09 14:43

VARFÖR? Ja, varför ska förskolan arbeta med böcker? Varför är det viktigt att kunna läsa? Vad säger forskning och läroplan? Varför spelar bilderboken en viktig roll?

Det här inledande kapitlet belyser vad läsning betyder för individen och i samhället, och hur det kommer sig att förskolan och bilderboken kan spela en så avgörande roll för ett barns väg till att bli en läsare.

Bilderbokens mångf_orig.indd 13

2019-07-09 14:43

Läsning – en akt av frihet och tuff hjärngympa

Bokbarnet är en hyllning till det skrivna ordet, till böckernas värld och till fantasin.

”Äsch, sånt där hittepå gillar jag inte …”, sa elektrikern som fixade belysningen i mitt kontor när han såg de överfulla bokhyllorna och fortsatte ”… tacka vet jag en bra film.” Som om det skulle vara mindre påhittat! Behovet av berättelser är något djupt mänskligt, både att ta del av och att själv berätta. Att läsa böcker är ett sätt. Film och tv-serier är ett annat. Datorspel bygger på berättelser. Teater och annan scenkonst som opera och musikal likaså. Ibland flyttar samma berättelse mellan de olika medierna, intermedialitet, bilderboken till exempel blir ofta teater. Och i leken skapar barnen egna berättelser med hjälp av sin fantasi, med inspiration från allt omkring dem: Youtubeklipp, film eller böcker likaväl som de världar och karaktärer som knyts till leksaker, datorspel och samlarkort, till exempel Pokémon eller Bionicles. Berättelserna finns överallt! Vad är det då för speciellt med böcker? Som läsare får – måste – du själv återskapa historien inne i huvudet. Författaren har i texten formulerat sitt fiktiva universum. Allt som händer mellan bokens pärmar: karaktärernas handlingar, deras utseende och röster, miljö, ljus, ljud, färger, till och med dofter – allt det gör din hjärna till en inre film eller teater med ledning av de små svarta krumelurerna på papperet. Förutsättningen för att läsa text är att du kan koden, vet hur man gör, har fått ihop bokstäverna med ljuden och orden och betydelserna. Och varje språk är som ett eget kodsystem. Titta på omslaget här intill. Kan du läsa texten? Fint! Men för dig som inte behärskar arabiska står bokstäverna tysta.

Den läsande hjärnan Att våra hjärnor utifrån en text kan måla fram en berättelse – eller för att använda den amerikanska forskaren Judith Langers talande begrepp ”bygga föreställningsvärldar” – oavsett om det

Bilderbokens mångf_orig.indd 14

2019-07-09 14:43

är en roman, en saga eller fakta om stjärnhimlen, är närmast ett underverk. Det går automatiskt för den som har lärt sig att läsa och övat upp förmågan, men bakom läsningen ligger många mentala processer som involverar olika delar av hjärnan – för en ny eller ovan läsare är det ett hårt jobb! I Den läsande hjärnan går författaren i detalj igenom alla parallella processer som läsning kräver: identifiera bokstäverna, sätta samman dem till ord, förstå innebörden (ett ord kan ju till exempel ha flera olika betydelser och innebära olika saker i olika sammanhang) och dessutom ”… hur läsning är beroende av vårt minne, av vår förmåga att dra slutsatser och lösa problem …”. Efter en arbetsvecka är det alltså inte så konstigt att även en mycket stark läsare (som jag själv) föredrar de senaste avsnitten av en teveserie framför att läsa en bok. Då får hjärnan hjälp att forma berättelsen med bistånd av dialogen, musiken och de rörliga visuella mediernas andra berättartekniska möjligheter. Och för den som ännu inte hittat in till boken, till läsningen, är det lätt att stanna här. Här finns berättelserna – varför skulle jag behöva böcker? Det gäller att ha en känsla av att det kommer att löna sig, att jag får tillgång till något intressant om jag lyckas knäcka koden.

Intresset som drivkraft Det är en grov underskattning att betrakta bilderboken enbart som en station på vägen mot att bli en ”riktig läsare”, men bilder boken spelar otvivelaktigt en central roll i utforskandet av vad läsning är. I inledningen kallade jag bilderboken för en demokratisk litteraturform som bjuder in även den som inte kan läsa. Pekböckerna hjälper barnet att sätta ord på världen, men är också den första upplevelsen av bläddringens magi. Småbarnsbilderböckerna ger barnet hens första möte med gestaltade världar i bokform, med sagor och berättelser. Genom bilderboken och högläsningen kan grunden läggas till egen läsförmåga, men vad som är ännu viktigare – inte minst på förskolan: i den tidiga läsningen kan den nyfikenhet på böcker

Bilderbokens mångf_orig.indd 15

2019-07-09 14:43

födas som får ett barn att vilja göra det arbete det faktiskt är att bli en läsare.

Varför behöver barn böcker? ”Läs- och skrivkunnighet har genom historien varit förknippat med möjligheter till makt och idag är det en förutsättning för utbildning och deltagande i samhället och ytterst en förutsättning för demokrati.” /Petra Magnusson, Svensk forskning om läsning och läsundervisning

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne eller ALMA, Astrid Lindgren Memorial Award, instiftades av den svenska regeringen 2002 för att stärka barn- och ungdomslitteraturens ställning i världen. ALMA-priset är internationellt och världens största barnbokspris. Det kan tilldelas författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande verksamhet: projekt, organisationer eller personer. År 2007 var mottagaren av ALMA organi sationen Banco del Libro i Venezuela: ”Hela vår verksamhet utgår från tanken att läsning spelar en central roll för den emotionella, intellektuella och sociala utvecklingen hos barn och unga. Böckerna är en nyckel, ett fönster till samhället och världen.” /María Beatriz Medina, verksamhetschef Banco del Libro

Att kunna läsa betyder mer för en människa än att för nöjes skull kunna tillgodogöra sig berättelser eller söka fakta om enskilda företeelser. Över hela världen arbetar man för att utrota analfabetism och främja läsning. Tilltron är stor till böckers förmåga att förändra och stärka människors möjligheter och rättigheter. Bokens och läsningens sprängkraft visar sig också från andra hållet, det negativa. Genom historien har bokbål förekommit. Diktaturer och andra icke-demokratiska styren försöker kontrollera spridandet av tankar och information: tillgången till internet begränsas, utgivningen av litteratur och tidningar censureras. Författare och journalister förföljs och tystas. Att kunna läsa ger tillgång till information och kunskap, möjliggör att ta del av olika perspektiv och åsikter – en förutsättning för att utöva kritiskt tänkande. Att kunna läsa och skriva är grunden för utbildning vilket skapar större valmöjligheter i livet. Boken kan också påverka oss på flera plan i den personliga utvecklingen. ”DE SOM BEHÖVER DETTA MEST …”

I Sverige är vi lyckligt lottade som lever i en demokrati, ett rikt land där skolsystem och bibliotek är skattefinansierade och graden av läskunnighet är hög. Man kan hävda att förutsättningarna för barn att bli läsare finns överallt i landet, men det ser inte likadant ut för alla. Läsfrämjarinstitutet, Berättarministeriet och Läsrörelsen är tre ideellt initierade projekt/organisationer som verkar för att nå fler barn (och deras vuxna) med läs-, litteratur- och kulturupplevelser, med skrivande och med böcker. Alla tre arbetar efter principen att finnas där de som kanske inte vanligtvis själva söker upp kulturen är – underförstått: de som behöver det mest. Ett exempel är Läsrörelsens samarbete med (bland andra) svenska McDonald’s som resulterat i att det sedan år 2001 har delats ut

Bilderbokens mångf_orig.indd 16

2019-07-09 14:43

”Jag började tidigt läsa böcker, besöka bibliotek, gå på barnteater och kultur aktiviteter med mina barn. Vart jag än gick fanns en viss typ av publik och det enda jag tänkte var: ’De som behöver detta mest finns inte här’.” /Marlen Eskander, grundare LFI, Läsfrämjarinstitutet, i Läsa för integration

närmare 22 miljoner exemplar kvalitativa barn- och bilderböcker – att äga egna böcker vet man genom forskningen är en central faktor för att bli en läsare. Allt fler statliga satsningar har följt i kölvattnet av sjunkande resultat för svenska barn och unga i olika läsundersökningar. Kulturrådet driver sedan länge olika nationella projekt, till exempel Bokstart som försöker nå de allra yngsta barnen genom föräldrar och andra vuxna i barnens närhet, och finansierar också en nationell Läsambassadör, en författare eller annan läsfrämjare som är ”ansiktet utåt för litteraturen”. Den av regeringen tillsatta Läsdelegationen lämnade i sitt betänkande (2018) ett antal förslag ämnade ”att skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla barn och unga att nå en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser”. Ett av de förslagen var att läsning och litteratur skulle skrivas in i förskolans läroplan.

Vad säger läroplanen? ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” /Lpfö 18

FÖRSKOLAN

Läroplan för förskolan Lpfö 18

I Lpfö 18, den läroplan för förskolan som gäller från juli 2019, uttalas det för första gången explicit att förskolan ska arbeta med litteratur och högläsning. Formuleringen ovan återfinns i läroplanens inledande text om förskolans uppdrag, under rubriken ”Kommunikation och skapande”. Visst är böcker och läsning i förskolan nog en självklarhet för de flesta som arbetar där, även om det kan skilja stort mellan hur mycket man läser och hur pedagogiskt medvetet böckerna används. I Litteraturläsning i förskolan diskuterar författarna frågan utifrån en studie som ett antal lärarstudenter genomfört på förskolor där de har haft sin verksamhetspraktik. Man pekar på det motsägelsefulla i att flertalet av de pedagoger som utgjorde studiens informanter talade om skönlitteraturen som ”viktig” och ”fantastisk”, men att det trots detta lästes för barnen endast vid ett fåtal tillfällen på respektive förskolor under tiden som

Bilderbokens mångf_orig.indd 17

2019-07-09 14:43

studien pågick. De intervjuade pedagogerna uttryckte sig ganska vagt kring varför litteraturen var så betydelsefull. Sannolikt är det i alla fall ett av skälen till att läsningen ändå inte fick större plats – om det saknas välgrundade argument blir det inte lika angeläget att satsa tid och resurser. En allmän känsla av att något är bra räcker inte. Att högläsning och samtal om litteratur tas upp i läroplanen som en del av förskolans uppdrag skapar ett incitament, ett ”måste”, men att enbart hänvisa till måluppfyllelse är inte tillräckligt för att skapa ett relevant innehåll i undervisningen. Du behöver veta mer för att vilja och kunna utveckla ett kvalitativt arbete.

Sju perspektiv på läsning • • • • • • •

Språket Läsning och litteracitet Identitet Livsfrågor Omvärldsfrågor Konst och litteratur Långsamhetens lov

Det finns förstås inte bara ett svar på frågan om varför förskolan bör arbeta med läsning och litteratur eller vad bilderboken kan ge barnen. Vi ska här titta på några av de vanligaste och kanske också viktigaste perspektiven, vilket ger ett antal olika argument att arbeta utifrån. SPRÅKET

Om man resonerar kring språkförmåga med hjälp av det aningen trubbiga men ändå användbara måttet ordförråd får man syn på något viktigt. SAOL, Svenska Akademiens ordlista över svenska språket, innehåller omkring 125 000 ord. För att klara av ett vanligt vuxenliv, till exempel hänga med i nyhetssändningar, förstå en tidningsartikel och kunna följa instruktioner och anvisningar, krävs omkring 50 000 ord. Hur många ord har då en sexåring? Hur mycket språk behöver man ha tillägnat sig i första klass? Olika forskare kommer fram till olika uppskattningar av ordförrådets storlek i olika åldrar, en vanlig siffra är ett genomsnitt på 6 000–7 000 ord när barnet börjar grundskolan. Spannet är stort, det kan finnas barn som kommer till sitt första skolår med så mycket som upp mot 10 000 ord i sitt förråd. I samma klass kan det gå elever som endast behärskar femtedelen så många ord, kanske så lite som 1 500.

Bilderbokens mångf_orig.indd 18

2019-07-09 14:43

Det ordfattigare barnets brist har med största säkerhet märkts redan på förskolan, till exempel i svårigheter att hänga med vid högläsning, i samtal eller när hen ska berätta något själv. Det betyder inte att de barnen inte kommer att kunna knäcka läs koden, men vad hjälper det när så många ord och språkkonstruktioner är obekanta eller obrukade? Då blir texten full av hål och tappade betydelsemaskor. Det språkligt mer välförsedda barnet däremot har ett förråd av inre bilder, ord och begrepp som kan göra det lästa – eller läslyssnade om vi talar om högläsningen – till något sammanhängande. Utan särskilda insatser riskerar gapet att bli allt större för varje år mellan de språkrika eleverna, som efter hand naturligt utökar sin vokabulär och utvidgar användningen av språket, och de som varken behärskar grundläggande språkstrukturer eller äger tillräckligt stort ordförråd.

Hur kan skillnaderna bli så stora? Hur kan det bli så stora skillnader? Låt oss ta en titt på vuxnas ordbagage igen så kommer vi närmare en förklaring. Av de där 50 000 orden vuxna bör behärska – det passiva ordförrådet – så använder vi aktivt i vardagslag bara en bråkdel. Med så lite som omkring 3 000 ord klarar man sig faktiskt genom en vanlig dag. Det vill säga så länge samtalet enbart rör sig kring det enklaste och mest närliggande, till exempel dagsrutiner som kläder, mat, transportlogistik etc. och vanligt förekommande situationer. För att utan problem hänga med i läsning och skolundervisning och ha en grund för att som vuxen äga de 50 000 orden bör sexåringens ordförråd alltså vara ungefär dubbelt så stort som det vi behöver för ”vardagspratet”. Om vi aldrig kommunicerar med barnen med fler och andra ord än från detta mest basala förråd – var ska de då få resten ifrån? Vårt egentligen ganska slarvigt konstruerade muntliga vardagstal räcker alltså inte för att skapa den språkbank barnen behöver. Barnen måste få uppleva, läsa och prata – på olika sätt använda språket i kommunikation – även om världen utanför den närmaste sfären. Bilderboken erbjuder en stor bredd av miljöer, detaljer, händelser, karaktärer, känslor, färger med mera att låta

Bilderbokens mångf_orig.indd 19

2019-07-09 14:43

OMARBETAD UTGÅVA ISBN 978-91-27-82402-7

»Bilderboken är en genial pryl fastslår litteratur-

Bilderbokens mångfald och möjligheter

Agneta Edwards är litteraturpedagog,

Agneta Edwards

BILDERBOKEN HAR ALLTID funnits med i förskolan. Men hur

pedagogen Agneta Edwards i sin bok om bilderbokens mångfald och möjligheter. Med en mycket smittande entusiasm levandegör hon bilderboken som en konstnärlig och pedagogisk resurs i livet.

BILDER

BOKENS mångfald och möjligheter

Agneta Edwards

9 789127 824027

Bilderboken_omslag_gk_variant2.indd Alla sidor

2019-07-08 14:49