9789127466906

Page 1

Musik

FÖR HÖGSTAD IET

HANNAH SUNDKVIST CHRISTOFFER SJÖSTEN LIND PREST P R A KTIS K - E STET I S K A
ÄM N EN

Spelainstrument

Vet du vilka som är de vanligaste instrumenten i ett band? Det är piano, gitarr, bas och trummor. Nu ska du få lära dig att spela de instrumenten.

I det här kapitlet får du lära dig tekniken du behöver för att kunna spela piano, gitarr, bas och trummor.

Övar gör du på ett riktigt instrument. Du kommer att få lära dig om toner, melodier och ackord, och även om rytmer – hur du kan kompa i olika takt och tempo.

58
3
59

Piano

I det här kapitlet ska du få lära dig att spela piano Övningarna gör du på en keyboard eller ett piano.

Pianot

Piano är ett vanligt instrument, och du kan använda det på många olika sätt. Du kan både spela solo och tillsammans med någon annan. Du kan också, om du har rätt digitala verktyg, spela in ditt pianospel och göra helt egna produktioner.

60 KAPITEL 3

Pianoteknik – spela på rätt sätt

När du börjar spela piano är det viktigt att lära sig god teknik från början. Det blir helt enkelt lättare att spela då. Du kommer till exempel att kunna spela med ett bättre flyt. Och så småningom, när du har tränat ett tag, förenklar det för dig när du spelar mer avancerade låtar.

Att spela piano med god teknik innebär att du har en korrekt handställning, det vill säga att du håller händerna på rätt sätt. Med rätt handställning undviker du att du spänner dig och får ont. Det blir också lättare att nå tangenterna.

Föreställ dig att du håller i en liten fågelunge försiktigt –utan att klämma åt eller pressa med fingrarna. Jämför sedan din hand med bilden till höger. Se till att handleden inte hänger ner – den ska vara i samma höjd som handen.

Rätt fingersättning är också viktigt för ditt spel. Du kan likna pianospel vid att skriva på ett tangentbord. Om du bara skriver med ett finger kommer det att ta längre tid att skriva. På samma sätt blir det svårt att få upp farten i ditt pianospel om du bara använder enstaka fingrar. Därför ska du använda dig av handens alla fingrar.

Lär dig tonernas namn

Ett fullstort piano har 88 tangenter. Nu kanske du tänker att det blir svårt att lära sig så många toner? Men det är faktiskt ganska enkelt. Du behöver bara lära dig namnen på sammanlagt tolv toner, eftersom samma toner återkommer.

Det lönar sig att träna rätt fingersättning och handställning från början.

Tangenterna på pianot följer ett mönster.

Varje finger har en siffra I en del låtar står det skrivet vilka fingrar som ska användas. Vi börjar därför med att sätta siffror på fingrarna. Håll upp dina händer. Fingrarna numreras som på bilden.

61 SPELA INSTRUMENT
1 2 2 3 3 4 5 5 4 Vänster
hand Höger hand

De vita tangenterna

Först ska du få lära dig notnamnen på de vita tangenterna. Vi tar hjälp av hur de svarta tangenterna är placerade. De svarta tangenterna är placerade i ett mönster om två och tre svarta tangenter. Kan du se mönstret?

Under detta mönster hittar du dina sju första toner:

C, D, E, F, G, A och B. De kallas för stamtoner.

De sju stamtonerna återkommer om och om igen, även om tonerna blir ljusare ju längre till höger på pianot du spelar. För att kunna göra skillnad på pianots 88 tangenter delas tonerna in i oktaver som fått olika namn. Ordet oktav är latin och betyder ”den åttonde tonen”.

Oktaverna på pianot har olika namn. Alla namnen utgår från det mittersta c:et på pianot. Det kallas för nyckelhåls-c och förkortas c1.

62 KAPITEL 3
C D E F G A B c1 d1 C G D
Ettstrukna oktaven
E F A B c g d e f a b e1 f1 g1 a1 b1 c2 d2 e2 f2 g2 a2 b2
Lilla oktaven Stora oktaven
C1 C2 Oktav
Tvåstrukna oktaven Nyckelhåls-c

De svarta tangenterna

Nu ska du få lära dig tonnamnen på de svarta tangenterna. Varje svart tangent har två olika namn. De har en extra symbol efter bokstaven, till exempel D♯ eller D♭.

Symbolen ♯ är ett höjningstecken. Det betyder att en ton höjs med ett halvt tonsteg. Symbolen kallas ofta för korsförtecken eftersom tecknet ser ut som ett kors. Den svarta tangenten ovanför C blir C♯ och uttalas ”Ciss”.

I talspråk får alla toner med höjningstecken ändelsen -iss: C♯ = Ciss, D♯ = Diss, F♯ = Fiss, G♯ = Giss och A♯ = Aiss.

En ton kan också ha symbolen ♭ efter sig. Det är ett sänkningstecken som betyder att en ton sänks med ett halvt tonsteg. Symbolen kallas även b-förtecken. Den svarta tangenten nedanför D blir D♭ och uttalas ”Dess”.

I talspråk får alla toner med ett sänkningstecken ändelsen -ess: D♭ = Dess, E♭ = Ess, G♭ = Gess, A♭ = Ass och B♭ = Bess.

63 SPELA INSTRUMENT
C D E F G A B C♯ D♯ F♯ G♯ A♯ ”Ciss” C D E F G A B D♭ E♭ G♭ A♭ B♭
”Dess”

G-klav.

Mörka och ljusa toner på pianot

De mörka tonerna på pianot kallas bastoner. De ljusa tonerna kallas diskanttoner. Det är oftast de ljusa tonerna du använder när du spelar melodier.

Bastoner (mörka toner) Diskanttoner (ljusa toner)

F-klav.

I början av en notrad anges en klav. En klav är ett tecken som visar vilka oktaver tonerna ska spelas i. Klaven på bilden kallas G-klav.

Pianonoter med G-klav spelas ofta med höger hand. Klaven kallas också diskantklav eftersom det är ljusa toner som ska spelas.

För att du ska veta att det är basnoter du ska spela står det en ny klav. Den här klaven heter F-klav och kallas även basklav. Den visar att det är de mörka tonerna, bastonerna, som ska spelas på pianot. Bastonerna spelar du ofta med vänster hand.

Vänster hand spelar F-klav och höger hand spelar G-klav. F-klav för de mörka tonerna på pianot och G-klav för de ljusa tonerna på pianot.

64 KAPITEL 3
C1

Spela ackord på piano

När du spelar ett ackord trycker du ner flera tangenter samtidigt.

Det finns väldigt många olika typer av ackord. De vanligaste är durackord och mollackord.

Ett durackord skrivs alltid med bara en stor bokstav. Till exempel skrivs C-dur som C.

Ett mollackord skrivs med en stor bokstav och ett litet m.

Till exempel skrivs C-moll som Cm.

Ett ackord består av minst tre toner som klingar samtidigt.

C-dur och C-moll.

Det finns tre toner i ett ackord: grundton, ters och kvint.

• Grundtonen är den första tonen i ackordet.

• Tersen är den andra tonen i ackordet.

• Kvinten är den tredje tonen i ackordet.

Räkna 4 + 3

Du räknar ut tonerna i durackord så här:

• Grundtonen heter samma sak som ackordet.

• Tersen är fyra halva tonsteg högre än grundtonen.

• Kvinten är tre halva tonsteg högre än tersen.

Räkna 3 +

Du räknar ut tonerna i mollackord så här:

• Tersen är tre halva tonsteg högre än grundtonen

• Kvinten är fyra halva tonsteg högre än tersen.

65 SPELA INSTRUMENT
C-dur E♭ C-moll C C E G G C E G grundton ters kvint 2 1 3 3 4 1 2 C G 2 1 3 4 1 2 3 E♭ grundton ters kvint grundton ters kvint CE G
4

Instruktionsfilmer på hur du spelar ackord och komp finns på NOKportalen.se

Kompa på piano

Komp är en förkortning för ackompanjemang. När du spelar till sång eller ett annat instrument, ackompanjerar du. På piano kompar du genom att spela ackord med olika rytmer.

Vi brukar prata om olika kompmodeller. Om du använder en kompmodell blir spelet mer intressant att lyssna på. Du kan använda samma kompmodell genom en hel låt, men du kan också byta mellan olika delar i låten för att skapa variation.

Testa dig själv

1 Vad heter de vita tangenterna på ett piano?

2 Beskriv vad rätt teknik innebär när du spelar piano.

3 Vilka klaver används för pianonoter?

4 Kan du förklara vad som menas med grundton, ters och kvint?

5 Vad innebär nyckelhåls-c?

66 KAPITEL 3

Gitarr

I det här kapitlet ska du få lära dig att spela gitarr.

För att kunna göra övningarna behöver du träna på en riktig gitarr.

Gitarren

För att kunna lära dig att spela och förstå instruktionerna i kapitlet, behöver du först veta hur en gitarr är uppbyggd. Det finns olika typer av gitarrer. Den vi presenterar här ovanför är en akustisk gitarr. En annan vanlig gitarrtyp är elgitarr. Till en elgitarr behöver du en elektrisk förstärkare.

Det här kapitlet kommer utgå ifrån högerhänt gitarr, vilket är vanligast. Det går bra att följa med i kapitlet om du spelar vänsterhänt gitarr.

En elgitarr behöver en förstärkare.

67 SPELA INSTRUMENT

Gitarrens delar

Kropp

• Huvud – sitter längst ut på gitarrens hals.

• Hals – sitter mellan kroppen och huvudet.

Huvud Hals

Stämskruvar

Sadel Bandstav

• Kropp – på en akustisk gitarr är kroppen ihålig.

• Stämskruvar – vrider du på för att stämma gitarren.

• Sadel – ligger där halsen och huvudet möts på gitarren. Har funktionen att lyfta ut strängarna från halsen.

• Bandstav – delar in halsen i olika mellanrum, band, där du trycker ner fingrarna för att spela olika toner.

• Ljudhål – hålet mitt på gitarren som släpper ut ljudet ur gitarren.

• Strängar – vibrerar och skapar ljud, kan vara gjorda av nylon eller stål. En vanlig gitarr har sex strängar, men det finns även gitarrer som har fyra, sju eller tolv strängar.

• Stall – fästet för strängarna på gitarrens kropp.

• Lock – ovansidan av gitarrens kropp.

Mellanrummen på halsen mellan bandstavarna kallar vi för band. Det första bandet ligger närmast huvudet på gitarren.

Om det står att du ska trycka ner första bandet, så är det första mellanrummet.

Första bandet

Andra bandet

Tredje bandet

Fjärde bandet

KAPITEL 3 68
Ljudhål Stall Lock Strängar

Gitarrens strängar

Det är viktigt att gitarren är stämd innan du börjar spela, annars kommer det inte att låta bra. Ett sätt att stämma gitarren är från den ljusaste till den mörkaste strängen:

E, B, G, D, A och E. Du kan använda ramsan En Ball Groda Dansar Aldrig Ensam för att komma ihåg ordningen.

Spela gitarr – vänster hand

Du greppar gitarrens hals med vänster hand. När du trycker ner strängarna med vänster hands fingrar skapar du olika toner. Placera vänsterhandens tumme bakom gitarrens hals. Tummen ger de andra fingrarna kraft när du trycker ner strängarna. Du vill att tonerna ska låta klart, därför är det viktigt att du trycker ner strängarna ordentligt. Tryck med fingerspetsarna rakt ovanifrån.

Gitarrens strängar:

En Ball Groda Dansar Aldrig Ensam.

Tummen ska vara bakom gitarrens hals och fingrarna framför.

Olika personer har olika långa fingrar och gitarrhalsen kan också ha olika bredd. Du kan därför behöva justera ditt grepp för att kunna nå gitarrens mörkaste sträng. Flytta då ner tummen närmare undersidan av gitarrens hals. Böj handleden lite och för fram fingrarna över gitarrens strängar.

69 SPELA INSTRUMENT

Spela gitarr – höger hand

Med högerhanden får du gitarrens strängar att börja låta. Det finns olika sätt att slå an strängarna med högerhanden. Vi ska titta på de tre vanligaste.

• att spela med tummen

• att använda plektrum

• fingerplock.

När du spelar med tummen drar du neråt eller uppåt på flera strängar samtidigt. Det här är ett bra sätt att börja spela gitarr. Att spela med tummen kan kännas lättare än att spela med plektrum, särskilt om du är nybörjare. Denna teknik passar bäst för ackordspel.

Ett plektrum är en triangelformad plastbit. Du håller plektrumet mellan tummen och pekfingret när du spelar. Plektrumet kan användas för både melodi- och ackordspel. Ett plektrum kan göra tonerna klarare. Du kan också ta i mer vid anslagen, vilket ger en högre ljudvolym.

Att spela fingerplock innebär att du använder dig av både fingrarna och tummen för att spela på olika strängar.

Du kan spela flera strängar samtidigt, eller en åt gången. Tekniken gör ofta att spelet låter mer avancerat och stämningsfullt. En skicklig gitarrspelare kan spela ackord och melodi samtidigt med fingerplock.

70 KAPITEL 3
Spela ackord med tummen. Plektrum gör tonerna klarare. Fingerplock låter stämningsfullt.

Spela ackord på gitarr

Ackord innebär att du spelar flera toner samtidigt. När du spelar ackord på gitarr kan du ta hjälp av en grepptabell. En grepptabell är en karta över vilka strängar du ska spela på. Grepptabellen visar var du ska trycka ner fingrarna på gitarrens hals och vilka fingrar du ska använda. Med hjälp av grepptabellen kan du bilda olika typer av ackord.

Grepptabellen visar också hur du ska placera fingrarna. På bilden ser du vänster handflata. Varje siffra i grepptabellen motsvarar ett finger:

1 Siffra ett betyder att du ska trycka ner ditt pekfinger på den markerade strängen.

2 Tvåan betyder att du ska använda långfingret.

3 Trean är ringfingret.

4 Om det står en fyra ska du använda lillfingret.

Tummen befinner sig bakom halsen på gitarren och ger dig kraft att trycka ner strängarna med fingrarna.

D✕ Du ska inte spela strängen. Du ska spela strängen utan att trycka ner den.

● Visar var du ska trycka ner fingrarna.

Om du spelar vänsterhänt gitarr är grepptabellen spegelvänd.

71 SPELA INSTRUMENT
Att läsa av en grepptabell
Ackordets namn Sadel Bandstav Strängar 1 2 3 4
1 3 2

Instruktionsfilmer på hur du spelar ackord och komp finns på NOKportalen.se

Några vanliga ackord på gitarr

Här ser du några vanliga ackord på gitarr. Börja gärna med att lära dig D-dur och A-dur, sedan tränar du på fler ackord.

D

Skapa rytmer med gitarr

Nu känner du till några vanliga ackord på gitarr. Du kan variera ditt ackordkomp genom att spela olika rytmer. Rytmer gör att musiken får mer energi och blir mer intressant att lyssna på. Hur gör du för att skapa rytmer när du spelar? Det handlar mycket om hur du slår an strängarna – vi brukar prata om olika kompmodeller. Du kan spela samma kompmodell genom en hel låt – men du kan också skifta mellan olika komp, för att skapa variation. Vi kommer här titta på en några olika slagkomp.

Slagkomp går att spela med antingen plektrum eller med tummen. I ett slagkomp kombinerar du nerslag (gröna pilar) med uppslag (röda pilar).

72 KAPITEL 3
A 1 3 2 Dm 2 1 3 G 1 3 2 E 2 1 3 Em 1 2
2 1 3
3 1 2
1 3 2
Am
C

Det går att variera kompet genom att låta bli att spela vissa slag. De pilar som inte är ifyllda ska du inte spela.

Slagkomp i 4/4-takt.

Slagkomp variation 2. Slagkomp variation 1.

Spela melodier på gitarr

Du kan spela melodier på gitarr med hjälp av tabulatur. En tabulatur är en slags notskrift bestående av sex vågräta linjer. Linjerna föreställer här strängarna på gitarren.

Linjen högst upp är den ljusaste strängen på gitarren och linjen längst ner den mörkaste strängen. Siffrorna visar vilket band som ska spelas. Noll betyder att strängen ska vara lös, då ska du spela den utan att trycka ner på något band.

Nackdelen med tabulatur är att den inte alltid berättar hur lång tonen ska vara. Det får du försöka avgöra själv

Spanien

Tabulatur för gitarr. De sex vågräta strecken är gitarrens strängar.

Testa dig själv

1 Hur kan du göra för att få klara toner på gitarren?

2 Vilka namn har fingrarna på vänster hand när du spelar gitarr?

3 Vilka olika speltekniker finns på gitarr?

4 Vilka symboler används i en grepptabell?

5 Vad är tabulatur?

Instruktionsfilm på hur du läser tabulatur finns på NOKportalen.se

73 SPELA INSTRUMENT
a) b) c)

sant eller falskt?

Piano

1 De vita tangenterna på pianot kallas för stamtoner.

2 Ett höjningstecken höjer ett helt tonsteg.

3 Ett sänkningstecken sänker ett halvt tonsteg.

4 Ett ackord är avståndet mellan åtta toner.

5 Pianonoter med G-klav spelas ofta med höger hand.

Gitarr

6 En akustisk gitarr har en ihålig kropp.

7 En gitarr har oftast sex strängar.

8 ✕ i grepptabellen betyder att strängen ska spelas svagt.

9 Sifforna i grepptabellen talar om hur många gånger du ska spela ackordet.

10 Tabulatur är ett sätt att skriva noter för gitarr och bas.

Bas

11 Följande finns på en bas: fötter, hals, kropp och huvud.

12 Till en elbas behöver du en förstärkare.

13 Strängarna på en bas heter A, B, C och D.

14 Du använder vanligtvis pek- och långfinger vid fingerspel på bas.

15 En vanlig teknik på bas är att spela med handflatan.

Trummor

16 Den största trumman i trumsetet är virveltrumman.

17 En hi-hat består av två symbaler.

18 BPM står för Bars Per Minute.

19 Puls är musikens hjärtslag.

20 En metronom håller tempot.

arbetsuppgifter 88 KAPITEL 3

sammanfattning

Piano

❁ Rätt spelteknik innebär rätt handställning och korrekt fingersättning.

❁ De vita tangenterna på pianot heter C, D, E, F, G, A och B. De kallas för stamtoner.

❁ De svarta tangenterna har antingen höjningstecken med ändelsen -iss. Eller sänkningstecken med ändelsen -ess.

❁ Diskanttoner är de ljusa tonerna, melodierna på pianot. De använder du när du spelar. I början av en notrad visas då en G-klav.

❁ Bastoner är de mörka tonerna på pianot. I början av en notrad visas då en F-klav.

❁ Ett ackord består av minst tre toner: grundton, ters och kvint. Det finns durackord och mollackord.

❁ Ackompanjemang är när du spelar till sång eller ett annat instrument. Olika sätt att kompa på kallas för kompmodeller.

Gitarr

❁ Gitarren består av huvud, hals och kropp. På halsen sitter metallremsor som heter bandstavar. De delar in halsen i olika band.

❁ En vanlig gitarr har sex strängar och är stämd E, B, G, D, A och E.

❁ Det finns tre vanliga tekniker när du spelar gitarr: spela med tummen, med plektrum eller fingerplock.

❁ En grepptabell visar hur du ska spela ett ackord på gitarren. Siffrorna talar om vilket finger.

❁ Du kan variera ditt gitarrspel genom att spela olika rytmer på gitarren. Det kallas olika kompmodeller.

Bas

❁ En elbas består av huvud, hals och kropp. På halsen sitter metallremsor som kallas bandstavar. De delar in halsen i olika band.

❁ En elbas är stämd G, D, A och E.

❁ Det finns tre vanliga tekniker för högerhanden när du spelar bas: fingerspel, att slå på strängarna med tummen och att spela med plektrum.

❁ När du spelar bas kan du använda dig av olika spelmönster, så kallade kompmodeller.

❁ Tabulatur är ett vanligt sätt att skriva ner melodier för gitarr och bas. Den visar hur du ska spela på strängarna.

Trummor

❁ Ett trumset består oftast av bastrumma, virveltrumma, pukor, hi-hat och cymbaler.

❁ Håll trumpinnarna med ett stadigt men avslappnat grepp.

❁ En trummis behöver kunna hålla en stadig puls. Pulsen kan beskrivas som musikens hjärtslag.

❁ Tempot avgör hur snabb eller långsam musiken är. Tempot går att mäta med BPM, antalet pulsslag per minut. En metronom kan hjälpa dig att hålla tempot.

❁ Det går att variera ett trumkomp genom att spela olika varianter av samma komp.

❁ Rytmer kan beskrivas med hjälp av notvärden. Ett notvärde anger hur lång en ton ska vara. Några vanliga notvärden är helnot, halvnot, fjärdedelsnot och åttondelsnot.

arbetsuppgifter SPELA INSTRUMENT 89

1. Gissa ordet – pianot

Bakom siffrorna gömmer sig de bokstäver som de vita tangenterna har på pianot. Vilket blir ordet?

a)

1

b)

2. Spela på vita tangenter

c)

e1 c1 d1 d1 g1 f1 Lun - ka på, vi d1 e1 c1 d1 har lång - an väg Lun - ka på, e1 d1 c1 att gå.

c1 g1

Blinka lilla stjärna

Copyright

– Natur & Kultur

Blin - ka hur c1 g1 lil - la stjär - na där, jag un - drar var a1 g1 a1 f1 e1 f1 e1 d1 c1 d1 du är.

fjär - ran g1 f1 loc - kar du min e1 d1 e1 syn, g1 f1 likt en g1 f1 di - a - mant i e1 d1 e1 skyn.

c1 g1

Blin - ka c1 g1 lil - la stjär - na där, a1 g1 a1 hur jag un - drar f1 e1 f1 e1 var d1 c1 d1 du är.

Copyright – Natur & Kultur

90 KAPITEL 3 arbetsuppgifter
Blinka lilla stjärna där 2 3 3 2 1 1
g1 f1
e1 c1
Lun - ka på, d1
Lunka

3. Spela noter med G-klav

1 Placera tummen på nyckelhåls-c. Placera sedan resten av fingrarna på D, E, F och G.

2 Spela tonerna C, D, E, F och G utan att flytta handen.

3 Spela noterna med höger hand. Använd fingersättningen som står skriven ovanför noterna.

4 Spela melodin som heter Spanien.

91 arbetsuppgifter SPELA INSTRUMENT
C C D D E E F F G G 1 2 3 4 5 5 4 3 2 1 c1 d1 e1 f1 g1 C D E F G c1 e1 f1 g1 d1 1 2 3 4 5 C D D D D D 1 2 3 1 2 3 2 2 2 2 1 1 E C D E C C Span - i - en är ett land där man dan - sar tan - go

4. Spela noter med basklav

1 Placera vänster lillfinger på tonen C. Placera sedan resten av fingrarna på D, E, F och G.

2 Spela tonerna C, D, E, F och G utan att flytta handen.

3 Spela noterna med vänster hand. Använd fingersättningen som står skriven ovanför noterna.

92 KAPITEL 3 arbetsuppgifter
f g d c e c1 2 1 3 4 5 c d e f g c1 C D E F G 5 4 3 2 1 C C D D E E F F G 5 4 3 2 1 2 3 4 5

5. Melodispel med höger och vänster hand

Spela melodin Spanien med två händer. I denna bild binds de två notraderna ihop. Det betyder att tonerna på båda notraderna ska spelas samtidigt.

Da Capo al Fine

Da Capo al Fine = spela om från början till Fine

Fine = slut

arbetsuppgifter
1 2 3 1 2 3 2 2 2 2 1 1

7. Spela dur- och mollackord

1 Spela durackorden med höger hand.

2 Spela mollackorden med höger hand.

Lägg märke till att det bara är tonen i mitten av ackordet som skiljer ett durackord från ett mollackord. Jämför till exempel A-dur med A-moll.

Kan du lära dig några av ackorden utantill? Glöm inte att använda rätt handställning och fingersättning.

94 KAPITEL 3 arbetsuppgifter
C-moll D-moll F#-moll A-moll C#-moll E-moll G-moll B-moll 1 2 3 5 4 C G 1 3 5 E♭ E G♯ 1 3 5 C♯ A 1 3 5 C♯ D G 1 3 5 D A F 1 3 5 E G B 1 3 5 F♯ B♭ A C E 1 3 5 B D F♯ 1 3 5 C E G 1 3 5 C-dur E-dur B-dur D F♯ A 1 3 5 F A C 1 3 5 D-dur F-dur Bb-dur A E 1 3 5 G♯ G-dur D G B 1 3 5 A-dur E A 1 3 5 C♯ B 1 3 5 F D 1 3 5 B♭ 1 2 3 5 4 D♯ F♯ C-moll D-moll F#-moll A-moll C#-moll E-moll G-moll B-moll 1 2 3 5 4 C G 1 3 5 E♭ E G♯ 1 3 5 C♯ A 1 3 5 C♯ D G 1 3 5 D A F 1 3 5 E G B 1 3 5 F♯ B♭ A C E 1 3 5 B D F♯ 1 3 5

8. Komp på piano

Spela de olika kompmodellerna i C-dur med två händer.

Komp 1: Halvnoter

Komp 2: Komp med fjärdedelar

Komp 3: Baskomp

Komp 4: Umpakomp

Komp 5: Brutna ackord

9. Kompa en låt med två ackord

1 Lär dig ackorden C-dur och G-dur.

2

95 arbetsuppgifter SPELA INSTRUMENT
C C E G C E G C C Höger hand Vänster hand C E C E G C C G E C C C C
C C C C G G

35. Spela en låt med två ackord

J a , m å h o n /h a n l e v a & ## & ## & ## Ackordföljd D A A D A D Piano A D A 1 3 2

I den här uppgiften får du lära dig att spela och sjunga en låt med två ackord: Ja må hon/han leva.

D m å ho n l e va - j a , m å ho n l e va ,j a , m å ho n l e va - u t i hu n

Ja ,

A d r a - d e - å r. Ja vi s s t

A s k a ho n l e va - j a , vi s s t

A s k a ho n l e va - u t i hu n

D d r a - d e - å r

Trummor Höger hand 1 2 1 2

Vänster hand 2 2 Höger fot 1 1

™ ™ ™ ™ ™ j ™ ™ ™ ™ ™ Gitarr D 1 3 2 Bas E A D G D A

D s k a ho n l e va , - j a vi s s t

113 projekt spela tillsammans SPELA INSTRUMENT
4 4 & ##

36. Spela en låt med tre ackord

I den här uppgiften får du lära dig att spela och sjunga en svensk visa, Vem kan segla förutan vind.

6 8 &

Ve m

A ‹ k a n s e g l a - f ö r u t a

-

n

? Ve m

D ‹ k a n r o u t a n - å r

Tr a d vi s a

A ‹ o r ? -

Ve m

D ‹ k a n s k i l j a s - f r å n vä n n

A ‹ e n - s i n ? U t

E a n - a t t f ä l l a - t å r

A ‹ a r. -

Piano Am Dm Am Am Dm E

Ackordföljd Trummor Höger hand 1 2 3 4 5 6

Am Am Dm E Am 1 3 2

Dm 1 3 2

j ™ j ™ j ™ ™ ™ j ™ j ™ ™ # j ™ ™ D A Vänster hand 4 Höger fot 1

114 KAPITEL 3 projekt spela tillsammans
C o p yr i g ht H a n n a h S u n d k vi s t , Na t u r & K u l t u r
n
vi
d
E 1 3 2
Gitarr
Ve m k a n s e g l a f ö r u t a n v i n d & Bas E A D G E

Musik

FÖR HÖGSTADIET

Musik för högstadiet är ett heltäckande läromedel för årskurs 7–9. Med en tydlig struktur och återkommande moment erbjuder boken en djupdykning i musikens mångfacetterade värld. Eleverna får möjlighet att lära sig sångteknik, spela instrument och skapa musik. De får också mer teoretiska kunskaper, så som musikhistoria. Musikteori med noter, ackord och rytmer finns inbakat i de praktiska kapitlen. Läromedlet är språkutvecklande, elevnära och rikt på illustrationer, vilket gör musiken tillgänglig för alla.

Boken består av sex kapitel som följer terminsplaneringen, vilket underlättar i undervisningen. I slutet av varje kapitel har vi samlat det viktigaste i en sammanfattning, liksom diskussionsfrågor som hjälper eleverna att komma ihåg och reflektera över innehållet. Där hittar du också inspirerande arbetsuppgifter som stimulerar kreativiteten. Uppgifterna bygger på en progression, lättare i början för att bli mer utmanande efter hand. Till läromedlet följer en lärarhandledning som innehåller tips för undervisningen och konkreta lektionsförslag.

I Musik för högstadiet hittar du:

• All teori som behövs för musikämnet.

• Tydlig kapitelstruktur som följer terminsplaneringen.

• Testa dig själv-uppgifter efter varje delkapitel.

• Kreativa arbetsuppgifter och elevprojekt efter varje kapitel.

• Ordlista med begrepp och uppslagsdel för musikteori.

Läromedlet består av en elevbok och en digital lärarhandledning. Boken finns också som digitalt läromedel, Digilär Musik 7–9

PREST P R A

I S K A

Musik för högstadiet tillhör Natur & Kulturs PREST-serie för de praktisk-estetiska ämnena.

ISBN 978-91-27-46690-6 9 7 8 9 1 2 7 4 6 6 9 0 6 HANNAH SUNDKVIST CHRISTOFFER SJÖSTEN LIND
STET
KTISK - E
ÄM N EN
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.