INNEHÅLL
Berätta sagan själv............................................................................ 6
Den lilla lilla gumman ..................................................................... 14 När fåglarna valde en kung ............................................................... 16 Kråkans ostbit ................................................................................ 17 Bockarna Bruse ............................................................................... 18 Den stora potatisen ......................................................................... 20 Den stora kistan .............................................................................. 22 Bocken i grönsakslandet ................................................................... 23 Vem vill hjälpa mig? ........................................................................ 26 Nordanvinden och Solen .................................................................. 28 Sötgröten ....................................................................................... 30 Sagan om vanten ............................................................................. 32 Jätten och ekorren ........................................................................... 34 Tappertupp .................................................................................... 36 Tre pojkar och tre flickor .................................................................. 39 Bocken som inte ville gå hem ............................................................ 40 Korven .......................................................................................... 42 Gnag hålet större! ............................................................................ 45 Hur björnen fick sin korta svans ........................................................ 46
27461697.l.s_inlay.indd 4
2021-11-15 16:19
Husmusen och skogsmusen .............................................................. 48 Katten som fick en äppelbit i halsen ................................................... 50 Sagosnuttar .................................................................................... 52 Pannkakan ..................................................................................... 54 Den tacksamma björnen .................................................................. 57 Flickan som kissade på sig ................................................................ 58 Gumman och rovan ........................................................................ 60 Koka soppa på en spik ..................................................................... 62 Tummeliten ................................................................................... 64 Gubben som bytte en ko mot ingenting ............................................ 66 Vargen och killingarna ..................................................................... 68 Varför hundarna hatar katterna och katterna hatar råttorna ................... 70 Hur gröten saltades ........................................................................ 72 Den stjälande grytan....................................................................... 74 Flickan som gick till Nordanvinden .................................................. 77 Det ska jag göra nästa gång ............................................................... 80 Sagan var inte längre ....................................................................... 83 Nyfiken på mer? ............................................................................. 84 Källförteckning .............................................................................. 86
5
27461697.l.s_inlay.indd 5
2021-11-15 16:19
Berätta sagan själv När jag började berätta sagor för barn var det inte utifrån någon särskild fallenhet eller talang, utan precis tvärtom. Som barnbibliotekarie hade jag barngrupper på besök och jag avslutade med att läsa en bok högt för barnen. Jag valde vackra spännande bilderböcker. Men jag klarade inte av att läsa en bilderbok för en stor grupp barn. Alltid var det någon som inte såg bilden. Alltid var det någon som ville se föregående bild igen. Alltid var det någon som utifrån en detalj i bilden började berätta något som inte alls hörde ihop med själva berättelsen. Alltid blev det oro i gruppen. En gång när jag hade en grupp barn på besök så frågade jag: – Vill ni höra en saga? – Jaa, svarade barnen. – Ta fram boken! la de till, när jag satt stilla utan att ha en bok i händerna. – Jag har berättelsen här inne i huvudet, sa jag och började berätta. Jag märkte att mina egna ord bar fram berättelsen. Det blev ro i gruppen och barnen följde mig på sagans stig in i äventyret. De lyssnade så som de aldrig gjort tidigare. Det var en märklig känsla att få uppleva att enbart ord bjöd barnen på en hisnande upplevelse. Så har det fortsatt. Saga efter saga har jag berättat. För barn i alla åldrar, för ungdomar och vuxna. Och nu har jag berättat sagor i över 40 år, de senaste 30 på heltid. ”Hur kan du komma ihåg alla sagorna?” är en fråga jag ofta får. Den som frågar lägger gärna till att hon eller han själv minsann inte kan lära sig en saga utantill. Det kan inte jag heller. Att berätta fritt handlar inte om att lära sig en saga ord för ord. Det handlar om att göra berättelsen till sin egen. Känna sig hemma i sagan. Vandra omkring i miljöerna och lära känna personerna. Känna dofter och höra ljud. Sagan blir till en inre film. Med hjälp av sagans röda tråd skapar berättaren sin egen version av sagan. Det gäller att hitta ord som ligger bra i munnen, ett språk som är naturligt och enkelt och bottnar i en själv.
6
27461697.l.s_inlay.indd 6
2021-11-15 16:19
Om du snubblar på ord och stakar dig när du berättar, gör det ingenting. Det viktiga är att de som lyssnar känner att du tycker att det är roligt att berätta för just dem och själv gillar sagan. Det är då samhörigheten uppstår. Det är då barnen upplever att de blir sedda och viktiga. Det är då lyssnaren med sina reaktioner, både i ord och med kroppsspråket, hjälper till att skapa historien. Du som berättare och dina lyssnare kommer på så sätt nära varandra, både själsligt och kroppsligt. Tillsammans vistas ni i sagans magiska hägn och efter en berättarstund vänder ni åter till vardagens värld. Den som ni hade glömt för en stund.
Att berätta är som att leka Precis som barnen med liv och lust leker för att undersöka och bemästra verkligheten, måste en berättare hänge sig för att sagan ska bli levande. I leken är allt möjligt – tid och rum kan förvandlas. Leken har en trygg ram. Inom den trygga ramen kan farligheter utspela sig. Barn vet att de leker. Samma sak händer i sagans värld. Innanför sagans ram ”Det var en gång …” och ”Snipp, snapp, snut ...” kan på samma sätt skrämmande händelser utspela sig. Lek och saga bidrar till barnens mognad och till att bemästra svårigheter i vardagen. Alla kan leka, alla kan berätta. Det gäller bara att hänge sig, glömma andra vuxna som kanske tittar på och lyssnar, våga bli en jamande katt eller en hemsk jätte. Att lek och berättande smälter samman är uppenbart när man berättar för små barn. (När jag skriver ”små barn” menar jag i det här fallet barn som är 2 till 5 år). Små barn har inte samma förmåga till abstrakt tänkande som en 6-åring. De har svårare att föreställa sig saker som inte finns. Men det går att berätta sagor för små barn – det har alla upplevt som berättat Bockarna Bruse. Med fördel kan leksaker, enkla handdockor och tygtrasor användas i barns första möten med sagan. Ord som förbinds med konkreta föremål och tydliga händelser hjälper barnet att utveckla språket.
7
27461697.l.s_inlay.indd 7
2021-11-15 16:19
Den stora potatisen
D
et var en gång en potatis och det var ingen liten potatis. Jag tror aldrig du har sett en sådan potatis. Den växte och växte och blev stor som en boll. Sedan fortsatte den att växa och växa och blev högre än ett äppelträd. Snart var den större än en gran och till slut var den lika stor som kyrkan i byn. Då hösten kom var bonden bekymrad. Vad skulle han göra av potatisen? Den rymdes ju inte i källaren och inte heller i ladan. Han tänkte och tänkte och till slut kom han på en bra idé. Eftersom potatisen var så stor, kunde den passa till ett hus att bo i. Gubben hämtade yxan och högg upp en dörr i potatisen. Han fortsatte med att gräva ur potatisen så att det blev ett stort rum. Så högg han ut fönster. Sedan flyttade gubben och hans gumma och alla barnen in i stugan. Katt och hund och ko och gris fick också plats. När de blev hungriga tog de bara bort lite potatis från väggen och kokade, gjorde potatismos eller stekte potatisbullar. Till slut var rummet i potatisen så stort, att när kon råmade i ena ändan, hördes det inte till den andra ändan av potatisen. Familjen bodde i potatisen hela vintern. När våren kom högg husbonden potatisen i små bitar och satte dem i jorden. När hösten kom hade bonden fått så mycket potatis att han sålde potatisar över hela Sverige. Ända sedan dess har det funnits potatis i vårt land. Men aldrig mer har någon potatis blivit så stor som en kyrka. Jag har då åtminstone inte sett någon. Har du?
20
27461697.l.s_inlay.indd 20
2021-11-15 16:19
En lögnsaga som är så konkret i sin utformning att den fungerar att berätta för små barn. Sagan kan introduceras med att berättaren har med sig några olika potatisar: en pytteliten, en ovanligt stor och någon med konstig form. Avslutningsfrågan kan inspirera till fortsatt fantiserande genom att berättaren har med sig en korg med potatis, stora och små och i konstiga former, som kan bli till nya berättelser. Eller morötter som ofta kan anta besynnerliga former och väcka många tankar. Kanske odlar man själv på förskolans gård, om inte kan sagan väcka lust till odling. Sagan är upptecknad i Pedersöre i Österbotten i Finland och förklarar hur potatisen blivit vanlig i Finland. Jag har bytt ut Finland mot Sverige.
21
27461697.l.s_inlay.indd 21
2021-11-15 16:19
Hur björnen fick sin korta svans
F
ör mycket mycket länge sedan var björnen ute och gick. Det var på den tiden då björnen hade en lång yvig svans. Det började bli kallt och snart skulle det bli vinter. Men innan björnen kröp in i sitt ide ville hon äta sig riktigt mätt. Rätt som det var stötte hon på räven. Räven hade en stor fet fisk i käften. – Var har du fått den där ifrån? frågade björnen. – Jag har varit ute på isen och fiskat, svarade räven, som var en riktig filur. Nu skulle han allt lura den dumma björnen. – Gör du som jag björn, då kan du också få fisk, fortsatte räven. Gå ut på isen och gör ett hål. Stick ner svansen genom hålet. Snart nappar det. Ju längre du sitter, desto mer fisk får du. Björnen lufsade ner till sjön och ut på isen. Oj, vad hungrig hon var. Hon gjorde hål i isen, satte sig på baken med svansen ner i hålet. Visst var det kallt och visst sved det riktigt ordentligt i svansen. Men björnen tänkte att ju längre hon satt där, desto mer fisk skulle hon få. Så hade ju räven sagt. Efter en lång stund var hon nöjd. Hon reste sig på alla fyra. Aj, vad ont det gjorde! Svansen gick av. Den hade frusit fast i isen. Efter den dagen har björnen bara en kort svans.
46
27461697.l.s_inlay.indd 46
2021-11-15 16:19
Sagan går utmärkt att berätta som en bordssaga med tygdjur. Ett vitt lakan eller bomull täcker ett litet bord och bildar isen. Björnens långa svans är fäst med ett kardborreband i björnens bak. När björnen reser sig upp efter att ha fiskat i vaken river berättaren bort svansen. Ibland har jag berättat enbart med hjälp av en stickad liten räv och lagt berättelsen i rävens mun. Barnen brukar ofelbart protestera när räven säger att det är kul att luras. Sagan är också lätt att berätta lite mer dramatiskt och åskådligt där berättaren ömsom är björnen, ömsom är räven. När björnen sätter sig på huk på isen blir den ena armen björnens svans. Sagan är rolig att leka, med sina tydliga karaktärer: den falska, insmickrande räven och den lättlurade björnen, som skriker av smärta när hon reser sig och svansen går av. Sagan är välkänd över hela världen. En annan förklaring till svansförlusten har jag återberättat i boken När svanarna flög ikapp (2007).
47
27461697.l.s_inlay.indd 47
2021-11-15 16:19
Sagosnuttar Det var en gång en kung Det var en gång en kung, som kröp in i en ugn, och sen kröp han ut, och så var sagan slut. Det var en gång en ko och en kalv Det var en gång en ko och en kalv, kon till att kommendera, och kalven till att marschera, sen var det inte mera. Det var en gång en flicka som trampade i smörjan Det var en gång en flicka som trampade i smörjan, det var sagans början. En ko, en kalv, så var sagan halv. En tråd, en knut, så var sagan slut. Jag ska tala om en stump Jag ska tala om en stump: alla, som hoppa i sjön, säger plump. Det var en gång en saga Det var en gång en saga, så lång som en slaga, så bred som en dörr. Har du hört den förr?
52
27461697.l.s_inlay.indd 52
2021-11-15 16:19
De här små sagosnuttarna brukar jag använda mig av när jag har berättat en lång saga eller när det är dags att avrunda en berättarstund. ”Vill ni höra en till saga?” brukar jag fråga. Då kan jag få höra många ”ja”, men också en del ”nej”. Då berättar jag Det var en gång en kung och nej-sägarna blir nöjda. Den var ju lättlyssnad. Ja-sägarna stönar över att den är så kort. Då tar jag den en gång till och vi gör rörelser till sagan. Sedan säger jag, att jag kan faktiskt en som är längre och berättar Det var en gång en flicka som trampade i smörjan. Nya suckar och stön och så leker vi en stund med sagosnuttarna och gör rörelser och plump! hoppar vi i sjön. Sedan händer det ibland att jag berättar Sagan som aldrig tog slut, som är lättast att hitta i Harriette Söderbloms lilla värdefulla bok Sagor att läsa och berätta (1986) s. 133. De här ramsorna och småsagorna finns i många olika varianter.
53
27461697.l.s_inlay.indd 53
2021-11-15 16:19
Läs mer
tande
Lyf t värdegru
nden genom
S A G OR
berät tande
asson
sagosamrättare och författare till ett stort antal ival n är initiativtagare till Ljungby berättarfest
VÄ R D E F U L L A
Per Gustavs son Mikael Thom
är tion om sagotypen och i vilka länder den berättard man som pedagog kan tänka på vid Förövningar och samtalsfrågor till varje saga. berättar å tekniker att använda sig av när man
genom berät
I land efter land , i alla tider, har berättelser hjälpt människ formulerat livsf or att hantera rågor sina liv. Genom sagor, sägner och andra type att muntligt berä och r av tta folkoch utvecklat samhällets värd berättelser har människor diskuterat eringar och norm som du nu har er. Den samling i din hand, bestå av sagor till mun i århu r av berättelser ndraden. Aldr som vandrat från ig har de bryt utan spridits mun t sig om nationsg från världsdel till världsdel. ränser, Berättelser väck er känslor och känslor minns engagerar, och man. Berättan det som väck er starka det fungerar kunskap och som ett sätt att att underhålla, överföra samtidigt som och ideal. Om man förmedla man dessutom r normer med egna ord, lägger ifrån sig skapas en kon boken och berä takt som är helt ttar unik. Värdefulla sago r består av 35 sagor och sägn empati för den er som förmedla svage, vikten av vänskap och r Till varje saga finns frågestä riskerna med llnin egoism. pen. De utva lda sagorna pass gar som stöd för samtalet i grupar barn i åldr att återberätta. arna 6–10 år och är lätta
Per Gustavsson Mikael Thomasson
känfinns över hela världen och vi människor sagor. Ibland kan man känna igen sagans över i stort sett samma saga som spridit sig hundratals i sagor som vandrat över världen
R D E FU LL A S A G OR
nde Stärk kulturmötet genom berätta Lyf t värdegru nden
LLA SA GOR
ikartade berättelser. Vi skrattar åt sagohjältens uppenlan är som djupast, ryser när demonerna att lyckliga slutet. Trots olika språk, olika sätt ter är vi människor innerst inne lika varandra. sagor. av tt gemensamt kulturarv, en skatt
SA GO R GR ÄN SLÖVSA Ä
VÄ RD EFU
genom berättande
GRÄNSL ÖSA SAGOR
ÖSA SAG OR
där han rättarpedagog vid Sagomuseet i Ljungby barn och ungdomar samt fortbildar pedagoger
Per Gustavsson Mikael Thomasson
ISBN 978-91-27-45558-0
9 789127 455580
ISBN 978-91
-27-44200-9
9 78912 7
442009
Per Gustavss on Mikael Thom asson
Upptäck även Gränslösa sagor och Värdefulla sagor. Läs mer på nok.se
91
27461697.l.s_inlay.indd 91
2021-11-15 16:20
27461697.l.s_inlay.indd 92
2021-11-15 16:20
Skapa gemenskap och glädje genom berättande
I denna nyutgåva av boken Sagor att berätta och leka finns 35 utvalda folksagor. Sagorna passar barn i åldrarna 2–6 år och är enkla att lära sig berätta utan bok. Till varje saga ges en kort beskrivning av sagans ursprung och konkreta tips på hur den med enkla medel kan levandegöras vid berättandet. Sagorna lämpar sig också väl som stimulans för fortsatt lek i sagans värld.
Skapa gemenskap och glädje genom berättande
Per Gustavsson
I leken är allt möjligt, tid och rum kan förvandlas. Samma sak händer i sagans värld. Lek och saga bidrar till barnens mognad och till att bemästra svårigheter i vardagen. Alla kan leka, alla kan berätta. Det gäller bara att hänge sig, våga bli en jamande katt eller en hemsk jätte.
LEKFULLA SAGOR
LEKFULLA SAGOR
Per Gustavsson är sagoberättare och författare till ett stort antal sagosamlingar och barnböcker. Han är även initiativtagare till Ljungby berättarfestival och Sagomuseet.
ISBN 978-91-27-46169-7
9 789127 461697
27461697.l.s_cover.indd 1
Per Gustavsson 2021-11-15 10:31