9789127461314 by Smakprov Media AB

PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

PULS SO

PULS SO 6

PULS SO

GRUNDBOK

ARBE TSBOK

M ED W EB BÖ

LSK UNS HÄLFI GEO SAMGRA

VN IN GA R

KAP

GEO GRA FI REL IGIO NSK UNS

KAP

HIS TOR IA

SAM HÄL LSK UN

SKA P

GEO GRA FI REL IGIO NSK UN

Lotta Malm Nils

son

SKA P

HIS TOR IA

Lotta Malm Nilsson • Kajsa Kramming

PULS SO 6 LHL_cover.indd 1

2022-10-06 13:24

Innehåll Inledning Välkommen till PULS 4 Komponenter i PULS 5 Simon Hjort: Betyg och bedömning 6 PULS och kursplanernas centrala innehåll 10 Så här kan du arbeta med PULS SO 14 Metoder för språk- och kunskapsutvecklande SO-undervisning 19 Karin Nygårds: Granskning av samhällsfrågor 26 Kata Nylén: När nyheter blir skrämmande – om att bemöta elevers oro 28 SH

Lag och rätt 30 Hur Sverige styrs 50

Samhällskunskap

Geografi

Religionskunskap

Historia

Medier 74

Klimat- och vegetationszoner 90

Världsdelarna 114

Hållbar utveckling 136

Hinduism och buddhism 156

Frihetstiden och gustavianska tiden 174

1800-talet 200

Religionen i samhället 240

Etik och livsfrågor 256 Klimatkunskap 268

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 3

2022-11-01 21:46

Välkommen till PULS! De fyra SO-ämnena spänner över stora kunskapsområden. Genom undervisningen i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap lotsar vi eleverna genom det som har format och fortsätter att forma världen, vårt land och samhället där vi bor. Ämnena lockar till funderingar, frågor och diskussioner. Vi får möjlighet att fundera över hur vi vill att vår framtid ska se ut och hur vi kan nå dit. Utrymme finns för spekulationer, gissningar och framtidsvisioner. Möjligheterna till integrering med andra ämnen är stora och undervisningen går att variera på en rad olika sätt. I PULS SO får eleverna möta åldersanpassade texter i grundboken och därefter befästa sina kunskaper i arbetsboken. Sedan kan de repetera sina kunskaper i webbövningarna. Denna lärarhandledning innehåller förslag på genomgångar som du kan använda samtidigt som det finns utrymme för dig att välja eller komplettera med andra arbetssätt när det passar bättre. Kunskapsutveckling går hand i hand med språkutveckling, vilket sker både i samtal och genom läsning. För att samtal ska bli kunskapsutvecklande behöver eleverna förstå och använda sig av de ämnesrelaterade begrepp som samtalen kräver. Detta blir möjligt i en undervisning där du stöttar eleverna i att stärka sin begreppsförståelse. Utöver det behöver eleverna också din hjälp att ta till sig SO-ämnenas texter. I PULS SO för årskurs 6 ges mer utrymme än tidigare till elevernas samtal om undervisningens innehåll. I samtalen tränas aktuella begrepp och eleverna får möjlighet att resonera, analysera och reflektera tillsammans. Eleverna fortsätter också att utveckla sin förmåga att skriva för att lära, bland annat genom kortskrivningar och genom att göra skriftliga och muntliga sammanfattningar. Lycka till i arbetet med dina elever! Lotta Malm Nilsson

Lotta Malm Nilsson är legitimerad 1–7-lärare med inriktning mot svenska och SO-ämnen, samt med fördjupad kompetens inom sva och IKT. Hon arbetar för närvarande med elever i årskurs 4–6 i Sollentuna. Hon drivs av att hitta varje elevs väg till lärande och arbetar i sin tjänst för att tillgängliggöra undervisningen för alla elever.

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 4

2022-11-01 21:46

Komponenter i PULS PULS SO GRUNDBOK

PULS SO 6

PULS SO ARBETSBOK MED WEBBÖVNINGAR

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI

SAMHÄLLSKUNSKAP

RELIGIONSKUNSKAP

GEOGRAFI

HISTORIA

RELIGIONSKUNSKAP

Lotta Malm Nilsson

HISTORIA

Grundbok

Arbetsbok med webbövningar

Grundboken består av elva kapitel fördelade mellan de fyra SO-ämnena. Ett tolfte kapitel, Klimatkunskap, fungerar som en ämnesövergripande avslutning. Varje kapitel inleds med ett startuppslag som aktiverar förkunskaper och väcker elevernas intresse. Kapitlen följer en tydlig struktur med en huvudrubrik på varje uppslag och flera underrubriker. Texterna kompletteras med löpande förklaringar av begrepp, faktarutor, foton och illustrationer som underlättar förståelsen. I slutet av kapitlen finns fördjupande uppslag med till exempel reportage och information om historiska källor.

Arbetsboken innehåller uppgifter där eleverna får befästa och repetera de kunskaper som de bör ha med sig efter att ha arbetat med de olika avsnitten i grundboken. Varje uppslag i grundboken har en sida med uppgifter i arbetsboken. Första uppgiften handlar i princip alltid om att befästa viktiga begrepp. Därefter kommer en eller flera uppgifter som eleverna arbetar med, med hjälp av grundboken samt de genomgångar och samtal som ni har haft. Den sista uppgiften i arbetsboken är alltid en fördjupande uppgift, som kräver lite mer av eleven och som besvaras utanför boken.

PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

PULS SO

PULS SO 6

PULS SO

GRUNDBOK

ARBET SBOK

MED WEBBÖV

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSK

NINGAR

GEOGRAFI RELIGIONSKUNSK

HISTORIA

SAMHÄLLSKUNS

KAP

GEOGRAFI RELIGIONSKUNS Lotta Malm Nilsson

KAP

HISTORIA

Lotta Malm Nilsson

Lärarhandledning med lärarwebb Undervisningen med PULS utgår från lärarhandledningen. Här finns vägledning i form av förslag och konkreta exempel på hur du kan ta reda på elevernas förförståelse, skapa intresse, aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt det du behöver för bedömning av elevernas kunskaper.

Till arbetsboken ingår självrättande webbövningar som ytterligare befäster ord och begrepp. Eleverna loggar in på nok.se för att komma åt dessa. På nok.se/support förklaras hur du som lärare eller administratör skapar en grupp som du kan tilldela extramaterialet.

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 5

5 2022-11-01 21:46

PULS och kursplanernas centrala innehåll PULS SO åk 4 består av 10 kapitel

PULS SO åk 5 består av 8 kapitel

PULS SO åk 6 består av 12 kapitel

Kap 1 Leva tillsammans

Kap 1 Grupper och roller

Kap 1 Lag och rätt

Kap 2 Demokrati

Kap 2 Arbete och pengar

Kap 2 Hur Sverige styrs

Kap 3 Förenta nationerna, FN

Kap 3 Jordytan förändras

Kap 3 Medier

Kap 4 Kartor beskriver världen

Kap 4 Europa

Kap 4 Klimat- och vegetationszoner

Kap 5 Vi bor i Sverige

Kap 5 Världsdelarna

Kap 6 Sveriges naturresurser

Kap 5 Judendom, kristendom och islam

GE GE

Kap 6 Hållbar utveckling

Kap 7 Vikingatiden

Kap 6 Nationella minoriteter

Kap 7 Hinduism och buddhism

Kap 8 Vad är religion?

Kap 7 Vasatiden

Kap 8 Frihetstiden och gustavianska

Kap 9 Medeltiden, del 1

Kap 8 Stormaktstiden HI

Kap 9 1800-talet

Kap 10 Religionen i samhället

Kap 11 Etik och livsfrågor

tiden

Kap 10 Medeltiden, del 2

PULS SO stämmer överens med läroplanen Lgr22. För att ge en överblick visas

Kap 12 Klimatkunskap

här vilka delar av det centrala innehållet som b ehandlas i respektive kapitel.

Geografi Geografiska förhållanden, mönster och processer

PULS SO 4

Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.

PULS SO 5 GE

Kap 3

Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.

Kap 6

Kap 4

Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.

Kap 6

GE GE

Kap 5 Kap 6

Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

Kap 6

Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta nationerna (FN).

Kap 3

Kap 4 Kap 5

Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

PULS SO 6

Kap 6

Kap 4

GE GE

Kap 4 Kap 5 Kap 6

Kap 4 Kap 5

Kap 4

Kap 5

Kap 4

Kap 5

Kap 6 Kap 12

Kap 3 Kap 4

Kap 4 Kap 5

Kap 3 Kap 4

Hållbar utveckling

Geografins metoder och verktyg Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap. Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

GE GE

Lh GE GE

Kap 4 Kap 5

GE GE

Kap 4 Kap 5

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 10

2022-11-01 21:46

Historia Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

PULS SO 4

Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.

Kap 7

Kap 10

Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.

Kap 7

Kap 9

Kap 10

Kap 7

Kap 9

Kap 10

Kap 7

Kap 9

Kap 10

Kap 7

Kap 10

Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.

Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.

PULS SO 5

PULS SO 6

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500 –1800 Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.

Kap 7

Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.

Kap 8

Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.

Kap 7

Kap 8

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Kap 7

Kap 8

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Kap 7 Lh

Kap 8

Kap 9

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800 –1900 Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden. Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor. Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.

Kap 12 HI

Kap 9

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.

Kap 9

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Kap 9

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 11

11 2022-11-01 21:46

Religionskunskap Religioner och andra livsåskådningar Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.

PULS SO 4

Kap 8

PULS SO 5

Kap 5

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

Kap 5

Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

Kap 5

Några huvuddrag inom hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.

Kap 8

Begreppen religion och livsåskådning.

Kap 8

Kap 5

PULS SO 6 RE

Kap 7

Kap 10

Kap 7

Kap 11

Kap 10

Kap 11

Kap 10

Kap 11

Religion och samhälle Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra. Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.

Kap 8

Kap 9

Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

Kap 8

Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.

Kap 1

Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

Kap 8

Etik och livsfrågor

Kap 12 RE

Kap 11

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 12

2022-11-01 21:46

Samhällskunskap Individer och gemenskaper

PULS SO 4

PULS SO 5

Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

Kap 1

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Kap 1

Kap 2

PULS SO 6

Kap 1

Kap 2

Kap 6

Kap 2

Kap 11

Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till. Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.

Kap 3

Beslutsfattande och politiska idéer Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.

Kap 2

Kap 12 Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

Kap 2

Kap 1

Kap 3

Rättigheter och rättsskipning Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle. De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Kap 3

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Kap 6

Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare. Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.

Kap 1

Granskning av samhällsfrågor Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.

Lh SH

Kap 3

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 13

13 2022-11-01 21:46

Så här kan du arbeta med PULS SO Grovplanering PULS SO för årskurs 6 består av tolv kapitel. En grov uppskattning av hur många veckor varje kapitel kan ges i utrymme skulle kunna se ut så här: SH

Lag och rätt

ca 3 v.

Hur Sverige styrs

ca 3 v.

Medier

ca 2 v.

Klimat- och vegetationszoner

ca 3 v.

Världsdelarna

ca 3 v.

Hållbar utveckling

ca 2 v.

Hinduism och buddhism

ca 2 v.

Frihetstiden och Gustavianska tiden

ca 3 v.

1800-talet

ca 5 v.

Religionen i samhället

ca 2 v.

Etik och livsfrågor

ca 2 v.

Klimatkunskap

ca 2 v.

Ta reda på elevernas förkunskaper Inför planeringen av din undervisning, kanske någon vecka innan det är dags för ett nytt kapitel, kan du ta reda på elevernas förkunskaper. För att ha en möjlighet att lägga undervisningen på rätt nivå, behöver du skapa dig en bild av vad eleverna kan och om de eventuellt saknar relevanta förkunskaper. Underlag för att ta reda på förkunskaperna finns här i lärarhandledningen. Oftast är underlaget utformat som en enkät eller ett skriftligt test. I PULS för årskurs 6 handlar det oftast om att checka av att eleverna har med sig de kunskaper som behandlades i PULS för årskurs 4 och 5. När du tar reda på elevernas förkunskaper är det på gruppnivå. Tanken är inte att eleverna ska uppleva att de bedöms individuellt eller behöver prestera.

Kopieringsunderlaget med förkunskapsuppgifter har därför inte någon rad där eleverna förväntas skriva sitt namn. I vissa fall kan det förstås ändå finnas en vits med att få reda på vilka elever som kan behöva extra stöttning. Oavsett om du väljer att låta eleverna svara anonymt eller med sina namn kan du gärna presentera det här momentet som något de gör för att hjälpa dig med ditt arbete. De gör detta för att undervisningen ska bli så bra som möjligt.

Introducera ett nytt kapitel När du ska börja arbetet med ett nytt kapitel vill du presentera innehållet på ett tydligt sätt, samtidigt som du vill väcka elevernas intresse och skapa nyfikenhet. Ibland passar det bra att utgå från texten i boken, medan det andra gånger passar bättre att introducera kapitlet för eleverna genom en diskussion eller övning. På varje kapitels introduktionsuppslag i grundboken finns en illustration som föreställer barn som funderar och resonerar i olika situationer. I lärarhandledningen finns diskussionsfrågor att använda med samtalsbilden som utgångspunkt. Samma bild finns även på lärarwebben för visning på storskärm. Tanken är att diskussionen ska aktivera elevernas förförståelse och ge dem motivation och inspiration inför arbetet med kapitlet. Bilden kan också väcka tankar under och efter läsningen.

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 14

2022-11-01 21:46

Uppslag ur lärarhandledningen, kapitelstart

Lgr22

Introducera ett kapitel

Här visas de utdrag ur kursplanens syftesdel och centrala innehåll som är aktuella för kapitlet.

Här finns förslag på hur du kan påbörja arbetet med ett kapitel utifrån introduktionsuppslaget i grundboken.

eleverna

Hur Sverige styrs

I det här kapitlet får du läsa om

• • • •

SAMHÄLLSKUNSKAP

Hur många timmar matematik ska eleverna ha i sexan? Behövs det fler tåg i Sverige? Hur ska skattepengarna fördelas? De som styr ett land måste fatta tusentals beslut varje år. Vissa beslut påverkar oss som bor i landet direkt och andra ser vi effekterna av först på lång sikt.

SAMHÄLLSKUNSKAP

regeringen och riksdagen hur lagar kommer till vad staten, regionerna och kommunerna använder samhällets pengar till.

Det går så himla långsamt med demokrati. Alla ska bara prata och diskutera hela tiden.

Besluten i Sverige fattas demokratiskt. De som fattar besluten är politiker som är valda av folket. Alla vuxna medborgare får vara med och rösta fram vilka politiker som ska styra landet. Demokratin är ingen självklarhet, utan något som vi alla har ansvar för att ta hand om.

I det här kapitlet får eleverna läsa om politiska partier och hur val går till i Sverige. De får kunskap om hur regering och riksdag bildas samt hur dessas uppdrag ser ut och hur beslut fattas där. Eleverna läser även om hur pengar fördelas och vilket arbete som görs i regionerna och kommunerna. Därmed får eleverna fortsätta tillägna sig kunskaper om värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Eleverna får även möjlighet att ytterligare fördjupa sin förståelse för hur individen och samhället påverkar varandra.

politiska val och partier i Sverige

Men skulle du vilja att en enda person bestämde allt i stället?

Lgr22

I det här kapitlet får ni läsa om

• • • •

politiska val och partier i Sverige regeringen och riksdagen hur lagar kommer till vad staten, regionerna och kommunerna använder samhällets pengar till.

Syfte i ämnet samhällskunskap Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter

• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället

• förmåga att analysera samhällsfrågor ur För din undervisning behöver du • lärmål till kapitlet, se sidan 16 och lärarwebben

• material från lärarwebben • kopieringsunderlag K5–K11 • information om aktuella politiska frågor och hur olika partier står i dessa

• aktuell information om mandatfördelningen i

riksdagen samt talmannens och statsministerns namn (finns på lärarwebben).

Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K5 (sidan 66). I uppgifterna ska eleverna visa vad de känner till om demokratibegreppet och om hur Sverige styrs.

olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll, samhällskunskap Samhällsresurser och fördelning

• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.

• Riksdagen och regeringen och deras

olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.

Granskning av samhällsfrågor

• Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.

SAMHÄLLSKUNSKAP • LAG OCH RÄTT

Introduktionsuppslag s. 24 –25 Så här kan du göra

• Inled med att visa samtalsbilden från grund-

boken på storskärm (finns på lärarwebben) och låt två elever läsa pratbubblorna. Lyssna till och samtala om elevernas spontana tankar om bilden. Använd sedan EPA för att låta eleverna diskutera detta: – Pojken säger att det ”går så himla långsamt med demokrati”. Varför kan demokrati ibland uppfattas som långsam, att alla bara pratar och diskuterar? Demokrati innebär att alla som sitter i riksdagen, i ett elevråd eller i en basketklubbs styrelse har rätt att komma till tals. Allas åsikter ska komma fram. Det är ofta nödvändigt att diskutera ganska mycket innan man kommer tillräckligt överens för att det ska gå att bestämma eller besluta hur något ska bli eller hur man ska göra. I diskussionen finns möjlighet att repetera de kunskaper om demokrati som eleverna förväntas ha med sig från tidigare undervisning. – Flickan undrar om pojken tycker att en enda person i stället ska bestämma allt. När det går till på det sättet, att en person bestämmer, är det inte demokrati. Vad heter det styrelseskicket?

– Även om man kan tycka att det ibland är enklare när en person bestämmer, är det i stora frågor viktigt att låta många människor komma till tals. Många människor har mer kunskap tillsammans än vad en ensam person har.

• Låt eleverna berätta vad de minns mer om hur en demokrati fungerar. Visa fotot från sidan 24 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben) och låt det komplettera samtalet. På bilden syns bland annat Riksdagshuset, Rosenbad (där regeringen samlas), Sagerska huset (där statsministern bor), Utrikesdepartementet och Kungliga slottet. Bilden finns både med och utan bildtext.

• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-

boken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Samtala med eleverna om vad begreppen i texten betyder och förklara sedan att de kommer att få läsa, och lära sig, mer om dem senare i kapitlet.

Begrepp skattepengar

effekt

på lång sikt

Diktatur.

Hur Sverige StyrS

Förberedelser

Förkunskaper

Begrepp

Här listas sådant som du behöver för din undervisning, och som du kan behöva förbereda innan arbetet med kapitlet drar i gång.

Här beskrivs hur du kan ta reda på elevernas förkunskaper.

Här listas begrepp från uppslaget som du kan behöva vara uppmärksam på under läsningen.

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 15

15 2022-11-01 21:46

Uppslag ur lärarhandledningen

Så här kan du göra Här finns förslag på en lektionsstruktur att följa. Till frågorna som du ger eleverna finns ofta “elevsvar” angivna i kursiv text. Vilka svar du i verkligheten får i din undervisning går förstås inte att förutsäga. Du kan använda dig av de kursiverade elevsvaren för att leda eleverna i rätt riktning, mot det innehåll som lektionen ska handla om, om det uppstår tystnad eller om elevernas tankar drar i väg mot en återvändsgränd.

Regioner och kommuner Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner.

Skatter går till det gemensamma Alla som tjänar pengar eller handlar en vara betalar en del i skatt. Det är olika skatter för staten, regionen och kommunen. Skatt är ett sätt att få in pengar till det som vi måste sköta gemensamt i samhället, som skolor och sjukvård. Antingen betalar vi för det gemensamma med skatt eller så betalar vi för det när vi använder det.

Länet och regionen Län och regioner är indelade på samma sätt geografiskt men de har olika funktioner. Alla län har en länsstyrelse. Man kan säga att länsstyrelsen är regeringens kontor i länet. Den ser till att regeringens beslut genomförs. Chefen för en länsstyrelse kallas landshövding och utses av regeringen. Regionen ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, en del konst och kultur och ofta kollektivtrafiken. Regionen styrs av regionfullmäktige, vars ledamöter röstas fram av regionens myndiga medborgare på valdagen. Regionen får in pengar via skatter som bestäms av fullmäktige. Det finns även statsbidrag att söka för sådant som staten tycker är viktigt att satsa på.

regioner

I din kommun fattas de beslut som är viktiga där du bor. Kommunen har hand om bland annat skolor, gator, lekparker och idrottsanläggningar. Politikerna i varje kommun bestämmer hur mycket skatt invånarna ska betala och lägger en budget som beskriver hur de gemensamma pengarna ska fördelas. Det finns även statsbidrag som kommunen kan söka. Det är stor skillnad mellan Sveriges olika kommuner, till exempel i storlek till ytan och antal invånare. Därför är det bra att kommunerna har självstyre i vissa frågor. Självstyre innebär att de själva får besluta om sådant som gäller just där. Det kan till exempel handla om var det ska byggas en ny förskola eller om man ska stänga en fritidsgård. Kommunens motsvarighet till riksdagen är kommunfullmäktige. Ledamöterna i kommunfullmäktige har möten ungefär en gång i månaden. Vem som helst får vara med och lyssna på mötena, men bara ledamöterna får säga något. Många kommuner har därför medborgarmöten där alla får tycka till om olika frågor. Vissa kommuner har också speciella råd för barn och unga.

kommuner

37 i grundboken (finns på lärarwebben). Diskutera vad som ingår i de olika tårtbitarna genom att använda EPA. Vad är det som kostar i exempelvis en grundskola – varför är den tårtbiten så stor? Vad innebär insatser för personer med funktionsnedsättning? Äldreomsorg? Kultur och fritid?

En vanlig skoldag Under en vanlig skoldag använder du en hel del saker och tjänster som har bekostats av skatter: På morgonen åker du kanske buss till skolan. Eller så promenerar du och nöter på gator och vägar. Din lärare får förstås lön för att arbeta i skolan, liksom alla andra som jobbar där. Den första lektionen börjar och du plockar fram pennor, papper och de skolböcker eller den dator du behöver. Snart blir det dags för skollunch och sedan har ni idrott. Då går ni till idrottshallen.

Ämnesrelaterade begrepp

Andel i procent

Så här kan en kommuns pengar fördelas

län – geografiskt område som kontrolleras av en länsstyrelse

Övrigt Infrastruktur och skydd

Kultur och fritid

Förskola och skolbarnomsorg

15 %

region – stort geografiskt område med gemensam styrning i vissa frågor

Ekonomiskt bistånd 2 %

19 %

Grundskola

11 % Insatser till personer med funktionsnedsättning

Individ- och familjeomsorg Källa: SCB och SKR

kommun – geografiskt område som har ett ganska stort självstyre

6% 3%

Spårvagnstrafiken i Göteborg bekostas av Västra Götalandsregionen.

18 %

Gymnasieskola

länsstyrelse – regeringens företrädare i ett län

Övrig utbildning

Äldreomsorg

landshövding – chef för en länsstyrelse

Källa: SCB och SKR

SAMHÄLLSKUNSKAP • HUR SVERIGE STYRS

Regioner och kommuner s. 36 –37 Så här kan du göra

• Inled med att visa kartorna från sidan 36 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben, både med och utan bildtexten). – Här har vi två kartor över Sverige, med olika röda markeringar. Vad kan det vara för markeringar? Vad ska dessa kartor visa? Kartan till vänster visar Sveriges regioner. Kartan till höger visar kommunerna. Skriv upp frågeställningarna nedan på tavlan. Använd samtalsmodellen EPA så att eleverna får fundera både enskilt och tillsammans. f Vad vet du om regioner och kommuner? f I vilka sammanhang har du hört talas om

regioner och kommuner?

Sammanfatta elevernas förkunskaper om regioner och kommuner tillsammans med dem. Avsluta med att ni tillsammans letar fram den kommun och den region ni bor i på kartorna. Namnge också era grannkommuner.

• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma

de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass.

I samband med att ni läser stycket ”Kommunen” är det lämpligt att knyta an till fakta om er egen kommun. Vilka partier sitter i kommunfullmäktige och vad heter kommunstyrelsens ordförande? På kommunens webbplats bör ni hitta information om skattesats och skatteunderlag i kommunen. Förmodligen finns där också en enkel beskrivning av vad kommunen satsar på och/ eller hur budgeten fördelas. Ta reda på möjligheterna i er kommun att lyssna på kommunfullmäktiges möten, delta i medborgarmöten eller liknande. Finns det kanske på kommunens webbplats eller i en app möjlighet att som medborgare lämna synpunkter till kommunen? Om ni känner till att det är någon belysning i kommunen som inte fungerar eller att det har klottrats någonstans kan ni passa på att tillsammans anmäla det till kommunen. Ni bör få svar från kommunen, vilket lär eleverna att det ibland kan vara ganska lätt att framföra en åsikt och kanske också att påverka. På nästa uppslag i handledningen beskrivs hur klassen kan arbeta för att lämna in ett större förslag till kommunen.

regionfullmäktige – högsta beslutande organet i en region statsbidrag – pengar från staten som går till bl.a. kommuner och regioner självstyre – rätt att själv få bestämma över vissa saker kommunfullmäktige – högsta beslutande organet i en kommun

Ämnesneutrala begrepp funktion

Styrningen i kommuner Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i en kommun. Kommunfullmäktige kan liknas vid kommunens ”riksdag”, medan kommunstyrelsen och nämnderna tillsammans motsvarar kommunens ”regering”. De olika nämnderna motsvarar regeringens olika departement. En nämnd styrs av en ordförande som motsvarar en minister i regeringen. Men det är kommunfullmäktige som utser nämndordförandena, inte kommunstyrelsen. I detta avseende skiljer det sig mellan staten och kommunerna. En annan skillnad är att det inte bara är de partier som har majoritet som sitter i kommunstyrelsen och nämnderna, utan där finns alla partier som blivit invalda genom kommunvalet representerade. Kommunstyrelsens ordförande har ofta titeln kommunalråd. I Stockholms stad används titeln borgarråd och i vissa halländska kommuner används titeln kommunråd. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har aktuella listor över styrningen i alla landets kommuner och regioner på sin webbplats. Sök på ”maktfördelning” på skr.se. (Källor: Wikipedia och skr.se)

PULS-kollen

motsvarighet till

Vad heter din kommun och din region?

ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 16 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Regioner och kommuner, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven fyller i korta fakta om län, regioner och kommuner. 2–5 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om hur län, regioner och kommuner fungerar. 6 Fördjupande uppgift. Eleven formulerar ett förslag till en förbättring i sin egen kommun. Denna uppgift kan kombineras med arbetet som presenteras på nästa uppslag i handledningen.

Hur Sverige StyrS

Ämnesneutrala begrepp

PULS-kollen

Dessa begrepp och uttryck är också hämtade från texten i grundboken. De behöver inte vara kopplade till det aktuella ämnesområdet men de är begrepp som kan skapa svårigheter för elever som av någon anledning har en begränsad språkförståelse. Beroende på vilken grupp du har är det här ord och uttryck som du kan behöva vara extra uppmärksam på när ni läser texten.

Vid lektionens slut kan du använda dig av PULS-kollen. Det är en uppgift som snabbt ger dig en föreställning om hur eleverna har uppfattat (en del av) lektionens innehåll. Den kan användas som exit ticket – eleverna skriver ner svaret på en lapp eller miniwhiteboard, eller viskar svaret till dig vid dörren. PULSkollen ger dig som lärare ett hum om kunskapsläget i klassen. Samma fråga kan gärna återkomma i början av nästa lektion.

Arbetsboken Varje uppslag i grundboken har en tillhörande sida i arbetsboken. Här presenteras kort de aktuella uppgifterna.

Här listas begrepp hämtade från texten i grundboken. Till dessa finns förklaringar att använda dig av när du ska presentera och förklara begreppen för eleverna.

• Titta tillsammans på cirkeldiagrammet från sidan

Kommunen

För att det ska vara lättare att styra landet är Sverige indelat i mindre områden. Län, regioner och kommuner har ansvar för olika funktioner i samhället. Regionerna och kommunerna har egna pengar att fördela på sådant som de ansvarar för.

Ämnesrelaterade begrepp

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 16

2022-11-01 21:46

Lektion för lektion Varje uppslag i grundboken har ett eget uppslag i lärarhandledningen. På så vis får du en metodisk gång att följa vid genomgångar av faktainnehåll och vid den gemensamma läsningen av texterna. De förslag på genomgångar som finns i lärarhandledningen är formade för att skapa samtal som riktar elevernas tankar mot det som lektionen ska komma att innehålla. Genomgången ska med sina samtal och övningar väcka förkunskaper och intresse

för innehållet till liv, så att eleverna är väl förberedda för att ta sig an texten i grundboken. Frågor och diskussioner förbereder och tränar många gånger även eleverna på sådant som de sedan har i uppgift att självständigt eller tillsammans med klasskamrater öva i de uppgifter som finns på kopieringsunderlagen och i arbetsboken. Läs mer om metoder för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande på sidan 19 och framåt.

PULS SO 6

PULS SO Europas mest mångreligiösa land

ARBETSBOK

s. 200– 201

1 Fyll i luckorna i texten. Välj bland orden i rutan.

MED WEBBÖVNINGAR

invandring

religioner

befolkning

mångreligiösa

lutherskt

Sedan 1960-talet har Sveriges

förändrats mycket. har gjort att vårt land

Flyktingmottagande och

har blivit hem för människor med många olika

länder.

Sverige är i dag ett av Europas mest kristna kyrka.

Tidigare tillhörde alla samma

2 Vad betyder det att Sverige är ett mångreligiöst land?

3 Varför vet vi inte säkert vilken tro eller religion varje medborgare har?

4 Hur stor andel av Sveriges befolkning tillhör de olika grupperna? Se cirkeldiagrammet på sidan 200.

SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKAP

Lotta Malm Nilsson

Svenska kyrkan

Romersk-katolska kyrkor

Frikyrkor

Islamiska samfund

Ortodoxa kyrkor

Ej medlem i något samfund

HISTORIA

5 Ge exempel på några religioner som inte nämns i diagrammet, men som också finns i Sverige.

6 Religion kan vara olika viktig och betyda olika saker för olika människor.

Arbetsboken I arbetsboken befäster och repeterar eleverna sina kunskaper. Varje uppslag i grundboken har vanligtvis en sida med uppgifter i arbetsboken. Första uppgiften handlar oftast om att befästa viktiga begrepp. Därefter följer en eller flera uppgifter som eleverna besvarar, med hjälp av grundboken samt den genomgång och de samtal som ni har haft. Ofta går svaren att hitta ”på raderna” i grundboken, men eleverna får också visa att de kan dra slutsatser, reflektera och jämföra. Ibland är uppgifterna formulerade så att eleverna utgår från sina egna tankar och erfarenheter när de besvarar dem. Den sista uppgiften i arbetsboken är alltid en fördjupande uppgift som kräver lite mer av eleverna, och som därför kanske inte behöver utföras av alla elever. Uppgiften besvaras utanför boken, vilket innebär att eleverna kan redovisa den på det sätt som de föredrar eller som du bestämmer – digitalt eller analogt.

Beskriv hur det kan yttra sig.

7 5 Firar du högtider? Vilka högtider är viktiga för dig under ett år? Varför tror du att människor som inte är troende ändå deltar i religiösa riter och firar högtider?

76 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Här finns goda förutsättningar att anpassa uppgiften efter elevens och gruppens förutsättningar. Uppgift 7 i avsnittet Europas mest mångreligiösa land, på sidan 76 i arbetsboken för årskurs 6, kan till exempel redovisas som korta svar på de specifika frågor som ställs i uppgiften. De elever som kan anta lite större utmaningar skriver i stället en längre resonerande text om varför människor som inte är troende ändå deltar i riter och firar högtider. När det gäller formen kan uppgiften redovisas i en skrivbok, som väggtidning eller som en digital presentation. Facit till arbetsbokens uppgifter finns på lärarwebben. Till arbetsboken ingår självrättande webbövningar som ytterligare befäster ord och begrepp. Eleverna loggar in på nok.se för att komma åt extramaterialet. INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 17

17 2022-11-01 21:46

Lärmål Varje uppslag i lärarhandledningen bygger på en genomtänkt idé om att innehållet i grundboken, de gemensamma samtalen och övningarna samt uppgifterna i arbetsboken tillsammans ska bära fram mot målet – betygskriterierna i årskurs 6. På vägen dit bidrar varje lektion, varje arbetsområde, till att ge eleverna allt fler delar till den helhet av kunskaper som de ska ha med sig när de lämnar årskurs 6. Använd lärmål för att förtydliga syftet med undervisningen och göra den effektiv. Lärmål beskrivs mer ingående i lärarhandledningen till PULS SO för årskurs 4. För framför allt yngre elever kan det vara bra att konkretisera lärmålen i framstegskriterier, som ännu tydligare visar vad eleverna ska sträva mot att lära sig eller utveckla under arbetsområdet eller lektionen. Förslag på lärmål och framstegskriterier till varje kapitel finns på lärarwebben. Dessa kan du modifiera så att de passar din grupp.

Klimat- och vegetationszoner Förslag på lärmål och tillhörande framstegskriterier

Att 1. ha kunskap om klimat och olika klimatzoner a) Jag kan tydligt förklara vad klimat är. b) Jag kan på ett enkelt sätt beskriva på vilket sätt jordens klimat är unikt. c) Jag kan på ett enkelt sätt förklara varför klimatet är olika inom de olika klimatzonerna. d) Jag kan på ett enkelt sätt förklara vad jordens naturliga växthuseffekt är. e) Jag kan förklara varför det faller olika mycket nederbörd på olika platser på jorden och ge exempel på platser med låg och hög nederbörd. f) Jag kan förklara varför temperaturen varierar mellan olika platser på jorden och ge exempel på platser där det är varmt respektive kallt.

2. ha kunskap om hur klimatet påverkar vegetationen a) Jag kan nämna några klimatzoner och beskriva vad som kännetecknar dem. b) Jag kan nämna några vegetationszoner och beskriva vad som kännetecknar dem. c) Jag kan på en världskarta ungefärligt placera de olika klimatzonerna.

3. ha kunskap om hur klimat och vegetation påverkar människors sätt att leva a) Jag kan ge exempel på hur människor försörjer sig i olika klimatområden. b) Jag kan ge exempel på platser där det bor människor och förklara varför de bor just där. c) Jag kan beskriva hur människan anpassar sig för att kunna bo på olika platser.

4. ha kunskap om hur människan förändrar landskapet a) Jag kan ge exempel på hur och varför människan förändrar landskapet på olika sätt. b) Jag kan ge exempel på platser där människan har påverkat landskapet i stor utsträckning för att kunna leva där. c) Jag kan ge exempel på konsekvenser som dessa förändringar får, för jorden och för människorna, på kort sikt och på lång sikt.

Dugga

Namn:

Fördjupande uppgifter

Klass:

Klimat- och vegetationszoner

1. Para ihop vegetationen med den förklaring som passar bäst.

1. Jorden är den enda planet i universum som vi känner till där människor

Skriv siffran vid förklaringen.

och djur kan bo. Vad är det som är unikt med jorden, som gör att vi kan leva här?

kallt område med låg vegetation utan skog, ofta med frusen mark

1 inlandsis

2 savann

3 stäpp

4 tundra

slättmark med högt gräs och enstaka träd

5 öken

6 macchia

vegetation av snåriga, små buskar med små blad som är gröna året om, vid bland annat Medelhavet

6 macchia

7 regnskog

glaciär, tjockt lager av is över ett stort område

8 barrskog

mycket torrt område av sand, sten eller klippor, har liten eller ingen växtlighet skog av träd som är gröna året om, i kallare områden

torr slättmark där det växer gräs eller buskar men inga träd

2. Det faller olika mycket nederbörd (regn) på olika platser på jorden. a. Ge exempel på en plats eller ett område där det faller mycket regn. b. Förklara varför det regnar mycket där. 3. Det är främst fyra faktorer som avgör hur varmt det blir på en plats. a. Nämn de fyra faktorerna. b. Välj en av dessa fyra faktorer och förklara hur det går till när den påverkar temperaturen.

4. Klimatet och vegetationen påverkar människors sätt att leva.

Människors sätt att leva kan i sin tur påverka klimatet och vegetationen.

tät grön skog i områden där det regnar mycket året om

a. Ge minst två exempel på hur människan har gjort anpassningar för att kunna leva på olika platser.

2 a. Skriv klimatzonernas namn på linjerna.

b. Ibland påverkar människan landskapet så mycket att det ger stora negativa konsekvenser för naturen, på kort eller lång sikt. Ge exempel och förklara.

2 b. Sätt ut siffrorna 1–5 i cirklarna i kartan. 1. ekvatorn

3. norra polcirkeln

2. södra vändkretsen

4. norra vändkretsen

5. södra polcirkeln

PULS SO åk 6 Lärarwebb ISBN 978-91-27-46132-1

”Duggor” och fördjupande bedömning Till varje kapitel finns avslutande blad med kryssfrågor. I PULS kallas dessa för ”duggor”. Duggorna ger dig möjlighet att få en översikt över varje elevs inhämtade kunskaper. Tanken är inte att det ska vara elevernas skrivförmåga som mäts, utan de faktakunskaper som de besitter. Duggorna kompletteras med fördjupande frågor där eleverna får möjlighet att visa olika nivåer av förståelse. Duggorna, de fördjupande frågorna samt facit och vägledning till dessa finns på lärarwebben.

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 18

2022-11-01 21:46

Metoder för språk- och kunskaps utvecklande SO-undervisning Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt fokuserar på elevernas språkutveckling och kunskapsutveckling parallellt. Det innebär att du som lärare planerar din undervisning så att språk och ämnesinnehåll integreras. Målet med undervisningen är att eleverna utvecklar kunskaper som hör till ämnesområdet samtidigt som de utvecklar ett språk för att uttrycka sina kunskaper. För att lyckas med detta är det viktigt att på olika sätt stötta eleverna i deras lärande. Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kännetecknas bland annat av:

• •

•

Förkunskaper, vilket betyder att du som lärare utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Interaktion, vilket innebär att du som lärare i din undervisning aktiverar eleverna och får dem att interagera med varandra i samtal och diskussioner som hör till ämnet. Stöttning, vilket innebär att du som lärare på olika sätt stöttar eleverna i deras språk- och kunskapsutveckling.

De här frågorna kan hjälpa dig att planera för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt:

• • • • •

Vad vet dina elever om ämnet innan arbetet påbörjas? Hur får du reda på vad de vet? På vilka olika sätt kan du aktivera elevernas förförståelse? Vilka ord och begrepp behöver eleverna lära sig? Hur kan du hjälpa eleverna att förstå innehållet i texten? Vilka olika övningar och uppgifter ska eleverna få göra? På vilket sätt kommer dessa göra eleverna aktiva och därmed hjälpa dem att utveckla sina kunskaper?

Förkunskaper En viktig aspekt av en språk- och kunskapsutvecklande undervisning är att du som lärare utgår från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Det kan handla om att aktivera kunskaper som eleverna har lärt in under tidigare skolår och som det nya ämnesområdet bygger vidare på. Ofta har eleverna kunskaper och erfarenheter som de inte är medvetna om, men som genom samtal och andra aktiviteter kan synliggöras och aktiveras. Genom att aktivera elevernas förkunskaper får du som lärare syn på vad eleverna kan och inte kan. Det gäller inte enbart ämneskunskaper utan också ämnesspråket. Hur kan de olika kunskaperna utvecklas så att eleverna klarar av arbetsområdets uppgifter? Att aktivera förkunskaper är en form av stöttning som är central i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet.

Metoder för att aktivera förkunskaper Associationsövningar aktiverar elevernas förkunskaper. Presentera till exempel ett begrepp eller en frågeställning, eller visa en bild som hör till det ämnesområde ni ska arbeta med. Låt eleverna associera fritt kring begreppet/frågeställningen/bilden. Du kan också låta eleverna förutspå vad texten kommer att handla om, utifrån de ämnesrelaterade begreppen i det aktuella avsnittet i PULS. En annan variant är att bara presentera begreppen för eleverna och be dem svara på vad de tror att begreppen betyder. På det sättet får du också syn på vilka förkunskaper dina elever har. Samtala och diskutera med eleverna kring de tankar som begreppet/frågeställningen/bilden väcker hos dem. Synliggör det eleverna säger genom att exempelvis skriva upp deras förslag på tavlan. Uppmuntra eleverna att associera vidare på vad andra säger. Tanken är att samtalet dels ska väcka elevernas förkunskaper, dels fungera som en kartläggning där du som lärare får syn på elevernas kunskaper och kunskapsluckor.

INLEDNING

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 19

19 2022-11-01 21:46

Klimat- och vegetationszoner GEOGRAFI I PULS SO årskurs 5 läste eleverna om endogena och exogena processer som formar jorden. I det här kapitlet vidgas beskrivningen av världen. Att ha kunskaper om vad som är utmärkande för olika klimat- och vegetationszoner är viktigt för att eleverna ska kunna förstå hur klimatet påverkar levnadsförhållandena i olika miljöer. Kapitlet hänger nära samman med de två efterföljande kapitlen om världsdelarna och hållbar utveckling.

För din undervisning behöver du • lärmål till kapitlet, se sidan 18 och lärarwebben

I det här kapitlet får ni läsa om

• • •

vad som kännetecknar olika klimatzoner hur klimatet påverkar vegetationen hur klimatet och vegetationen påverkar människors sätt att leva i olika delar av världen.

• material från lärarwebben • kopieringsunderlag K15–K21 • en jordglob och/eller en världskarta.

Lgr22

Syfte i ämnet geografi

Centralt innehåll, geografi

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

Geografiska förhållanden, mönster och processer

• kunskaper om geografiska förhållanden

och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen

• kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling

• förmåga att utifrån geografiska frågor

beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.

• Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.

Geografins metoder och verktyg

• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad

med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

• Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner

med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K15 (sidan 106). I uppgifterna ska eleverna visa vad de känner till om klimat och vegetation, som de läste om i PULS SO årskurs 5.

K lim at- o c h v ege tat i o ns z o ne r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 90

2022-11-01 21:46

Klimat- och vegetationszoner

I det här kapitlet får du läsa om

• • •

GEOGRAFI

vad som kännetecknar olika klimatzoner hur klimatet påverkar vegetationen hur klimatet och vegetationen påverkar människors sätt att leva i olika delar av världen.

På bilden nedan ser du Virunga nationalpark i Kongo, där en av världens största regnskogar finns. I regnskogen är det fuktigt och varmt året om. Det gör att mängder av djur- och växtarter lever där – arter som inte kan leva någon annanstans på jorden.

Choklad är det bästa jag vet. Jag beställde kakaobönor från nätet som vi kan sätta.

Naturen ser väldigt olika ut i olika delar av världen. Vad som kan växa på en plats påverkar hur människor kan leva och försörja sig där. Så hur kommer det sig att människans förutsättningar ser så olika ut på olika delar av jordklotet? Det ska du få läsa om i det här kapitlet.

Får min jordgubbsplanta plats? Jag har morotsfrön med mig.

Introduktionsuppslag s. 54–55 Så här kan du göra

• Inled med att visa samtalsbilden från sidan 55 i

grundboken på storskärm (finns på lärarwebben) och låta tre elever läsa pratbubblorna. Lyssna till och samtala om elevernas spontana tankar utifrån bilden. Använd sedan samtalsmodellen EPA för att låta eleverna diskutera följande: – Vad behöver den som planterar en växt tänka på? Vad krävs för att man ska kunna odla något? Det måste finnas tillräckligt med (rätt) jord och växterna behöver utrymme för att de ska växa. Man måste vattna. Det är också viktigt att tänka på att olika växter trivs olika bra ihop. – Kan alla växter trivas på alla platser? Kan vi till exempel odla vad som helst i Sverige? Varför/varför inte?

Vad vi kan odla beror på hur klimatet är. Varje växt behöver ett visst klimat. Mängden nederbörd och temperaturen avgör vad som kan växa på olika platser. Nu finns möjlighet att repetera de kunskaper som eleverna förväntas ha med sig från årskurs 5 då de läste om Europas klimat- och vegetationsområden. – Ungdomarna på bilden pratar om tre olika plantor. Hur väl skulle plantorna trivas där vi bor? Vilka passar bäst här och vilka skulle inte trivas alls, tror du?

Utgå från förutsättningarna där ni bor. Berätta att kakaobönan har sitt ursprung i tropiska områden i Syd- och Centralamerika och odlas runt ekvatorn i dag.

• Visa fotot från sidan 54 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben). – Var någonstans skulle detta kunna vara?

Vid ekvatorn, i Sydamerika/Afrika/Indonesien. – Hur ser klimatet ut att vara?

Det är nog varmt, även om det är mulet och fuktigt. – Beskriv vegetationen.

Det växer väldigt mycket. Det ser ut som en djungel, med träd och buskar som växer tätt. Berätta att bilden är tagen i Virunga nationalpark i östra Kongo-Kinshasa. Visa var parken ligger på en världskarta eller jordglob.

• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-

boken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om.

Begrepp nationalpark

regnskog

försörja sig

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 91

91 2022-11-01 21:46

Vad är klimat? Såvitt vi vet är jorden den enda planeten i universum där det finns liv. Här har vi ett klimat som djur och växter kan leva i. Hur klimatet är på en viss plats på jorden avgörs bland annat av hur stor nederbörden är och hur varmt det är där.

Atmosfären skyddar oss Tio mil ovanför jordens yta tar luften slut och den iskalla världsrymden börjar. Som tur är har vi solen som ger oss både ljus och värme. Det finns också en atmosfär som ser till att en del av värmen från solen hålls kvar på jorden. Atmosfären består av en blandning av olika gaser och vattenånga, och fungerar som glaset i ett växthus. Solvärmen som kommer in i ett växthus blir kvar där inne i stället för att reflekteras ut direkt. På samma sätt blir en del av värmen kvar runt jorden tack vare atmosfären. Det är jordens naturliga växthuseffekt och den är nödvändig för allt liv på jorden.

Skillnad mellan väder och klimat Väder är det som händer just nu gällande vind, temperatur och nederbörd. Mäter man vädret på en plats under längre tid, vanligtvis 30 år, får man information om platsens klimat.

Det finns kalla och varma områden på jorden. Det är främst fyra faktorer som avgör hur temperaturen blir på en plats:

1. Avståndet från ekvatorn Soltrålarna träffar olika områden på jorden med olika vinkel. Vid ekvatorn kommer solens strålar rakt uppifrån och värmer därför mer. Vid polerna kommer strålarna in med sned vinkel från sidan och värmer därför inte lika mycket. 2. Höjden över havet Luften är kallare ju högre upp man kommer. Temperaturen sjunker ungefär fem grader var tusende meter. Det är därför ofta kallare i bergsområden än på lägre platser runt omkring.

Solstrålar vid ekvatorn faller in rakt uppifrån. Det gör att det blir varmare vid dessa områden.

3. Närheten till havet Luften värms upp olika mycket beroende på om solens strålar träffar land eller hav. Det går snabbare för solens strålar att värma upp en landyta än vatten, men landytan kyls också ner snabbare. Havet tar längre tid på sig att bli varmt, men behåller värmen längre. En plats nära kusten får därför lite svalare somrar och mildare vintrar än platser längre från havet.

Varför regnar det olika mycket på olika platser? Solens strålar värmer upp land och hav på jorden. När vattnet värms upp avdunstar det och stiger uppåt som vattenånga. Ju varmare luften är desto mer vattenånga kan den innehålla. När luften kyls ner bildar vattenångan moln som sedan faller ner som nederbörd i form av regn eller snö. Moln som ger nederbörd kan bildas på olika sätt. Ett sätt är när solen snabbt värmer upp ett fuktigt landområde, till exempel regnskogarna vid ekvatorn. Den varma, fuktiga luften stiger snabbt uppåt och bildar stora moln när den kyls ner högre upp. Den kalla luften kan inte behålla vattnet som då faller ner som häftigt regn, ofta tillsammans med åska. Ett annat sätt som regn kan bildas på är när fuktiga vindar träffar ett berg. Luften stiger då uppåt och kyls ner så att det börjar regna. På andra sidan berget sjunker luften igen och värms upp, så där slutar det att regna. Områden som ligger i lä bakom stora bergskedjor är därför ofta väldigt torra. Man brukar säga att de befinner sig i regnskugga.

Varför är temperaturen olika på olika platser?

Atmosfären gör att en del av värmen från solen hålls kvar och värmer jorden.

4. Vindar och havsströmmar Temperaturen påverkas också av vindar och havsströmmar. Havsströmmar är stora mängder havsvatten som flyttar sig långa sträckor. Strömmar som rör sig från kalla havsområden till varma tar med sig kallt vatten som kyler ner luften. Strömmar som rör sig från varma havsområden tar med sig varmt vatten som värmer luften.

Grönland

A S I E N NORDAMERIKA Go

lfs

trö

EUROPA

AFRIKA EKVATORN

SYDAMERIKA

OCEANIEN

ANTARKTIS

Områden bakom stora berg kan bli väldigt torra.

GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER

Varm havsström Kall havsström

Ekvatorn är en tänkt linje som går runt jordklotet där det är som tjockast, halvvägs mellan nordpolen och sydpolen.

Vad är klimat? s. 56–57 Så här kan du göra

• Inled med att visa bilden av jorden och månen, som finns på lärarwebben, på storskärm. – Vad visar bilden? Månens yta och jorden i bakgrunden. Använd EPA för att låta eleverna diskutera skillnader mellan jordens och månens ytor. – Det finns några få likheter mellan dessa två himlakroppar, bland annat att båda är klotformade. Det finns också väldigt många skillnader. Vilka kommer du på?

Det växer inget på månen, där finns inget liv som det gör på jorden. På månen finns inte heller luft, ingen atmosfär som den vi har runt jorden. – Jorden är den enda planet i universum som vi känner till där människor och djur kan bo. Vad är det som är unikt med jorden, som gör att vi kan bo här?

Jordens avstånd till solen och jordens atmosfär gör att temperaturen blir lagom och att nederbörd kan bildas. – Det är inte samma temperatur och nederbörd överallt på jorden. Det beror på att klimatet är olika. När vi beskriver temperatur och nederbörd pratar vi ibland om klimat och ibland

om väder. Vad är skillnaden mellan klimat och väder? Väder är den temperatur som råder och den nederbörd som faller på en plats just nu. Klimat är genomsnittet av temperaturen och nederbörden som faller på en plats under en längre tid, ungefär 30 år.

• Läs texten på sidan 56 i grundboken högt tillsammans och uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Skriv upp följande begrepp på tavlan i samband med att ni läser stycket under rubriken ”Atmosfären skyddar oss”: atmosfär, värme, gaser, vattenånga, växthus, reflekteras, växthuseffekt. Visa illustrationen som tillhör stycket (finns på lärarwebben) på storskärm. Dela in eleverna i par och låt dem använda bilden tillsammans med begreppen på tavlan för att förklara jordens naturliga växthuseffekt för varandra i paren.

• Fortsätt läsa på sidan 56 i grundboken. Skriv upp

följande begrepp på tavlan i samband med att ni läser det sista stycket på sidan, om regnskugga: fuktiga vindar, hav, berg, stiger, kyls, regn, sjunker, torrt, lä, regnskugga. Visa illustrationen som tillhör stycket (finns på lärarwebben) på storskärm och låt eleverna arbeta i par med att förklara hur regnskugga uppstår, på samma sätt som när de förklarade jordens naturliga växthuseffekt.

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 92

2022-11-01 21:46

• Förbered bildspelet från lärarwebben som illu-

strerar de fyra faktorerna som presenteras på sidan 57 i grundboken. – Vi ska lära oss varför temperaturen skiljer sig mellan olika platser på jorden. Det finns fyra olika anledningar, eller faktorer, som gör att temperaturen inte är densamma överallt.

Ämnesrelaterade begrepp

Visa bildspelet på storskärm samtidigt som du förklarar faktorerna. Här är ett förslag på hur du kan förklara:

atmosfären – gashölje runt jorden där luft finns

f Bild 1 – illustrationen från sidan 57:

Jordaxelns lutning gör att en av polerna alltid befinner sig längre bort från solen än den andra. Detta gör att strålarna vid polerna faller in väldigt snett mot jordens yta, medan strålarna vid ekvatorn faller så gott som rakt mot jordytan. Denna skillnad i solstrålarnas vinkel mot jordytan påverkar hur hög temperaturen blir på olika platser. Det är vinter på det halvklot som är längst bort från solen.

klimat – genomsnittliga väderleksförhållanden inom ett större område över längre tidsperioder väder – tillstånd i fråga om bl.a. vind, nederbörd och temperatur på en viss plats, vid ett visst tillfälle nederbörd – snö, regn och hagel växthuseffekten – uppvärmning vid jordens yta som orsakas av gaserna i atmosfären avdunsta – övergå från flytande form till gasform regnskugga – läge i lä av en bergskedja, där nederbörden är liten ekvatorn – tänkt linje som går runt jordklotet där det är som tjockast, halvvägs mellan nordpolen och sydpolen poler – jordklotets nordligaste och sydligaste punkter havsström – stora mängder havsvatten som förflyttar sig i en viss riktning

f Bild 2 – berg med snö på toppen:

Temperaturen sjunker gradvis ju högre upp en plats ligger. Temperaturen sjunker ungefär fem grader var tusende meter. f Bild 3 – världskartan från sidan 57, utan

havsströmmarna: Områden vid kuster påverkas av närheten till havet i och med att havets temperatur fördröjer temperaturförändringarna på land. f Bild 4 – världskartan från sidan 57, med

havsströmmarna: Vindar och havsströmmar påverkar temperaturen när de förflyttar luft och vatten. Golfströmmen är ett bra exempel. Den gör att Storbritannien och Norden kan ha ett förhållandevis milt klimat trots att de ligger på nordligare breddgrader.

• Låt eleverna i par läsa texten på sidan 57 i grund-

ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 22 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Vad är klimat?, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven parar ihop början och slutet på meningar. 2–4 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om klimatet på jorden och vad som påverkar det. 5 Fördjupande uppgift. Eleven reflekterar över vad som påverkar klimatet där ni bor.

boken. De kan använda K16 (sidan 107) för att skriva stödord intill bilderna från bildspelet. Ge dem tid att repetera de fyra faktorer som avgör temperaturen på en plats.

PULS-kollen

Ämnesneutrala begrepp såvitt vi vet

gaser

vattenånga

växthus

reflekteras ut

ligga i lä

vinkel

var tusende

landyta

Nämn något som påverkar temperaturen på en plats.

mild

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 93

93 2022-11-01 21:46

Klimatzoner

Vegetationszoner

En klimatzon är ett stort geografiskt område där klimatet är ungefär likadant. När man ska bestämma var de olika zonerna ska börja och sluta, utgår man bland annat från hur temperaturen och nederbörden varierar över årets månader. Jorden kan översiktligt delas in i fyra olika typer av klimatzoner.

Klimatet påverkar vad som växer i ett område, alltså områdets vegetation. Vegetationszonerna som du ser på kartan är indelade utifrån vilken växtlighet som är vanligast just där.

0°

Norra p o

NORRA POLARZONEN

l ci r ke l n

Norra pol c ir

NORRA TEMPERERADE ZONEN

N orra vändk ret

EUROPA

NORDAMERIKA Norra vändk re

NORRA SUBTROPISKA ZONEN

sen

keln

ASIEN

tsen

AFRIKA

TROPISKA ZONEN Ekvatorn

Ekvatorn

SYDAMERIKA OCEANIEN S ö dra vän dk r

et sen

sen Södra vändkret

SÖDRA SUBTROPISKA ZONEN

Is Tundra Berg Skog Odlad mark Stäpp Öken

SÖDRA TEMPERERADE ZONEN

SÖDRA POLARZONEN S ö dra p o

l c ir ke l n

Tropisk zon Zonen ligger i ett brett bälte längs ekvatorn. Typiskt för den tropiska zonen är hög temperatur, mycket regn som faller ofta samt små skillnader mellan årstiderna.

Subtropisk zon Norr och söder om den tropiska zonen ligger den subtropiska zonen. Den kännetecknas av långa, varma somrar och relativt korta, milda vintrar. Här är nederbörden mycket mindre än i den tropiska zonen.

Tempererad zon

Polarzon

Inlandsis

0°

Norr och söder om de Vid polerna i norr och subtropiska zonerna söder fiN nns orrajordens polcirkeln ligger den tempererade kallaste områden – zonen. Den kännetecknas polarzonerna. Kallt hela av tydliga växlingar året och lite nederbörd, mellan årstiderna. Här är då i form av snö, är NORDAMERIKA medeltemperaturen lägre typiskt för polarzonen. än i den subtropiskaNorra vändkretsen zonen och nederbörden är mindre än i den tropiska zonen. Ekvatorn

SYDAMERIKA

lcirkeln Södra po

Ett tjockt täcke av is som täcker ett landområde. I dag finns inlandsis på Grönland och Antarktis.

EUROPA

AFRIKA

Tundra Ett kallt område med låg ASIEN vegetation utan skog. Ofta är marken frusen under stora delar av året (permafrost).

Bergsområde

ANTARKTIS

Skog – regnskog, barrskog, lövskog Ett större trädbevuxet område. Regnskogen är mycket tät och växer i varma områden. Där lever många olika arter av växter och djur. Barrskogens träd trivs i kyligare områden och växer i ett bälte på det norra halvklotet. Lövskogen kräver mer värme än barrskogen.

Område som ligger flera tusen meter över havet. Vegetationen OCEANIEN är mycket sparsam eller obefintlig.

Odlad jord Område där människan har anlagt åkrar och betesmark för att odla livsmedel och djurfoder.

Savann och stäpp Torra områden med högt gräs och glest utspridda buskar och träd. Savannen ligger ofta mellan regnskogen och öknen. Stäppen är torrare än savannen.

Öken Mycket torrt område av sand, sten eller klippor med lite eller ingen vegetation. Här växer bara enstaka växter som tål värme och torka.

sen Södra vändkret

GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER

Is Tundra Berg Skog Odlad mark Stäpp Öken

GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER

lcirkeln Södra po

ANTARKTIS

Klimatzoner s. 58 Vegetationszoner s. 59 Så här kan du göra

• Inled med att aktivera elevernas förkunskaper om jordens varierade klimat. Dela ut K17 (sidan 108) och låt eleverna i par prata om skillnader i klimat på olika platser på jorden. – Vi har tidigare pratat om att klimatet av olika anledningar skiljer sig mellan olika platser på jorden. Vad vet du om jordklotets olika klimat? Välj några platser som du har besökt, läst om eller sett på film och beskriv klimatet där. Låt eleverna använda världskartan på K16 som stöd för att förklara och beskriva för varandra vad de vet om klimatet gällande temperatur och nederbörd på några platser. Eleverna markerar platserna som de beskriver med ett kryss.

• Läs texten i grundboken högt tillsammans, upp-

märksamma de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Låt eleverna efter läsningen ta fram K16 igen och med hjälp av grundboken ta reda på inom vilka klimatzoner de platser som de har markerat ligger.

• Låt eleverna träna på att använda ämnesrelate-

rade begrepp för att beskriva platser inom olika klimat- och vegetationszoner. Dela in eleverna i grupper och dela ut en uppsättning begreppskort för klimatzoner med tillhörande karta och en uppsättning begreppskort för vegetationszoner med tillhörande karta (K18–K21, sidorna 109– 112). Eleverna kan vid behov använda grundboken som stöd under träningen. Begreppskorten ska ligga i en hög vid den karta som de tillhör. Eleverna börjar med exempelvis klimatzoner och plockar ett kort i taget. De hjälps åt att använda begreppet på kortet när de beskriver en plats som de visar på kartan. När de har tränat på detta kan eleverna om de vill tävla i sina grupper. Då ska en elev i taget använda så många begrepp som möjligt under en viss tid, för att beskriva en eller flera platser. Vem hinner använda flest begrepp?

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 94

2022-11-01 21:46

Ämnesrelaterade begrepp klimatzon – stort geografiskt område där klimatet är ungefär likadant polcirkel – tänkt cirkel på jordens yta som markerar gränsen för var det råder midnattssol på sommaren och middagsmörker på vintern vändkrets – tänkt cirkel på jordens yta som markerar gränsen för var solen kan stå i zenit

Att tänka på Det kan finnas aktuella nyhetsrapporteringar som berör detta arbetsområde, till exempel gällande hur djur och/eller människor påverkas av hur naturen mår eller hur människor påverkar naturen på olika sätt. Koppla aktuella händelser till undervisningen på ett sätt som stärker elevernas förståelse av och kunskap om klimatzoner och vegetationszoner och hur människa och klimat samspelar.

vegetation – växtlighet, alla växter som finns inom ett område inlandsis – glaciär, tjockt lager av is som täcker ett stort landområde

PULS-kollen

tundra – vegetationsområde med låg vegetation och utan skog

Nämn en klimatzon och en vegetationszon.

permafrost – när marken är frusen under stora delar av året regnskog – tät och ständigt grön skog i områden där det regnar mycket året om betesmark – markområde som används för bete djurfoder – mat för husdjur och boskap savann – slättmark med högt gräs och enstaka träd, norr och söder om regnskogen i Afrika och Sydamerika stäpp – torr slättmark där det växer gräs eller buskar men inga träd öken – mycket torrt område av sand, sten eller klippor, har liten eller ingen växtlighet

Ämnesneutrala begrepp zon

översiktligt

bälte

växling

sparsam

obefintlig

djurfoder

ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 23 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnitten Klimatzoner och Vegetationszoner, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans.

Polcirklarna och vändkretsarna Polcirklarna är tänkta cirklar på jordens yta som markerar gränsen för de områden där det råder midnattssol/polardag (då solen inte går ner under horisonten) på sommaren och middagsmörker/polarnatt (då solen inte syns överhuvudtaget) på vintern. Det finns två polcirklar: norra polcirkeln och södra polcirkeln. De ligger på samma avstånd från polerna, på latituden 66,6 grader norr respektive söder. Områdena norr om norra polcirkeln och söder om södra polcirkeln kallas polarregionerna. Vändkretsarna är tänkta cirklar som ligger parallellt med ekvatorn, på latituden 23,4 grader norr respektive söder. Det finns två vändkretsar: norra vändkretsen, som också kallas Kräftans vändkrets, och södra vändkretsen, som också kallas Stenbockens vändkrets. I området mellan norra vändkretsen och södra vändkretsen kan solen stå i zenit, det vill säga rakt ovanför huvudet på en person. Detta område kallas tropikerna. (Källa: ne.se)

1 Eleven placerar ut klimatzonerna, ekvatorn, polcirklarna och vändkretsarna på en karta. 2–3 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om klimat- och vegetationszoner. 4 Fördjupande uppgift. Eleven beskriver klimatzonernas utbredning.

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 95

95 2022-11-01 21:46

Vegetationen i den tropiska zonen I de tropiska regnskogarna bidrar den varma temperaturen och de stora regnmängderna till en tät vegetation med många olika typer av växter och träd. Regnskogarna är jordens artrikaste områden. Ingen annanstans finns det fler arter av växter och djur än i dem. Områden med tropisk regnskog finns i norra Sydamerika, mellersta Afrika och södra Asien. Norr och söder om regnskogarna regnar det inte lika mycket, men det är fortfarande mycket varmt. I den tropiska zonen står solen högt på himlen hela Temperaturen ligger mellan 20 och 30 grader året om. året. Det gör att det är mycket varmt här och medel- I dessa områden upphör de tropiska regnen att falla temperaturen är över 18 grader hela året. Det är under en period på året och då blir det torrperiod. även fuktigt eftersom nederbörden är mycket hög. Eftersom det regnar betydligt mindre här så växer det Olika typer av klimat som finns i den tropiska zonenockså mindre än i regnskogen. Den här klimattypen är regnskogsklimat, monsunklimat och savannklimat. kallas savannklimat och vegetationen kallas savann. Regnskog och savann är vanliga vegetationstyper. Savannen är ett öppet landskap som mest består av högt gräs, buskar och träddungar här och var.

Den tropiska zonen

Regnskogsklimat – värme och fukt

Att leva i den tropiska zonen Kisangani, Kongo-Kinshasa

I området längs ekvatorn är medeltemperaturen över 25 grader året om och det regnar nästan varje dag. Värmen i luften gör att regnvattnet snabbt omvandlas till vattenånga och stiger uppåt. Luftfuktigheten, alltså mängden fukt i luften, är därför mycket hög. På dagen täcks himlen av stora regnmoln och framåt eftermiddagen faller regnet. Det är inte ovanligt att det regnar mer än 2 000 millimeter per år.

Några av jordens mest tätbefolkade områden ligger i den tropiska zonen, till exempel i delar av södra Asien och Västafrika. Traditionellt har människor små jordbruk som de sköter med enkla metoder. Det kallas för självhushållande jordbruk och innebär att familjen på en liten jordlott, alltså på en liten bit mark, odlar det som behövs för den egna familjen. Familjen kanske också har några kor, getter eller Skogen Regnskogen är rik på arterfår. av växter ochoch djur.grässlätterna används som betesmark boskapen. De trivs i det varma och för fuktiga klimatet. I vissa tropiska områden förekommer svedjebruk, vilket betyder att bonden bränner ner en liten del av regnskogen för att kunna odla där. Träden fälls och bränns sedan på marken tillsammans med ris och buskar. Arbetet sker för hand med enkla hjälpmedel som hacka och grävkäpp. Askan som bildas efter att marken bränts blir näringsrik och fungerar som gödselmedel. De första åren kan bonden därför få bra skörd.

Människan påverkar landskapet

Monsunvindar Det finns vindar som byter riktning beroende på årstid. De kallas monsunvindar. I Sydostasien märks de tydligast. Under sommarens heta sol bildas ett stort lågtryck över de inre delarna av södra Asien. Varm, fuktig luft från Indiska oceanen och Stilla havet blåser in över land för att ersätta den luft som stigit uppåt där lågtrycket bildats. Den vinden kallas sommarmonsunen och ger stora mängder regn i Indien och Sydostasien. När monsunvindarna möter höga bergskedjor, som till exempel Himalaya, tvingas Giraffenluften är anpassad ett livvilket på savannen. stiga för uppåt gör regnen särskilt kraftiga. På vissa platser i norra Indien kan monsunregnen därför ge flera meter regn under juni till augusti. På vintern kyls luften ner över den stora landmassan i Asien och då bildas ett högtryck där. grässavann Vinden blåser från högtrycket mot de lågtryck busksavann som nu ligger ute över havet. Den vinden kallas vintermonsunen trädsavann och blåser alltså från land ut till havs. Vintermonsunen är, till skillnad från sommarmonsunen, torrekvatorn och kall. regnskog

GEOGRAFI • KLIMAT- OCH VEGETATIONSZONER

I allt fler tropiska länder bedrivs plantagejordbruk. Då hugger man ner regnskog för att skapa plats för stora odlingar, alltså plantager. På plantagen odlas en viss gröda i mycket stora mängder, för att säljas vidare till länder över hela världen. Det är vanligt att odla grödor som behövs för att tillverka andra saker, till exempel oljepalmer som används till palmolja. Att odla sojabönor för att få fram djurfoder, alltså mat till boskap, är också vanligt. Plantagejordbruken ägs ofta av stora företag som bedriver jordbruk i många länder. Den här typen av odling är en så kallad monokultur. Mono betyder att det bara finns en typ av något, i det här fallet bara en typ av gröda. Monokulturer påverkar landskapet och miljön negativt eftersom det som odlas behöver både konstgödsel och bekämpningsmedel för att växa. Det gör att den biologiska mångfalden, artrikedomen av växter och djur som fanns i den ursprungliga växtligheten, försvinner.

Människan utrotar arter Biologisk mångfald är när det finns en variation av olika växter och djur. De flesta arter har viktiga roller i naturen. Därför behövs den biologiska mångfalden. Människans stora ingrepp i naturen leder till att många växter och djur dör ut – de utrotas.

Plantage med oljepalmer i Brasilien, där det tidigare växte regnskog. Palmolja används till mat, kakor, ljus med mera och säljs till hela världen.

Sommarmonsunen ger stora nederbördsmängder i Sittwe, Myanmar.

trädsavann busksavann grässavann

Rangoon, Myanmar

Ju längre från ekvatorn, desto torrare savann.

sommarmonsun

vintermonsun

Konstgödsel är konstgjort medel som man tillför marken för att det som odlas ska växa bättre. Bekämpningsmedel används för att bekämpa oönskade växter eller djur som annars kan skada grödorna.

Lågtryck råder i ett område där lufttrycket är lägre än i andra områden i närheten på samma höjd. Högtryck råder i ett område där lufttrycket är högre än i andra områden i närheten på samma höjd.

Den tropiska zonen s. 60–63 Så här kan du göra

• Visa ett klimatdiagram för Örebro på storskärm

(finns på lärarwebben). – Det här är ett diagram som visar klimatet i Örebro. Vilken information kan du få från det? Vi kan se hur mycket det regnar och hur varmt det är under olika månader i Örebro. ˚C 20

Örebro, Sverige

mm 100

–10

J F M A M J J A S O N D Temperatur (˚C)

Nederbörd (mm)

Klimatdiagram presenterades i PULS SO årskurs 5 men ni kan behöva repetera hur man läser av ett sådant. Förklara att X-axeln i diagrammets nedre del visar årets månader med begynnelsebokstäver. Nederbörden varje månad visas som staplar som man läser av på den högra Y-axeln. Den axeln visar hur många millimeter nederbörd som har fallit. Temperaturen varje månad visas som en röd linje och antalet grader läser man av på den vänstra Y-axeln.

– Nu ska vi förflytta oss till den tropiska zonen. Vad kommer du ihåg om den tropiska zonen?

Det är varmt och regnigt där. Visa klimatdiagrammen för Kisangani från sidan 60 i grundboken och för Rangoon från sidan 61 (finns på lärarwebben). Visa på en världskarta eller jordglob var orterna finns. Kisangani ligger i norra delen av Kongo-Kinshasa (oﬃciellt Demokratiska republiken Kongo) i centrala Afrika och Rangoon ligger i Myanmar i Sydostasien. Låt eleverna parvis läsa av och jämföra de två diagrammen. Visa bilden av regnskogen från sidan 60 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben). – Här ser vi en typisk vegetationstyp i den tropiska zonen. Vad är det för typ av vegetation?

Regnskog. – Vad utmärker regnskogen? Vad är det som gör att vi känner igen detta som en regnskog?

Det är mycket grönt. Det ser fuktigt ut – man ser diset mellan träden. Träden växer väldigt tätt. Några växter växer på varandra, till exempel lianerna som klättrar på några av träden.

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 96

2022-11-01 21:46

– Vilket av de två klimatdiagrammen, det för Kisangani eller det för Myanmar, tror du visar regnskogsklimat? Varför?

Kisangani. Där regnar det och är varmt varje dag året om. – Var på jorden finns den tropiska zonen?

Den långa halsen och benen gör att giraffen kan beta högt upp i träden. Detta är en god egenskap på savannen eftersom det inte finns så mycket växtlighet där. Det gör att det blir viktigt att nå all växtlighet som finns.

Zonen går runt jordklotet i ett bälte längs ekvatorn, mellan de två vändkretsarna.

ATT LEVA I DEN TROPISKA ZONEN Låt kartan med jordens vegetationszoner finnas kvar på storskärm när ni läser texten.

Visa världskartan från sidan 60 i grundboken, där den tropiska zonen är markerad (finns på lärarwebben).

– Minns du andra som har använt sig av svedjebruk genom historien?

– I vilka världsdelar kan vi se att den tropiska zonen finns?

Södra Nordamerika (Centralamerika), norra Sydamerika, mellersta Afrika, södra Asien och norra Oceanien. – Vilken vegetation, förutom regnskog, finns i den tropiska zonen?

Savann, stäpp och lite odlad jord.

• Läs texten i grundboken högt tillsammans och

uppmärksamma de begrepp som kan behöva förklaras. Här är förslag på hur ni kan arbeta med respektive textstycke och vilka frågor du kan ställa: REGNSKOGSKLIMAT – VÄRME OCH FUKT – Regnskogarna är viktiga för hela planeten. Varför, tror du? Svaret finns i faktarutan här intill. MONSUNVINDAR – Vilka utmaningar finns det med att bo i områden med monsunklimat, tror du? På vintern råder torrperiod och växtligheten kan torka. På sommaren kan det komma intensiva regn så att det blir översvämningar. VEGETATIONEN I DEN TROPISKA ZONEN Visa kartan med jordens vegetationszoner från sidan 59 i grundboken på storskärm (finns på lärarwebben) och peka ut regnskogsområdena som nämns i texten. I Afrika är det tydligt hur regnskogen övergår i savann norr och söder om ekvatorn, så som i illustrationen på sidan 62. – I bildtexten till bilden på giraffen står det att giraffen är anpassad efter ett liv på savannen. På vilket sätt märks det?

Kanske minns eleverna beskrivningen av svedjebruk från PULS SO årskurs 5, i avsnittet om sverigefinnarnas liv i Värmland, Dalarna och Norrland på 1600-talet. Avsnittet finns i kapitlet ”Nationella minoriteter”. MÄNNISKAN PÅVERKAR LANDSKAPET – Vilka konsekvenser kan plantagejordbruk få för naturen och för människor? Den biologiska mångfalden hotas när bara en gröda tillåts växa. För människor kan det vara bra om de får arbete på plantagerna och att landet kan exportera varor, men det är sårbart om man bara har en typ av gröda, till exempel om skörden skulle slå fel något år.

Regnskogarna är nödvändiga för vår planet Regnskogarna binder enorma mängder kol i träd och annan växtlighet. Varje år absorberar till exempel Amazonas regnskog ungefär 430 miljoner ton kol, vilket motsvarar åtta gånger så mycket som Sveriges utsläpp. När regnskogar skövlas eller brinner frigörs stora mängder kol som kommer ut i atmosfären i form av koldioxid, vilket är en växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Det får förödande effekter för jordens klimat. De tropiska regnskogarna är dessutom hem för hälften av världens växt- och djurarter, trots att de bara täcker sju procent av jordens yta. Många av arterna finns inte någon annanstans på jorden. Därutöver är vattnet från regnskogen viktigt för områdena runt omkring skogen, eftersom många stora floder har sin början i regnskogen. (Källa: wwf.se)

K lim at- o c h v ege tat i o ns z o ne r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 97

97 2022-11-01 21:46

K15

Förkunskaper 1. Vad stämmer om klimat och vegetation?

Stämmer

Stämmer inte

En klimatzon är ett stort geografiskt område med liknande klimat inom området.

Odlingsmarker och industriområden är exempel på naturlandskap.

I Europas nordligaste delar råder polarklimat.

På tundran växer mest lavar och gräs.

Vid Medelhavet finns det stora skogar.

Europas landskap är väldigt påverkat av människan.

2. Vad är typiskt för klimatet på platser som ligger vid kusten (kustklimat)? Skriv färdigt meningarna.

Vid kusten är somrarna ofta Vid kusten är vintrarna ofta

3. Vad är typiskt för klimatet på platser som ligger långt från kusten (inlandsklimat)? Skriv färdigt meningarna. I inlandet är somrarna ofta I inlandet är vintrarna ofta

106

K lim at- o c h v ege tat i o ns z o ne r

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 106

2022-11-01 21:46

K16

Vad avgör temperaturen?

Grönland

A S I E N NORDAMERIKA

EUROPA

AFRIKA EKVATORN

SYDAMERIKA

OCEANIEN

ANTARKTIS

Grönland

A S I E N NORDAMERIKA Go

lfs

m röm

EUROPA

AFRIKA EKVATORN

SYDAMERIKA

OCEANIEN

ANTARKTIS

PULS SO ak 6 Lararhandledning.indd 107

K L I M at- o c h v E G E tat I o N S z o N E r

107

2022-11-01 21:46

PULS SO

PULS SO årskurs 6 innehåller elva kapitel fördelade mellan de fyra SO-ämnena. Ett tolfte kapitel, Klimatkunskap, fungerar som en ämnesövergripande avslutning. Lärarhandledningen vägleder dig i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Den ger dig stöd för att ta reda på elevernas förkunskaper, aktivera deras tänkande och följa upp arbetet. Boken inleds med en text om betyg och bedömning, skriven av Simon Hjort, lektor och fil. lic. i pedagogiskt arbete. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.

PULS SO årskurs 6: PULS SO 6

PULS SO GRUNDBOK

PULS SO

PULS SO ARBETSBOK

LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB

MED WEBBÖVNINGAR

PULS SO

PULS SO 6

PULS SO

GRUNDBOK

ARBETS BOK

MED WEBBÖVN

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKA

INGAR

GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA

HISTORIA

SAMHÄLLSKUNSKA

GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA Lotta Malm Nilsson

HISTORIA

GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP

GEOGRAFI

RELIGIONSKUNSKAP

HISTORIA Lotta Malm Nilsson

Grundbok

HISTORIA

Lotta Malm Nilsson • Kajsa Kramming

Arbetsbok med webbövningar

Lärarhandledning med lärarwebb

PULS SO och NO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom SO respektive NO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression. Läs mer på nok.se/puls

Boken fortsätter på webben

ISBN 978-91-27-46131-4

9 789127 461314

PULS SO 6 LHL_cover.indd 3

2022-10-06 13:24