9789127460669 by Smakprov Media AB

Resiliens handlar om förmågan att hantera för-

domsmedicin med bakgrund från bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus, men har även arbetat i många år som skolöverläkare. Numera är Kristina egenföretagare och driver Exist Nu AB där hon arbetar med föreläsningsverksamhet, utbildning av yrkesverksamma och chefshandledning. Hon har en MBA från Edinburgh Business School och driver även den populära Hjärnpodden, hjarnpodden.se.

Arbetet med resiliens är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete. Ämnet kan också kopplas till kropp och hälsa, identitet och livsfrågor, etik och vad ett bra liv är. Boken vänder sig till alla lärare, specialpedagoger och elevhälsoteam i grundskola och gymnasium som önskar baskunskaper om resiliens tillsammans med konkreta verktyg för att främja och träna psykiskt välbefinnande.

Resiliens i skolan

Kristina Bähr är specialist i barn- och ung-

Att kunna skapa och behålla relationer, planera, lyssna och samtidigt våga stå upp för sig själv är centralt för att klara utmanande omständigheter. I de skolor där resiliensträning har genomförts har välmåendet ökat och studieresultaten förbättrats. Här beskrivs konkreta modeller, metoder och övningar för att stödja utvecklingen av empati, känsloreglering, planeringsförmåga och goda sociala relationer. Alla elever gynnas av träningen, men främst elever med riskfaktorer, som psykosocial utsatthet och skolsvårigheter med risk för skolfrånvaro.

Kristina Bähr

ändringar, motgångar och kriser, att återfå balansen i tillvaron och kunna fortsätta utvecklas och må bra. Förmågan är högaktuell i en tid av snabb förändring och den går att träna. I den här boken presenteras ett treårigt program som visar hur det kan gå till i skolan.

Resiliens i skolan FR Ä M JA O C H T R Ä N A V Ä LB E FI N N AN D E

Kristina Bähr

Den här efterlängtade boken ger ett gediget stöd till skolors arbete med att främja elevers psykiska välbefinnande. Den är informativ och skriven på ett lättillgängligt sätt, både på bredden och på djupet. Jag är övertygad om att Sveriges skolor kommer att ha enorm nytta av boken genom fördjupad kunskap på området, vägledning i hur arbetet kan organiseras över tid och en mängd konkreta metoder, lektioner och övningar som visar hur arbetet kan utformas. Gabriella Dahlberg, verksamhetschef, barn- och elevhälsa

Kristina Bähr skriver med värme och stor erfarenhet denna angelägna bok om vikten av att lära oss känna igen och hantera våra känslor under uppväxten. Den här boken inspirerar och ger konkreta exempel och förståelse för hur vi kan utforska och arbeta för att alla barn och unga ska få en trygg och stimulerande skolgång. Lotta Borg Skoglund, docent och överläkare i psykiatri

En initierad och välskriven bok som utgör ett välkommet tillskott till det främjande och förebyggande arbetet i skolan. Boken ger en utmärkt introduktion till området förankrat i forskning, med vardagsnära exempel kring hur man kan stötta elevernas hälsa och välbefinnande. Petri Partanen, fil.dr och leg. psykolog

ISBN 978-91-27-46066-9

Omslag & inlaga: John Persson/ArtStory Författarfoto: Magnus Aronson 9 789127 460669

Bahr_Reseliens_Omslag_hela6.indd Alla sidor

2022-02-17 09:57

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 2

2022-02-21 12:04

Innehållsförteckning Inledning

Att hantera livets motgångar 14 Jämförelsens förbannelse

Ambition och syfte med boken

Bokens övningar 19 Erfarenheter av resiliensprogram Skolans roll

Bokens upplägg

Del 1

1. Resiliens – definition, forskning och interventioner 27 Att hitta en väg – trots allt

Anpassning efter motgång

Resiliensforskning

Skyddsfaktorer 32 Interventionsstudier 32 Insatser vid toxisk stress 33

Utmaningar vid resiliensforskning Sammanfattning

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 5

2022-02-21 12:04

2. Metoder och program för välbefinnande 37 Värdegrundsarbete – viktigt skydd mot psykisk ohälsa 38 Nyfikenhet 38 Tillit 38 Dynamiskt mindset

Betydelsen av positiva relationer 40 Självupplevd psykisk hälsa och studieresultat 41 Emotionell kompetens, välbefinnande och skolresultat

Metoder och modeller 42 PERMA – modell byggd på positiv psykologi Mind Matters 43 Early Intervention Foundations 44

Resiliensförmågor och träning Sammanfattning

3. Sex kompetensområden för välbefinnande 49 Lycka, välmående och välbefinnande Kompetenser för resiliens

1. Emotionell intelligens 51 2. Impulskontroll (självkontroll) 52 3. Optimistiskt tänkande 53 4. Flexibelt och realistiskt tänkande 5. Självkännedom 56 6. Relationsförmågor 58 Sammanfattning 59

4. Exekutiva förmågor – som hjälp eller hinder 61 Vad är exekutiva förmågor? Hjärnans utveckling

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 6

2022-02-21 12:04

Nedsatta exekutiva förmågor 63 Exekutiva funktioner och resiliens 1. Arbetsminne 65 2. Inhibition 66 3. Metakognition 68 4. Självuppskattning 69 5. Planering och problemlösning Sammanfattning 71

Del 2 73 5. Förslag på treårigt resiliensprogram – lektioner och övningar 75 Översikt av programmet

År 1: Att bygga upp självmedvetenhet och förmågan att aktivt välja sina handlingar 76 År 2: Repetition, njuta av känslan och samarbete 78 År 3: Förberedelse för framtiden – relationsförmågor 79

Pilotprojektets övningar 80 Konfidentialitet

År 1: Självkännedom och emotionell reglering Vattenytan som balanspunkt 81 När du är som bäst – karaktärsstyrkor Känslokompassen 86

År 1: Lektion 1 – Introduktion till välbefinnande och resiliens 90 Instruktörshandledning 90 1. Övningar för att lära känna sig själv och andra 91 2. Gruppdiskussion: Definiera välmående och meningen med välmående 94 3. Övning: Vattenytan som balanspunkt 96 4. Klargör övningarnas syfte för eleverna 96 5. Diskutera: Sätt regler för gruppen om konfidentialitet 6. Övningar att göra hemma 97 7. Gör övningen Känslokompassen 98

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 7

2022-02-21 12:04

Inför lektion 2 och 3: Medvetna aktiviteter för välbefinnande 100 The Healthy Mind Platter – Hälsotallriksmodellen Tacksamhet 102 Tacksamhetsdagbok 103 Tacksamhetsbrev och besök 104 Sambandet mellan tanke och känsla 105 Att göra något snällt för någon annan 106 Be om hjälp 106

101

År 1: Lektion 2 – Tacksamhet, uppskattning och att be om hjälp 108 Instruktörshandledning 108 1. Genomgång av hemuppgift till detta tillfälle 109 2. Introducera övningen Tacksamhetsdagbok 111 3. Introducera övningen Tacksamhetsbesök 111 4. Fundera kring: Hur ber man om hjälp? 113 5. Hemuppgift: Skriva tacksamhetsdagbok i en vecka

113

År 1: Lektion 3 – Aktiviteter för välmående, att vara snäll och notera omgivningen 114 Instruktörshandledning 114 1. Genomgång av förra lektionens hemuppgift 115 2. Reflektion/tillbakablick på tidigare övningar 115 3. Introducera Hälsotallriksmodellen 115 4. Gruppdiskussion: Att göra något snällt för någon annan 117 5. Hemuppgift: Att utföra vänliga handlingar 119

Inför lektion 4 och 5: Tanketräning

121

ABC 122 Automatiska tankar 123 Tankefällor 124 Plasticitet 127 Värsta–bästa–troliga scenarion 128 Optimism och positivt tänkande 129 Sätta i perspektiv 130 Nöjdhet, välmående, lycka 131

År 1: Lektion 4 – Automatiska tankar och tankefällor 132 Instruktörshandledning 133 1. Genomgång av hemuppgift 134

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 8

2022-02-21 12:04

2. Reflektion/tillbakablick på förra lektionen 134 3. Gruppdiskussion: Bakgrund till automatiska tankar 4. Hemuppgift: ABC-koppling 137

År 1: Lektion 5 – Tanketräning

134

138

Instruktörshandledning 138 1. Genomgång av hemuppgift 139 2. Reflektion/tillbakablick på tidigare lektioner 139 3. Introducera tanketräning och optimism 139 4. Arbeta med Värsta–bästa–troliga scenarion 142 5. Summering av resiliensprojektet 144

År 2: Repetition, njuta av känslan och samarbete 146 Karaktärsstyrkor på nytt sätt 146 Att se och njuta av sina framsteg 147 Samarbete – kreativ färgläggning 147

År 2: Lektion 1 – Repetition av tidigare verktyg

149

Instruktörshandledning 149 1. Personlig reflektion 150 2. Gruppdiskussion: Om att må bra, glädje och nöjdhet 3. Arbeta med tacksamhetsdagboken 152 4. Arbeta med karaktärsstyrkor på nya sätt 152

150

År 2: Lektion 2 – Att uppmärksamma och glädjas åt framsteg 155 Instruktörshandledning 155 1. Reflektionsövning: Att lära sig att njuta av sina framgångar 156 2. Samarbetsövning: Kreativ färgläggning 157 3. Sammanfattning av terminens övningar 159 Instruktörshandledning 160 1. Övning: Identifiera och definiera hopp som begrepp 2. Övning: Arbeta med känslor och emotioner 161 3. Skrivövning: Mitt bästa jag 162

160

År 2: Lektion 4 – Repetition av att vara hjälpsam och nyttan med det 163 Instruktörshandledning 163 1. Genomgång av hemuppgift 164 2. Reflektion/tillbakablick på tidigare lektioner

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 9

164

2022-02-21 12:04

3. Gruppdiskussion: Att göra något snällt för någon annan 164 4. Hemuppgift: Förslag på goda gärningar 166

År 3: Förberedelse för framtiden – relationsförmågor 168 Uttrycka sina behov, prata för sin sak, sätta gränser Att be om något – att säga nej 170 Uppmärksamhet på andra 172 Validera andra 172 Metod för ökad relationskompetens 173

År 3: Lektion 1 – Relationer med andra

168

174

Instruktörshandledning 174 1. Diskutera: Behålla goda relationer 174 2. Diskutera: Behålla självrespekten 175 3. Övning: Vad hindrar dig från att nå dina mål?

175

År 3: Lektion 2 – Att uttrycka sina behov och bevara goda relationer 177 Instruktörshandledning 177 Att uttrycka egna behov – mall Goda relationer 179

177

År 3: Lektion 3 – Uppmärksamhet på andra

181

Instruktörshandledning 181 1. Reflektionsövning: Så gör du för att få andra att känna sig uppmärksammade 181 2. Rollspel: Validera andra 183

År 3: Lektion 4 – Active Constructive Responding 184 Instruktörshandledning 184 1. Diskutera: Att ta emot positiva budskap 184 2. Rollspel: Active Constructive Responding 185 3. Summera hela resiliensprogrammet 186

6. Råd inför probleminventering och genomförande 189 Probleminventering

189

Val av instruktörer och utbildning Utveckling – inte perfektion

191

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 10

2022-02-21 12:04

Erfarenheter från pilotprojektet

192

Elevernas utvärdering av övningarna 193 Utmaningar och erfarenheter med projektet för rektorer och skolledare 193 Sammanfattning 195

7. Ett integrerat arbete eller fristående projekt? 197 För- och nackdelar med ett fristående projekt

197

För- och nackdelar med att integrera resiliens i undervisningen 199 Sammanfattning 202 Avslutande reflektion 203

Övningsblad Innehållsförteckning

205 205

Författarens tack 233 Referenser 235

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 11

2022-02-21 12:04

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 12

2022-02-21 12:04

Inledning En av livets förutsättningar är att det hela tiden förändras. Vi får alla uppleva toppar och medgång såväl som motgångar och svåra stunder, och få kan säga sig vara lyckliga eller ens tillfreds under ett helt liv. Det är inte farligt att känna sig nedstämd eller orolig, men det är dessvärre många som fastnar i uppgivenhet och ältande av sådant som gått fel eller som inte går att göra något åt. Många barn och unga känner oro inför framtiden, och hur vi hanterar de förändringar som inte känns bra eller är önskade är något som vi alla behöver träna på. Det här är något vi kan börja arbeta med tidigt i livet, redan i skolan. Det viktigaste skyddet mot psykisk ohälsa är nämligen att elever kan klara skolgången och att skolgången i sig inte orsakar eleven emotionella trauman. När barn och unga möter olika typer av svårigheter gör de det ofta för första gången, de kan sakna erfarenhet av liknande situationer. Om de dessutom saknar vuxna som visar hur problem kan tas om hand på ett konstruktivt sätt kan en motgång upplevas som ett problem som är omöjligt att lösa, ja oöverstigligt, vilket kan skapa en känsla av hjälplöshet och modlöshet. Under skolåren måste eleverna ständigt tvinga sig utanför gränsen för vad de redan klarar och kan. För att de ska ta sig igenom skolan behöver vuxna stötta dem på ett sätt som gör att de förmår resa sig efter motgångar, se realistiskt på situationen, hitta nya vägar och gå vidare – så att de kan fortsätta utvecklas genom livet och använda erfarenheterna i nya situationer.

Resiliens kan beskrivas som förmågan att borsta av sig och komma upp på benen igen efter ett fall, att återhämta sig emotionellt efter yttre press, eller att studsa tillbaka till ett läge med riktning framåt igen efter svårigheter och motgångar.

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 13

2022-02-21 12:04

Att hantera livets motgångar Skolan speglar samhället, och i ett samhälle där vi alltmer sällan pratar öppet om existentiella och stora livsfrågor är det lätt att uppleva att motgångar ”bara drabbar mig”. World Values Survey, ett världsomspännande nätverk av forskare som studerar värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet, har i The Inglehart-Welzel World Cultural Map kartlagt hur människor i olika delar av världen på samhällsnivå generellt sett förhåller sig till traditionella eller sekulära värderingar. Detta ställs i relation till såväl gemensam överlevnad som individuella uttryck för värderingar. Sverige utmärker sig i sammanhanget både genom att vara sekulärt, det vill säga vi talar inte om tro och andliga frågor utan håller vetenskapligheten högst, och genom att prioritera individuella val och värderingar före det allmänna och gemensamma. Sammantaget innebär detta att alla förväntas vara unika och göra egna val samtidigt som vi får svårare att få stöd av eller känna tillhörighet med en grupp. Detta har ett pris. Det är lätt att känna sig vilse i en värld av oändliga val och möjligheter, oavsett ålder. Det kostar på att känna sig ensam, att sakna upplevelsen av att vara en del av en gemenskap eller ett samhälle där vi arbetar för något tillsammans. Utan en känsla av sammanhang är det svårt att känna mening. I det systematiska kvalitetsarbetet och med ett salutogent förhållningssätt (där fokus ligger på faktorer som ger och vidmakthåller hälsa) kan skolan minska den här känslan av ensamhet och i stället stärka känslan av mening och sammanhang genom fokus på livsfrågor. Det finns även en långsiktig vinst i att öka acceptansen för att vi alla, både barn, ungdomar och vuxna, möter motgångar längs vägen i livet och behöver hitta strategier för att hantera svårigheter. Alla kan träna på hjälpsamma sätt att ta sig an motgångar och det finns mångårig erfarenhet i hur man kan göra det som kan vara till nytta även för dagens unga.

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 14

2022-02-21 12:04

Jämförelsens förbannelse Många av oss, inte minst unga, ägnar en stor del av vardagen åt att jämföra oss med andra. När jämförelsen bara är ett knapptryck bort i något av våra sociala medier är det lätt att fastna i automatiska, negativa och självkritiska tankar. Vi själva, vårt eget liv, framstår i jämförelse som något mindre bra, vi upplever brister i relation till ett önskat läge. Bristerna kan handla om de egna valen, sådant som jag personligen är ansvarig för, eller om yttre omständigheter som egentligen inte går att påverka. En del människor kan börja oroa sig över att inte klara det som andra tycks klara med lätthet. Det är lätt att tro att populär och omtyckt är samma sak. Men är det verkligen det? En del människor klarar bättre av att ha distans till popularitet och ser att det handlar om yta, det vi vill visa utåt. Andra behöver bekräftelse av andra för att känna sig tillfreds med egna val och prestationer. Risken med att bli eller vara beroende av andra människors bekräftelse är att det kan kännas tomt och ihåligt när bekräftelsen inte kommer. Att vara omtyckt handlar mer om ett oberoende av vad andra tycker för stunden, en grundtrygghet i att känna att man duger och att kunna stå upp för sig själv och sina värderingar. Det är att vara äkta i relation till andra. Att bli omtyckt blir som en bieffekt av att vara genuin (autentisk) och stå stadigt i sig själv (Åge, 2021). En del människor känner avundsjuka inför andra människors prestationer och val. Andra kan i stället bli inspirerade när de ser människor klara av saker, det kan ge dem kraft att själva driva på den förändring de behöver göra i sina egna liv.

Drivkrafter & inspiration Vad är egentligen möjligt att åstadkomma? När Roger Bannister 1954 sprang en engelsk mil på under 4 minuter förändrades plötsligt bilden av vad som går att klara av. Efter det, under åren som följde, var det ﬂer som lyckades med den bedriften. I dag är världsrekordet nere på otroliga 3:43,13, nästan 17 sekunder lägre än det som upplevdes vara möjligt innan Bannister sprängde tidsvallen.

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 15

2022-02-21 12:04

Det finns grundläggande mänskliga behov som vi behöver ta hänsyn till i våra relationer till varandra. Alla vill känna sig älskade, tillhöra en gemenskap/grupp och känna sig kompetenta på något sätt. En upplevelse av brist när det kommer till något av de här tre behoven kan skapa osäkerhet när det kommer till vår rätt att vara som vi är. Den som känner sig oälskad, utanför gruppen (exkluderad) eller missnöjd med sin prestation har lätt att börja älta och fastna i negativa tankemönster, och dra felaktiga slutsatser om både sig själv och andra.

Reflektionsfrågor • Hur kan vi göra för att stärka förmågan att anpassa oss till omvärlden på ett sätt som får oss att må bra och ger oss kraft? • Hur kan skolan bidra till att öka elevernas förmåga att balansera känslan av att inte vara ”tillräckligt duktig” med realism, omtanke om sig själv och återhämtningsförmåga? • Hur kan skolan lära barn och unga att stå ut med känslor som behöver finnas, det vill säga sådana känslor som ger information om hur livsmiljön stärker eller hotar den egna existensen? • Hur ska vuxenvärlden återupprätta förtroende hos unga som under flera år önskat ämnet psykisk hälsa (livskunskap) i skolan? • Hur kan vi möta ungas behov av att få verktyg för att hantera sina liv?

I skolans värdegrundsarbete och folkhälsoarbete ingår frågor som de ovan, om hur det är att vara människa, själv och tillsammans. Skolan borde därför vara den självklara platsen för samtal kring detta.

Ambition och syfte med boken Skolans värdegrundsarbete ska enligt läroplanen för grundskolan och gymnasiet bidra med grundläggande värden kring individens frihet och integritet, jämställdhet, mänskliga rättigheter och alla

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 16

2022-02-21 12:04

människors lika värde. Skolan ska gestalta och förmedla dessa värden och bidra till att fostran i etik går i linje med kristna och västerländska humanistiska värden vad gäller rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet; Läroplan för gymnasieskolan). Med fördel kan detta integreras i skolans undervisning på ett strukturerat sätt, via ett genomtänkt systematiskt kvalitetsarbete. Rent praktiskt kan det handla om samtal kring omtänksamhet, om att leva tillsammans i en demokrati och om att visa varandra respekt. Den här bokens ambition är att inspirera elevhälsoteam och enskilda lärare att börja utforska och använda övningar för att stärka elevernas emotionella kompetens och resiliens. Syftet är att öka medvetenheten om nyttan av resiliens, och ge förslag på konkreta verktyg och övningar för att främja och träna psykiskt välbefinnande. Senare i boken beskrivs övningar i form av strukturerade genomgångar, lämpade för kortare, enstaka lektionspass eller ett helt program för att introducera olika begrepp och vanor som stärker resiliens. Det är modeller, metoder och övningar som kan användas av enskilda lärare, alternativt som tema i kollegialt lärande, och i undervisningssituationer med barn och unga. Övningarna ger en möjlighet att stärka elevers psykiska hälsa och öka deras välbefinnande. De kan också ge enskilda elever tillgång till förebyggande verktyg vid stress och negativa tankar, så att de kan öka känslan av mening och av kontroll över sin situation. Det innebär att arbetet med resiliens ligger helt i linje med ett strukturerat främjande elevhälsoarbete och det systematiska kvalitetsarbetet. Min önskan med den här boken är att sprida övningar och verktyg på bred front – till enskilda pedagoger att prova i en undervisningssituation med en elevgrupp, och till hela skolor att använda på ett medvetet sätt i sitt värdegrunds- och kulturarbete. Under en stor del av mitt yrkesliv har jag haft en stark drivkraft att hitta vägar för att skapa förutsättningar för barn och unga som upplever olika slags svårigheter att trivas i sin livsmiljö. I jobbet som barnläkare handlar det ofta om att stärka föräldrarnas förmåga att stötta barnet liksom att engagera omgivningen i att stötta både familjen och barnet. Svårigheter och utmaningar i barns liv kan bero på

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 17

2022-02-21 12:04

faktorer i hemmet eller andra faktorer i samhället, som utanförskap, barnfattigdom och andra negativa livsfaktorer. I skolans kontext har jag arbetat för att skolan ska vara en plats för växande, lärande och trygghet samt ett komplement till de livsförhållanden elever har utanför skolan. Min erfarenhet är att det för vissa elever är mycket viktigt att mötas av vuxna – i skolan eller på fritiden – som kan hjälpa dem att utveckla de kompetenser de behöver för att kunna hantera livets utmaningar, och som kan undanröja en del av de risker det innebär att ha det trassligt i någon annan del av livet. Det handlar om att skapa förutsättningar för att kunna växa och trivas och behålla välbefinnande – trots motgångar, svårigheter och omständigheter. I svensk kontext utvecklade jag i mitt arbete som skolöverläkare ett pilotprojekt med skolor i hela Sverige i syfte att träna elever i att resonera mer realistiskt kring sina egna förmågor och kompetenser (som många gånger undervärderades av eleverna själva). Bakgrunden var att många elever upplevde nedstämdhet, oro och svårigheter, utan säkerställda psykiska sjukdomsdiagnoser. Välbefinnandet var nedsatt på gruppnivå vilket påverkade undervisningen, elevernas inlärning och skolresultat. Skolan behövde arbeta med frågor som rörde bland annat värderingar och förhållningssätt till livet, och utifrån den probleminventeringen satte jag ihop evidensbaserade övningar från liknande projekt i världen för att de skulle passa gruppen av elever. Pilotprojektet, vars syfte var att skapa ett program för ökat välbefinnande, fick namnet ”Resiliensprojektet”. Inom ramen för detta projekt har jag gjort viktiga erfarenheter tillsammans med utbildningsdirektör, kvalitetsansvarig, rektorer och instruktörer, och de erfarenheterna vill jag dela med mig av i denna bok. Syftet är att öka välbefinnandet, och att lära barn och unga – och kanske på köpet även vuxna – ett mer hjälpsamt förhållningssätt. Målet är att minska de mer långsiktiga, negativa konsekvenserna av psykisk ohälsa, som riskbruk av alkohol, användning av droger som självmedicinering och i förlängningen brottslighet och våld. I den här frågan behöver var och en vara visionär och göra något i riktning mot detta mål. För varje barn och ung människa som med vuxnas hjälp blir bättre på att reflektera över sina egna tankar och känslor

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 18

2022-02-21 12:04

och möta livets svårigheter och motgångar förändrar vi samhället. Fler elever kommer att klara sig igenom skolan och på sikt kunna bidra till vårt samhälle. Det är orimligt att kostnaderna för psykisk ohälsa – för samhället och för enskilda individer – ska få vara så stora i ett land där vi egentligen har det så bra.

Det är orimligt att kostnaderna för psykisk ohälsa – för samhället och för enskilda individer – ska få vara så stora i ett land där vi egentligen har det så bra.

Bokens övningar Övningarna som presenteras i den här boken syftar till att underlätta för elever att utveckla förmågor som de kan ha nytta av i vardagen. Jag vill visa att det inte behöver vara så komplicerat att prata med unga (eller vuxna) om saker som är viktiga i deras liv och att ge dem redskap för att hantera sin vardag. Övningarna är också ett sätt att hjälpa eleverna att se det normala och ”friska” i att känslor kan variera över dagen, veckan och året. Övningarna erbjuder en väg för att prata om välbefinnande och om hur vi kan angripa olika problem, från utgångsläget att vi alla behöver träna på de förmågor som främjar välbefinnande. Det är även lärorikt att se andras försök att lösa sina problem, eftersom det öppnar upp för nya sätt att hitta fram till egna lösningar. Eleverna tar till sig övningarna på olika sätt och i olika utsträckning, men att tidigt i livet erbjudas ett smörgåsbord av olika sätt att gripa sig an problem kan öppna ögonen kring att vi alla är tillsammans i detta med att vara människa. Vi kan ta hjälp av varandras erfarenheter. Att höra om andras berättelser och erfarenheter ger i sig en ökad känsla av samhörighet och i bästa fall mening. Den kollektiva erfarenheten kan återigen få en plats i vårt subjektiva, egna liv. Några av de övningar som boken tar upp är hämtade och anpassade från KBT (kognitiv beteendeterapi) samt ACT (Acceptance and Commitment Therapy) men även från andra verktyg. Den här

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 19

2022-02-21 12:04

boken beskriver hur skolan kan använda sig av de övningarna. De flesta övningar är evidensinformerade (det vill säga de är testade i andra sammanhang som evidensbaserade, men i denna kontext är de inte färdigtestade och utvärderade). En övning – känslokompassen – är inte evidensbaserad men mycket hjälpsam för att kunna prata om olika emotioner (exempelvis intensiv ilska, lycka eller sorg) och om emotioners nytta och budskap. Forskning av bland andra Marc Brackett, professor på Yale, kring nyttan av att ha en förståelse för emotioner och deras syfte talar för att förmågan att kunna sätta namn på sina känslor kan förändra barn och ungas liv på ett positivt sätt (Brackett, 2020). Att i unga år lära sig att utmana tankefällor och automatiska negativa tankar och få pröva dem mot mer realistiska tankar – och skapa hjälpsamma strategier – kan vara viktigt för att fortsätta må bra när man möter motgångar och svårigheter längs vägen. En del av övningarna tar vara på tusenårig erfarenhet av nyttan med att bjuda in tacksamhet (tacksamhetsdagbok och tacksamhetsbrev) och hjälpsamhet (att själv be om hjälp och att erbjuda andra hjälp) i vardagen, vilket kan ge ökad känsla av samhörighet och sammanhang.

Erfarenheter av resiliensprogram Program som syftar till att öka individens resiliens – mer precist att träna upp så kallade resiliensförmågor – har utvecklats i USA för att erbjuda övningar och reflektionsmaterial i förebyggande syfte. Programmen är inte en form av terapi utan en förberedande färdighetsträning. Dessa internationella resiliensprogram har utvecklats för att lära ut konkreta verktyg till såväl elever som ledare och militärer och har i uppföljningsstudier givit goda resultat med minskad psykisk ohälsa. En studie på amerikanska militärer visar att träning av resiliensförmågor kan halvera risken för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, missbruk och ångestsjukdomar efter tjänst i strid (Reivich & Shatté, 2002). Liknande program har testats i

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 20

2022-02-21 12:04

skolor och införts exempelvis i Pennsylvania via Pennsylvania Resilience Project och i England, Kanada och Australien. Programmen kan fokusera på att exempelvis stärka individens förmåga till självstyrning och impulskontroll, på emotionell kompetens, förmågan att bygga relationer eller be om hjälp och att utveckla ett mer optimistiskt, flexibelt och hjälpsamt tänkande. Skolor där resiliensträning har genomförts har sett förbättrade studieresultat och ökat välmående. De som har gynnats är i första hand elever som är utsatta på olika sätt eller har svårigheter i skolan. Resiliensprogram handlar mycket om att göra individen mer medveten om egna förmågor och styrkor, och om att få kompetenser och självbild att närma sig varandra – innan tecken på psykisk ohälsa visar sig. Den här boken bygger på detta internationella material, anpassat till svenska förhållanden. Övningarna kan användas på gymnasiet och i grundskolan och är tänkta att genomföras under en treårsperiod. Jag ger exempel på positiva och negativa erfarenheter av att genomföra ett sådant program. För att ett resiliensprogram ska ge önskad effekt, det vill säga stärka eleverna på ett sätt som gagnar dem, är det viktigt att göra en genomtänkt behovsanalys – vad behöver eleverna?

Skolans roll Skolan har en betydande roll för elevers identitetsskapande eftersom skoldagarna präglas av mellanmänskliga relationer, med allt vad det innebär. Elevens identitet formas av såväl personlighet som individuella förutsättningar, den omgivande kontexten (miljön) och erfarenheter eleven får längs vägen. Av den anledningen är det avgörande att elever bemöts med respekt under skoldagen. Elever tillbringar stora delar av skoldagen utanför sin komfortzon, eftersom lärande sker i zonen ”där de inte kan” (ännu). I det sammanhanget behöver de utveckla en känsla av att kunna bemästra nya situationer, utmaningar och motgångar. Den förmågan, som brukar kallas agentskap (agency), grundar sig i identiteten, det vill säga i hur vi berättar historien om oss själva för oss själva och omvärlden. För

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 21

2022-02-21 12:04

att möta motgångar inom de här områdena på ett mer hjälpsamt sätt är en känsla av sammanhang, mening och kompetens viktig att försöka åstadkomma. Vuxna kring barn och unga behöver visa dem respekt, ha tilltro och höga förväntningar. Med den här boken hoppas jag kunna bidra till en positiv attityd hos vuxna i skolan kring välbefinnande och psykisk hälsa, så att vi ska kunna hålla fokus på lärande, förmågor och styrkor – inte på psykisk ohälsa. Resiliens handlar inte om att sträva efter perfektion i livet, utan om utveckling (eng. progress) – om att bli bättre och klara mer, lite i taget. Just detta är en viktig utgångspunkt i resiliensträning, ett grundläggande förhållningssätt. Ett annat är att vi ska hitta hjälpsamma strategier att hantera livet i stället för att fastna i låsta, uppgivna lägen. Det handlar om att försöka, prova och flytta sig framåt. Här ingår även att se värdet av olika känslor för att utveckla ett flexibelt och realistiskt tänkande – även svåra känslor ger oss information som kan vara användbar.

Bokens upplägg Den här boken är indelad i två delar. I den första delen (kapitel 1–4) beskrivs bakgrunden till resiliensforskningen, skolans värdegrundsarbete och kompetensområden för välbefinnande som eleverna kan arbeta med. Här beskrivs även kopplingen mellan resiliens och individens så kallade exekutiva förmågor. I bokens andra del (kapitel 5–7) presenteras övningsmaterial, hur vi arbetade på Drottning Blankas skolor med pilotprojektet, och för- och nackdelar med dessa övningar. Slutligen vill jag dela med mig av de erfarenheter som projektet gav oss som arbetade med det. Kapitel 1 inleds med bakgrunden till resiliensforskningen. Det ger en grund till resiliens som förutsättning i människors liv och hur det kan gagna såväl individen som samhället. Resiliensforskningens olika utvecklingssteg beskrivs översiktligt, liksom de program som redan är utvecklade i syfte att stärka välbefinnandet.

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 22

2022-02-21 12:04

Kapitel 2 tar upp skolans värdegrundsarbete och kopplingen till skolprestationer. För att uppnå ökat lärande behövs trygga relationer och god didaktik. För att skapa trygghet och goda relationer är värdegrundsarbetet en väg till framgång. Kapitel 3 beskriver sex kompetensområden för välbefinnande: emotionell intelligens, impulskontroll/självkontroll, optimistiskt tänkande, flexibelt och realistiskt tänkande, självkännedom och relationsförmågor. Kapitel 4 beskriver översiktligt kopplingen mellan de exekutiva förmågorna och resiliensförmågorna, och ger en bakgrund till varför det är extra viktigt att få träna på de här förmågorna. I kapitel 5 presenteras alla övningar, deras bakgrund och syfte. Övningarna utformades utifrån de metoder och övningar som testats i skolor utomlands. En del övningar är hämtade från andra traditioner än positiv psykologi och har valts utifrån erfarenheterna med våra elever i pilotprojektet. Övningarna beskrivs med ambitionen att kunna förklara dem för eleverna och i den form som anpassats för svenska förhållanden, utifrån det program som skapades för eleverna inom Drottning Blankas gymnasieområde. I kapitel 6 presenteras bakgrunden till det upplägg för resiliensträning som genomfördes på Drottning Blankas gymnasier, med ordningen för övningarna och övningarna i sin helhet och med de instruktörshandledningar som användes i pilotprojektet. I kapitel 7 diskuteras för- och nackdelar med ett integrerat program i annan undervisning, respektive ett fristående projekt, som ligger utanför andra lektioner och ämnen. Slutligen problematiseras upplägg och genomförande för att bidra med de erfarenheter pilotprojektet förde med sig och som behöver tas med i beräkningen när man vill arbeta med ett schemalagt projekt. Varje kapitel inleds med en kort introduktion som förklarar kapitlets syfte och guidar till innehållet, och avslutas med en sammanfattning. I slutet av boken erbjuds några reflektionsfrågor kring innehållet för att strukturerat kunna utvärdera om resiliens kan vara användbart för dina elever. Jag vill även uppmana dig att själv öva på resiliensförmågorna innan du ska lära ut dem till någon annan.

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 23

2022-02-21 12:04

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 24

2022-02-21 12:04

DEL

1 25

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 25

2022-02-21 12:04

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 26

2022-02-21 12:04

1. Resiliens – definition, forskning och interventioner I alla tider har vi fascinerats av och förundrats över människor som trots extremt svåra livsförhållanden klarat livet ganska bra – eller till och med mycket bra. Dessa så kallade maskrosbarn, som mot alla odds lyckas ta sig fram och blomstra. Forskare har funnit komponenter som bidrar till förmågan att resa sig efter motgångar, lära av dem och finna styrka i och genom dem. Det handlar om resiliens. Om att hitta en väg – trots allt. Det här kapitlet introducerar resiliens som begrepp och ger en översiktlig bild av resiliensforskningen och av utvecklingen av interventioner för barn och unga som möter motgångar. I kapitlet diskuteras även vikten av vuxna som stöttar och ger struktur genom livet för att barn och unga ska kunna utvecklas normalt trots svårigheter.

Att hitta en väg – trots allt Resiliens utvecklas av motgångar. En bra förklaring av begreppet är att man klarar av att bibehålla en normal funktion trots onormala livsförhållanden. Resiliens är inte en ensam förmåga utan flera samspelande förmågor som behövs för att hantera motgångar på ett konstruktivt sätt. Resiliens möjliggör att kunna hantera situationen

Bahr_Reseliens_inlaga_korr14.indd 27

2022-02-21 12:04

Resiliens handlar om förmågan att hantera för-

Resiliens i skolan

Kristina Bähr är specialist i barn- och ung-

Kristina Bähr

Resiliens i skolan FR Ä M JA O C H T R Ä N A V Ä LB E FI N N AN D E

Kristina Bähr

ISBN 978-91-27-46066-9

Omslag & inlaga: John Persson/ArtStory Författarfoto: Magnus Aronson 9 789127 460669

Bahr_Reseliens_Omslag_hela6.indd Alla sidor

2022-02-17 09:57