PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
PULS SO
PULS SO 5
PULS SO
GRUNDBOK
ARBE TSBOK
M ED W EB BÖ
LSK UNS HÄLFI GEO SAMGRA
VN IN GA R
KAP
GEO GRA FI REL IGIO NSK UNS
KAP
HIS TOR IA
SAM HÄL LSK UN
SKA P
GEO GRA FI REL IGIO NSK UN
Lotta Malm Nils
son
SKA P
HIS TOR IA
Lotta Malm Nilsson
PULS SO 5 LHL_cover.indd 1
2021-06-30 20:57
Innehåll Inledning Välkommen till PULS 4 Komponenter i PULS 5 Simon Hjort: Effektiv återkoppling 6 PULS och kursplanernas centrala innehåll 8 Så här kan du arbeta med PULS SO 12 Metoder för språk- och kunskapsutvecklande SO-undervisning 17 Maria Johansson, Patrik Johansson: Historiebruk 24 SH
SH
Grupper och roller 28 Arbete och pengar 36
GE
Jordytan förändras 56
GE
Europa 70
RE
Judendom, kristendom och islam 96
SH
Nationella minoriteter 150
HI
Vasatiden 172
HI
Stormaktstiden 200
01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 3
SH
Samhällskunskap
GE
Geografi
RE
Religionskunskap
HI
Historia
2021-07-09 13:58
Välkommen till PULS! De fyra SO-ämnena spänner över stora kunskapsområden. Genom undervisningen i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap lotsar vi eleverna genom det som har format och fortsätter att forma världen, vårt land och samhället där vi bor. Ämnena lockar till funderingar, frågor och diskussioner. Vi får möjlighet att fundera över hur vi vill att vår framtid ska se ut och hur vi kan nå dit. Utrymme finns för spekulationer, gissningar och framtidsvisioner. Möjligheterna till integrering med andra ämnen är stora och undervisningen går att variera på en rad olika sätt. I PULS SO får eleverna möta åldersanpassade texter i grundboken och därefter befästa sina kunskaper i arbetsboken. Sedan kan de repetera sina kunskaper på lärarwebben. Denna lärarhandledning innehåller förslag på genomgångar som du kan använda samtidigt som det finns utrymme för dig att välja eller komplettera med andra arbetssätt när det passar bättre. Kunskapsutveckling går hand i hand med språkutveckling, vilket sker både i samtal och genom läsning. För att samtal ska bli kunskapsutvecklande behöver eleverna förstå och använda sig av de ämnesrelaterade begrepp som samtalen kräver. Detta blir möjligt i en undervisning där du stöttar eleverna i att stärka sin begreppsförståelse. Utöver det behöver eleverna också din hjälp att ta till sig SO-ämnenas texter. När ni läser grundbokens texter tillsammans ger du eleverna det stöd de behöver för att lära sig nya saker, samtidigt som de får möjlighet att skapa en förståelse för faktatextens särdrag och vad som är viktigt i en text. I PULS SO för årskurs 5 får elevernas eget skrivande större utrymme än i årskurs 4. Därför finns övningar som stärker elevernas förmåga att skriva ämnesspecifika anteckningar och texter samt förslag på tillfällen då skrivandet kan användas för reflektion. Lycka till i arbetet med dina elever! Lotta Malm Nilsson
Lotta Malm Nilsson är legitimerad 1–7-lärare med inriktning mot svenska och SO-ämnen, samt med fördjupad kompetens inom sva och IKT. Hon arbetar för närvarande med elever i årskurs 4–6 i Sollentuna. Hon drivs av att hitta varje elevs väg till lärande och arbetar i sin tjänst för att tillgängliggöra undervisningen för alla elever.
4 I N L E D N I N G 01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 4
2021-07-09 13:58
Komponenter i PULS PULS SO GRUNDBOK
PULS SO 5
PULS SO ARBETSBOK MED WEBBÖVNINGAR
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP GEOGRAFI
SAMHÄLLSKUNSKAP
RELIGIONSKUNSKAP
GEOGRAFI
HISTORIA
RELIGIONSKUNSKAP
Lotta Malm Nilsson
HISTORIA
Grundbok
Arbetsbok med webbövningar
Grundboken består av åtta kapitel fördelade mellan de fyra SO-ämnena. Varje kapitel inleds med ett startuppslag som aktiverar förkunskaper och väcker elevernas intresse. Kapitlen följer en tydlig struktur med en huvudrubrik på varje uppslag och flera underrubriker. Texterna kompletteras med löpande förklaringar av begrepp, faktarutor, foton och illustrationer som underlättar förståelsen. I slutet av kapitlen finns fördjupande uppslag med till exempel namngeografi och information om historiska källor.
Arbetsboken innehåller uppgifter där eleverna får befästa och repetera de kunskaper som de bör ha med sig efter att ha arbetat med de olika avsnitten i grundboken. Varje uppslag i grundboken har en sida med uppgifter i arbetsboken. Första uppgiften handlar i princip alltid om att befästa viktiga begrepp. Därefter kommer en eller flera uppgifter som eleverna arbetar med, med hjälp av grundboken samt de genomgångar och samtal som ni har haft. Den sista uppgiften i arbetsboken är alltid en fördjupande uppgift, som kräver lite mer av eleven och som besvaras utanför boken.
PULS SO LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
PULS SO
PULS SO 5
PULS SO
GRUNDBOK
ARBET SBOK
MED WEBBÖV
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSK
NINGAR
AP
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSK
AP
HISTORIA
SAMHÄLLSKUNS
KAP
GEOGRAFI RELIGIONSKUNS Lotta Malm Nilsson
KAP
HISTORIA
Lotta Malm Nilsson
Lärarhandledning med lärarwebb Undervisningen med PULS utgår från lärarhandledningen. Här finns vägledning i form av förslag och konkreta exempel på hur du kan ta reda på elevernas förförståelse, skapa intresse, aktivera elevernas tänkande, arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt följa upp arbetet. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt det du behöver för bedömning av elevernas kunskaper.
Till arbetsboken ingår självrättande webbövningar som ytterligare befäster ord och begrepp. Eleverna loggar in på nok.se för att komma åt dessa. På nok.se/support förklaras hur du som lärare eller administratör skapar en grupp som du kan tilldela extramaterialet.
I N L E D N I N G
01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 5
5
2021-07-09 13:58
PULS och kursplanernas centrala innehåll Innehållet i PULS SO är utvalt och skrivet i enlighet med SO-ämnenas syftesskrivningar och det centrala innehållet i kursplanerna för årskurs 4–6 i läroplanen Lgr 22. För att ge en överblick visas här vilka delar av det centrala innehållet som behandlas i respektive årskurs samt, för årskurs 4 och 5, i vilka kapitel dessa återfinns.
PULS SO för åk 4 består av 10 kapitel
PULS SO för åk 5 består av 8 kapitel
RE
Kap 1 Leva tillsammans
SH
Kap 1 Grupper och roller
SH
Kap 2 Demokrati
SH
Kap 2 Arbete och pengar
SH
Kap 3 Förenta Nationerna, FN
GE
Kap 3 Jordytan förändras
GE
Kap 4 Kartor beskriver världen
GE
Kap 4 Europa
GE
Kap 5 Vi bor i Sverige
RE
GE
Kap 6 Sveriges naturresurser
Kap 5 Judendom, kristendom och islam
HI
Kap 7 Vikingatiden
SH
Kap 6 Nationella minoriteter
Kap 8 Vad är religion?
HI
Kap 7 Vasatiden
HI
Kap 9 Medeltiden, del 1
HI
Kap 8 Stormaktstiden
HI
Kap 10 Medeltiden, del 2
RE
Geografi Geografiska förhållanden, mönster och processer
PULS SO 4
Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
PULS SO 5 GE
Kap 3
PULS SO 6
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
GE
Kap 6
GE
Kap 4
X
Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.
GE
Kap 6
GE
Kap 4
X
Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
GE
Kap 6
GE
Kap 4
X
Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
GE
Kap 5
GE
Kap 6
GE
Kap 4
X
Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
GE
Kap 6
X
Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
SH
Kap 3
X
Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
GE
Kap 4
GE
Kap 3
GE
Kap 5
GE
Kap 4
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
Lärarwebb
Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
GE
Kap 4
GE
Kap 3
Kap 5
GE
Kap 4
Hållbar utveckling
Geografins metoder och verktyg
GE
X
X
8 I N L E D N I N G 01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 8
2021-07-09 13:58
Historia Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500
PULS SO 4
Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.
HI
Kap 7
HI
Kap 10
Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
HI
Kap 7
HI
Kap 9
HI
Kap 10
HI
Kap 7
HI
Kap 9
HI
Kap 10
HI
Kap 7
HI
Kap 9
HI
Kap 10
HI
Kap 7
HI
Kap 10
Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.
Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kunskaper om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
PULS SO 5
PULS SO 6
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500 –1800 Kampen om den politiska makten i Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
HI
Kap 7
Det svenska Östersjöväldet. Orsaker till dess uppkomst och upplösning samt konsekvenser för människor runt Östersjön.
HI
Kap 8
Likheter och skillnader i levnadsvillkor mellan olika grupper i ståndssamhället.
HI
Kap 7
HI
Kap 8
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
HI
Kap 7
HI
Kap 8
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
HI
Kap 7
HI
Kap 8
Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800 –1900 Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
X
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
X
Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.
X
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
X
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
X
I N L E D N I N G
01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 9
9
2021-07-09 13:58
Religionskunskap Religioner och andra livsåskådningar Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
PULS SO 4
RE
Kap 5
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
RE
Kap 5
Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
RE
Kap 5
RE
Kap 8
PULS SO 5
Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.
PULS SO 6
X
X
Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
RE
Kap 8
Begreppen religion och livsåskådning.
RE
Kap 8
RE
Kap 5
X
Religion och samhälle Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.
X
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
RE
Kap 8
HI
Kap 9
Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.
RE
Kap 8
X
Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
RE
Kap 1
X
Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
RE
Kap 8
X
HI
Kap 8
X
Etik och livsfrågor
10 I N L E D N I N G 01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 10
2021-07-09 13:58
Samhällskunskap Individer och gemenskaper
PULS SO 4
PULS SO 5
PULS SO 6
Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
RE
Kap 1
SH
Kap 1
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
RE
Kap 1
SH
Kap 1
SH
Kap 2
SH
Kap 2
X
SH
Kap 2
X
X
Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, regioner och stat använder skattemedel till. Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
SH
Kap 3
SH
Kap 2
Beslutsfattande och politiska idéer Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
X
Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.
X
Rättigheter och rättsskipning Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle. De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
X SH
Kap 3
De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
SH
Kap 6
SH
Kap 6
Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare. Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
X RE
Kap 1
X
Granskning av samhällsfrågor Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa. Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
X
I N L E D N I N G
01_PULS SO åk 5 Lärarhandledning_Intro-kap2.indd 11
11 2021-07-09 13:58
Europa GEOGRAFI
I det här kapitlet får eleverna orientera sig i världsdelen Europa. De får kunskaper om klimat- och vegetationszoner, några utmärkande drag för natur- och kulturlandskap samt hur dessa på olika sätt påverkas av människan. Något som också tas upp är hur gränser dras och förändras.
För din undervisning behöver du • lärmål till kapitlet, se sidan 16 och lärarwebben
I det här kapitlet får ni läsa om
•
världsdelen Europa och hur landsgränser blir till
•
Europas klimat och hur det skiljer sig mellan olika områden
• •
Europas vegetation och naturresurser hur Europas naturlandskap har förändrats av människan.
• bilder från lärarwebben • kopieringsunderlag K10 – K19 • atlas i halv- eller helklassuppsättning.
Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K10 (sidan 86). I uppgifterna ska eleverna namnge världsdelarna på en karta och visa var Sverige ligger. Lgr22
Syfte i ämnet geografi Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla: • kunskaper om geografiska förhål-
landen och mönster samt om hur naturens processer och människors verksamheter formar och förändrar landskap och livsmiljöer i olika delar av världen
• förmåga att utifrån geografiska
frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
Centralt innehåll, geografi Geografiska förhållanden, mönster och processer
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar
och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
• Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.
• Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
Geografins metoder och verktyg
• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med Anita, placera ev. som • s. hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg 182 i åk 4-lh och begrepp.
70 E u r o pa 02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 70
2021-07-09 14:03
Europa
I det här kapitlet får du läsa om
GEOGRAFI
•
Världsdelen Europa och hur landgränser blir till
•
Europas klimat och hur det skiljer sig mellan olika områden
• •
Europas vegetation och naturresurser
Europa är den näst minsta världsdelen till ytan. Bara Oceanien är mindre. Ändå har Europa en stor befolkning. När det gäller folkmängd är Europa den tredje största världsdelen.
Hur Europas naturlandskap har förändrats av människan.
Vissa delar hör till de mest tätbefolkade i världen. Andra områden, framför allt i norr, är glest befolkade. Det beror på att klimatet och naturen ser väldigt olika ut i olika delar av Europa. Landskapet i de norra delarna präglas av att de ligger norr om Polcirkeln, medan södra Europa har ett klimat som innebär att det är mycket varmt och torrt på sommaren och väldigt sällan snö på vintern.
Men, var är Europa?
Jag har fått en världskarta från min kusin i Kina!
44
45
Introduktionsuppslag s. 44–45 Så här kan du göra
• Inled med att visa eleverna samtalsbilden från
sidan 45 på storskärm (finns på lärarwebben). Läs vad som står i pratbubblorna. – Vad är Europa? En världsdel/där Sverige ligger/många länder. – Var finns Europa på den här kartan?
Längst till vänster. – Ser den här världskartan ut som de kartor vi brukar se?
Nej, Europa brukar vara i mitten på våra kartor. Konstatera att kartor från olika delar av världen kan ha olika fokus. Oftast vill människor placera sin egen plats i mitten av världen.
• Låt eleverna parvis lista de länder de känner till
som ligger i Europa. Låt efter en stund paren bilda grupper om fyra där paren delar med sig av länder från sina listor till varandra. Om du vill kan du sedan sammanställa alla länder som grupperna kommit på i en lista.
• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-
boken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. Resonera lite tillsammans med eleverna om vad begreppen betyder
men förklara också att de kommer att få läsa och lära mer om dessa senare i kapitlet. – Fotot på sidan 44 visar en plats i Europa. Var i Europa tror du att detta är? Varför tror du att platsen ligger just där? Låt eleverna gissa och motivera. Uppmärksamma de motiveringar som är ”geografiskt korrekta”, exempelvis att det ligger vid vattnet, att det ser ut att vara ett hav/en sjö, att det ligger berg vid kusten och så vidare. Uppmuntra alla förslag som motiveras och resonera tillsammans med eleverna om de ledtrådar ni kan hitta som hjälper er att lokalisera var i Europa detta är. När ni har samtalat några minuter visar du eleverna på en karta var platsen ligger och berättar om den: – Det är en liten stad som länge var en fiskeby. Staden heter Vernazza och ligger i Cinque Terre, ett område som är en del av den italienska rivieran. Cinque Terre är en nationalpark.
Begrepp folkmängd
tredje största
tätbefolkad
glest befolkad
präglas av
Polcirkeln
klimat
vegetation
naturresurser
E u r o pa
02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 71
71 2021-07-09 14:03
Världsdelen Europa Europa är en världsdel med skiftande natur. Kusten är lång och det finns många öar och halvöar. Här finns även stora slätter och skogsområden, höga bergskedjor och flera stora floder. På den här kartan är gränser mellan stater, alltså länder, ritade i rött.
Is Tundra Berg Skog Odlad och betad mark Stäpp
Jag har lagt upp tre bilder på Uralbergen att välja mellan. Finns i bildmappen Europa.
Spetsbergen Svalbard (Norge)
Grönland (Danmark)
Norra I sh ave t l ci po
A SIEN
ln rke
ra lb
Kolahalvön
e
de an
RYSSLAND FINLAND
Sk Färöarna
Ladoga
NORGE
Atlanten
( ! ( Tallinn !
ESTLAND Peipus
( !
Stockholm Vänern
r sj
DANMARK Dublin
Elb e NEDERLÄNDERNA Berlin ! ( ( ! Amsterdam Bryssel ! TYSKLAND (
BELGIEN
( ! ( !
Paris
LITAUEN
Volg a
Vilnius ( Minsk !
( !
( !
( Kiev !
UKRAINA MOLDAVIEN SLOVAKIEN Karpa te ( ! Bratislava ( ! Chisinau ( Budapest !
Kaspiska havet
r
K a u ka s u s
Tbilisi
Krim
GEORGIEN
Svarta havet
Baku ! ( ( !
ARMENIEN ( ! Jerevan
AZERBAJDZJAN
Al
a rn
Rhône
Dnep
TJECKIEN
( Wien ! LIECHTENSTEIN ÖSTERRIKE UNGERN FRANKRIKE Bern ( ! RUMÄNIEN SCHWEIZ r n a Ljubljana ( ! ( Zagreb ! Bukarest ( ! Belgrad p e Po SLOVENIEN TIEN ( ! KROA BOSNIEN- SERBIEN Donau HERCEGOVINA SAN ( BULGARIEN MONACO Sarajevo! MARINO P yr Pristina ! ( Sofia ( ! ené ANDORRA MONTENEGRO KOSOVO ( ! ern ITALIEN TURKIET ( ! Podgorica Skopje a Korsika Tirana ! NORD(! Madrid Ebro ( VATIKAN( Rom ! ( ! ALBA- MAKEDONIEN STATEN NIEN
Tajo ( ! Lissabon SPANIEN
l
n
Warszawa
Prag
Ura
Do
POLEN ( !
LUXEMBURG
( !
( Riga !
BELARUS
Rhen
London(!
Ö
( Köpenhamn!
STORBRITANNIEN
( !
ste
Gränser mellan länder i Europa
Moskva
LETTLAND
ön
Nordsjön
PORTUGAL
A SIEN
GREKLAND
Sardinien
( Aten !
Medelhavet
Gibraltar (Storbr.)
0
!Nicosia (
CYPERN
Sicilien
500 km ( !
46
Uralbergen i Ryssland. Här går gränsen mellan Europa och Asien.
Helsingfors
Oslo ! (
IRLAND
Onega
Saimaa
SVERIGE
(Danmark)
en
rn
a
ISLAND
rg
( !
Reykjavik
Europas gränser mot resten av världen Gränser mellan olika världsdelar går ofta där det finns hav. Så är det för Europa också. Det avgränsas av vatten i både norr, väster och söder. Men i öster finns inget hav längs hela gränsen. I stället går en lång gräns mot Asien längs Uralbergen i Ryssland, via Uralfloden och Kaspiska havet. När gränser går vid vatten, längs bergskedjor eller i djupa skogar är det exempel på naturliga geografiska gränser.
U
rra No
MALTA
Kreta
Många av gränserna mellan Europas länder är exempel på naturliga geografiska gränser. De går kanske längs en flod eller en bergskedja. Men det finns också gränser som är dragna för att skilja människogrupper åt. Det kan handla om skillnader i språk, religion och kultur. Gränserna mellan länderna i Europa har inte alltid sett likadana ut. Av olika anledningar har de ändrats. Ibland på fredligt sätt, ibland på grund av krig. Europa består av ungefär 50 självständiga länder, beroende på hur man räknar. Några länder räknas ibland till Europa och ibland till Asien, som till exempel Cypern. Ett par länder har delar av sin yta i en annan världsdel. Ön Grönland hör politiskt till landet Danmark, men ligger geografiskt i världsdelen Nordamerika. Större delen av Ryssland ligger i Asien. Ändå är det Europas största land.
GEOGRAFI • EUROPA
Vatikanstaten ligger mitt i staden Rom och är Europas minsta land.
GEOGRAFI • EUROPA
47
Världsdelen Europa s. 46–47 Så här kan du göra
• Inled med att låta eleverna träna på begreppen
från kapitlet med hjälp av K11 (sidan 87). Gå först igenom begreppen i helklass och peka ut dem på kartan från sidan 46 i grundboken (finns på lärarwebben). Låt sedan eleverna själva klippa ut korten och träna i par eller förbered och plasta in korten för att kunna använda dem flera gånger. – Titta på kartan. Vad ser vi? Sverige, länder, hav, Medelhavet, Europa, delar av Asien, norra Afrika. – Vad betyder de olika färgerna på kartan?
Eleverna svarar kanske att det är olika typer av natur, att där bor olika många människor eller liknande. – De begrepp som vi arbetade med förut kan användas för att benämna några av de områden som är markerade med olika färger på kartan. Vad tror ni att det bruna på kartan ska visa?
• Låt kartan vara kvar på storskärmen och led
samtalet till begreppet gräns. – Vad visar alltså de röda linjerna i kartan? Gränser mellan länder, där de går över land. Gränser i vatten syns inte på den här kartan. – Vilka länder har Sverige landgräns till?
Norge och Finland. – Vi har läst om gränser som har förändrats när vi har läst om Sveriges historia. Minns du? Sverige har inte alltid sett ut som det gör i dag. Vilka skillnader kommer du ihåg?
Eleverna kanske minns att det som i dag är Finland har tillhört Sverige (under åren 1249–1809) och att det som i dag är Skåne inte alltid har varit svenskt. Skåne var en del av Danmark och blev svenskt vid freden i Roskilde 1658. Viktigast här är inte årtalen, utan vilka områden som har bytt tillhörighet.
Skog.
– På det här viset har det varit genom historien, att länders områden har sett olika ut i form och storlek, beroende på politik och/eller krig. Mellan flera länder i Europa finns det dock gränser som är naturliga, som exempelvis gränsen mellan Frankrike och Spanien.
Fortsätt på samma sätt med gul (slätt), blå linjer (floder) och röda linjer (statsgränser).
Visa hur Pyrenéerna bildar en naturlig gräns mellan de båda länderna. Låt eleverna parvis
Bergsområden. – Vad visar det gröna?
72 E u r o pa 02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 72
2021-07-09 14:03
leta i kartan efter fler landgränser som utgörs av bergskedjor.
ARBETSBOKEN
– Mellan många länder utgör också vatten, som hav, sjöar eller floder, naturliga gränser. Sverige har till exempel Östersjön som naturlig gräns till flera länder. Sveriges gräns mot Finland utgörs av Torne älv. Vilka länder kan du hitta där gränser mot andra länder utgörs av vatten?
Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 16 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Världsdelen Europa, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven anger i vilka vädersträck Europa avgränsas helt av hav.
Låt eleverna parvis leta efter fler naturliga gränser i kartan på sidan 46 i grundboken.
2–5 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om Europas olika typer av gränser.
• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma
de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Använd kartan aktivt under läsningen. Peka ut företeelser och platser som nämns, så att eleverna får en tydlig bild av vad de läser. Använd kartan på K12 (sidan 88), där eleverna får placera ut begrepp som de arbetade med inledningsvis. Kombinera eventuellt med att eleverna åter tränar på begreppens definitioner genom att använda korten från K11.
Ämnesrelaterade begrepp kust – landsdel som gränsar mot ett hav eller en stor sjö halvö – landområde med vatten omkring sig på tre sidor slätt – stort, platt område som ofta är bra jordbruksmark
6 Eleven söker information på kartan i grundboken. 7 Fördjupande uppgift. Eleven väljer ett av Europas länder och tar kartan till hjälp för att lista ut vad som har avgjort hur landets gränser har dragits.
!
Att tänka på På Youtube finns flera filmer som visar hur gränsdragningarna i Europa har förändrats över tid. Sök på till exempel ”History of Europe borders”. En digital resurs som kan vara användbar i arbetet med Europa är globalis.se, där det bland annat finns korta fakta samt mer omfattande information och statistik om världens länder. Låt eleverna träna sina kunskaper i namngeografi ofta, förslagsvis med hjälp av olika webbplatser som online.seterra.com/sv eller liknande.
bergskedja – stort område med många berg som hänger samman stat – land, nation, politiskt självständigt område gräns – tänkt linje som skiljer en stat från en annan självständigt land – stat som helt bestämmer över sina egna angelägenheter
PULS-kollen Ge ett exempel på varför Europas gränser har ändrats och fortfarande ändras.
Ämnesneutrala begrepp skiftande
naturlig
fredlig
politisk
E u r o pa
02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 73
73 2021-07-09 14:03
Europas klimat
Kustklimat
Foto Murmansk finns i mappen
Polarzonen
Klimatdiagram De här diagrammen visar temperatur och nederbörd på två olika platser per månad under ett år. Staden Bergen har kustklimat. Jekaterinburg har inlandsklimat. Bergen, Norge
Inlandsklimat
No rra
l Go
Fort William
POLARKLIMAT
polc irkel n
n me röm fst
Jekaterinburg, Ryssland Jekaterinburg, Ryssland
Murmansk
AT
Den största delen av Europa ligger i den tempererade zonen. Här faller det nederbörd, alltså regn, snö eller hagel, året om. Den tempererade zonen har fyra tydliga årstider och det skiljer också mycket i temperatur mellan norra och södra Europa. Klimatet i den tempererade zonen skiljer sig också åt beroende på om området ligger vid kusten eller längre in i landet.
IM
Tempererade zonen
De områden i östra Europa som ligger långt ifrån havet får i stället ett så kallat inlandsklimat. Där är somrarna varma och vintrarna kalla. Temperaturskillnaden är stor mellan sommar och vinter. Det beror på att land värms upp och kyls av snabbare än hav. Ju längre från kusten man kommer, desto mindre regnar det också.
KL
Staden Murmansk i Ryssland ligger i polarzonen.
ST
De allra nordligaste delarna av Europa har polarklimat. Det innebär att vintrarna är långa, kalla och mörka. Somrarna är korta och kyliga. Under den varmaste månaden är medeltemperaturen under tio plusgrader. På vintern kan det vara 30–50 minusgrader.
De områden i den tempererade zonen som ligger vid Atlanten i västra Europa har kustklimat. Här påverkar havet klimatet över land. Det varma vattnet som Golfströmmen för med sig söderifrån värmer upp luften ovanför vattnet. Den milda, fuktiga luften blåser sedan in över kusterna. Det gör att det kommer mer nederbörd, det vill säga regn, vid kusten jämfört med inlandet. Vindarna och strömmarna från havet värmer på vintern och kyler på sommaren. Skillnaden i temperatur mellan sommar och vinter blir därför inte så stora.
KU
En klimatzon är ett stort geografiskt område med liknande klimat inom området. Det finns tre olika klimatzoner i Europa: polarzonen i norr, subtropiska zonen i söder och den tempererade zonen i de mellersta delarna.
Bergen
Stockholm Moskva
Subtropiska zonen
da Västvin r
Områdena vid Medelhavet i södra Europa tillhör den subtropiska zonen. Här råder så kallat medelhavsklimat. Somrarna är långa, heta och torra. Vintrarna är korta, fuktiga och milda.
INLANDSKLIMAT Kiev
KUSTKLIMAT Budapest Madrid
MEDELHAVSKLIMAT Palermo
Flamingofåglar trivs i värmen vid Medelhavet.
48
Palermo på ön Sicilien i Medelhavet hör till den subtropiska zonen.
GEOGRAFI • EUROPA
Athen Mer än 1000 mm/år 500–1000 mm/år Mindre än 500 mm/år
Kartan visar nederbörd och klimat i Europa. GEOGRAFI • EUROPA
49
Europas klimat s. 48–49 Så här kan du göra
• Inled med att visa de två bilderna från sidan 48 i grundboken på storskärm, en i taget (finns på lärarwebben). – Vad ser vi på bilden?
Låt eleverna beskriva det de ser på respektive bild. Visa sedan båda bilderna samtidigt och be eleverna att jämföra dem. De kan samtala om detta i par och sedan låter du några par berätta om vilka skillnader och likheter som de hittade. – Det ser väldigt olika ut på bilderna. Vad är det som skiljer mellan dem? Finns det något som är lika?
På bild 1 är det vinter, mycket kallare än på bild 2. Det är en stad med många hus. Båda platserna ligger vid vatten och det finns berg i närheten. På bild 2 är det en strand. Det är inte så många hus och husen är mindre. Det ser varmt ut med blå himmel och en del växtlighet bland husen och på berget. – Ligger dessa platser i närheten av varandra? Kan vi veta det?
Använd EPA och låt eleverna motivera sina svar. Därefter visar du kartan från sidan 49 på storskärm (finns på lärarwebben). Peka ut Murmansk och Palermo.
– Både Murmansk och Palermo ligger i vår världsdel Europa. Murmansk ligger väldigt långt norrut och Palermo långt söderut. Detta innebär att städerna ligger i helt olika klimatzoner. I varje klimatzon är klimatet på ett visst sätt. Vad är klimat?
Om man studerar vädret i ett område under många år, ofta en period på 30 år, får man en uppfattning om områdets klimat.
• Läs texten i grundboken högt, uppmärksamma
de begrepp som kan behöva förklaras och fortsätt arbeta med uppslaget på det sätt som passar din klass. Koppla texten på sidan 48 till de två bilderna och den diskussion som ni har haft. Förtydliga med hjälp av bilder, texter och elevernas tankar om hur klimatet skiljer sig mellan olika delar av Europa. I nästa punkt finns förslag på hur ni kan arbeta med klimatdiagrammen.
• Efter att ni har samtalat om de olika klimatzoner-
na förklarar du för eleverna att klimatet kan skilja sig åt även inom en klimatzon. – I den tempererade zonen råder kustklimat för de länder som ligger nära havet och inlandsklimat för de länder som ligger längre från havet.
74 E u r o pa 02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 74
2021-07-09 14:03
Titta på klimatdiagrammet på sidan 49 (finns på lärarwebben).
Ämnesrelaterade begrepp
– Här ser vi två olika diagram. Diagrammen visar temperatur och nederbörd, det vill säga regn, snö och/eller hagel, under ett år i två olika städer. Vilka två städer handlar det om?
klimatzon – stort område med likartat klimat
Bergen i Norge och Jekaterinburg i Ryssland.
polarklimat – klimattyp som kännetecknas av att det är kallt och torrt
Visa var dessa städer ligger på kartan på sidan 49. Jekaterinburg syns inte, men visa att det ligger en bit öster om Moskva. Återgå sedan till diagrammen och låt en elev läsa den förklarande texten till diagrammen högt. Låt eleverna fundera enskilt över vad diagrammen visar, sedan i par och till sist alla tillsammans. Hjälp varandra att förstå informationen och hur man ska läsa diagrammen. Förklara X- och Y-axlar, enheter och månadernas förkortningar. – Dessa båda städer har väldigt olika klimat. Det beror på deras geografiska läge, alltså platsen de ligger på. Vad är det då för skillnader mellan städerna när det gäller klimatet? Vi börjar med nederbörden.
I Bergen är det mycket mer nederbörd under ett år, jämfört med vad det är i Jekaterinburg. I Jekaterinburg är det mest nederbörd på sommaren och i Bergen är det mest nederbörd på vintern. Det är stora skillnader i nederbörd mellan vinter och sommar vid kusten. – Vad är det för skillnader i temperatur mellan de två städerna?
När det gäller temperaturen i inlandet är det stora skillnader mellan temperaturen på sommaren och temperaturen på vintern. I Jekaterinburg är det varmare på sommaren än vad det är i Bergen, men det är också mycket kallare på vintern i Jekaterinburg. – Hur kan vi sammanfatta skillnaden i klimatet mellan de två städerna?
medeltemperatur – genomsnitt av temperatur som har mätts under en längre tid nederbörd – snö, regn och hagel
medelhavsklimat – klimattyp vid Medelhavet, med varma och torra somrar och regniga vintrar kustklimat – klimatet i ett område som ligger nära havet, med svala somrar och milda vintrar inlandsklimat – klimatet i ett område som ligger långt från kusten, med mycket kalla vintrar och mycket varma somrar, kallas ibland även fastlandsklimat Golfströmmen – varm havsström i Atlanten som bl.a. bidrar till ett mildare klimat i Norden
Ämnesneutrala begrepp mellersta delarna
årstider
hagel
temperaturskillnad
ARBETSBOKEN Låt eleverna göra uppgifterna på sidan 17 i arbetsboken. Uppgifterna utgår från avsnittet Europas klimat, de samtal ni har haft och de övningar ni har gjort tillsammans. 1 Eleven parar ihop klimatzon med förklaring. 2–3 Eleven repeterar och befäster sina kunskaper om Europas olika typer av klimat. 4 Fördjupande uppgift. Eleven jämför klimatet på två platser i Europa.
Kortfattat är det mer nederbörd där det är kustklimat, men inte så stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Där det är inlandsklimat är det mindre nederbörd men stora temperaturskillnader mellan vinter och sommar. Låt gärna eleverna titta i en atlas eller på en karta över Europa och be dem komma med förslag på ytterligare städer som ligger i polarzonen respektive subtropiska zonen och som har kustklimat respektive inlandsklimat.
PULS-kollen Hur många klimatzoner finns det i Europa?
E u r o pa
02_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap3-kap4.indd 75
75 2021-07-09 14:03
Vasatiden HISTORIA I historieämnet ska eleverna utveckla sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Det blir möjligt i detta kapitel, där de får kunskaper om Vasatidens viktigaste historiska händelser, framväxten av en stark kungamakt samt betydelsen av människors ståndstillhörighet vid den här tiden. Eleverna får möta historiska källor som berättar om Vasatiden och lär sig samtidigt att värdera dessa. Eleverna får också en inblick i hur historia kan brukas och på olika sätt forma vår samtid och framtid.
Lgr22
I det här kapitlet får ni läsa om
•
hur Sverige blir ett självständigt land och ett arvrike
•
när Sverige lämnar den katolska kyrkan och blir ett protestantiskt land
•
riksdagen och de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder
•
livet för människor på 1500-talet.
Syfte i ämnet historia Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
• kunskaper om händelser, aktörer och
förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer
• förmåga att ställa frågor till historiska
källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa
• förmåga att reflektera över hur historia För din undervisning behöver du • lärmål till kapitlet, se sidan 16 och lärarwebben
• bilder från lärarwebben • kopieringsunderlag K39 – K47.
Ta reda på elevernas förkunskaper Innan ni påbörjar arbetet med kapitlet behöver du ta reda på elevernas förkunskaper, så att du kan anpassa din undervisning efter deras behov. För att göra det kan du använda K39 (sidan 190). I uppgifterna ska eleverna visa sina kunskaper när det gäller ett antal begrepp och samhälleliga förhållanden i Sverige under medeltiden.
kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
Centralt innehåll, historia Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800
• Kampen om den politiska makten i
Norden. Reformationen och framväxten av en stark kungamakt i Sverige. Uppror och motstånd mot kungamakten.
• Likheter och skillnader i levnadsvillkor
mellan olika grupper i ståndssamhället.
• Vad historiska källor från tidsperioden,
till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden,
till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.
172 Va s at i d e n 05_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap7.indd 172
2021-07-09 10:37
Vasatiden
I det här kapitlet får du läsa om
L HISTORIA
Efter Stockholms blodbad år 1520 är Kristian II kung i både Danmark och Sverige. Men många svenska stormän tycker illa om att styras av den danske kungen. De behöver en stark person som kan leda ett uppror mot danskarna. Den personen blir Gustav Vasa.
Vasatiden
1400
1523–1611
1500
1600
Stormaktstiden
1700
hur Sverige blir ett självständigt land och ett arvrike
•
när Sverige lämnar den katolska kyrkan och blir ett protestantiskt land
•
riksdagen och de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder
•
livet för människor på 1500-talet.
Innan Gustav Vasa blev kung var han med om flera spännande äventyr i Dalarna. Han gömde sig i ett hölass ...
Gustav Vasa ser till att Sverige lämnar Kalmarunionen och blir ett självständigt land. Han själv blir kung med väldigt stor makt. Åren 1523–1611 styrs Sverige först av Gustav Vasa och sedan av hans söner. Därför kallas den här tiden för Vasatiden.
Medeltiden
•
Frihetstiden och gustavianska tiden
1800
Vänta! Hur vet vi att det verkligen har hänt?
Vem har skrivit ner de här berättelserna?
1800-talet
1900
2000
Här är vi nu.
124
125
Introduktionsuppslag s. 124 –125 Så här kan du göra
• Inled med att läsa ”På flykt i ett hölass”, se här intill. • Visa samtalsbilden från sidan 125 på storskärm (finns på lärarwebben) och läs pratbubblorna. – Vi känner till många historier om Gustav Vasa. Hur kan vi veta att det verkligen är som berättelserna säger? Vem kan ha skrivit berättelserna?
Låt eleverna diskutera detta och förklara sedan att några av berättelserna skrevs ner av biskopen Peder Swart. Eventuellt var det Gustav Vasa själv som berättade för biskopen vad han skulle skriva. – Varför, tror du, ville Gustav Vasa låta skriva ner sin egen historia?
Kungen ville styra vilken bild av honom som skulle leva vidare. – Gustav Vasa ville nog skapa en bild av sig själv som modig och trogen sitt land. Om han själv har bestämt vad som skulle skrivas om honom måste vi vara medvetna om att berättelserna kanske inte är helt sanna.
Berätta att flera av berättelserna dessutom har stora likheter med olika sägner som finns ute i Europa, exempelvis den om hölasset. Den verkar vara en så kallad vandringssägen som har fått en egen version även i Sverige.
• Titta på och läs kapitlets första uppslag i grund-
boken tillsammans. Här presenteras vad kapitlet kommer att handla om. På flykt i ett hölass Året är 1520. Den danske kungen Kristian gör allt han kan för att fånga Gustav Vasa, som har flytt till Dalarna. Gustav känner sig inte säker någonstans. Gång på gång flyr han till nya gömställen. En dag sitter Gustav hos Sven och Kersti Elvsson på Isala gård. Kersti håller på att baka bröd. Plötsligt kommer en grupp danska knektar in i stugan och frågar efter adelsmannen Gustav Vasa. Gustav reser sig upp och tittar in i ugnen. Då petar en av knektarna på honom med sitt spjut: – Nå, har du sett till herr Gustav? Innan Gustav hinner svara smäller Kersti till honom i baken med sin brödspade och skriker: – Stå inte här och gapa, din latmask! Ut och arbeta! Gustav spelar dräng och masar sig ut på gården. Knektarna skrattar och går sin väg. Den där kunde ju inte vara en adelsman! Men Gustav förstår att han inte kan stanna. Sven Elvsson gömmer Gustav i ett hölass och de ger sig i väg. Efter en stund stoppas vagnen av danska knektar. I stället för att söka igenom hela hölasset sticker de in sina vassa spjut lite här och där. Sedan får Sven köra vidare. Men ett av spjuten har sårat Gustav och det droppar blod från vagnen. För att ingen ska misstänka hur det ligger till tar Sven fram sin kniv och skär hästen i benet. Det är tur för Gustav att Sven är så listig. Nästa gång de stoppas klarar de sig eftersom knektarna tror att blodspåren som de ser kommer från hästen.
Va s at i d e n
05_PULS SO åk 5 Lärarhandledning kap7.indd 173
173 2021-07-09 10:37
PULS SO
5
PULS SO årskurs 5 innehåller åtta kapitel fördelade mellan ämnena samhällskunskap, geografi, religionskunskap och historia. Lärarhandledningen vägleder dig i att arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Den ger dig stöd för att ta reda på elevernas förkunskaper, aktivera deras tänkande och följa upp arbetet. Boken inleds med en text om effektiv återkoppling, skriven av Simon Hjort, lektor och fil. lic. i pedagogiskt arbete. På den tillhörande lärarwebben finns material för digital visning samt kunskapstester som ger dig underlag för bedömning.
PULS SO årskurs 5: PULS SO 5
PULS SO GRUNDBOK
PULS SO
PULS SO ARBETSBOK
LÄRARHANDLEDNING MED LÄRARWEBB
MED WEBBÖVNINGAR
PULS SO
PULS SO 5
PULS SO
GRUNDBOK
ARBETS BOK
MED WEBBÖVN
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKA
INGAR
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA
P
HISTORIA
SAMHÄLLSKUNSKA
P
GEOGRAFI RELIGIONSKUNSKA Lotta Malm Nilsson
P
HISTORIA
GEOGRAFI SAMHÄLLSKUNSKAP SAMHÄLLSKUNSKAP
GEOGRAFI
GEOGRAFI
RELIGIONSKUNSKAP
RELIGIONSKUNSKAP
HISTORIA Lotta Malm Nilsson
Grundbok
HISTORIA
Lotta Malm Nilsson
Arbetsbok med webbövningar
Lärarhandledning med lärarwebb
PULS SO och NO är ett läromedel för årskurs 4–6. Ämnena inom SO respektive NO är samlade i årskursböcker där fakta byggs på i en tydlig progression. Läs mer på nok.se/puls
Boken fortsätter på webben
ISBN 978-91-27-45985-4
9 789127 459854
PULS SO 5 LHL_cover.indd 3
2021-06-30 20:57