9789147093953

planerna framhåller ett vidgat textbegrepp som omfattar både film, dataspel och andra medieformer?

Läsa bör man …? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning vill belysa litteraturundervisningen och litteraturens ställning inom svenskämnet och lärarutbildningen. Boken tar bland annat upp läsvanor och litteraturförståelse, litteratursyn i

lena kåreland (red.)

ad har skönlitteraturen för betydelse i en skola där läro-

läromedel samt hur blivande lärare tolkar skönlitterära texter.

Svenska är det största ämnet i skolan och det största ämnet inom lärarutbildningen. Svenskämnet är dynamiskt och brett, och förhållandet mellan dess olika innehållsliga delar har alltid diskuterats. Vad man ska läsa och hur man pedagogiskt arbetar vidare med det lästa, är de didaktiska kärnfrågorna som många lärare i svenska brottas med.

Dessa frågor får särskild betydelse i dag, då det svenska samhället inte längre är kulturellt homogent. Många elever har ett

lena kåreland (red.)

annat kulturarv än det västerländska. Det är därför inte längre självklart att man i skolan ska läsa verk av de stora svenska författarna.

Bokens huvudredaktör är lena kåreland, professor em. och barnboksforskare. Övriga medförfattare har alla gedigna

– den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning

kunskaper inom sina respektive specialområden: litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, receptionsforskning, diskursanalys och pedagogik.

Best.nr 47-09395-3 Tryck.nr 47-09395-3

Omslagsoriginal Ka reland.indd 1

09-04-20 13.40.03

ISBN 978-91-47-09395-3 © 2009 Författarna och Liber AB förläggare: Ulrika Lundquist förlagsredaktör: Eva Sundmyr projektledare: Maria Emtell grafisk form och omslag: Birgitta Dahlkild produktion: Jürgen Borchert omslagsbild: Liseuse couronnée de fleurs ou la muse de Virgile (The Reader Crowned with Flowers, or Virgil’s Muse), oljemålning 1845 av Jean Baptiste Camille Corot (1796-1875), Musee du Louvre, Paris Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå

Första upplagan 1 repro : Repro 8 AB, Nacka tryck : Kina 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Ka reland inlaga tryck.indd 2

09-04-20 13.44.48

Innehåll

Författarpresentationer 7 Inledning 9 DEL I

Läsvanor och litteraturförståelse

kapitel 1 16

”Jag kan inte komma på nåt jag läst på gymnasiet, det måste ju betyda nåt eller hur?” 18 – om blivande svensklärare som läsare Enkäter om läsvanor och bokval 18 Den blivande svenskläraren och skönlitteraturen 33 kapitel 2 38

Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning 40 Egna läsminnen och aktuellt textval i undervisningen 41 Från barndomskanon till skoltextkanon 45 Textval, ämneskonception och ämneskonstruktion 48 Kulturarv och mångkulturalitet 49 Genusaspekter på textvalet 53 Regionala aspekter på textvalet 54 Lokalt bokbestånd och lokal läromedelsanvändning 55 Progression och textval 57 Skönlitteraturens väg till klassrummet 59 kapitel 3 66

Perspektiv på värdet av skönlitterära läserfarenheter 68 Litteraturens möjligheter och begränsningar 68 Litteratur och andra medier 69 Lärare under fortbildning om värdet av skönlitteraturläsning 70

Ka reland inlaga tryck.indd 3

09-04-20 13.44.48

Omätbara värden och påvisbara samvariationer 72 Tolerans kontra narrativ fantasi 73 Föränderligt och oföränderligt i medievanorna 74 Narrativ fantasi i en svensk kontext 76 Utveckling kontra regression 77 Självrannsakande flickor med djupa tankar 78 Narrativ fantasi som motiv för litteraturundervisning? 79 Skönlitteraturläsning för tolkande yrkespraktiker 81 Världsmedborgare eller centrum i sitt eget universum? 82 kapitel 4 86

Blivande svensklärare om att ”läsa” och ”förstå” skönlitteratur 88 ”Varför ska jag läsa?” 88 Om att ”läsa” och ”förstå” 98 Studenter om svensklärarutbildningens teoretiska del 107 Avslutning 108

Litteratursyn i några läromedel i gymnasieskola och lärarutbildning DEL II

kapitel 5 116

Frågor om litteratur – om uppgiftskulturen i gymnasieskolan 118 Läroboken som pedagogisk text 119 Läromedelspaket 120 Uppgiftskulturen 122 Litteratur och studieuppgifter 123 Uppgifter som läskontroll 126 Uppgifter som flykt från texten 131 Uppgifter för att dikta vidare 135 Slutord 136 kapitel 6 144

In i texten – ut i livet Om lärarutbildningens kurslitteratur 146 Urval och avgränsningar 148 Några teoretiska perspektiv på läsning 149

Ka reland inlaga tryck.indd 4

09-04-20 13.44.48

De båda kursböckerna 150 Eleven som tolkare 151 Text och textanalys 152 Litteratursyn i en undervisningskontext 153 Förankring i läsarorienterad teoribildning 156 Litteraturdidaktisk relevans 157 Litterär kompetens 159 En litteraturdidaktisk utmaning 161

DEL III

Blivande lärare tolkar skönlitterära texter

kapitel 7 168

Transatlantiskt samtal om skönlitterära texter – ett didaktiskt exempel 170 Vision och verklighet 172 Kultur, interkulturell kompetens och interkulturell förståelse 174 Lärande i nätkommunikation 176 Det didaktiska exemplet 178 Avslutande reflektioner 184 Slutsats 188 kapitel 8 192

Längtan efter det ouppnåeliga – så kan Andersens ”Den lilla sjöjungfrun” läsas 194 Den lilla sjöjungfrun som kulturarv 195 En mångtydig hjältinna 196 Svenska lärarstudenters möte med den lilla sjöjungfrun Bortskämd flicka eller offer? 201 Kärleken det viktigaste i livet 203 Genusaspekter 204 Existentiell tematik 207 Döden som tema 208 Det kristna temat 208 Språklig utformning och naturens roll 210

Ka reland inlaga tryck.indd 5

199

09-04-20 13.44.48

Vad säger sjöjungfrun dagens unga läsare? 212 Jämförelse mellan de franska elevernas och de svenska studenternas läsning 215 Studenternas olika läsningar 216

Referenser 221 Register 235

Ka reland inlaga tryck.indd 6

09-04-20 13.44.48

Författarpresentationer Lena Kåreland (huvudredaktör) är professor em. vid Uppsala universitet,

barnboksforskare och kritiker i Svenska Dagbladet. Kåreland har bland annat skrivit om barnbokskritik (Gurli Linders barnbokskritik, 1977), samspelet mellan barn och vuxenlitteratur (Modernismen i barnkammaren, 1999), Lennart Hellsings författarskap (En sång för att leva bättre, 2002) och kvinnors skrivande (Rätten till ordet, 2008, tillsammans med Boel Englund).

Lars Brink är docent i litteraturvetenskap och f.d. universitetslektor vid

Högskolan i Gävle. Hans forskning är i första hand inriktad på kanon och kulturarv samt på barns och ungdomars litteraturreception och litterära preferenser, hans undervisning främst på litteraturdidaktik och processinriktat skrivande.

 ......

Ulla Lundgren är fil.dr i pedagogik. Hon utbildar lärare i språk och

kultur vid Högskolan i Jönköping samt är aktiv i de internationella akademiska nätverken CiCe och Cultnet, inom forskningsområdena interkulturell kompetens och world citizenship education. Hon arbetade tidigare som svensklärare på grundskole- och gymnasienivå.

Margareta Petersson är professor i litteraturvetenskap vid Växjö uni-

versitet. Hon har skrivit om bilden av Indien, Salman Rushdies författarskap och indoengelsk litteratur. För närvarande arbetar hon med ett projekt kring skönlitteratur i professionsutbildningar.

Staffan Thorson är professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria

och religion vid Göteborgs universitet. Han har forskat kring barn- och ungdomslitteratur och har under senare år framför allt intresserat sig för frågor om receptionsteori. Han har deltagit i flera vetenskapliga forskningsprojekt med denna inriktning.

Ka reland inlaga tryck.indd 7

09-04-20 13.44.48

Maria Ulfgard, fil.dr, är universitetslektor vid institutionen för kultur

och kommunikation, Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse ligger inom litteraturvetenskap, främst receptionsforskning och litteraturdidaktik. Hon har medverkat som expert i svenskämnet hos Skolverket för Kursplanen 2000 samt tjänstgjort som lärare och forskare vid litteraturvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

Sten-Olof Ullström är fil.dr och førsteamanuensis i nordisk littera-

turvetenskap vid Universitetet i Oslo. Han har främst forskat inom områden som text- och litteraturdidaktik, litteraturhistoriografi samt ämneshistoria.

Annette Årheim är fil.dr i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning

...... 

och är verksam som forskare och lärarfortbildare på institutionen för humaniora vid Växjö universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse rör fiktionens roll såväl i människors vardagsliv som i olika utbildningssammanhang.

Ka reland inlaga tryck.indd 8

09-04-20 13.44.49

Inledning varför skönlitteratur? Det är en fråga som under senare tid ofta ställts av såväl litteraturvetare och filosofer som kunskapsteoretiker.

Särskilt skönlitteraturens betydelse och plats i skolan har länge varit ett ämne för debatt, och åsikterna går ofta isär. Flera avhandlingar har under det senaste decenniet också publicerats inom det relativt nya forskningsområdet svenskämnets didaktik.1 De visar inte sällan på en motsättning mellan vad lärarna vill förmedla till eleverna och de senares egna preferenser. Det finns alltså en tydlig skillnad mellan olika sätt att se på litteratur och kultur, där elevernas litteratursyn, beläsenhet och kulturella orientering ofta avviker från vad deras lärare förväntar sig.

Likaså är uppfattningarna många i fråga om hur svensklärarens uppdrag ska tolkas. Även lärarna själva och forskare inom svenskämnets didaktik har skilda meningar om litteraturens roll, funktion och relevans i dagens skola, liksom om ämnets utformning och karaktär.

Svenskämnet är dynamiskt och brett, och förhållandet mellan dess olika delar har alltid diskuterats. Vilka inslag ska särskilt betonas? Ska tyngdpunkten läggas på svenska som ett identitetsskapande ämne, ett färdighetsämne, ett demokratiutvecklande ämne eller ett ämne som ger ökad förståelse för själva det litterära berättandet?

Det är alltså mycket som tyder på att litteraturens roll är under omvandling. Vi kan påminna oss den kanondebatt som togs upp även i Sverige och som var särskilt intensiv sommaren 2006, då frågan också väckte politiskt intresse.2 Debatten har i hög grad handlat om skolans roll som förvaltare av ett nationellt kulturarv och i vad mån lärarna ska introducera de klassiska författarna för elever med helt andra referensramar. Många av dagens studenter har framför allt en populärkulturell beläsenhet, medan de på universitetet företrädesvis möter klassiker. Vad har skönlitteraturen för betydelse i dagens globaliserade konsumtionssamhälle, präglat av en medieteknologisk utveckling som i hög grand förändrat läsvanor och läsintressen, framför allt bland de unga?

Ka reland inlaga tryck.indd 9

 ......

09-04-20 13.44.49

. . . . . . 

Det har alltid skett förändringar och förskjutningar i synen på litteratur och undervisning därom. Skolan liksom samhället i övrigt kan knappast beskrivas som kulturellt homogent med tanke på att det i Sverige numera är många som har ett annat kulturarv än det västerländska. Det är därför inte längre självklart att man i skolan ska läsa verk av de stora svenska författarna, eller att eleverna ska omfattas av en nationell fostran, där de företrädesvis får möta svenska författare av betydelse. I skolans läroplaner betonas numera också vikten av att utveckla ”förståelse för andra kulturer”. Kulturarvet måste i dag tolkas i vidare termer än de strikt nationella. Man kan rent av fråga sig vilken roll den tryckta boken egentligen har i en skola där läroplanerna framhåller ett vidgat textbegrepp som omfattar även filmer, dataspel och andra medieformer.

Läsa bör man …? vill belysa den pågående diskussionen om läsning och litteraturundervisning. Svenskämnet i skolan är utgångspunkten för de olika kapitlen, som i första hand behandlar nationella förhållanden, men som även knyter an till internationell forskning. Svenska är fortfarande det största ämnet i skolan, och det är likaså det största ämnet inom lärarutbildningen. Ytterligare en avsikt och förhoppning med denna bok är att den ska kunna komma till praktisk nytta inom lärarutbildningen, i fortbildningskurser för lärare och i forskarutbildningen inom de litteraturdidaktiska och svenskdidaktiska ämnesområdena.

Boken kan också ses som en del i en vidare diskussion om konsten som kunskapsform och livsinnehåll. Skönlitteraturens roll i samhället har som framhållits på många sätt marginaliserats. Det finns bland lärare ett allt större tvivel på nyttan av att tillsammans med elever på traditionellt vis läsa och behandla romaner, dikter och noveller. Det är tydligt att det i många sammanhang inte är någon självklarhet att identifiera svenskämnet med skönlitteratur. Litteraturläsning, där uppmärksamheten riktas mot den litterära textens estetik, dess struktur och form, tycks inte förekomma särskilt ofta i dagens svenskundervisning.

Inte minst det vidgade textbegreppet har medfört en osäkerhet om litteraturens ställning inom svenskämnet, något som märkts också inom svensklärarutbildningen.

Läsa bör man …? är ett resultat av den forskning som bedrivits inom

Ka reland inlaga tryck.indd 10

09-04-20 13.44.49

ramen för projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Om läsning och litteraturundervisning”, där forskare från sju högskolor och universitet har samarbetat. Projektet har flerdisciplinär karaktär och knyter an till de specialområden som de olika deltagarna representerar, det vill säga litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, genusforskning, receptionsforskning, diskursanalys, pedagogik och barnlitteratur.3 Det övergripande temat är läsning, och det anläggs ett brett perspektiv vid studiet av skönlitteraturens roll i ungdomsskolan och i den svensklärarutbildning som startade 2001. Här finns till exempel både ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv, men vad som framför allt granskas är relationerna mellan skolämne, lärarutbildningsämne och forskningsämnena litteraturvetenskap och svenska med didaktisk inriktning. Svenskämnets innehåll analyseras bland annat utifrån begrepp som demokrati, värdegrund och genus. Vidare uppmärksammas det faktum att det inom landets olika lärarutbildningar har utvecklats skilda organisationer för undervisningen. Både strukturerna för undervisningen och det faktiska innehållet skiftar mellan de olika läroanstalterna. Boken belyser också det mångkulturella samhället och dess inverkan på undervisningen, och i de olika kapitlen ges exempel på skilda förhållningssätt till skönlitteratur, på olika läsarter och tolkningar. Bidragen bygger bland annat på enkäter bland elever, blivande och verksamma lärare, intervjuer, litteratursamtal och textanalys.

Boken är uppdelad i tre avdelningar. I den första ingår fyra kapitel, som handlar om läsvanor och litteraturförståelse, bland gymnasieelever, blivande lärare i svenska och lärare verksamma i grundskolan. Mot bakgrund av att läsvanor och läsintressen tycks förändras undersöker Margareta Petersson i vad mån blivande svensklärare motsvarar genomsnittsvensken i fråga om läsvanor och attityder till läsning.

Vilka är de aktiva lärarnas egna erfarenheter av läsning, och hur kan dessa påverka deras textval i den egna undervisningen? Det är frågor som Lars Brink diskuterar i kapitlet ”Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning”. I vad mån kan man hos lärarna finna en barndomens gemensamma kanon, och vad har påverkat dem när de i dag gör sina textval i skolan?

Utifrån såväl blivande som yrkesverksamma svensklärares perspektiv

Ka reland inlaga tryck.indd 11

 . . . . . .

09-04-20 13.44.49

. . . . . . 

för Annette Årheim i sitt kapitel en diskussion om skönlitteraturens roll och värde i dagens expanderande mediesamhälle och i skolan, där det vidgade textbegreppet gett litteraturläsningen nya villkor och ramar.

Svensklärarutbildningen rymmer ett ämnesdidaktiskt dilemma genom att den är inriktad både mot didaktik och mot litteraturvetenskap.

Detta tar Staffan Thorson fasta på i kapitlet ”Blivande svensklärare om att ’läsa’ och ’förstå’ skönlitteratur”, där han diskuterar läsning och tolkning av skönlitteratur. Han resonerar också kring frågan hur man i svensklärarutbildningen ska kunna kombinera en kritisk, analytisk skolning med en som har den läsande eleven i fokus.

Bokens andra avdelning består av två kapitel som båda ägnas åt en granskning av läromedel. Sten-Olof Ullström studerar i ”Frågor om litteratur – uppgiftskulturen i gymnasieskolan” hur läroböcker i svenska för gymnasieskolan behandlar skönlitteratur, litteraturkunskap och litteraturhistoria. Läroböckerna har visat sig vara viktiga redskap i undervisningen och kommer att vara av betydelse även i framtiden.

Inom svensklärarutbildningen är det två litteraturdidaktiskt inriktade böcker som ofta läses, Aidan Chambers Böcker inom oss och Gunilla Molloys Reflekterande läsning och skrivning. Hur författarna till dessa böcker ser på skönlitteraturens roll i klassrummet är ämnet för Maria Ulfgards kapitel. Vilken bild ger de av elever som tolkare av skönlitteratur, och vilken syn på texten och på textanalys kommer till uttryck i böckerna?

Bokens tredje avdelning ger exempel på hur blivande lärare tolkar och diskuterar skönlitterära texter. I centrum för Ulla Lundgrens kapitel ”Transatlantiskt samtal om litterära texter – ett didaktiskt exempel” står den interkulturella dialogen såsom den tar sig uttryck i ett nätburet samtal, där svenska blivande lärare och amerikanska verksamma lärare utbytte erfarenheter kring några skönlitterära texter. Lundgren visar hur det är möjligt att utveckla interkulturell förståelse genom att studenter eller elever med olika kulturbakgrund får diskutera de tankar som läsningen av en skönlitterär text väcker.

Lena Kårelands kapitel är en receptionsstudie av H.C. Andersens saga ”Den lilla sjöjungfrun”. Hennes undersökning är en del i ett större projekt i samband med firandet år 2005 av tvåhundraårsminnet av

Ka reland inlaga tryck.indd 12

09-04-20 13.44.49

H.C. Andersens födelse. Kårelands kapitel behandlar hur några grupper av blivande svensklärare tolkade Andersens saga och vilka teman de urskilde i berättelsen.

Denna boks författare argumenterar för litteraturens och litteraturundervisningens värden och resonerar utifrån olika teorier om den litterära texten, om läsning, olika läsarter och lässtrategier. Av kapitlen framgår att såväl litteraturvetenskapen som ämnesdidaktiken rörande svenska har varit med om en intensiv teoriutveckling under de senare decennierna. När man tidigare i stor utsträckning endast rörde sig med termen textanalys vid diskussioner om textens struktur och mening, finns nu ett batteri av begrepp att tillgå. Man talar bland annat om textens semiotiska nivå, om dess estetiska dimensioner, om den litterära repertoaren och om så kallad performanskompetens. De olika termerna ligger ofta ganska nära varandra och är många gånger mer eller mindre synonyma. I modern litteraturteori är det inte bara texten i sig som står i centrum. Minst lika viktig är läsarens roll som meningsskapare av texten. Synen på textbegreppet har i hög grad förändrats. Texten ses numera inte alltid som ett statiskt, avgränsat objekt för forskning utan – i linje med nya teorier om läsning och tolkning – som något aktivt och föränderligt. Bokens författare är inte alltid själva helt överens om de exakta definitionerna och tolkningarna, något som belyser dynamiken och komplexiteten inom forskningen. Detta ser vi inte som en brist utan snarare som en pedagogisk poäng. De olika termerna sätts i spel och tillåts gå i dialog med varandra, vilket tvingar läsaren att inta ett kritiskt förhållningssätt för att själv kunna ta ställning.

Vad bokens författare är eniga om är att det behövs ett upprop för den skönlitterära boken och för läsning, så att dikten, romanen och novellen kan återerövras inom ramen för svenskämnet. I dagens styrdokument saknas i stor utsträckning tydliga skrivningar om litteraturens plats i undervisningen. Litteraturläsning kan ibland både i teori och praktik bli synonymt med informationssökande. Därmed bortser man från att litteraturen inte bara beskriver olika världar och olika erfarenheter.

Den skapar också sitt eget universum, ger en magisk tillgång till nya världar och äventyr.

Förhoppningsvis kan denna bok bidra till att öka förståelsen för lit-

Ka reland inlaga tryck.indd 13

 . . . . . .

09-04-20 13.44.49

teraturens funktion på olika stadier i skolan. På så sätt kan den också ge insikter om hur svensklärarutbildningen bättre kan förbereda studenterna att hos sina kommande elever utveckla en begrundande och kritisk men också lustfylld läsart. noter

. . . . . . 

1 Kerstin Bergöö, Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv, 2005, Birgitta Bommarco, Texter i dialog: En studie i gymnasieelevers litteraturläsning, 2006, Annette Ewald, Läskulturer: Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår, 2007, Karin Jönsson, Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs F–3, 2007, Stefan Lundström, Textens väg: Om förutsättningar för texturval i gymnasieskolans svenskundervisning, 2007, Gunilla Molloy, Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet, 2002, Christina OlinScheller, Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers textvärldar, 2007, Helen Schmidl, Från vildmark till grön ängel: Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass, 2008, Maria Ulfgard, För att bli kvinna – och av lust: En studie i tonårsflickors läsning, 2002, Sten-Olof Ullström, Likt och olikt: Strindbergsbildens förvandlingar i gymnasiet, 2002, och Annette Årheim, När realismen blir orealistisk: Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier, 2007.

2 Det var folkpartisten Cecilia Wikström som drog igång debatten med artikeln “Skapa svensk litteraturkanon”, Sydsvenska Dagbladet 22/7 2006. Om kanonfrågan se också Lars Brink, ”Konsensus om kanon?”, Kanon och tradition, red. Lars Brink & Roy Nilsson, 2006, s. 149–180.

3 Projektet finansieras med medel från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté och startade år 2005. De åtta forskarna inom projektet representerar sju olika orter: Uppsala, Växjö, Linköping, Jönköping, Göteborg, Gävle och Oslo.

Ka reland inlaga tryck.indd 14

09-04-20 13.44.49

Del I

X

Läsvanor och litteraturförståelse

Ka reland inlaga tryck.indd 15

 . . . . . .

09-04-20 13.44.49

Kapitel 1 av Margareta Petersson Enkät för blivande svensklärare Under våren 2006 genomfördes en enkätundersökning bland blivande svensklärare vid lärosätena i Gävle, Göteborg, Jönköping, Karlstad, Malmö, Linköping, Uppsala och Växjö.1 Denna enkät genomfördes under den första termin studenterna på programmet läste ämnet svenska.

Det är sannolikt att kontexten har effekt på svaren. Frågorna i enkäten förstärker inledningsvis den institutionella inramningen genom att ta upp skolbakgrund, svenskundervisning i gymnasiet och skönlitterära böcker som studenterna möjligen mindes från skol- och fritidsläsning.

. . . . . .  Syfte Syftet var att få en bild av studenternas läsvanor och syn på skönlitterär läsning i skolan.

Enkäten Enkäten byggde på en pilotenkät som innehöll ett stort antal frågor med fasta svarsalternativ men också flera öppna frågor, vilka kategoriserades i efterhand. I enkäten har några frågor hämtats från andra enkäter, vilket gör att resultatet kan jämföras med andra och större undersökningar.

Till exempel fick studenterna tala om hur ofta de läste skönlitteratur och hur länge de läste vid varje tillfälle.2 Svaren på frågor med fasta svarsalternativ har bearbetats med hjälp av deskriptiva analysmetoder och svaren på de öppna frågorna har kategoriserats efter innehåll.

Informanterna Studenterna gick på utbildningar där svenska var en väsentlig inriktning.

Enkäten besvarades av 421 studenter varav 80 procent var kvinnor.

Studenternas ålder varierade mellan 21 år och 56 år med en medelålder

Ka reland inlaga tryck.indd 16

09-04-20 13.44.49

på 28,5 år. 60 procent av studenterna var födda på 1980-talet. En stor grupp främst kvinnliga studenter, 17 procent, var dock äldre, födda 1969 eller tidigare. De flesta studenterna, hela 94 procent, var födda i Sverige. Merparten av de utlandsfödda hade huvudsakligen gått i skola i Sverige. Gruppen utlandsfödda utgör en så liten andel att den inte går att analysera på ett säkerställt sätt.

Studenternas skolbakgrund är tämligen homogen. Drygt 80 procent har gått i vanlig gymnasieskola och de flesta på ett studieförberedande program. Det samhällsvetenskapliga programmet är vanligast. Så många som 30 procent har dock läst på yrkesförberedande program (hit räknas i denna undersökning alla program utom naturvetenskapligt och samhällsvetenskapligt). Knappt 20 procent har kompletterat sin kompetens på komvux. Av dem som läst in sin gymnasiekompetens efter 1994 hade 40 procent läst svenska C och en handfull kurser i litteraturvetenskap respektive litterär gestaltning.3 Studenterna kunde kryssa i högst två alternativ för att ange framtida yrkesval. Ungefär 10 procent tänker sig en framtid som lärare för grund-

 . . . . . .

skolans tidiga år, ungefär 40 procent är intresserade av grundskolans sena år och lika många av gymnasieskolan. Andelen kvinnor är mer än dubbelt så stor som andelen män när det gäller intresset för grundskolans tidiga år, medan relationen nästan är den omvända för gymnasiet.

Männen framstår alltså som mer intresserade av att arbeta mot äldre barn och ungdomar.

Ka reland inlaga tryck.indd 17

09-04-20 13.44.49

”Jag kan inte komma på nåt jag läst på gymnasiet, det måste ju betyda nåt eller hur?”

– om blivande svensklärare som läsare

. . . . . . 

P

å senare år har vi mött allt fler rapporter om att bokläsningen minskar både bland unga och äldre. Enligt Statistiska Centralbyrån 2007 ökar andelen bland män som aldrig läser någon bok, och denna grupp utgör i dag 31 procent. Nedgången har varit särskilt kraftig bland de yngre männen. Också bland unga kvinnor är en nedgång i bokläsandet tydlig. Skolan har under en lång period värnat läsning och skönlitteratur.

Undersökningar från skolan i dag visar dock att skönlitteraturen har fått en alltmer försvagad ställning.

Hur ska dessa signaler tolkas? Hur tänker blivande svensklärare om skönlitteratur i skolan? Och vilka läsvanor har de själva? Rimligen borde de avvika från medelsvensken vad gäller läsvanor, textval och syn på skönlitteraturens värde. Detta är den övergripande hypotesen bakom den enkät som ligger till grund för kapitlet och vars resultat jag här ska presentera. (För mer utförliga detaljer kring enkätens förutsättningar och genomförande, se faktauppslaget i kapitlets början.)

Enkäter om läsvanor och bokval Vi har vant oss vid att genom enkäter besvara frågor om levnadsvanor, fritidsmönster, konsumtion och förhållande till medier. Enkäter som bara handlar om vårt förhållande till böcker har varit ovanliga och mindre omfattande. Ett problem med dessa enkäter är att de alltför ofta har konstruerats utan att anknyta till varandra. Man har använt skilda

Ka reland inlaga tryck.indd 18

09-04-20 13.44.49

metoder och varierande sätt att presentera sina resultat, vilket gör att resultaten blir svåra att jämföra och ibland direkt motstridiga.

En av de första större undersökningarna om ungdomars läsvanor och litteraturval kom redan på 1940-talet, men det var en ensam svala. Ända fram till 1960-talet rådde en stor brist på sådan forskning i Norden.

Det kan hänga samman med att svensk litteraturvetenskap dessförinnan främst ägnade sig åt studier av banbrytande författare och deras verk. Man intresserade sig mindre sig för läsarna och för litteraturens existensformer i samhället.

I dag är situationen något annorlunda, även om vi fortfarande saknar större studier av läsare och läsning. Mer eller mindre regelbundna delstudier av bland annat läsvanor företas emellertid genom barometrar på olika håll. Några av resultaten jämförs i det följande med resultaten från vår enkät. Denna har författarna till den här boken utformat gemensamt. Enkäten ger en bild av vilken roll litteraturen spelar i dag i skolans svenskämne och vilka de blivande svensklärarna är.

 . . . . . .

Svensklärarstudenternas läsvanor Det vanligaste sättet att få en bild av en befolkningsgrupps läsvanor är att kartlägga hur ofta och hur länge man läser vid varje tillfälle. I vår enkät noterar jag också skillnaden mellan män och kvinnor samt mellan yngre och äldre studenter. Jag har även tittat på om studiebakgrund och framtida yrkesval kan relateras till läsvanor.

50 40 30

Man

20

Kvinna

10 0 Aldrig

1–2 ggr/månad

1–2 ggr/vecka

Nästan varje dag

figur 1.1 Hur ofta läser studenterna skönlitteratur på fritiden?

Ka reland inlaga tryck.indd 19

09-04-20 13.44.49

. . . . . . 

Av svensklärarstudenterna är det en mycket liten grupp, mindre än 10 procent, som uppger att de aldrig läser skönlitteratur på fritiden. Av dessa är en något högre andel kvinnor än män. 40 procent av studenterna läser 1–2 gånger i månaden och 30 procent läser skönlitteratur nästan varje dag. De flesta av kvinnorna fördelar sin läsning ganska jämnt över veckan och månaden, medan många av männen antingen läser sporadiskt (en till två gånger per månad) eller också varje dag.

Något överraskande är att en högre andel män än kvinnor tycks läsa skönlitteratur varje dag. Det finns också åldersmässiga skillnader. Äldre studenter, särskilt de födda 1970–79, läser mera regelbundet än yngre.

Drygt 40 procent av dessa läser nästan varje dag. Man kan notera att det framför allt är de yngsta lärarstudenterna (födda 1980–86) som läser sporadiskt. Färre av dem läser en eller ett par gånger i veckan och ännu färre (drygt 20 procent) nästan varje dag. En dryg tredjedel av studenterna läser ungefär en halvtimme och mer än hälften 1–2 timmar per tillfälle.4 Här är skillnaderna mellan könen små. Däremot är det vanligare att äldre läsare inte läser så länge som de yngre vid varje lästillfälle.

Man kan fråga sig om studenternas studiebakgrund hör samman med eller påverkar deras attityder till läsning och deras läsvanor. Jämförelser visar emellertid att attityderna till läsning och läsvanor är mycket likartade även hos studenter med olika studiebakgrund. En skillnad kan dock framhållas. Det är vanligare att studenter med studieförberedande bakgrund anger att de framför allt läser för att det är roligt.

50 45 40 35 30

Aldrig 1–2 ggr/månad

25

1–2 ggr/vecka

20 15

Nästan dagligen

10 5 0 Förskola

Grundskola tidig

Grundskola sen

Gymnasium

figur 1.2. Studenternas läsvanor i förhållande till planerat yrkesval.

Ka reland inlaga tryck.indd 20

09-04-20 13.44.50

Har studenternas framtida yrkesval någon betydelse för hur de förhåller sig till skönlitteratur? Det förefaller så. Skillnaderna mellan studenterna blir här mycket tydligare än när svaren sorteras efter studenternas studiebakgrund. Det är rätt få studenter som aldrig läser litteratur, och den delen minskar ju högre skolnivå man är intresserad av. Samtidigt ökar andelen som läser en eller ett par gånger i veckan ju högre upp i utbildningssystemet man söker sig. Detta kan delvis förklara männens större litteraturintresse, vilket berörts ovan. En mycket stor andel av studenterna skulle sakna litteratur om de inte hade tillgång till den. Saknaden blir större ju högre upp man vill undervisa.5 På motsvarande sätt fördelar sig rösterna för att läsning hör till de roligaste aktiviteterna.6 Siktar man mot arbete på högre nivåer får de kognitiva motiveringarna till läsning något större tyngd. Också när det gäller påståendet att man alltid har en bok på gång, blir skillnaderna mellan framtida yrkesbanor tydlig. Ungefär hälften av de studenter som tänker sig arbete mot grundskolans senare år eller gymnasiet läser regelbundet. Studenter som utbildas mot yngre år tycks alltså ha ett svagare litteraturintresse.

 . . . . . .

läsvanor i landet

Svensklärarstudenterna är inte unika utan deras läsvanor stämmer väl överens med befolkningens i stort. Läsvanorna i landet kan genom en sammanställning av resultat från olika undersökningar anses rätt väl kartlagda, även om resultaten inte är entydiga. Ungefär 25–30 procent av befolkningen över femton år i Norden tycks enligt Lilian Nowak (1971) läsa böcker av olika slag regelbundet. De som läser skönlitteratur är något färre, medan ungefär 20 procent inte alls läser skönlitteratur.

Grupperna regelbundna läsare och icke-läsare är alltså ungefär lika stora och förefaller stabila över tid.7 böcker och andra medier

I de flesta läsvaneundersökningar skiljs inte läsning av facklitteratur från läsning av skönlitteratur. De sammanfattas vanligen under rubriken bokläsning. Petra Söderlund slår fast att bokläsningen hos den vuxna befolkningen i landet inte har avtagit sedan 1940-talet.8 Däremot har den andel som bokläsning upptar av det Söderlund kallar männis-

Ka reland inlaga tryck.indd 21

09-04-20 13.44.50

kans fiktionstid minskat. Detta beror sannolikt, menar hon, på ökat tv-tittande. Bokläsande har däremot enligt andra undersökningar inte försvagats med ökad tv- och internettillgång. I stället tittar man numera mindre på tv och mera på internet, visar studier av Ulla Johnsson Smaragdi och Annelis Jönsson. De har samlat data kring totalt 5 000 barns och ungdomars medievanor över en 25-årsperiod. De betonar att tv-mediet inte konkurrerat ut bokläsning.9 Något hot mot läsning tycks inte heller komma från något av de andra nya medierna.10 Ändå visar Johnsson Smaragdis och Jönssons studier tydligt att bokläsandet försvagas. Orsakerna, menar de, måste sökas i attityder till litteratur i hemmen eller i samhället som helhet. Central är också skolans hantering av litteratur och läsande, ett ämne som på olika sätt belyses i de flesta kapitlen i denna bok. läsning och sociokulturell bakgrund . . . . . . 

Läsvaneundersökningar relaterar gärna läsning till variabler som ålder, kön och socioekonomisk status eller utbildningslängd. Nowak har funnit att bokläsning är starkast bland barn, med en topp i 10–12-årsåldern.11 Senare forskning bekräftar detta. Välkänt är också att människor med hög socioekonomisk status läser mer än människor med låg (55 procent respektive 20 procent).12 I medieundersökningen framgår att närmare hälften av tonårspojkar med låg socioekonomisk status aldrig läser på fritiden, något som oroat forskarna.13 Det förefaller också vara så att yngre ungdomar läser mindre än äldre.

Johnsson Smaragdi och Jönsson konstaterar att gruppen regelbundna bokläsare bland tonåringar minskat kraftigt från 1976 till 2002 medan antalet sporadiska läsare nästan fördubblats. Klyftorna mellan dem som läser och dem som inte läser för nöjes skull har ökat kraftigt under 10-årsperioden 1990–2002.14 I dag läser endast 10 procent av tonåringarna en timme om dagen eller mer.15 Möjligen håller därmed ungdomars läsvanor på att förändras. Det förefaller också som om läsning i allmänhet, speciellt tidningsläsning, gått tillbaka.16 Ett stabilt resultat av en mängd enkätundersökningar är att flickor läser mer än pojkar. Tillgänglig forskning visar entydigt att sedan närmare tvåhundra år är skönlitteraturens kärnpublik kvinnor.17 Kvinnor

Ka reland inlaga tryck.indd 22

09-04-20 13.44.51

i alla åldrar läser mer än männen, de lånar mer och köper mer böcker.

Enligt Statens kulturråd 1997 hade var fjärde man men endast var tionde kvinna inte läst en enda bok under det senaste året. Statistiska centralbyråns undersökning av perioden 1982–2005 visar att ickeläsarna ökat från 22 till 31 procent bland männen men legat kvar på 15 procent bland kvinnorna.18 Bland kvinnorna läste å andra sidan 43 procent i en bok under en genomsnittlig dag. Motsvarande siffra för män är 33 procent. Johnsson Smaragdi och Jönsson betonar att kön ger starkare utslag än socioekonomisk status och hänvisar till undersökningar som antyder att litteraturläsning i allt högre grad tycks bli ett ”femininiserat” område, något som kan påverka pojkars läsande.19 * Sammanfattningsvis kan sägas att svensklärarstudenterna i stort sett läser ungefär som man gör i samhället i övrigt. Några avvikelser är dock värda att uppmärksamma. Det finns bland de blivande svensklärarna ett större intresse för skönlitteratur, och de män som söker sig till utbildningen framstår som betydligt mer intresserade av litteraturläsning än männen i samhället i stort. Av de blivande svensklärarna läser mer än hälften skönlitteratur en eller ett par gånger i veckan. Över 40 procent, och av männen drygt hälften, uppger att de alltid har en skönlitterär läsning på gång. Den andel av befolkningen som inte läser böcker utgör drygt 20 procent (bland männen dock 31 procent). Bland de lärarstudenter Jönsson och Eriksson undersökt var siffran 19 procent. Endast 7 procent bland de blivande svensklärarna i vår undersökning hör dock till denna grupp av icke-läsare. Det är ett positivt resultat, även om man kan fråga sig varför någon som inte läser skönlitteratur alls ändå vill bli svensklärare. En annan tendens värd att uppmärksamma är att andelen regelbundna läsare i landet minskar, främst bland tonåringar och yngre. I vår enkät är resultaten inte så tydliga, men möjligen kan man ana denna utveckling eftersom yngre studenter läser mera sporadiskt än äldre. Detta kan tolkas som att antalet regelbundna läsare i denna grupp minskar. Ålder och kön har stor betydelse för läsvanor. Huvudsakligen kvinnor

Ka reland inlaga tryck.indd 23

 . . . . . .

09-04-20 13.44.51

planerna framhåller ett vidgat textbegrepp som omfattar både film, dataspel och andra medieformer?

Läsa bör man …? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning vill belysa litteraturundervisningen och litteraturens ställning inom svenskämnet och lärarutbildningen. Boken tar bland annat upp läsvanor och litteraturförståelse, litteratursyn i

lena kåreland (red.)

ad har skönlitteraturen för betydelse i en skola där läro-

läromedel samt hur blivande lärare tolkar skönlitterära texter.

Svenska är det största ämnet i skolan och det största ämnet inom lärarutbildningen. Svenskämnet är dynamiskt och brett, och förhållandet mellan dess olika innehållsliga delar har alltid diskuterats. Vad man ska läsa och hur man pedagogiskt arbetar vidare med det lästa, är de didaktiska kärnfrågorna som många lärare i svenska brottas med.

Dessa frågor får särskild betydelse i dag, då det svenska samhället inte längre är kulturellt homogent. Många elever har ett

lena kåreland (red.)

annat kulturarv än det västerländska. Det är därför inte längre självklart att man i skolan ska läsa verk av de stora svenska författarna.

Bokens huvudredaktör är lena kåreland, professor em. och barnboksforskare. Övriga medförfattare har alla gedigna

– den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning

kunskaper inom sina respektive specialområden: litteraturvetenskap, litteraturdidaktik, receptionsforskning, diskursanalys och pedagogik.

Best.nr 47-09395-3 Tryck.nr 47-09395-3

Omslagsoriginal Ka reland.indd 1

09-04-20 13.40.03